Tjänsteskrivelse Remissvar Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten

Transkript

1 ANNA EDHOLM SID 1/5 KOMMUNPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Remissvar Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande om remissen Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten som sitt eget och översända det till Miljödepartementet. Ärendet i korthet Statens offentliga utredningar har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning och en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Målet med arbetet är att få fram stöd och riktlinjer för att bättre kunna uppnå de nationella miljömålen. Förslag till etappmål har tagits fram inom fokusområdena En hållbar användning av jordbruksmark, Grön infrastruktur, Stärkt klimatanpassning och Hållbar förvaltning av vattenresurser. Förvaltningens slutsatser Del A Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen I kapitlet föreslås en mängd nya etappmål som kan användas som utgångspunkt för att ta fram mer exakta etappmål. I efterföljande kapitel preciseras dessa etappmål ytterligare. Det är viktigt att dessa mål blir tydliga, mätbara realistiska, tidsatta och specifika och kopplas samman med lagstiftning så att de får verkan. Informationsinsatser är bra men i många fall så måste det även ställas lagkrav för att mål ska uppnås i tid. En text av det här slaget bör vara så effektiv och faktafylld som möjligt för att syftet med texten och målen inte ska bli otydliga. Att författaren på flera ställen i remissen upprepar etappmål, åtgärder och anledningar till varför man valt ut dessa gör att det blir otydligt vilka mål och åtgärder som föreslås. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

2 SID 2/5 Textdelarna behöver kortas ner så mycket som möjligt och fokus bör läggas på förslag till åtgärder och utvärdering av dessa åtgärder. Del B. Hållbar användning av jordbruksmark Det är dock otydligt hur etappmålen som föreslås i detta kapitel ska uppnås och hur man ska kunna mäta eller konstatera om målen har uppnåtts eller inte. Det bör förtydligas vilken instans ansvaret för genomförande av etappmålen ligger på då det annars är lätt att det faller mellan stolarna. Förtydligande i lagstiftningen gör det lättare för planeringsavdelningen att skapa bra och rättsligt och miljömässigt hållbara planer. En bättre vägledning och kontroll från länsstyrelsen ger också en större rättsäkerhet. Det kommer gå åt mer arbete till att redovisa hur hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark har tagits i varje plan. Lagstiftningen bör dessutom inte påverka kommunens rörelsefrihet i planeringsarbetet och får därför inte bli för begränsande. I efterföljande text och åtgärder kopplade till etappmålen står det mycket om att brukningsvärd jordbruksmark ska skyddas. Det behöver förtydligas vad som är just brukningsvärd mark och hur den bedömningen ska göras. Det skulle vara bra med en förtydligande vägledning om hur man kan minska utsläppen av växthusgaser från den bebyggda marken och hur mycket grönområden som behövs för att väga upp dessa. Återställande av våtmarker är en bra åtgärd, om det utförs på rätt ställen, då det både kan leda till ett ökat upptag av växthusgaser men även i förlängningen ge en klimatmässigt robustare kommun som är bättre rustad för större nederbördsmängder. Del C. Grön infrastruktur Etappmålet att hänsyn till grön infrastruktur i användningen av mark och vatten stärks genom en ökad helhetssyn på landskapet senast 2017 har stora brister. Att ta bort kravet på återbeskogning för mark som är närmare än 25 meter från jordbruksmark bedöms vara en bra lösning. Däremot är frågan hur stort genomslag en sådan ändring får i praktiken då skogsägare oftast vill få ut mesta möjliga produktion av sin skogsmark. Krav på skötsel av vägkanter, järnvägsmark och stationsområden ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv är praktiskt och effektivt. Utnyttjande av dessa områden för naturmark begränsar inte heller möjligheter för utveckling av samhället då den marken ändå inte lämpar sig för byggnation av bostäder eller för verksamheter. Detsamma gäller för ledningsgator. Det problem som kan uppstå är att en ökad biodiversitet i dessa områden kan leda till fler viltolyckor då större djur som tidigare inte varit intresserade av dessa ytor lockas dit.

