Rapportsammanställning och analys utav stråk i Borås stad

Rapportsammanställning och analys utav stråk i Borås stad Sebastian Gustafsson: S103995@student.hb.se AL3 Jim Pihel: S093371@student.hb.se AL3 Arvin Farati: S104342@student.hb.se AL3 Mikael Stohm: S094219@student.hb.se AL3

Förord Detta projekt är skrivet på Borås Högskola under vårterminen 2013. Projektet ingår i kursen Projektarbete i Kvalitetsteknik och har genomförts i samarbete med Borås Rent & Snyggt med mål som Borås som en renare stad i framtiden. Tidigare kartläggningar av de mest förorenade/nedskräpade områdena inom Borås har legat till grund för arbetet och utifrån dessa skall rekommendationer på hur de problem som tagits upp i rapporterna kan lösas tas fram. Vi skulle vilja rikta vår tacksamhet till Hans Skoglund på Borås Energi & Miljö som bidragit med sin personliga delaktighet samt välbehövlig information vilket har underlättat arbetet för oss under projektets gång. Samtliga berörda förvaltningar och organisationer som deltog under presentationen har vårt tack. Vi vill även passa på att tacka våra lärare, Sara Lorén och Bo Månsson som, enligt ovan nämnt, stöttat vår grupp Jim Pihel, Sebastian Gustafsson, Mikael Stohm samt Arvin Farati. Borås, februari 2013. Sammanfattning De samband som funnits i de sju rapporter är främst hur stor vikt de lägger ner på att "införa nya papperskorgar", vilket kan ses som en självklarhet. Verktyget från Sex Sigma, DMAIC har använts i samtliga fall, men det har också dragit slutsatsen att det inte finns tillräckligt med papperskorgar. Att det inte finns tillräckligt med papperskorgar är bara en del av sanningen då man kan hitta skräp även där det faktiskt finns papperskorgar. Det har funderats även i dessa banor, men inte så mycket kring hur man kan förändra detta. Det är enat kring att fimpar, snus och burkar är de stora bovarna, separata papperskorgar för dessa vore alternativ. Ett möjligt sammarbete med Göteborgsstad skulle kunna bidra positivt till arbetet om halverad nedskräpning till år 2020. Det har vid ett par tillfällen genomförts möten med olika befattningshavare i berörda förvaltningar som i sin tur diskuterat de problem gällande nedskräpning de upplevt finns med gruppmedlemmarna. Att förändra attityd hos allmänheten verkar många projektgrupper rörande överens om och även vi instämmer. Hur detta problem, som kan ses som ett av de största hoten mot miljön, skall lösas är fortfarande obesvarat. Även om de flesta troligtvis inte tycker att det är okej så görs det ändå då man kanske anser att konsekvenserna inte är tillräckligt stora. Är det så att man måste ta till mer drastiska åtgärder?

Innehåll 1. Inledning... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Företagsbeskrivning... 4 2. Metod... 5 2. DMAIC... 5 2.1 Define... 5 2.2 Measure... 6 2.2 Analyze... 7 2.2 Improve... 8 2.2 Control... 8 3. Åtgärdsförslag... 9 3.1 Benchmarking... 9 3.2 Papperskorgar... 9 3.3 Samordnad entreprenad... 10 3.4 Påverka grupper... 10 3.5 Fastigheter... 11 3.6 Ta ansvar... 11 3.7 Områdessatsning... 11 4. Avgränsningar... 11 5. Diskussion och slutsats... 11 6. Litteraturförteckning... 13 7. Bilagor... 14 Bilaga 1 Knalleland, Alideberg och Getängen.... 14 Bilaga 2 Centrum, Annelundsparken och sjukhusområdet.... 15 Bilaga 3 - Norrby, Byttorp, Tullen och Hestra.... 16 Bilaga 4 - Göta, Druvefors, Kristineberg, Fredriksborg och Hedvigsborg.... 17 Bilaga 5 - Hulta, Bergsäter och Trandared.... 18

1. Inledning Projektgruppen har fått i uppdrag utav Borås Rent & Snyggt samt med hjälp ifrån Borås Energi & Miljö att sammanställa de sju rapporter som i höstas skrevs av studenter på Högskolan i Borås. De beskriver hur nedskräpning i Boråsområde ser ut. Gruppen skall finna samband mellan dessa rapporter samt eventuellt komma med rekommendationer till förbättringsförslag som möjligen kan komma att implementeras av Borås Rent & Snyggt. De sju olika rapporterna behandlar olika områden även kallat stråk, i Borås stad. Det ska funderas kring genomförbara förslag som kan resultera i en minskning utav nedskräpning runt om dessa stråk. 1.2 Syfte Projektet innefattar att göra en sammanfattning samt hitta samband mellan de sju tidigare rapporter som skrivits den förra terminen samt komma med egna förslag på förbättringar. Målet med de sju tidigare rapporterna var att finna lösningar som kan komma att implementeras hos Borås stad. Gruppen har bestämt sig att tackla problemet på följande sätt: 1. Sammanfatta de sju tidigare rapporter som skrivits. 2. Benchmark mot Göteborgs stad. 3. Komma med egna förslag i kampen för ett renare Borås stad. 1.3 Företagsbeskrivning Borås Rent och Snyggt är en sammansättning av Borås Stad, Borås Energi och Miljö (vidare BEM), Polisen i Borås Borås City, AB Bostäder i Borås och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Man har som mål att ha minskat nedskräpningen med 50 % fram till och med 2020 jämfört med 2012. Vi kommer främst att arbeta mot Borås Energi och Miljö. (Borås rent och snyggt ) BEM s roll i det hela är den rena sophanteringen. Där är man delaktig i hela kedjan från att tömma papperskorgar till att utvinna ny energi ur detta. Man har en rad anläggningar i området kring Borås och hanterar så väl hushållsavfall som avfall från industrier. Det är även de som har hand om vattenreningen och ser till att förse staden med dagvatten. Man har som vision att vara en av de drivande krafterna bakom att få samhället fritt från fossila bränslen. Man har tidigare fått in rapporter som beskriver den nuvarande situationen i olika områden runt om i Borås. Man har som önskemål att dessa rapporter skall bearbetas och skapa en mer överskådlig bild som omfattar hela staden. (Borås Energi och Miljö - Våra anläggningar) 4

2. Metod Projektet utgår från användning av verktyg inom Sex Sigma för att behandla tilldelade område. Användandet av DMAIC fastställdes som det verktyg som skulle användas. DMAIC står för Define, Measure, Analyze, Improve och Control. Det används vanligtvis på existerande projekt för att undersöka och förbättra. Define är det första steget. Enligt (S.Joshi, 2011) innebär det i korthet att definiera problemet, skapa en projektgrupp, klargöra vad man har för syfte och få grepp om omfattningen av det hela samtidigt som man besvarar frågorna vem, var, vad och när. GANTT-schema rekommenderas för att ha en tydlig tidsplan. Measure innebär i korthet att mäta data och samla in fakta, både kvantitativ och kvalitativ i så objektiv form som möjligt. Datan har sedan i de flesta fall behandlats via de sju förbättringsverktygen. Orsak-verkan-diagram(fiskbensdiagram) har använts flitigt och visar tydligt olika händelser samt deras rötter, alltså vad för orsak som ligger bakom. Analyze innebär att all data de tidigare samlat ska analyseras och utifrån detta ska slutsatser kunna tas. Enligt (Antony, Bhuller, Kumar, Mendibil, & Montgomery, 2012) skall man kunna se beroendeförhållanden och grundorsaker till problemen och sedan används för att ta fram förbättringsförslag. Improve är den del där förbättringarna ska tas fram. Lösningar till de bakomliggande problemen ska enligt (Alexander, Renata, Olin, & Christian, 2008) tas fram. Här används verktyg så som Benchmarking. Det innebär att man jämför med en förebild inom samma område, för att se vad man kan göra bättre och på vilket sätt. Det viktiga med implementering av dessa förbättringar är att de kontrolleras noga och att de utförs enligt förutbestämda riktlinjer. Control är fasen efter att förbättringar införs. Här kontrolleras bland annat att förbättringarna stöds genom hela verksamheten samt att man inte går tillbaka i gamla vanor, vilket är lätt hänt. Man ska kontrollera hur resultatet blivit utifrån förbättringsarbetet (Alexander, Renata, Olin, & Christian, 2008). 2. DMAIC Här behandlas projektet via arbetssättet för DMAIC som förklaras ovan. 2.1 Define (Bakgrund) Regeringsuppdrag utgör grunden för minskad nedskräpning I kommunerna I Sverige. Nedskräpning har medfört negativa resultat ekonomiskt samt att det inte främjar den hållbar utveckling som kommunera i Sverige idag strävar efter. Detta har krävt stora arbetsinsatser så även för Borås kommun. Projektet inleddes med en stråkanalys där detta identifierades samt analyserades med mål från Borås Energi & Miljö, att minska nedskräpningen med 50% till år 2020. (Borås rent och snyggt - Borås, 2012)

Stråkanalys samt förbättringsarbete utfördes inom det tilldelade området, överblicken var viktigt för att kunna planera projektet. Riskanalys användes som arbetsverktyg i denna fas. Avgränsningar har även gjorts under denna fas gällande budget, vilken fastställdes av Borås Energi & Miljö. Budgeten samt de ekonomiska ramarna utgör de restriktioner planeringen samt förslagen skall tas inom. I och med en begränsning i tid har projektets aktiviteter planerats utefter dessa (fram till 2013-03-12). Flerbostadsområde ansågs som de mest kritiska områdena och här lades mest kraft efter att kartläggningen gjordes. (Borås rent och snyggt ) Risker som kan ha påverkat projektets resultat var bland annat vädret samt tiden då detta genomfördes, vilket var under vintertid samt att de två månader som projekt skulle utföras på var en relativt kort tid. Andra risker var placeringar samt antal papperskorgar, men även utseendet på dessa. En trasig papperkorg kan ha effekten att förbipasserande inte noterar denna. Vissa områden kan vara utsatta för mer nedskräpning medan andra näst intill ingen alls. Tolkningsfel kan även uppstå då definitionen kring uppgiften kan uppfattas olika. Kunderna har även tagits upp som en del av define där dessa definieras som dem projektet skall skapa värde för, med andra ord de boende i det tilldelade området. Något som kan ses som positivt var den frågeställning som fanns med i en rapport. - Vart är papperskorgarna placerade? Hur är kvaliteten på dessa? Vart skulle eventuellt nya papperskorgar kunna placeras? - Vilka typer av beteenden bidrar till nedskräpning? Hur skulle man kunna påverka genomsnittliga invånaren i Borås att sluta skräpa ned? - Finns det något samband mellan nedskräpning och de drabbade miljöerna, dvs. busshållplatser, skolor, butiker med mera? - Vad kan göras för att förbättra den nuvarande situationen? Dessa frågor medför viss struktur och är frågor som om dessa sprids kan hjälpa Borås kommun i arbetet med en renare stad. 2.2 Measure De olika områdena har undersökts på liknande tillvägagångssätt. Platserna som undersökts närmare är de som logiskt sett vore värst drabbade, dvs. busshållsplatser, utanför skolor, väl använda lokaler, återvinningsstationer och dylikt. Detta har till största del skett till fots för att få en bättre uppfattning om hur områdena ser ut och vilken nivå av nedskräpning som förekommer på platserna. Papperskorgar har lokaliserat eller i många fall, avsaknaden av papperskorgar i anslutning till dessa platser. Intervjuer har gjorts med personer som på något sätt är kopplade till verksamheten i form av anställda på Servicekontoret etc. för att på så sätt få en inblick i deras verksamhet. Det har även gjorts intervjuer med boende i vissa områden för att se hur de själva upplever situationen. I några av områdena har det skräp som förekom räknats och delats in i olika kategorier för att tydligare visa på vad det är som förekommer och på så sätt kunna inrikta sig på att förebygga specifikt skräp. Se bilaga 1 för stråk/skräp kartor.

Det har även gjorts benchmarking genom att ta kontakt med andra kommuner och se hur de sköter projekt mot nedskräpning. Den viktigaste är den gjort mot Göteborgs kommun som är landets ledande i kampen mot skräpet på gatorna. Här följer en jämförelse mellan Borås- samt Göteborgskomun. I Göteborgs kommun kan man idag hitta ca 4300 papperskorgar och medan man i Borås kommun enbart har 480 stycken. Ser man till antal papperskorgar per invånare i de båda städerna kan man tydligt se att Borås ligger i lä. Göteborg har ca 1 papperskorg per 122 invånare, Borås har 1 papperskorg per 217 invånare. Dessutom är nästan hälften av papperskorgarna i Göteborgs kommun av den nyare typen där möjlighet finns att slänga cigarettfimpar i det tillagda askfatet eller burkar och flaskor i pantdelen. Detta skulle kunna vara en stor bidragande faktor men även de nya papperskorgarnas färg, orange, gör det enklare för användarna att lokalisera dessa. För att få allmänheten i Göteborg uppmärksammade på de problem som råder har man i ett sammarbete med Trygg, vacker stad stängt ner renhållningen under fem dagar i staden, som annars lägger ner stora resurser och pengar på städning och även spolning av gator. Förhoppningen är att folk ska få en tydligare bild av det som många andra upplever varje dag då skräp slängs på gatorna istället för i papperskorgarna. Givetvis kan en del av skillnaderna mellan städerna understrykas med ekonomiska aspekter. (Statistiska centralbyrån - Folkmängd) (Göteborgs stad - Papperskorgar och skräp) 2.2 Analyze Analysen i det här fallet handlar om att förstå varför problemet uppstår. För att kunna hitta en lösning till ett problem måste man veta det anledning till dess uppkomst. För att kunna eliminera problemet letar man grundorsakerna till problemet. Man letar alltså inte bara en quick fix, utan man vill hitta roten till problemet för att få det att försvinna helt och förhindra det från att komma tillbaka. När man tror sig ha hittat lösningar till de bakomliggande problem skall dessa användas i liten utsträckning på en del av projektet som ett test. I detta projekt skulle en så uppdelning kunna innefatta en viss stadsdel eller område där en lösning prövas innan man implementerar det i hela staden. Utifrån den testperiod man haft utvärderar man en lösning och ser till att optimera den innan man eventuellt utvidgar till hela projektet. I analysen kan man sedan utläsa att problemen ser olika ut beroende på vad som finns i omgivningen. I området kring Knalleland finns det mycket butiker vilket bidrar till att det är mycket folk i rörelse här. Men även om det är mycket folk i rörelse finns det områden som inte anses vara särskilt nedskräpade. Detta beror på att butikerna själva har hand om städning anslutning till sina butiker. Man vill se till att vara så attraktiva som möjligt för sina kunder och man lägger därför ner arbete på att hålla rent. Samtidigt som man ser att butiker håller rent runt sitt eget område kan inte det samma sägas om snabbmatsrestaurangerna. Man ser dessa som ett stort problem då det dels finns många restauranger, men också att det genererar mycket avfall i form av

muggar, papper och så vidare. Vad finns det för möjligheter för restaurangerna att skicka med mindre produkter som resulterar i mindre skräp? Även busshållplatserna ses som ett stort problem. Här verkar det finnas problem mellan Västtrafik och Borås Energi och Miljö kring vem som är ansvarig. Men det är bara en del av problemet, oavsett vem som till slut får ansvaret måste en lösning på problemet hittas. Busshållplatserna blir ett problem i och med att det är folk som är på väg någonstans. (Sammanställning av analysdelarna från tilldelade rapporter) 2.2 Improve Syftet med detta steg är att finna lösningar/förbättringar till grundorsakerna som på så sätt skall lösa problemen. De lösningar man väljer att implementera skall ta hänsyn till vad lösningen skall generera samt vad som krävs för att uppnå detta mål. Man ska iaktta de lösningar som resulterar i en förbättring. I förbättringsfasen skall man identifiera grundorsakerna till problemet för att senare med hjälp utav brainstorming eller liknande verktyg arbeta fram en lösning till problemet. Arbetet mellan samtliga steg i DMAIC hänger ihop och framförallt mellan analysen och förbättringarna. Om inte analysen gjorts korrekt kommer inte heller att förbättringarna att få önskat resultat. Skulle en återgärd inte uppnå tillräckliga resultat kan det bero på att man inte kommit åt den bakomliggande orsaken. En mall som är bra att följa är följande: Skapa innovativa lösningar Fokusera på de enklaste lösningarna Använd/testa lösningarna med hjälp utav PDSA-cykel (Plan-Do-Study-Act) Med hjälp utav PDSA-cykelns resultat försök att förutse eventuella risker med förbättringarna samt iaktta en FMEA (Failure mode and effect analysis) Skapa en detaljerad implementeringsplan Applicera förbättringarna (Alexander, Renata, Olin, & Christian, 2008) 2.2 Control Standardisering är ledordet för denna fas. Att skapa en standard för de mätningar som gjorts och sedan undersöka reliabiliteten för att kunna säkerställa att de avvikelserna i möjliga framtida variabler är relevanta, är av stor vikt. Framför allt om mätresultaten inte studeras av samma grupp som tidigare. I och med att Borås kommun har som mål att minska nedskräpningen nu och sedan jobba med ständiga förbättringar med förhoppning att nå målet om en minskning med 50 % till år 2020, är kontrollfasen och dess dokumentation mycket väsentlig. Här sker ett sammanställande av tidigare mätresultat som ställs mot de nya för att få en god överblick om hur väl resultaten står mot de uppsatta målen. Det krävs också att

man identifierar en eller flera rotorsaker till problemen och sedan lösningar relaterade till dessa. Allt detta även för att man på bästa möjliga sätt skall kunna se över de resurser som tillhandages och styra processera dit man vill. Det kan i många fall hända att man kan komma att behöva fördela sina medel efter nya principer. För att det fortsatta arbetet med de avvikelser som påträffats skall vara produktivt arbetas detta utifrån en åtgärdsplan som ligger som en standardgrund för vad som vidare skall ske. (DMAIC Tools - Control) (DMAIC Phase 5: Control) 3. Åtgärdsförslag Åtgärderna är de som tidigare tagits upp i rapporterna men även nya och utvecklade. 3.1 Benchmarking Ett besök ägde rum hos Göteborgs stad, Trygg Vacker Stad. Där fick gruppen information om hur Göteborgs stad gick tillväga för att bekämpa nedskräpningen. Göteborgs stad har tidigare blivit utsedd till landets ledande inom kategorin i att engagera flest invånare. Gruppen ser detta som en vital del i förbättringsarbetet. Göteborgs stad har kommit en bit på vägen sedan verksamheten Trygg Vacker Stad blev en egen organisation. De delar som uppmärksammandes extra mycket var drivet och engagemanget av att driva projekten i mål, samt att ha en tydlig ledare som brinner för att förbättra Borås stads situation. Borås stad har tidigare varit i kontakt med Göteborgs stad där de diskuterat nedskräpningsfrågan, dock var det flera år sedan och mycket har hänt sedan dess. Kunskapsutbytet mellan städer är viktigt, då man kan ta lärdom varandra. Gruppen anser även att detta är ett sätt att utnyttja "gratis" information, då flertalet städer redan implementerat olika projekt. Att då kunna dra nytta av andra städers resultat ser vi som en viktig del i arbetet för ett renare Borås. 3.2 Papperskorgar Man kan tydligt se att både antalet papperskorgar och dess utformning är en viktig del gällande förbättringsåtgärder. Även om det kan ses om en självklar åtgärd så finns det mycket att arbeta med kring detta. Hur får man papperskorgarna att sticka ut men samtidigt smälta in rent estetiskt? Någon form av konstprojekt, tävling etc.? Papperskorgarna som finns i dagsläget är svåra att upptäcka och sticker inte ut nämnvärt. Att det dessutom i många områden finns för få papperskorgar som även i vissa fall varit överfulla, gör att avfall hamnar på andra platser än det borde. När den här formen av arbete genomförs är det alltid bra att ta del av de som är ledande inom området. Därför rekommenderas det att man kontaktar Göteborgs stad som tre år i rad vunnit pris som den stad som engagerar flest människor i olika skräpplockaraktiviteter. Vidare fördelar som kan vinnas genom att kontakta just Göteborgs stad är att man där kan få tips och råd kring det här med nya papperskorgar, något som tas upp i samtliga rapporter. Mellan 2008 och 2010 tog man

dels fram en ny modell av sina papperskorgar, men man ökade också antalet från ca 2300 till ca 4300 stycken i kommunen. Det är alltså en ökning med över 85 %. Från 2009 till 2012 framkom genom skräpmätningar att avfallet minskade från 7,01 skräp/m 2 till 5,75 skräp/m 2. Hur stor del just papperskorgarna har haft i den här utvecklingen är svårt att avgöra. (Barkman, 2013) Det som är unikt med papperskorgarna är att de dels har burk rör men också askkopp upptill. Man anser också att burkröret är självsanerande och inte medför något extraarbete. Den utveckling man set med det är att folk som samlar burkar slipper gräva i papperskrogarna och minskar risken att skräp hamnar utanför på det viset. Trots införandet av askkopp så utgör fimpar fortfarande en majoritet av det avfall som påträffas. 3.3 Samordnad entreprenad Ett problem som flertalet av rapporterna tar upp är graden av nedskräpning vid gränsområden. Med gränsområden menas gränsen där ansvar delas upp. Det kan till exempel vara mellan olika fastighetsbolag eller andra ansvariga. När man når sitt ansvarsområde slutar helt enkelt renhållningen vilket gör att det ofta blir skräpigt mellan dessa gränser. För att komma runt detta problem kan man arbeta med så kallad Samordnad entreprenad. Det går helt enkelt ut på att man gör en gemensam stor upphandling av renhållning. Istället för att det skall finnas fyra, fem olika som har ansvar för renhållning i närliggande områden så gör man gemensam sak av det hela. På så sätt flyttar man städgränserna. I och med att det blir en större upphandling kan det också leda till att man kan få ner det totala priset en del. 3.4 Påverka grupper Göteborgs stad har tidigare visat god kompetens att påverka olika grupper inom Göteborgskommun. De har marknadsfört sig själva på olika sätt beroende på grupp, då man bemöter barn, ungdomar samt vuxna. Ett sätt att uppmärksamma de olika stadsdelarna är att visa sig och vara ett ansikte utåt, där bör man framförallt involvera politiker, tjänstemän samt näringsidkare. En idé som slog gruppen var hur vi agerade som barn. Då vi kommer från olika kommuner har vi upplevt detta på olika sätt. En utav idéerna är att göra det kul att återvinna. Där har vi just skräpplockardagarna som ett mål att påverka individer vid tidig ålder. Mölndals kommun använder sig utav deras städande pelikan, där olika klasser från olika skolor runt om i kommunen tävlar om vem som samlar in mest skräp under en viss utsatt period samt sortera den. Man kan säga att de även lär sig källsortering. På så sätt engagerar vi inte enbart barnen utan ses även på gator utav andra individer som kan få sig en tankeställare. Viktigt är även att tilläga att här i Göteborgs kommun förekommer fem städfria dagar varje år. Dessa går över helgen då det skräpas ner ofattbart mycket längst Göteborgs paradgata avenyn. På så sätt uppmärksammas invånarna extra mycket kring nedskräpningen och kan se svart på vitt hur vital städningen är och dra sitt strå till stacken. (En skräpfri stad med Pellekan)

3.5 Fastigheter Flertalet utav rapporterna lyfter upp bostadsområdena/fastigheterna som ett vitalt problem, där de anser att fastigheterna inte tar sitt ansvar. Gruppen har studerat närmare gällande frågan och kommit fram till att privatägda fastigheter inte ser det som ett problem då papperskorgar leder till ytterligare utgifter för ägarna. Det förslag som kan ges här är således att kommunen startar samarbete med fastighetsägarna som på så sätt kan engagera sig mer i frågan. Båda gå ur situation som vinnare, då miljön runt om fastigheten också påverkar fastighetens värde. 3.6 Ta ansvar Som tidigare nämnts så upplevs busshållplatserna som ett stort problem. En del av problemet är att det finns flera olika organisationer som ska ta ansvar för flera små områden. Dels har man mellan kommunen och västtrafik inte helt koll på vem som har ansvar för vad. Men samtidigt så har Metro ett ansvar att städa fem meter runt sina tidningsboxar. När det finns olika städrutiner kring dessa områden upplevs hållplatserna aldrig som helt rena. För att komma runt det här problemet anser vi att det är bättre att komma fram till en lösning där samma organisation har ansvar för hela hållplatserna. (Handledning Borås Energi, 2013) 3.7 Områdessatsning I Göteborg har man något man kallar för områdessatsningar. Det innebär att man rustar upp ett specifikt område och lägger ner stor kraft på detta istället för att arbeta med hela staden på en gång. På så sätt ser man en större skillnad snabbare och detta har en tendens att på sikt även dra med sig områden runt om till förändring. 4. Avgränsningar Arbetet avgränsar sig mot de olika områden som lyfts upp i de sju tidigare rapporterna. Budget sätts ut av Borås Rent och Snyggt och rapportering samt förbättringsförslag skall presenteras den 2013-03-12. Tidsåtgången var totalt sex veckor att sammanställa och utveckla egna åtgärdsförslag. Hur arbetet fortgår är sedan upp till Borås Rent och Snyggt. 5. Diskussion och slutsats Genom projektarbetes gång har gruppen lagt stor tyngd på papperskorgarna samt ändrat beteende hos alla åldersgrupper. Vi såg snabbt att alla de sju tidigare rapporter sett papperskorgarna som det störta problemet. Vi instämmer precis som de sju tidigare rapporterna att just papperskorgarna är den punkt man bör se över snarast möjligt. Vi i gruppen valde även att lägga stor vikt på benchmarking mot Göteborgs stad, då de tre år i rad har vart erkänt duktiga i kampen mot nedskräpningen. Vi såg en stor möjlighet att se vad Göteborg gjorde som var så bra och vad som kan föras vidare till Borås stad. Ulrika Barkman, projektansvarig för Trygg Vacker Stad, Göteborg, sa även på mötet att ett samarbete mellan kommuner aldrig kan bidra till en negativ

effekt. Det bidrar endast med en möjlighet att lära sig utav varandra. Vi tyckte även att detta var ett kostnadseffektivt sätt att jobba med. Slutsatsen av det hela kan sammanfattningsvis sägas vara att vi med hjälp utav de sju tidigare rapporterna kan visa på vad Borås stad behöver jobba med. De tre vitala områden är: papperskorgarna, ändrat beteende hos invånarna samt se till att upplysa mer om Borås Stads vision om att minska nedskräpningen med 50% till 2020.

6. Litteraturförteckning Borås rent och snyggt - Borås. (den 19 11 2012). Hämtat från Borås rent och snyggt - Borås: http://www.boras.se/kategorisidor/boendemiljoochtrafik/boendemiljoochtrafik /borasrentochsnyggt/borasrentochsnyggt.4.5315093d12da7c7ef17800047093. html den 19 11 2012 Handledning Borås Energi. (den 19 02 2013). Borås. Alexander, J., Renata, M., Olin, R., & Christian, S. (2008). SIX Sigma + Lean Toolset - Executing Improvement. Springer - Verlag. Antony, J., Bhuller, A., Kumar, M., Mendibil, K., & Montgomery, D. C. (2012). Application of Six Sigma DMAIC methodology in a transactional environment. International Journal of Quality & Reliability Management, 31-53. Barkman, U. (den 18 02 2013). Möte hos Trygg, vacker stad. (S. Gustafsson, & A. Farati, Intervjuare) Borås Energi och Miljö - Våra anläggningar. (u.d.). Hämtat från Borås Energi och Miljö: http://www.borasenergimiljo.se/vanstermeny/omforetaget/varaanlaggningar.4. 59ac75d1100153061a800013447.html den 15 02 2013 Borås rent och snyggt. (u.d.). Hämtat från Borås rent och snyggt: http://www.boras.se/kategorisidor/boendemiljoochtrafik/boendemiljoochtrafik /borasrentochsnyggt/borasrentochsnyggt.4.5315093d12da7c7ef17800047093. html den 15 02 2013 DMAIC Phase 5: Control. (u.d.). Hämtat från Bright Hub PM: http://www.brighthubpm.com/six-sigma/27134-dmaic-phase-five-the-controlphase/ den 01 03 2013 DMAIC Tools - Control. (u.d.). Hämtat från DMAIC Tools: http://www.dmaictools.com/control den 01 03 2013 En skräpfri stad med Pellekan. (u.d.). Hämtat från Mölndals stad: http://www.molndal.se/arkiv/nyheter/enskrapfristadmedpellekan.5.1bb2fe1f13 6a3b29fae80001887.html den 22 02 2013 Göteborgs stad - Papperskorgar och skräp. (u.d.). Hämtat från Göteborgs stad: http://goteborg.se/wps/portal/invanare/trafik-o-gator/renhallning-ochsnorojning/papperskorgar-ochskrap/!ut/p/b1/jytldoiwgabp4gx4p9oczvliedy8jcbsdufjsbmkg6pxf w9gdhatzjchgtoeiabbfzlr9ltz9ldboi0fn-hy-vuve1- hzemm5anusqbwbzkyprj2im1visinsj0hkfvxpsy951d8vx9fu den 20 02 2013 S.Joshi, A. (2011). Six Sigma implementation using DMAIC approach. Statistiska centralbyrån - Folkmängd. (u.d.). Hämtat från Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/pages/tableandchart 228197.aspx den 20 02 2013

7. Bilagor Här följer bilagor från de olika rapporterna Figur 1 Bilaga 1 Knalleland, Alideberg och Getängen. Den röda färgen visar förekomsten av skräp, den gula färgen visar papperskorgar av låg kvalitet.

Figur 2 Bilaga 2 Centrum, Annelundsparken och sjukhusområdet. Hög skräptäthet (Mer än 30 föremål per 50 kvm) Medelhög skräptäthet (Mellan 15 och 30 föremål per 50 kvm) Låg skräptäthet (Mindre än 15 föremål per 50 kvm)

Figur 3 Bilaga 3 - Norrby, Byttorp, Tullen och Hestra. Röd visar hårt nedskräpade stråk, orange signalerar medel samt blå för lägre grad.

Figur 4 Bilaga 4 - Göta, Druvefors, Kristineberg, Fredriksborg och Hedvigsborg. Blå markering signalerar stråk där analys utfördes. Röd markering nedskräpning och tydliga problem.

Figur 5 Bilaga 5 - Hulta, Bergsäter och Trandared. Rött signalerar hård nedskräpning, orange lägre, gult ännu längre och sist men inte minst ljusblått som står för lätt nedskräpning.