Projektarbete i kvalitetsteknik

Transkript

1 Projektarbete i kvalitetsteknik Stråkanalys, sammanställning Alexander Johnsson s104367@student.hb.se Emelie Karlsson s102257@student.hb.se Emil Bergqvist s102243@student.hb.se Erik Andersson s105553@student.hb.se Kent Ivarsson s103314@student.hb.se

2 Förord Denna rapport har tagits fram av studenter vid Borås Högskola under våren Rapporten ingår som ett moment i kursen Projektarbete i Kvalitetsteknik och har tagits fram i samarbete med Borås rent och snyggt. Syftet med rapporten har varit att bygga vidare på det påbörjade arbetet med identifiering av skräpstråk i Borås. Rapporten innehåller en sammanställning över de värst drabbade områdena samt förslag på åtgärder. Projektgruppen vill tacka Hans Skoglund på Borås Energi och Miljö samt våra lärare Bo Månsson och Sara Loren vid Högskolan i Borås för gott samarbete. 2

3 Innehåll Identifiering av skräpstråk... 6 Projektgrupp A Norrby, Tullen, Byttorp och Hestra... 7 Karta 1; Norrby, Tullen, Byttorp och Hestra... 7 Projektgrupp B Göta... 7 Druvefors... 8 Hedvigsborg... 8 Karta 2; Göta, Druvefors samt Hedvigsborg... 8 Projektgrupp C Trandared... 8 Hulta... 9 Bergsäter... 9 Projektgrupp 1 Sjöbo Karta 4; Sjöbo Projektgrupp Karta 5; Knalleland Projektgrupp 3 Norrmalm Projektgrupp Centrala Borås Karta 6; Södra Älvsborgs sjukhus samt centrala Borås Sammanställning av typ av skräp Tabell 1: Sammanställning av typ av skräp Identifierade skräptyper Tabell 2: Sammanställning av identifierade skräptyper Skräptyper per område Tabell 3: Sammanställning skräptyper per område Resultat från de sju rapporterna Papperskorgar Papperskorgarnas utformning Papperskorgar vid busshållplatser Samarbete Underhåll av papperskorgar Återvinningscentraler och återvinningsstationer Beteende Använda sig av lagen Kommunikation

4 Styrning Rutter för städning och tömning Utbildning i skolorna Lagar och regler Övriga idéer Prioritering Koncentrerade konkreta åtgärder Åtgärder som ska rangordnas efter nytta/insats Pick Chart - Ett kvalitetsverktyg inom Lean- Six sigma Resultat av gemensam gruppövning med Pick Chart Figur 2: Resultat övning med BEM och Tekniska förvaltningen Beteende och att skapa motivation Rökares attityd och beteende Tabell 4. Cigarettfimpars påverkan på miljön Hur motivera människor till att inte skräpa ner? Ledningens ansvar Referenslista

5 Sammanfattning Projektgruppen har fått i uppgift av Borås rent och snyggt tillsammans med Högskolan i Borås att sammanställa resultatet av det påbörjade arbetet med identifiering av skräpstråk i Borås stad. Denna rapport baseras på de sju rapporter som sammanställdes av elever på Högskolan i Borås under hösten Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild över den problematik som lyfts fram av tidigare arbeten. I Borås stad finns det stråk som utmärker sig mer än andra. Detta beror på att det finns en mer utbredd problematik med nedskräpning. Dessa områden är följande: - Magasingatan där den möter Norrby tvärgata - Promenadvägen strax före gångbron mellan Hulta och Hässleholmen - Koloniområdet i Hulta - Området kring Sjöboskolan - Getängsvägen - Mariebergsgatan - Annelundsparken Genomgående för alla sju rapporter är att de lyfter fram att det är mest nedskräpat runt omkring busshållplatser. Det har även påpekats att det råder en stor brist utav papperskorgar i stadsdelarna. Bland det skräp som är mer förekommande än andra och lyfts fram i rapporterna är cigarettfimpar. Det är mycket som behövs göras för att nå det uppsatta miljömålet - att reducera mängden nedskräpning i Borås stad med 50 % från För att få fram de åtgärderna med högst prioritet har projektgruppen använt sig av kvalitetsverktyget Pick Chart. 5

6 Inledning Syftet med denna rapport har varit att bygga vidare på det arbetet som påbörjades av sju stycken projektgrupper under hösten Dessa sju projektgrupper hade då till uppgift att identifiera de skräpstråk som fanns i Borås stads kommundelar. Denna rapport innehåller en sammanställning över de värst drabbade områdena samt förslag på åtgärder. Identifiering av skräpstråk För att Borås Energi och Miljö och de andra berörda aktörerna skall kunna utnyttja sina resurser på bästa sätt och för att på så vis lättare kunna nå det uppsatta miljömålet: Att reducera mängden nedskräpning utomhus med 50 % år 2020 jämfört med 2012, är det viktigt att de har kännedom om vilka områden som är de mest problematiska i kommunen. Hösten 2012 genomfördes sju stråkanalyser i Borås stad för att identifiera just detta och resultatet har sammanställts i rapporter av studenter på högskolan i Borås. Nästa steg är att ta fram en sammanställning där samtliga stråk som har omfattande problematik redogörs. För att göra detta på ett så tydligt sätt som möjligt har projektgruppen beslutat sig för att ta fram illustrativa kartor över samtliga områden där alla skräpstråk är markerade tydligt tillsammans med informativ text. De skräpstråk som har en röd stjärna markerad på kartorna innebär att projektgrupperna tyckte att dessa skräpstråk var mer utmärkande än de andra stråken som man fann. 6

7 Projektgrupp A Norrby, Tullen, Byttorp och Hestra Det finns tre konkreta stråk med utbredd problematik. Det första området är längst med Magasinsgatan till där den möter Norrby tvärgata. Det andra stråket är längst med Alingsåsvägen och det tredje i närheten av Almåsgymnasiet (Ameck et al. 2012). De kritiska stråken visas på karta 1 nedan. Karta 1; Norrby, Tullen, Byttorp och Hestra Projektgrupp B Göta Göta ligger i nära anslutning till Borås centrum och det finns tydliga mönster som indikerar på att desto närmare stadens kärna desto mer utbredd är nedskräpningen(mahmood et al, 2012). En särdeles problematisk sträcka börjar vid Varbergsvägen och in mot St: Michaelsgatan. Den återvinningsstation som ligger vid St: Michaelsgatan har stora problem med nedskräpning runt om sig(mahmood et al, 2012). 7

8 Druvefors Ett stråk har identifierats mellan köpcentret och Daltorpsskolan, vilket till stor del antas bero på den utbredda avsaknaden av papperskorgar. Åhaga har periodvisa problem med mycket nedskräpning i samband med event och dylikt(mahmood et al, 2012). Hedvigsborg Hedvigsborgsgatan har problem med nedskräpning i form av hundbajs, vilket boende i området har visat ett tydligt missnöje över. Även vid Hedvigsborgs återvinningsstation är nedskräpningen påtaglig. Till stor del skall detta bero på att det är en samlingsplats för områdets ungdomar. (Mahmood et al, 2012). Samtliga problematiska stråk för dessa områden visas på karta två nedan. Karta 2; Göta, Druvefors samt Hedvigsborg Projektgrupp C Trandared I området Trandared har fyra problematiska skräpstråk identifierats. Det är problem i anslutning till butikerna som ligger längs med Trandaredsbacken, vid torget som i höjd med Trandaredsskolan och längs med Söderkulls- och Gullbrandsgatan. Se karta tre. (Östberg et al. 2012). 8

9 Hulta Parkeringsplatserna i anslutning till höghusen i Hulta och Skillingsgatan har stora problem med nedskräpning. I området har dessutom två stråk identifierats, det fösta är längs med promenadvägen som sträcker sig mot Hässleholmen. Där finns en sträcka på cirka 100 meter som var mycket nedskräpad. Vid denna promenadväg ligger det ett koloniområde och även här var nedskräpningen påtaglig. Det andra stråket är längs Skillingsgatans trottoar. Se karta 3.(Östberg et al. 2012). Bergsäter I detta område har tre stråk identifierats. Ett stråk finns längs med Katrinedalsgatan och bort mot Åsboholmsgatan. Där rör det sig framförallt om nedskräpning i buskagen. Det andra problemområdet är gångbron vid riksväg 27/41 som ligger mellan Södra Korsgatan och Katrinedalsgatan som är mycket nedskräpad. Det tredje är ett skogsparti vid Katrinehillsgatan där det finns en samlingsplats för grillning och dylikt vilket fört med sig att det ligger skräp i form av engångsgrillar, burkar, med mera. Se karta 3 nedan. (Östberg et al. 2012) Karta 3; Trandared, Hulta samt Bergsäter 9

10 Projektgrupp 1 Sjöbo I detta område har man inte lyckats identifiera några konkreta skräpstråk. Dock redogörs det för att det finns problem med nedskräpning vid ett flertal busshållplatser. Vid undersökningstillfället fanns papperskorgar på 2 av 30 busshållplatser. Dessutom är återvinningsstationerna mycket nedskräpade. Se karta 4. (Dahlström et al. 2012) Karta 4; Sjöbo 10

11 Projektgrupp 2 Knalleland I området kring Knalleland finns det ett flertalet lokala platser med nedskräpningsproblem, som till exempel vid snabbmatsrestauranger som har sena öppettider och vid busshållplatsen. Fyra mer konkreta skräpstråk har identifieras vid Getängsvägen, Herrljungagatan, Ryavallen och Viskastrandgymnasiet. Dessa finns markerade på karta 5 nedan. (Stålbrand et al. 2012) Karta 5; Knalleland 11

12 Projektgrupp 3 Norrmalm I detta område har man inte lyckats att identifiera några konkreta skräpstråk. Dock redogörs det för problematiska områden vid busshållplatser och vid kiosker där det var mycket nedskräpat. Projektgrupp 4 Södra Älvsborgs sjukhus Sjukhuset har framförallt problem vid sin busshållplats som var mycket nedskräpad samt vid Förlossningsklinkens entré. Se karta 6 nedan. (Assaf et al. 2012) Centrala Borås Det sker städning av centrala Borås på en daglig basis. Trots detta finns det problem med nedskräpning i området och det blir framförallt påtagligt i samband med helger, det vill säga torsdag- lördag. Värst drabbat är Borås Södra Torg och Annelundsparken. Se karta sex på nästa sida för mer specifik information. (Assaf et al. 2012) Karta 6; Södra Älvsborgs sjukhus samt centrala Borås 12

13 Sammanställning av typ av skräp För att klargöra hur nedskräpningsbilden ser ut har vi sammanställt vilka olika typer av skräp som har framkommit i de tidigare rapporterna. Inte helt oväntat så är det fimpar som återkommer i alla rapporter/områden som den typ av skräp som utgör den största problematiken. Se nedanstående tabell. Fimpar Glasflaskor Plast Snus Tuggummi Tidning Pappersbit Burkar Matpapper Muggar Norrmalm Knalleland, Alideberg Brämhult Byttorp/Norrby Hulta/Bergsäker/Trandared Borås innerstad Sjöbo Möbler Tabell 1: Sammanställning av typ av skräp. Identifierade skräptyper Sjöbo Borås innerstad Hulta/Bergsäker/Trandared Byttorp/Norrby Brämhult Knalleland, Alideberg Norrmalm Tabell 2: Sammanställning av identifierade skräptyper 13

14 Skräptyper per område 6 Möbler Muggar Matpapper Burkar Pappersbit Tidning Tuggummi Snus Plast Glasflaskor Fimpar Tabell 3: Sammanställning skräptyper per område 14

15 Resultat från de sju rapporterna I följande kapitel har projektgruppen sammanställt de sju stråkanalysernas åtgärdsförslag. De föreslagna åtgärderna är grupperade under teman för att det skall bli mer överskådligt. Referenser finns med för att underlätta identifiering av vilken rapport som faktaunderlaget är hämtad ifrån. Efternamn på den första personen i den aktuella rapporten har använts. Papperskorgar I jämförelsen med Göteborgs stad som fått utmärkelser för sitt arbete med att minska nedskräpningen, har Borås färre antal papperskorgar per invånare (Östberg et.al. 2012). Att öka antalet papperskorgar i Borås borde givetvis öka användningen av dessa, framför allt om de är strategiskt placerade utefter de värsta identifierade skräpstråken. Det är också viktigt att de placeras lättåtkomligt.(stålbrand et al. 2012). Alla grupperna tar upp en ökning av antalet papperskorgar som en avgörande faktor för att lyckas nå det uppsatta målet. Papperskorgarnas utformning Designen på papperskorgarna påverkar användandet av dem. Är de för små blir de snabbt överfyllda och går således inte att använda. Storleken på papperskorgarna är kopplat till tömningsfrekvensen där målet måste vara att papperskorgarna aldrig ska vara fulla. Flera av grupperna anser att färgen på papperskorgarna är en påverkande faktor, om de är svarta eller mörka i färgen syns de sämre framförallt när det är mörkt. Papperskorgar som har lock påverkar också användandet negativt, framförallt om de är smutsiga. Om användaren riskerar att bli smutsig lär personen i fråga undvika att använda papperskorgen och skräpet riskerar att hamna på marken istället. (Mahmood et al, 2012, Stålbrand et al. 2012). Samtidigt förordar Ameck et al papperskorgar med lock för att inte fåglar ska plocka ut skräp ifrån papperskorgarna. De papperskorgar som finns i Göteborg med skräphantering, fimphantering samt burkhantering verkar bra. Om det finns en del för pantflaskor och burkar ökar det återvinningen av dessa. Även om det kommer att vara andra än servicekontoret som kommer att tömma denna del av papperskorgarna finns det miljömässiga fördelar för samhället (förmodligen kommer pantletare att tömma dessa). Att ha en del för fimpar är en bra idé då fimpar står för en stor del av nedskräpningen. Rökare kanske undviker att slänga sina fimpar i den vanliga papperskorgen på grund av brandrisken. Finns det en separat del som är anpassad för fimpar ökar säkert användningen. Alla papperskorgar bör ha en separat del för fimpar, vid affärer, restauranger mm. (Stålbrand et al. 2012). Det är även fler grupper som tycker detta (Dahlström et al., 2012). 15

16 Papperskorgar vid busshållplatser Vid busshållsplatser koncentreras nerskräpningen naturligt när folk väntar på bussen. Det borde vara självklart med en papperskorg vid varje busshållplats. Enligt Hans Skoglund på Borås Energi och Miljö saknas papperskorgar vid många busshållplatser på grund av att det är oklart vem som har ansvaret för renhållningen vid busshållplatserna. Antingen är det Västtrafik eller Tekniska förvaltningen i Borås stad som har ansvaret. Denna fråga borde redas ut så att det kommer upp papperskorgar. Genom att ha en papperskorg vid varje busshållplats blir det en ny standard som alla på sikt kan ta till sig och vilket på sikt för med sig att användandet av dessa ökar. En standardiserad placering av papperskorgar underlättar för den som känner till standarden och behöver slänga skräp, personen vet var den ska leta(stålbrand et al. 2012). Även inom områden med lite nedskräpning visar det sig att det ofta är nedskräpat vid busshållsplatserna, ett exempel är i Villastaden(Assaf et al. 2012). Det finns ett klart behov av fler askkoppar vid busshållplatser, då det är mycket fimpar här(ameck et al. 2012, Assaf et al. 2012, Poopola et al. 2012). Det bör enligt Poopola et al vara separata askkoppar för att minska brandrisken som uppstår om fimpar ska kastas ihop med övriga sopor. Papperskorgar bör finnas vid varje busshållplats för att även minska nedskräpningen med avseende på burkar och flaskor. Det är förbjudet att dricka alkohol på bussen, vilket gör att folk som går på bussen måste kasta sin ölburk eller liknande innan de går på bussen(poopola et al. 2012). Samarbete Behov av samarbete mellan Västtrafik och Borås stad tas upp i flera av rapporterna från Detta för att klargöra vem som har ansvaret samt att hitta bättre sätt att samverka för ett bättre resultat gällande städningen i staden. Oklarheter i ansvar för uppsättning och underhåll av papperskorgar på busshållplatser gör att ingen agerar med en ökad nedskräpning som följd (Dahlström et al., 2012). Vid de hållplatser där det finns tidningsställ för tidningen Metro, har Metro ansvaret för städningen i en radie på fem meter runt tidningsstället. Enligt Ameck et al. 2012, finns det indikationer på att det inte alltid sköts på bästa sätt. Servicekontoret lämnar enligt sina instruktioner dessa ställen utan att städa dem, då ansvaret ligger hos Metro. På detta sätt blir det ingen bra helhet i renhållningen (Dahlström et al., 2012). Servicekontoret ansvarar endast för de busshållsplatser som har reklamsfrystar (reklamskyltar vid spårvagns- och busshållplatser). Övriga hållplatser ska Västtrafik eller trafikverket städa. Ett samarbete eller tillstånd att få plocka upp Metrotidningar som ligger och skräpar runt deras tidningsställ borde tas fram för att minska nedskräpningen i dessa områden(mahmood et al, 2012). 16

17 Den organisatoriska uppdelningen mellan gatuavdelningen och parkavdelningen påverkar resultatet av städningen negativt. Gatuavdelningen ansvarar för hårda ytor (asfalt, kullersten) och parkavdelningen ansvarar för de mjuka ytorna såsom gräs och häckar(ameck et al. 2012). Om de inte städas samtidigt blir det inget rent helhetsintryck. Även Dahlström et al., 2012 tar upp detta. Enligt Dahlström et al., 2012 är det viktigt att skapa en känsla av tillhörighet och gemensamt ansvar hos alla som arbetar i organisationen för att nå målet med 50% reducering av nedskräpningen till år Deras förslag går ut på att ha enklare processer samt mindre byråkrati. I en intervju med en anställd på Servicekontoret framkommer det att det är Tekniska förvaltningen som ansvarar för hur många papperskorgar det behövs. De tar inte hjälp av personalen på Servicekontoret som tömmer papperskorgarna och städar, när beslut i frågan ska tas(ameck et al. 2012). Använd den lokala expertisen när information samlas in. Det är lättare att ta rätt beslut med bra fakta(dahlström et al., 2012). Det framkommer även i flera av rapporterna att det finns ett behov av att samarbeta med skolorna samt fritidsgårdarna för att informera ungdomarna om nedskräpningens konsekvenser samt kostnader för samhället. Fler skräpplockardagar för skolorna är också ett förslag som tas upp i flera av rapporterna. Ett samarbete med skolorna för att placera papperskorgar på strategiska platser på skolområdena samt att de bör se över och begränsa rökytor som är en grundorsak till nedskräpning(assaf et al. 2012). Projektgruppen tror att man skulle kunna utveckla skräpplockardagarna till något ännu bättre än vad det är i dagsläget. Som det fungerar idag deltar mellanstadieelever från hela Borås stad. Varje skola städar närliggande område till skolan. Medverkande elever har exempelvis fått som belöning att åka till Borås Djurpark. En större effekt på skräpplockardagarna skulle kunna vara att, utöver de belöningarna som redan idag finns, anordna en tävling mellan medverkande klasser. Projektgruppen tror att när barn och ungdomar får tävla om något så ger det individen större motivation till att sträva efter vinst. Vilket i sig leder till en mer effektiv aktivitet. Om skräpplockardagarna skulle utvecklas till något prestigefyllt, tror projektgruppen att detta kan förbättra attityden och sprida en positiv attityd bland den yngre målgruppen. En vinst för den klass som plockar mest skräp skulle till exempel kunna vara att: Att åka med klassen till Liseberg Att klassen får komma till Borås Arena och spela fotboll med några Elfsborgsprofiler Att få ett bidrag i form av pengar till en skolresa. 17

18 Underhåll av papperskorgar Papperskorgar som är trasiga måste bytas ut snarast (Stålbrand et al. 2012). De påverkar folk genom att ge signaler om att här är det inte så noga. Resultatet blir att skräpet slängs på marken istället. Trasiga papperskorgar kan även innebära att det rent praktiskt inte gå att använda dem till avsett syfte. Som det är nämnt ovan är det även viktigt med tömningen av papperskorgarna för att de skall gå att använda. Här finns även en aspekt om att vinden kan hjälpa till med att sprida skräp ur överfulla papperskorgar. Det finns också en risk att fåglar ger sig på överfulla papperskorgar för att komma åt matrester. Papperskorgar och dess omgivningar måste hållas rena och fräscha samt tömmas så att de aldrig är fulla(stålbrand et al. 2012). Återvinningscentraler och återvinningsstationer Ökade öppettider på återvinningscentralerna samt en karta över alla återvinningscentraler som finns i staden borde tas fram(mahmood et al, 2012). Brist på och inte tillräckligt tydlig information och uppmärkning på återvinningscentralerna är ett problem. Det gäller att tydliggöra vad som får slängas på återvinningsstationer samt återvinningscentraler och vad som måste kastas på soptippen eller liknande. Brist på förståelse i det svenska språket kan vara en förklaring till att det hamnar saker på fel ställe(ameck et al. 2012). Dahlström et al., 2012 tar upp att tömning av containers på återvinningsstationer är avgörande för hur nedskräpningssituationen ser ut. När containrarna är fulla lämnas ändå skräpet kvar vid stationen men på marken istället. Beteende Den största utmaningen när det gäller att minska nedskräpningen kommer att vara att påverka människornas beteende och inställning till nedskräpning. I Göteborg har tester genomförts där servicekontoret inte städade på fem dagar för att visa på vilka effekter nedskräpningen har. Om ett sådant test skulle genomföras i Borås är det viktigt hur och vad som kommuniceras ut så att det får rätt effekt. Här tror projektgruppen att media har stor påverkan. Städdagar med bland annat politiker och näringsidkare har genomförts med framgång i Göteborg för att försöka påverka befolkningens beteende. Att hålla rent och snyggt påverkar folks beteende, färre skräpar ner där det är rent (Stålbrand et al. 2012). I Brisbane, Australien så har de anordnat en tävling där det går ut på att ha den renaste förorten i Brisbane. Vinnaren lyfts fram som ett gott exempel och det skapar en stolthet hos dem som bor i området. En sådan tävling skapar delaktighet hos invånarna(poopola et al. 2012). 18

19 Enligt Mahmood et al, 2012 visar forskning på att barn och ungdomar tar efter de vuxnas beteende. Detta gäller givetvis också de vuxnas beteende när det gäller nedskräpning. Studier visar att nedskräpning skapar en negativ spiral, om det redan ligger skräp på marken ser man det som att det är ok att slänga mer skräp där. Skräp föder skräp (Ameck et al. 2012, Stålbrand et al. 2012). Ren lathet är ett beteende som starkt påverkar nedskräpningen, en del individer orkar helt enkelt inte gå den extra lilla sträckan fram till en papperskorg utan slänger helt enkelt skräpet där de står(ameck et al. 2012). Att påverka människors beteende tar tid, men det kommer att vara avgörande i arbetet med att minska nedskräpningen(assaf et al. 2012). Det handlar mycket om att skapa en vi känsla (Dahlström et al., 2012). Kan det vara så att de flesta inte har en uppfattning vilka konsekvenser nedskräpningen ger? Med uppfostran av föräldrar tillsammans med utbildning i skolan så tror vi att attityden kring nedskräpning kan förbättras. Genom en bättre samverkan med allmänheten kan man skapa en bättre förståelse och en positiv attityd kring att slänga skräp på utmärkta platser. Använda sig av lagen Hårdare tag efterlyses av flera av grupperna(mahmood et al, 2012, Assaf et al. 2012) det är trots allt olagligt att skräpa ner. En av grupperna förordar även angiveri, alltså att belöna dem som lyckas filma någon som skräpar ner och sedan anmäler detta(assaf et al. 2012). Är lagen om nedskräpning rätt utformad när den inte innefattar fimpar och snus som står för en betydande del av nedskräpningen? Kommunikation För att upplysa allmänheten om regler och förordningar samt nyttig information så måste informationskanalen fungera. Även en informationskanal från allmänheten till BEM (Borås Energi och Miljö). Förslag om att det bör finnas enkla kanaler för Boråsarna att rapportera in avvikelser i renhållningen finns med i Östberg et. al Antingen via en mobilapplikation eller via hemsidan. Även Stålbrand et al tar upp detta behov samt att det gäller att bemöta alla förslagen på ett bra sätt även om förslagen inte genomförs. Enligt Ameck et al finns det exempel på detta i Stockholm samt i Malung-Sälen. I Västerås kommun har de satsat på att det är två studenter som bloggar om nedskräpning samt är ute och informerar(ameck et al. 2012). Informera om nedskräpningens konsekvenser för att öka medvetenheten hos invånarna, genom att skapa affischer med noga valt budskap. Till exempel: 19

20 Fimpa inte här det påverkar miljön för alla! Dessa affischer kan sättas upp på busshållsplatser där nedskräpningsproblemen är stora(assaf et al. 2012). Liknande arbetssätt finns till exempel i Brisbane, Australien. De har startat en kampanj för att visa på att nedskräpning är olagligt(poopola et al. 2012). Information om hur man sorterar och kastar sina sopor på sjukhuset, i affärer och i skolor behöver öka(assaf et al. 2012). Även Dahlström et al., 2012 tar upp att man med fördel borde involvera alla Borås stads invånare i projektet. Detta genom att informera ofta om projektet, visa på tydliga målsättningar samt förslag till hur de skall uppnås. För att nå fler målgrupper med information bör man använda sig av flera olika kanaler att informera genom. Till exempel webbsida, social media och annonser i lokal tidningen(dahlström et al., 2012). Det är viktigt att informera nyinflyttade i Borås om hur det går till med återvinning i Borås. Förslag om att skicka ut ett personligt brev till alla nyinflyttade(dahlström et al., 2012). Projektgruppen tror att kanaler som Facebook, Twitter och likande kan vara ett forum för att den yngre målgruppen ska få sin röst hörd. Många personer använder just ett sådant forum som Facebook för att föra fram sina åsikter. Trenden visar att fler företag skapar Facebookgrupper för att kunna möta personer som vill få sin talan hörd. Det är även ett bra medium för företag att kunna sprida information snabbt till allmänheten. Mycket av den lavinartade ökningen av företag på Facebook är antagligen för att det är en gratis reklampelare för företagen, samt att företag vill följa med i trender. Enligt Fblistan ( som för statistik över antalet svenskregistrerade företag på Facebook var det cirka företag och produkter registrerade i årsskiftet 2012/2013, där alla har sin egen sida. Boråsföretag som Nelly har närmare följare. Problemet idag med BEM:s Facebookgrupp är att den inte har nått ut till tillräckligt många. Vi tror att dessa punkter kan öka antalet följare: Meddela viktig information. Samarbeta med andra grupper som till exempel Borås stad ( där de kan länka vidare nyheter från BEM:s sida. Skapa tävlingar för allmänheten. Kan exempelvis innefatta tips om nedskräpning. Styrning För att veta om utvecklingen går åt rätt håll behöver utgångsläget definieras. Enligt målet att minska nedskräpningen med 50 % fram till 2020 utgår Borås stad från en mätning gjord i maj Mätningen är dock bara gjord för city. För övriga stadsdelar kan man eventuellt utgå från den datainsamling som är gjord i de sju rapporterna under hösten Alternativet är att utföra nya mätningar 20

21 som definierar utgångsläget. Det bästa är troligen att genomföra mätningar under vår- och sommarperioden eftersom det rör sig mer folk i staden. Regelbundna mätningar bör genomföras för att veta om rätt åtgärder genomförts. Vid större avvikelser krävs det kanske till exempel att resurser omfördelas. En standardiserad åtgärdsplan bör tas fram så att arbetet med avvikelser löses effektivt med ett minimum av resurser. Åtgärdsplanen behöver revideras regelbundet för att vara optimal (Östberg et. al. 2012). Ett förslag om att det skapas ett slags övergripande styrdokument för renhållningen tas upp i en rapport. Sopflödeskartläggning, att sammanställa ett levande dokument som talar om var och hur ofta städåtgärder behöver sättas in. Till exempel när papperskorgar töms, skräpplockning, städning och tömning av återvinningsstationer mm. Frekvensen baseras på nedskräpningsnivån som varierar med till exempel årstider, vilket område, skräpstråk(ameck et al. 2012). Standardisera städningsprocessen genom att skapa fasta rutter och scheman för renhållning samt tömning av papperskorgar. Genom denna standardisering skapas ett arbetsätt som gör att avvikelser blir tydliga. När avvikelserna blir tydliga är det lättare att sätta in rätt åtgärder för att ta hand om avvikelserna. Utan standardiserade arbetssätt blir det lätt att skapade förbättringar sakta men säkert försvinner och man måste börja om från början(stålbrand et al. 2012). Arbetsbeskrivningen för de anställda vid Servicekontoret som tömmer papperskorgarna bör skrivas om så att den innefattar ett bredare ansvar. De borde ha som ansvar att plocka upp skräp i närområdet runt papperskorgarna. En av grupperna mötte anställda vid Servicekontoret som visste om att det låg grovsopor bakom en värmecentral men de gjorde inte något åt det, enligt deras arbetsbeskrivningar(poopola et al. 2012). För att skapa ett helhetsansvar för renhållningen i Borås borde det vara en organisation som har det övergripande ansvaret. Bäst lämpade för detta är kommunen själva, det är de som kan påverka vad som skrivs i regler och avtal med andra aktörer. Genom denna förändring så skulle det vara en organisation som styr processen(dahlström et al., 2012). Rutter för städning och tömning Ett problem som kan uppstå kring miljöstationer och papperskorgar är att de blir överfyllda. Exempelvis vid en överfylld papperskorg hamnar skräp runt om kring. Skräp drar skräp. Förekomsten av skräp runt miljöstationer är vanlig då containrar inte blivit tömda. En lösning på problemet skulle kunna vara att man följer en daglig rutt för att säkerhetsställa tömning av stationerna. Genom att samla in data för tömning så har man under en viss tid samlat tillräckligt med informationen kring när en papperskorg eller container bör vara full. På så vis kan en mer effektiv rutt av tömningar att ske. 21

22 Utbildning i skolorna Projektgruppen tror att det är viktigt att samarbeta med skolorna i Borås för att påverka ungdomarna genom utbildning. Genom att göra detta kan ungdomarnas beteende ändras. Dessutom tror projektgruppen att ungdomarna sprider sin nya kunskap vidare till familj och vänner. Det är ett långsiktigt arbete som har en avgörande betydelse. Det utbildningspaket som projektgruppen har tagit del av tycker är bra. Det är anpassat för olika åldersgrupper på ett bra sätt. Frågan är om utbildningen är obligatorisk i skolorna och om det finns någon uppföljning på att alla klasser genomfört denna utbildning? Projektgruppen anser att utbildningen bör vara obligatorisk. Tidigare erfarenheter säger oss att det som inte mäts på något sätt inte alltid prioriteras. Om det saknas uppföljning, så föreslås att det tas fram en sådan. Lagar och regler Genom att ha ett gott samarbete med övriga myndigheter som polisen, kan även nedskräpningen minska. Om polisen bötfäller och statuerar exempel kan detta avskräcka och på så vis minska nedskräpningen. BEM bör även följa upp de restauranger som är skyldiga att antigen städa eller att ha en papperskorg utanför. BEM bör därför ta fram en standardpapperskorg som exempelvis restaurangen måste sätta upp. Även här måste exempel statueras eller bötfällas om inte handling sker. Övriga idéer Ta fram en portabel askkopp och försöka få det att bli inne att använda detta bland rökare(assaf et al. 2012). Dahlström et al., 2012 har som förslag att det borde finnas en mobil återvinningsstation som kör efter en planerad och kommunicerad rutt. Det skulle underlätta för dem som har svårt för att ta sig till en återvinningscentral. Den mobila återvinningsstationen skulle ta med sig kemikalier, farligt avfall, elektronik, glödlampor samt keramik som förslag. På flera andra orter finns redan denna lösning. I Stockholm har de implementerat en lösning så att invånarna kan anmäla sig på en lista som sedan får ett påminnelse SMS innan lastbilen kommer till deras område. Lastbilen kommer till varje uppsamlingsplats fyra gånger per år. Den är ute vid de tider då de flesta inte arbetar för att öka tillgängligheten. Dahlström et al., 2012 har även ett förslag om att placera ut mindre återvinningsstationer för elektronik samt glödlampor på stormarknader. Detta ökar tillgängligheten på ett bra sätt. Dahlström et al., 2012 föreslår att bankerna som har uttagsautomater borde betala för städningen runt automaterna, då de är en källa till nedskräpning. 22

23 Prioritering Enligt Assaf et al är det bäst att börja med de åtgärder som ger störst effekt för att sedan arbeta sig genom de andra områdena. 23

24 Koncentrerade konkreta åtgärder Nedan följer en koncentrerad sammanfattning av de konkreta åtgärder som framkommit i de sju tidigare rapporterna samt några förslag från vår projektgrupp. Dessa vill projektgruppen arbeta vidare med för att prioritera vilka aktiviteter som har störst nytta jämfört med insatsen i form av arbete och investeringar. Åtgärder som ska rangordnas efter nytta/insats 1. Fler papperskorgar 2. Ny design på papperskorgar 3. Klargöra ansvar för städning på busshållplatser (Kommunen/Västtrafik) 4. Papperskorgar vid varje busshållplats 5. Askkopp vid varje busshållplats 6. Ändra regler för städning runt tidningsställ för Metro 7. Ändra organisatorisk uppdelning mellan Park- och Gatuavdelningen 8. Använda den lokala expertisen vid beslut om tex. Placering av nya papperskorgar. 9. Samarbete med skolorna, information och utbildning. 10. Fler skräpplockardagar för skolorna 11. Se till att alla papperskorgar är tomma. 12. Byta ut trasiga papperskorgar 13. Ökade öppettider på återvinningscentraler 14. Karta över alla återvinningsstationer och återvinningscentraler 15. Öka tömningsfrekvensen på återvinningsstationer 16. Förbättra information på återvinningsstationer och återvinningscentraler. 17. Skapa en tävling för den renaste stadsdelen. 18. Använda sig av lagen om nedskräpning 19. Skapa en app. för rapportering av avvikelser 20. Informera om nedskräpningens konsekvenser och kostnader, affischer. 21. Skapa en blogg om nedskräpningen. 22. Mer information i t.ex. Skolor, sjukhus och affärer. 23. Personliga brev till nyinflyttade med information om återvinning och nedskräpningsvision. 24. Ändra arbetsbeskrivningarna för personal på servicekontoret. 25. Skapa ett helhetsansvar för renhållning 26. Ta fram en portabel askkopp. 27. Ta fram en mobil återvinningsstation med rutt. 28. Placera ut mindre miljöstationer på köpcentrum. 29. Tävling mellan klasser/skolor 30. Uppföljning av utbildningar i skolor. 31. Skapa ett övergripande styrdokument för renhållningen 24

25 Pick Chart - Ett kvalitetsverktyg inom Lean- Six sigma För att projektgruppen skall kunna arbeta vidare med sina förbättringsförslag på ett systematiskt och strategiskt sätt har den valt att använda sig av ett kvalitetsverktyg som heter Pick Chart (Possible, Implement, Challenge, Kill). ( ) (George, M. Lean six sigma for services 2003) Pick Chart teori Allt som oftast är det inte själva idé framtagandet som är det kritiska momentet, utan det är snarare hur man skall välja bland sina idéer som är svårt. Idéerna tenderar till att vara många och det kan vara svårt att veta hur man skall sortera bland dessa för att få ett så bra resultat som möjligt. Dessutom tenderar ens egna idéer att bli personliga älsklingar och det kan därför vara svårt att kritiskt granska dessa och de andra idéerna. För att komma till rätta med situationer likt dessa är Pick Chart ett mycket bra verktyg. Det är en fyrfältsmetodik där X-axeln står för effekt och Y-axeln för insats. Syftet är att man skall uppskatta idéerna utifrån två perspektiv: Enkla mycket svåra och stor effekt liten effekt. Bilden nedan visar metodiken.( ) ( ) (George, M. Lean Six Sigma for services 2003) Figur 1: Pick Chart. ( ) 25

26 Resultat av gemensam gruppövning med Pick Chart Projektgruppen beslutade att genomföra en Pick chart övning tillsammans med berörda personer från Borås stad. Efter genomförd övning så fick vi tillsammans fram en prioriteringsordning med åtgärder som figur två visar nedan. Figur 2: Resultat övning med d BEM och Tekniska förvaltningen. För att få fram en lämplig prioriteringsordning utgår man ifrån det översta högra hörnet med en tänkt diagonal linje arbetar man sig vidare mot det vänstra nedre hörnet. Alltså arbetar man från liten insats med stor effekt till stor insats med liten effekt. Prioriteringsordning efter övning: 26

27 1. Använda den lokala expertisen vid beslut om tex. Placering av nya papperskorgar. 2. Skapa en app. för rapportering av avvikelser 3. Placera ut mindre miljöstationer på köpcentrum. 4. Skapa en tävling för den renaste stadsdelen. 5. Förbättra information på återvinningsstationer och återvinningscentraler. 6. Samarbete med skolorna, information och utbildning. 7. Byta ut trasiga papperskorgar 8. Informera om nedskräpningens konsekvenser och kostnader, affischer. 9. Ändra organisatorisk uppdelning mellan Park- och Gatuavdelningen 10. Ändra arbetsbeskrivningarna för personal på servicekontoret. 11. Klargöra ansvar för städning på busshållplatser (Kommunen/Västtrafik) 12. Ändra regler för städning runt tidningsställ för Metro 13. Skapa ett helhetsansvar för renhållning 14. Mer information i t.ex. Skolor, sjukhus och affärer. 15. Papperskorgar vid varje busshållplats 16. Askkopp vid varje busshållplats 17. Fler papperskorgar 18. Ta fram en portabel askkopp. 19. Öka tömningsfrekvensen på återvinningsstationer 20. Tävling mellan klasser/skolor 21. Fler skräpplockardagar för skolorna 22. Ökade öppettider på återvinningscentraler 23. Ny design på papperskorgar 24. Ta fram en mobil återvinningsstation med rutt. 25. Karta över alla återvinningsstationer och återvinningscentraler 26. Se till att alla papperskorgar är tomma. 27. Skapa en blogg om nedskräpningen. 28. Skapa ett övergripande styrdokument för renhållningen 29. Använda sig av lagen om nedskräpning 30. Ta fram en mobil återvinningsstation med rutt. 31. Uppföljning av utbildningar i skolor. BEM: s prioriteringslista efter bearbetning: 27

28 1. Klargöra ansvar för städning på busshållplatser (Kommunen/Västtrafik) 2. Ändra regler för städning runt tidningsställ för Metro 3. Använda den lokala expertisen vid beslut om t.ex. Placering av nya papperskorgar. 4. Skapa en app. för rapportering av avvikelser 5. Placera ut mindre miljöstationer på köpcentrum. 6. Skapa en tävling för den renaste stadsdelen. 7. Förbättra information på återvinningsstationer och återvinningscentraler. 8. Samarbete med skolorna, information och utbildning. 9. Byta ut trasiga papperskorgar 10. Använda sig av lagen om nedskräpning 11. Informera om nedskräpningens konsekvenser och kostnader, affischer. 12. