Beslut om skyddsjakt efter varg i Västernorrlands och Jämtlands län

1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-18 Ärendenr: NV-02224-14 Ohredahke sameby Beslut om skyddsjakt efter varg i Västernorrlands och Jämtlands län Beslut Naturvårdsverket beslutar om tillstånd till skyddsjakt efter en (1) varg i Västernorrlands och Jämtlands län enligt nedanstående villkor. Naturvårdsverket beslutar att jakten får ske på annans jaktområde inom det område som anges i bilaga 1 och 2 till detta beslut. Naturvårdsverket medger undantag från förbudet om att jakt inte får ske från motordrivna fortskaffningsmedel och beslutar att skyddsjakten får bedrivas från helikopter. Naturvårdsverket medger undantag från förbudet om att motordrivna fortskaffningsmedel inte får användas för att söka efter eller spåra vilt och beslutar att den aktuella vargen får sökas från skoter inom aktuellt jaktområde för att fastställa dess ungefärliga vistelseplats. Naturvårdsverket medger även undantag från bestämmelsen om att jakt efter varg endast får bedrivas med klass 1 ammunition, vilket innebär att skyddsjakten från helikopter får bedrivas med hagelgevär. Naturvårdsverket beslutar att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 4. Villkor för jaktens genomförande Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd i beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelser för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(10) 1. Skyddsjakten är tillåten från och med den 19 mars 2014 till och med den 13 april 2014. 2. Ohredahke sameby ska i samråd med länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län (länsstyrelserna) utse en jaktledare som ansvarar för skyddsjaktens bedrivande. 3. Jaktledaren ska i samråd med länsstyrelserna utse de personer som får delta i skyddsjakten som bedrivs med stöd av detta beslut. 4. För det fall skyddsjakten genomförs med helikopter ska pilot och skytt som genomför skyddsjakten ha erfarenhet av liknande uppdrag. 5. Skyddsjakten får inte starta innan länsstyrelserna gett klartecken. Detta ska ske i samråd med jaktledaren. 6. Jaktledaren ska innan skyddsjakten inleds försäkra sig om att samtliga personer som deltar i jakten har kunskap om de villkor som gäller för skyddsjakten och om de regler i övrigt som kan behövas för skyddsjaktens bedrivande. 7. Vid skyddsjakten får den varghane som uppehåller sig i det berörda området fällas. 8. Skyddsjakten ska genomföras i samråd med länsstyrelserna som även på lämpligt sätt ska följa jaktens genomförande. 9. Hagelvapen som används ska vara av minst kaliber 12/70. Patronerna ska vara laddade med minst 40 gram hagel av storleken minst 4 mm och högst 5 mm och ska vara av bly eller material med högre eller liknande densitet. Hagelpipans trångborrningsgrad ska vara öppen, ¼, ½ eller ¾. 10. Jaktledaren ska omedelbart anmäla till länsstyrelsen i det län där jakten skett när en varg fällts eller påskjutits. 11. Länsstyrelsen i aktuellt län ska omedelbart avlysa jakten när en varg fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. 12. Om djuren påskjutits men inte fällts ansvarar skytt och jaktledare för att eftersök genomförs. Om eftersök visar att det påskjutna djuret är oskadat får länsstyrelsen i det län där vargen påskjutits besluta om fortsatt jakt inom den tid som beslutet gäller. 13. Skytten ska uppvisa den fällda vargen samt skottplats/fallplats för den aktuella länsstyrelsens besiktningsman. Fälld varg får inte flyttas från fallplatsen innan djuret besiktigats av besiktningsmannen. 14. Fällt rovdjur tillfaller staten. Länsstyrelsens besiktningsman ansvarar för att djuret omhändertas och skickas till Statens veterinärmedicinska

