1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Kriminologi A, 30 högskolepoäng Criminology, Basic Course, 30 Credits Kurskod: KR8001 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Kriminologi Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Kriminologi Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: 2009-10-09 Senast ändrad: 2012-10-01 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Delkurs 1: Kriminologins grunder, 15 hp Kunskap och förståelse Kunna redogöra för grunderna inom kriminologin avseende definitioner av väsentliga begrepp, historik samt teoribildning. Kunna redogöra för vad integrativ kriminologi är och förstå hur denna inriktning inom kriminologin kan tillämpas på verklighetstrogna fall och situationer. Kunna reflektera över olika teorier, perspektiv och forskningsområden såsom kriminalitetens risk och skyddsfaktorer inom kriminologi och kunna redogöra för skillnader och likheter dem emellan. Kunna beskriva relationen mellan kriminalitet, kriminologiska teorier och begrepp såsom genus, klass, etnicitet och ålder. Kunna redogöra för grunder i de forskningsmetoder som används inom kriminologin och kunna söka och finna relevant kriminologisk forskning inom ett givet kriminologiskt delområde. Färdighet och förmåga Visa förmågan att kritiskt kunna reflektera över för- och nackdelar med kriminologiska teorier och
2(6) hur dessa kompletterar varandra. Visa förmågan att tillämpa grundläggande kriminologiska kunskaper på verklighetstrogna fall och situationer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunna förstå olika vetenskapsteoretiska perspektiv i relation till kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition av relevans för kriminologi. Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5HP Kunskap och förståelse Kunna redogöra för styrkor respektive begränsningar med kriminalstatistik. Kunna förstå olika vetenskapsteoretiska perspektiv i relation till kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition av relevans för kriminologi. Kunna redogöra för och förstå kriminologiska undersökningsmetoder samt dess styrkor och begränsningar. Kunna redogöra för, förstå och kunna tillämpa centrala etiska principer för kriminologisk forskning. Färdighet och förmåga Kunna konsumera, redogöra för och kritiskt förhålla sig till kriminalstatistik. Kunna redogöra för samt problematisera olika metoder, såväl kvantitativ som kvalitativa, som används inom kriminologiska studier. Kunna reflektera över och problematisera olika vetenskapliga studiers metodval ur en etisk synvinkel. Kunna redogöra för och förstå hur kvantitativa och kvalitativa metodansatser kan tillämpas på olika frågeställningar inom det kriminologiska fältet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Förstå innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt. Förstå lämpligheten i olika kriminologiska studiers metodval. Kunna förstå och förhålla sig till viktiga etiska aspekter inom kriminologisk forskning. Delkurs 3: Brottsprevention och behandling, 7,5 hp Kunskap och förståelse Kunna redogöra för viktiga begrepp, såsom betydelsen av olika typer av prevention- situationell och social och behandling, samt vara orienterad angående specifika metoder för prevention och behandling av kriminalitet, bland barn, ungdomar och vuxna. Kunna redogöra för och förstå vilka specifika metoder som påvisats ha effekt och ej på brottslighet och brottsligt beteende. Kunna redogöra för hur svensk ungdomsvård, kriminalvård och rättspsykiatri är organiserad, hur dessa organisationer fungerar, hur de verkställer olika påföljder och hur de insatser fungerar som utförs i dessa verksamheter för att minska återfall i brott. Kunna redogöra för vetenskapliga metoder för utvärdering av olika brottsförebyggande och behandlande insatser. Kunna förstå förhållandet mellan prevention, behandling och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder. Färdighet och förmåga Ha förmågan att kritiskt diskutera olika metoders för- och nackdelar, samt kunna bedöma hur de kompletterar varandra. Ha förmåga att förstå vilka metoder som är lämpliga i vilka situationer och för vilka grupper/individer. Ha förmågan att bedöma en utvärderings styrkor och begränsningar. Ha förmågan att tillämpa kunskapen om brottsprevention, behandling och utvärdering på verklighetstrogna fall och situationer. Värderingsförmåga och förhållningssätt
3(6) Veta vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär gällande brottspreventiva och behandlande insatser. Kunna värdera utvärderingar och forskningsresultat avseende insatser mot kriminalitet. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om kriminologi, dess forskningsmetoder och brottsprevention, med integrativ och tillämpad inriktning. Kursen behandlar teorier och forskning om varför människor begår brott och grundläggande forskningsmetodik samt olika brottsförebyggande och behandlande metoder och dess effekter. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verklighetstrogna fall och situationer. Delkurs 1: Kriminologins grunder, 15 hp Kursen ger grundläggande kunskaper om kriminologi med integrativ och tillämpad inriktning och behandlar inom kriminologin centrala begrepp, teorier och forskningsområden om varför människor begår brott. Även förhållandet mellan kriminellt beteende och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder är integrerat i kursen. Fokus är på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verklighetstrogna fall och situationer. Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskap i vanligt förekommande forskningsmetoder inom det samhällsvetenskapliga och mer specifikt det kriminologiska fältet samt om olika förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion. Kursen ger även grundläggande kunskap om kriminalstatistikens styrkor och begränsningar. Fokus ligger på att studenten ska förvärva sig kunskaper om hur kvantitativa och kvalitativa metodansatsers kan tillämpas på olika frågeställningar inom det kriminologiska. Delkurs 3: Brottsprevention och behandling, 7,5 hp Kursen presenterar kunskaper om olika brottspreventiva och behandlande metoder med inriktning mot kriminellt beteende. Både situationell- och socialprevention tas upp, och insatser till barn, ungdomar och vuxna berörs. Vilka metoder som har påvisats ha effekt och inte, beskrivs och problematiseras. Hur svensk ungdomsvård, kriminalvård och rättspsykiatri är organiserad, hur dessa organisationer fungera och vad man konkret gör i dessa verksamheter för att minska återfall i brott hos de intagna behandlas också. Även förhållandet mellan prevention, behandling och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder är integrerat i kursen. Fokus är på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verklighetstrogna fall och situationer. Studieformer Undervisningen sker främst i form av föreläsningar men även i form av seminarier. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive delkurs. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Kriminologins grunder, 11,5 högskolepoäng. (Provkod: 0120) Skriftlig salstentamen Kriminologins grunder, gruppuppgift, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0130) Muntlig presentation och presentation via poster Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0220) Skriftlig salstentamen Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, gruppuppg, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0230) PM och muntlig presentation Brottsprevention och behandling, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0320) Skriftlig salstentamen Brottsprevention och behandling, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0330) PM
4(6) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kriminologins grunder Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kriminologins grunder, gruppuppgift Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, gruppuppg Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Brottsprevention och behandling Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Brottsprevention och behandling, gruppuppgift Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För att få Väl godkänt på hel kurs krävs Väl godkänt betyg på minst 16,5 högskolepoäng av kursens delkurser. Rätten till förnyat prov 1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen.omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti. 2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts. Därefter sker tentamen enligt ny kursplan. 3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekten begära att en annan lärare utses att bestämma betyg. 4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd. 5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.
5(6) Övergångsbestämmelser Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andershed, Anna-Karin & Andershed, Henrik (2009) Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? I Barn och unga som begår brott - Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen, 40 sidor, Distribueras via Blackboard Andershed, Henrik, & Skeem, Jennifer L. (L. Lidberg & N. Wiklund (Red.)) (2004) Psykopati: Aktuell teori och forskning; Svensk rättspsykiatri - Psykisk störning, brott och påföljd Lund: Studentlitteratur, s. 455-506 Fazel, Seena, Långström, Niklas, Hjern, Anders, Grann, Martin. & Lichtenstein, Paul (2009) Schizophrenia, Substance Abuse and Violent Crime JAMA 301, 2016-2023, 8 sidor Hiday, Virginia A. (1997) Understanding the Connection Between Mental Illness and Violence International Journal of Law and Psychiatry 20, 399-417, 18 sidor McLaughlin, Eugene, & Muncie, John (2006)/2:a upplagan The SAGE dictionary of criminology London: SAGE, 485 sidor, valda delar ca 100 sidor Sarnecki, Jerzy (2009)/2:a upplagan Introduktion till kriminologi Lund: Studentlitteratur, 609 sidor, valda delar ca 500 sidor. Schmalleger, Frank (2012)/6:e upplagan Criminology today - An integrative introduction Prentice Hall, 431 sidor Delkurs 1: Referenslitteratur McLaughlin, Eugene, & Muncie, John (2006)/2:a upplagan The SAGE dictionary of criminology London: SAGE, 485 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Brottsförebyggande rådet (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 150 sidor, valda delar ca 100 sidor Brottsförebyggande rådet (senaste upplaga) Kriminalstatistik Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 220, valda delar ca 100 sidor Bryman, Alan (2012) Social Research Methods New York: Oxford University Press, 748 sidor, valda delar ca 450 sidor. Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar Göteborg: Daidalos, 336 sidor Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Stockholm: Vetenskapsrådet., http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf, 17 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Andershed, Henrik, Andershed, Anna-Karin & Söderholm Carpelan, Kerstin (red) (2010) Ungdomar som begår brott - vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia förlag, 177 sidor
6(6) Berman, Anne, H., & Farbring, Carl Åke (Red.) (2010) Kriminalvård i praktiken: Strategier för att minska återfall i brott och missbruk Lund: Studentlitteratur, 797 sidor, Valda delar ca 300 sidor Brottsförebyggande rådet (1999) Bygga upp brottsförebyggande arbete -LOKALT BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE - IDÉSKRIFT #1 FRÅN BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Stockholm: Fritzes, 48 sidor Ekbom, Thomas, Engström, Gunnar, & Göransson, Birgitta (2011) Människan, brottet, följderna Kriminalitet och kriminalvård i Sverige Stockholm: Natur & Kultur, 395 sidor, valda delar ca 125 sidor Farrington, David. P., & Welsh, Brandon. C. (2008) Saving children from a life of crime Early risk factors and effective interventions New York: Oxford University Press, 233 sidor Sarnecki, Jerzy (2009)/2:a upplagan Introduktion till kriminologi Lund: Studentlitteratur, 609 sidor, valda delar ca 500 sidor. Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1. Artiklar och annat material, max 500 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 2. Artiklar och annat material, max 200 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 3. Artiklar och annat material, max 200 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur.