Linköpings Universitet

Relevanta dokument
Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Fyll, fest og akademisk dannelse

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Studentundersökningen 2017

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Resultaten i sammanfattning

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Studenter och alkohol

Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Avdelning för hälsofrämjande -

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

fakta om alkohol och hälsa

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Skolelevers drogvanor 2007

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Drogvaneundersökning 2016

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Mer tillåtande attityd till alkohol

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Tidiga interventioner

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning 2018

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

motiverande samtal (MI)

Tidiga interventioner

Studenthälsouppdraget

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Drogvaneundersökning 2016

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Värt att veta om alkohol och din hälsa

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Transkript:

Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29 Sida 1 av 16

Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde HT21. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 16

Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 357 studerande på termin Termin 2 under HT21 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 13 studenter, 99 kvinnor och 31 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 36.41. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Hälsouniversitetet 91.54 77.31 Filosofiska Fakulteten 8.46 63.64 Totalt 1. 76.15 Åldrar Könsfördelning 18 2 24 6 56 76 18-2 21-25 26-3 31+ Kvinnor Män Sida 3 av 16

2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 16

Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (99) 7 6 5 4 3 2 1 Filosofiska Fakulteten (7) Hälsouniversitetet (92) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (31) 1 75 5 25 Filosofiska Fakulteten (4) Hälsouniversitetet (27) Sida 5 av 16

Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (99) 75 5 25 Ensam utan barn (47) Ensam med barn (3) Sambo/gift utan barn (33) Sambo/gift med barn (16) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (31) 1 75 5 25 Ensam utan barn (21) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (3) Sida 6 av 16

Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (99) 7 6 5 4 3 2 1 Filosofiska Fakulteten (7) Hälsouniversitetet (92) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (31) 5 4 3 2 1 Filosofiska Fakulteten (4) Hälsouniversitetet (27) Sida 7 av 16

Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (99) 8 7 6 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (47) Ensam med barn (3) Sambo/gift utan barn (33) Sambo/gift med barn (16) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (31) 1 75 5 25 Ensam utan barn (21) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (3) Sida 8 av 16

3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 47.83 17.39 7.61 1.87 5.43 1.87 Män 48.15 11.11 11.11 11.11 7.41 11.11 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 71.43 14.29... 14.29 Män 1...... Totalt Kvinnor 49.49 17.17 7.7 1.1 5.5 11.11 Män 54.84 9.68 9.68 9.68 6.45 9.68 Sida 9 av 16

4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning 22.5 2. 17.5 15. 12.5 1. 7.5 5. 2.5. Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 16

5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män 1 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män 1 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 16

6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor 75 5 25 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män 75 5 25 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 16

Appendix Tabeller Sida 13 av 16

Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Filosofiska Fakulteten Kvinnor 7 71.43 14.29 14.29 Män 4 1... Hälsouniversitetet Kvinnor 92 72.83 2.65 6.52 Män 27 59.26 29.63 11.11 Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 47 68.9 23.4 8.51 Män 21 52.38 33.33 14.29 Ensam med barn Kvinnor 3 33.33. 66.67 Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 33 75.76 21.21 3.3 Män 7 85.71 14.29. Gift/sambo med barn Kvinnor 16 87.5 12.5. Män 3 1... Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Veckokonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk 6 82.19 17 8.95 77 81.91 Ökad risk 1 13.7 3 14.29 13 13.83 Riskfylld 3 4.11 1 4.76 4 4.26 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 2 33.33. 2 22.22 Ökad risk 3 5. 1 33.33 4 44.44 Riskfylld 1 16.67 2 66.67 3 33.33 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk 3 5.. 3 37.5 Ökad risk 1 16.67 2 1. 3 37.5 Riskfylld 2 33.33. 2 25. Jag har börjat minska Låg risk 7 53.85 3 6. 1 55.56 Ökad risk 5 38.46 2 4. 7 38.89 Riskfylld 1 7.69. 1 5.56 Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk 1 1.. 1 5. Riskfylld... Sida 14 av 16

Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Filosofiska Fakulteten Kvinnor 7 71.43 28.57. Män 4 5. 5.. Hälsouniversitetet Kvinnor 92 38.4 47.83 14.13 Män 27 37.4 29.63 33.33 Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 47 27.66 51.6 21.28 Män 21 33.33 28.57 38.1 Ensam med barn Kvinnor 3 33.33 66.67. Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 33 39.39 51.52 9.9 Män 7 28.57 57.14 14.29 Gift/sambo med barn Kvinnor 16 81.25 18.75. Män 3 1... Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Intensivkonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk 36 49.32 11 52.38 47 5. Ökad risk 31 42.47 7 33.33 38 4.43 Riskfylld 6 8.22 3 14.29 9 9.57 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 1 16.67. 1 11.11 Ökad risk 2 33.33. 2 22.22 Riskfylld 3 5. 3 1. 6 66.67 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk... Ökad risk 4 66.67. 4 5. Riskfylld 2 33.33 2 1. 4 5. Jag har börjat minska Låg risk 3 23.8 1 2. 4 22.22 Ökad risk 8 61.54 3 6. 11 61.11 Riskfylld 2 15.38 1 2. 3 16.67 Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk 1 1.. 1 5. Riskfylld... Sida 15 av 16

Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre 5. 3.57. Något mindre 22.83 17.86. Ungefär lika mycket 19.57 39.29 7. Något mer 3.26 32.14 3. Mycket mer 1.9 3.57. Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 47.83 17.39 7.61 1.87 5.43 1.87 Män 48.15 11.11 11.11 11.11 7.41 11.11 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 71.43 14.29... 14.29 Män 1...... Totalt Kvinnor 49.49 17.17 7.7 1.1 5.5 11.11 Män 54.84 9.68 9.68 9.68 6.45 9.68 Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 3.3 Män 12.9 Ekonomin Kvinnor 6.6 Män 16.13 Relationer Kvinnor 1.1 Män. Ångrat sex Kvinnor 2.2 Män 6.45 Ångrat situationer Kvinnor 6.6 Män 16.13 Psykiska hälsa Kvinnor 4.4 Män 9.68 Fysiska hälsa Kvinnor 2.2 Män 12.9 Utsatt för bråk/våld Kvinnor 1.1 Män 6.45 Sömnen Kvinnor 15.15 Män 22.58 Nej Inga Kvinnor 72.73 Män 58.6 Sida 16 av 16