NATURVÅRDSVERKET 3(10) anstalt (SVA). Blanketten Rovdjur fällt under skyddsjakt, se bilaga 3, ska skickas in ifylld tillsammans med det fällda djuret. Återrapportering 15. Djur som fällts eller påskjutits ska skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djur besiktigats, registreras i Rovbase. 16. Länsstyrelsen i det län där varg fällts ska skyndsamt, om möjligt 48 timmar efter skyddsjaktens avslut, rapportera fällt djur till Naturvårdsverket. Om inget djur fällts ska också det rapporteras. Uppgifterna ska läggas in i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben. Se adress nedan. https://ekstranett.miljodirektoratet.no/sites/naturvardsverket 17. Länsstyrelsen ska senast 30 dagar efter skyddsjaktens avslutande skicka en skriftlig redogörelse till Naturvårdsverket gällande vilka erfarenheter som vunnits i samband med denna jakt. Bakgrund Ansökan från Ohredahke sameby Ohredahke sameby inkom den 6 mars 2014 med en ansökan om skyddsjakt efter en varg som uppehåller sig inom deras vinterbetesområde i Edseleområdet. Av ansökan och komplettering framgår bland annat följande. Samebyn ansökte i december om skyddsjakt på två vargar. Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt efter en varg. Det är nu fastställt att det rörde sig om två vargar. Samebyn vill ha tillstånd för skyddsjakt i ordning innan vårflytten påbörjas i fall vargen kommer in och stör hjorden. Risk för allvarlig skada Rovdjursförekomsten i samebyn gör att det är redan idag är svårt att bedriva ordnad renskötsel. Att ha en varg inom vinterbetesmarkerna innebär att samebyns renskösel i stort sett omöjliggörs utan stora ekonomiska förluster som följd. Konsekvenserna bedöms bli mycket allvarliga om vargen tillåts uppehålla sig inom området under flyttförberedelserna. Förebyggande åtgärder Bevakning Renarna spreds vid de tidigare angreppen över stora områden. Samebyn har haft hårt arbete med att få dem mer samlade igen. Renskötarna har ännu inte påbörjat samling inför vårflytten. Det är extra känsligt med varg i området nu när vårflytten ska inledas. Flytt till andra betesmarker Att flytta renarna till något annat område är inte något tänkbart alternativ. Vårflytten är i antågande och en mycket känslig period inleds med att säkerställa att renhjorden inte skingras inför flytten.

NATURVÅRDSVERKET 4(10) Samebyn ansöker även om möjlighet att få använda helikopter och hagelgevär samt att använda skoter för spårning och ringning vid skyddsjakten. Samebyn yrkar vidare på en skyndsam handläggning. Yttrande från Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen har i yttrande den 18 mars 2014 i huvudsak anfört följande. Bakgrund Ohredahke sameby ansökte tidigare om skyddsjakt efter två vargar i området då de hade stora problem med hjordar som skingrades över stora områden i slutet av december 2013 och hela januari 2014. Länsstyrelsen kunde efter spårning konstatera att minst en varg uppehöll sig i området. DNA-analys visade att det var en hanne av skandinaviskt ursprung från Acksjöreviret. Samebyn fick tillstånd till skyddsjakt efter en varg och vargen avlivades den 31 januari 2014. I början av januari spårades ytterligare en varg och DNA-analys visade att det var en hanvarg med skandinaviskt ursprung från Jangenreviret (G-50-13). En ny DNA-analys visar att det är samma varg som nu befinner sig i anslutning till rengärdet väster om Edsele. Ohredahke sameby har hela tiden hävdat att det är två olika vargar som orsakat skadorna i området och det är nu dokumenterat att så är fallet. Risken för allvarlig skada I dagsläget samlar samebyn renarna i ett hägn som ligger 5 km väster om Edsele, Stora grupper av ren befinner sig fortfarande utanför hägnet. Vargen befinner sig i direkt anslutning till rengärdet och har konstaterats jaga ren i dessa grupper. Direkta skador har varit svåra att dokumentera då väder- och snöförhållanden har försvårat spårning. Den 18 mars 2014 hittades en dödad vaja i direkt anslutning till rengärdet och man misstänker att fler både dödade och skadade renar finns i området. Skadorna som samebyn lider av är orsakade av varg. Problemen som har uppstått är omfattande. Bara någon enstaka död ren har hittills dokumenterats men bilden av skadorna är ofullständig och det finns sannolikt fler vargdödade renar. Det finns även en uppenbar risk att vargen tar sig in i rengärdet med mycket allvarliga konsekvenser som följd. Störningar i direkt anslutning till ett rengärde bedöms som mycket allvarliga då förberedelser in för vårflytten till åretruntmarkerna påbörjats. Förekomsten av varg medför att arbetet med insamling av renarna inför vårflytten riskerar att gå förlorad genom att renhjordarna splittras efter jaktförsök. De skador som uppstår är inte enbart direkt inkomstbortfall utan genererar även dynamiska effekter i form av framtida möjligheter till inkomst och möjligheter till att bedriva renskötsel. En dödad vaja i en vinterhjord innebär bortfalla i kommande produktion av minst en kalv till sommaren och den förlorade vajan kan ersättas i produktion först efter 2-3 år.

NATURVÅRDSVERKET 5(10) Vinterbetet är en kritisk period för renskötseln. Renarna är i sin sämsta kondition i slutet av vinterbetesperioden och strax efter perioden ska vajorna kalva. För en gynnsam kalvning är det mycket viktigt att renarna får beta utan för mycket störning under vintern. Förebyggande åtgärder Samebyn har ökat bevakningen i anslutning till rengärdet. Samebyn upplever stor arbetsbelastning i samband med spårnings- och bevakningsinsatser vilket medför att ordinarie renskötselarbete blir lidande. Länsstyrelsens slutsatser Ohredahke sameby har nu inte möjlighet att bedriva en ordnad renskötsel i det aktuella området på grund av vargens närvaro. Länsstyrelsen anser att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och tillstyrker ansökan. Länsstyrelsen har inkommit med karta över lämpligt område för skyddsjakt. Yttrande från Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen har i yttrande den 18 mars 2014 i huvudsak anfört följande. Länsstyrelsen tillstyrker skyddsjakt, baserat på dokumentation gjord i Västernorrlands län (se deras yttrande dnr: 218-1851-14) och tidigare erfarenhet som visar att störningar orsakat av varg i samband med samling av renhjord kan medföra en betydande skada i form av utspridda renhjordar som medför ett väsentligt merarbete för drabbade renägare. Länsstyrelsen har inte dokumenterat någon förekomst av varg eller några skador inom den del av området som ligger inom Jämtlands län utan hänvisar till länsstyrelsen i Västernorrlands dokumentation. Länsstyrelsen har inkommit med karta över lämpligt område för skyddsjakt. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna medges för att förhindra allvarlig skada på bland annat egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra eller förfölja vilt, för att hindra vilt från att undkomma eller för att avleda viltets

NATURVÅRDSVERKET 6(10) uppmärksamhet från den som jagar. Detta framgår av 31 första stycket jaktlagen (1987:259). Vid beslut om skyddsjakt får Naturvårdsverket medge undantag från ovanstående förbud samt medge att skyddsjakten får bedrivas på annans jaktområde. Detta framgår av 24 d andra stycket jaktförordningen. Vid jakt får endast vapen som uppfyller de krav som Naturvårdsverket föreskriver användas. Detta följer av 10 jaktförordningen. Av 6 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt följer att hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 som är laddade med hagelammunition inte får användas vid jakt efter varg. Vid jakt efter varg får endast kulgevär avsedda för ammunition i klass 1 användas. Detta framgår av 16 ovan nämnda föreskrift. Naturvårdsverket kan i enskilda fall meddela undantag från dessa bestämmelser. Detta följer av 43 samma föreskrifter. Naturvårdsverket kan bestämma att ett beslut om skyddsjakt ska gälla även om det överklagas. Detta följer av 59 jaktförordningen. Naturvårdsverkets bedömning Rovdjurspolitikens inriktning Naturvårdsverkets beslut tar utgångspunkt i den inriktning av rovdjurspolitiken som riksdagen beslutade om den 10 december 2013 i En hållbar rovdjurspolitik. Riksdagen har där bland annat tagit ställning till att regelbundna föryngringar av varg i stora delar av renskötselområdet inte är möjligt att förena med modern renskötsel. Det konstateras också att i den mån det ändå kan vara möjligt med enstaka föryngringar, bör föryngringarna begränsas till områden där de gör minst skada, oavsett om det är i åretruntmarkerna eller i vinterbetesmarkerna. Det kan vara områden där det inte finns renar under den aktuella perioden eller där förutsättningarna att vidta förebyggande åtgärder är gynnsamma. Vidare konstateras i propositionen att inte minst vinterbetet en kritisk period för rennäringen. Normalt har renarna sin sämsta kondition i slutet av vinterbetesperioden efter att under en lång period sökt föda. Omedelbart efter denna period ska dessutom vajorna kalva och det är därför viktigt att renarna får möjlighet att beta i lugn och ro. Där anges också att huvudregeln även fortsättningsvis bör vara att sökanden genomför och bekostar beviljad skyddsjakt (prop. 2012/13:191 s 39, 53). Utgångspunkt Naturvårdsverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer omfattningen av skador, om skadeförebyggande åtgärder genomförts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Naturvårdsverket beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet.

NATURVÅRDSVERKET 7(10) Naturvårdsverket har, som framgått ovan, genom beslut den 29 januari 2014 beslutat om skyddsjakt efter en varghane i området. Allvarlig skada Nu har ytterligare en varghane spårats i det aktuella området. Varghanen uppehåller sig enligt uppgift från länsstyrelsen i direkt anslutning till rengärdet. Hittills har endast en vargdödad vaja hittats. Det framgår dock av utredningen i ärendet att ett flertal jaktförsök har gjorts, vilket skingrar renhjorden. Naturvårdsverket delar länsstyrelsens bedömning vad gäller att det under rådande förhållanden finns risk för fortsatta allvarliga skador när vargen nu uppehåller sig i eller i direkt närhet av renhjorden. Förberedelserna och samlingen av renarna inför vårflytten kan avsevärt komma att försvåras eller helt gå om intet om renhjorden skingras. Vidare konstaterar Naturvårdsverket att vajorna normalt sett kalvar i början av maj månad och att angrepp strax före kalvningen anses som särskilt allvarligt då högdräktiga djur är i stort behov av betesro. De effekter som pågående skingringar och angrepp får påverkar samebyns möjligheter att bedriva en ordnad renskötsel. Naturvårdsverket gör bedömningen att kriteriet förhindra allvarlig skada är uppfyllt. Annan lämplig lösning Naturvårdsverket bedömer möjligheten att flytta renarna från området som mycket svår då en sådan insats kräver i princip samma förberedelser som nu pågår i området inför vårflytten. Dessa samlingar riskerar att försvåras avsevärt av vargens närvaro, då jaktförsöken sannolikt fortsätter. Samebyn har utökat bevakningen av renarna. Trots detta har skador uppstått. Att ytterligare öka bevakningen är under rådande förhållanden enligt Naturvårdsverket i detta fall inte en annan lämplig lösning då det är tveksamt om åtgärden skulle få effekt. Naturvårdsverket bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt för att förhindra fortsatta allvarliga skador. Upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus Den DNA-analys som länsstyrelsen i Västernorrland låtit göra av den aktuella vargen har visat att det är en hane av skandinaviskt ursprung. Naturvårdsverket bedömer mot bakgrund av vargstammens storlek, tillväxt och nuvarande genetiska status att skyddsjakt efter en varg av skandinaviskt ursprung inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för arten. Sammanfattande slutsatser I detta fall har Naturvårdsverket gjort en bedömning av skadornas omfattning och risken för att skadorna kommer att fortsätta och förvärras över tid. Samtidigt har en bedömning gjorts om andra lämpliga lösningar än skyddsjakt är möjliga. Den aktuella vargens betydelse för vargstammens storlek, genetiska status och tillväxt har också beaktats. Naturvårdsverket bedömer det uppkomna läget som akut. Naturvårdsverket bedömer att nu uppkomna skador, i form av skingrade och dödade renar, samt förluster i form av att vajorna stressas under en kritisk period, med stor sannolikhet kommer att förvärras. Kriteriet förhindrande av allvarlig skada är därför i detta fall uppfyllt. Någon annan lämplig lösning är skyddsjakt bedöms inte finnas. En skyddsjakt på denna individ äventyrar heller inte upprätthållandet

NATURVÅRDSVERKET 8(10) av gynnsam bevarandestatus. Förutsättningarna för skyddsjakt efter vargen är därför uppfyllda. Skyddsjakt med hagel från helikopter Naturvårdsverket gör bedömningen att vapen med hagelammunition i vissa fall är att föredra framför klass 1 kulammunition vid skyddsjakt från helikopter. Vapen med hagelammunition använt inom rekommenderat avstånd kan minska riskerna för allvarliga skadeskjutningar på de djur som utsätts för skyddsjakt. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att det i detta fall finns skäl att medge undantag för användande av såväl helikopter som vapen med hagelammunition enligt ovan. Ringning och jakt på annans jaktområde För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt anser Naturvårdsverket att det finns skäl att medge undantag från ovanstående bestämmelser så att skoter får användas vid ringning av vargarna inom det aktuella jaktområdet och att skyddsjakten får genomföras på annans mark. Observera att undantaget inte ger rätt till att bedriva skyddsjakt från skoter. Verkställighetsförordnande Naturvårdsverket kan med stöd av 59 jaktförordningen bestämma att beslut om skyddsjakt gäller även om de överklagas. Mot bakgrund av att det föreligger en stor risk för fortsatt allvarlig skada bör beslutet kunna genomföras omedelbart så att ytterligare skador förhindras. Naturvårdsverket bedömer därför att det finns skäl att förena detta beslut om skyddsjakt med ett verkställighetsförordnande. Övrigt För att undvika att djur utsätts för långvarig stress genom exempelvis återkommande jaktförsök är det viktigt att tillfället när jakt påbörjas och att området för jakt inom det utpekade jaktområdet väljs med omsorg. Naturvårdsverket rekommenderar att hagelvapen inte används på ett avstånd överstigande 15 meter från viltet och att det ur säkerhetssynpunkt inte bör laddas med mer än ett skott i taget. För att ge en ökad säkerhet när det gäller vapenhantering i helikopter rekommenderar Naturvårdsverket att ett brytbart hagelvapen som endast laddas med ett skott i taget används. Användandet av ett brytbart hagelvapen utan ejektor innebär en minskad risk för att tomhylsor under flygningen hamnar i helikopterns rörliga delar i jämförelse med vapen av annan typ. Naturvårdsverket påminner om bestämmelsen i 17 jaktförordningen om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen senast inom två timmar från det att djuret påskjutits. Naturvårdsverket påminner slutligen om att det enligt förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av

NATURVÅRDSVERKET 9(10) kemiska produkter, är förbjudet att använda patroner laddade med blyhagel vid jakt i våtmarker. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt sektionschefen Carl Mikael Strauss, juristen Hanna Ek och handläggaren Ingela Grudin deltagit, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Anna Helena Lindahl Ingela Grudin Bilagor 1. Karta över jaktområde Västernorrlands län. 2. Karta över jaktområde Jämtlands län 3. Blanketten Rovdjur fällt under skyddsjakt. 4. Upplysning om hur man överklagar. Kopia till: Länsstyrelsen i Västernorlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Statens veterinärmedicinska anstalt SVA Naturhistoriska Riksmuseet Viltskadecenter Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Vargprojektet Nationella rådet för rovdjursfrågor

NATURVÅRDSVERKET 10(10) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.