3 SID 3/5 Information till privata aktörer är mycket bra men erfarenhet visar att risken är stor att det rinner ut i sanden när det väl ska utföras. Det bör tas fram en plan för hur man ska få ett genomslag av de råd och stöd som ges så att det inte bara blir en informationskampanj som inte leder till någon förändring. Det är mycket bra att det tydligt ställs krav på aktörer vid planering och utförande av nya infrastrukturprojekt och ombyggnadsarbeten att utreda och bedöma hur infrastrukturens miljöer kan bidra till och även bibehålla en fungerande grön infrastruktur och biologisk mångfald. Det bör dock vara tydligt att kravet ligger på alla aktörer och inte bara kommunen som ansvarig för framtagare av planer. Om kommunen blir ansvarig för att grön infrastruktur tas upp i planer och genomförande så behöver 4 kap PBL ändras då det är mycket begränsande i vad som kan tas upp under beslutsdelen i en detaljplan. Krav behöver ställas på Boverket och Länsstyrelsen om tydligare vägledning och information till kommunernas planarbete. I dagsläget är informationen och vägledningen väldigt knapphändig. Det behövs dock ett slutdatum för när denna vägledning ska ha färdigställts så att det inte fastnar hos Boverket och Länsstyrelserna. Detta behöver komma ut till kommunernas planeringsarbete så snart som möjligt. Tydlig vägledning har länge efterfrågats från kommunernas sida. Den bedömning som görs är att PBL är tillräcklig för att ta hänsyn till grön infrastruktur i den fysiska planeringen. Den bedömningen delas inte av kommunen då PBL är väldigt begränsad i vad som får tas upp i beslutsdelen i en detaljplan. Där finns inte utrymme för reglering av grön infrastruktur vilket betyder att man kan planera för det och skriva in i bakgrundsmaterialet men att det inte ställs några krav på exploatören att utföra åtgärder för grön infrastruktur. Del D. Stärkt klimatanpassning Om omställning ska hinna vara klar till 2020 så måste vägledning och bakgrundsunderlag vara klara nu, det krävs mer än 5 år för att få igenom en omställning till klimatanpassning i både planerad markanvändning och bebyggd miljö. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer borde finnas på plats redan nu, inte Det finns redan idag stora behov av vägledning för planering för ytavrinning på ett hållbart sätt. Det är jätteviktigt att expert-och sektorsmyndigheter är på det klara om vilket ansvar som ligger var. Det är viktigt att de mål som tas fram är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna så att det blir användbara i framtidens miljömålsarbete.

4 SID 4/5 Det borde inte vara några problem för SMHI att ta fram information och system för en högupplöslig nederbördskarta. Denna åtgärd bör kopplas till ett slutdatum i närtid. Detta är ett stöd som det finns stort behov av i kommunerna. Det är mycket bra att ställa krav på länsstyrelserna att förse kommunerna med bra och uppdaterat planeringsunderlag. Det är bra med expertutredningar men det bör sättas en tydlig sluttid på arbetet så det inte drar ut flera år i tiden. Lagstiftningen vad gäller ansvarsfördelning vid hantering av dagvatten och markvatten är i dagsläget otydlig. Det ställer till problem vid ökad ytavrinning och nederbörd. Det vore därför bra om det kunde förtydligas i lagstiftningen och tillhörande informationsmaterial och förarbeten. Att tydliggöra olika myndigheters ansvar är av största vikt. Det är lätt att myndigheter med mycket ansvar och låg besättning måste prioritera bort frågor som längre ner i kedjan är vitala för tillsyns- och planeringsvägledning. I dagsläget finns ett uttalat behov av vägledning inom bl.a. dagvattenhantering, klimatanpassning och om hur man ska dimensionera för att dagens exploatering ska vara tillräckligt robust för att inte påverkas negativt av kommande klimatförändringar. De områden som byggs idag ska förhoppningsvis finnas kvar i runt hundra år utan problem med exempelvis källaröversvämningar. Vägledningen behöver dessutom vara specifik och faktafylld inte uppbyggd på mål. Plan- och bygglagen borde ändras så att kommunen har möjlighet att antingen bestämma om åtgärd eller utföra åtgärd även på annans mark om det behövs för att förhindra ex översvämningar av större områden. Detta då privata eller offentliga aktörer sällan har vilja, kunskap eller möjlighet att utföra sådana åtgärder på egen hand. Del E. Hållbar förvaltning av vattenresurser Vallentuna kommun har inga kommentarer på detta kapitel. Del F. Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet Regeringen vill tillsätta en utredare med uppgift att se över lagstiftning och organisation för MKN för vatten. Vallentuna kommun anser att det i stort inte behövs fler utredningar utan det behövs tydligare regler och tydligare vägledning. Det behövs också ett högre tryck på de ansvariga myndigheterna som ska utföra tillsyn och vägledning så att arbete med MKN för vatten inte prioriteras bort. Del G. Samlad konsekvensbedömning Det behövs ett förbättrat kunskapsunderlag för att nå miljömålen. Det händer mycket inom miljöarbetet och det är svårt att veta på vilken nivå som krav

5 SID 5/5 och mål ska ställas så att de inte är oskäligt höga eller blir inaktuella för snabbt. Det kan vara bra med tydligare lagstiftning men i dagsläget är det just vägledning som är det största behovet. Det är viktigt att ansvaret för genomförande och finansiering tydliggörs så att alla instanser, offentliga eller privata, är medvetna om vilka krav som ställs på dem. Man behöver även på domstolsnivå arbeta mer med utveckling av domslut och prejudikat för att det inte ska begränsa eller hindra arbetet mot att uppnå miljömålen. Det viktigaste i detta är att det kommer information, vägledning och ansvarsförtydligande relativt snabbt. Arbetet med planering, exploatering och tillsyn fortgår hela tiden och det är inte bra om det först tar fem år med utredningar för att sen komma ut med vägledning som redan från början är inaktuell. Handlingar 1. Remissvar Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, tjänsteskrivelse Anna von Axelson Thobias Nilsson - Tf Samhällsbyggnadschef Tf Planeringschef Ska expedieras till: Akten Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

6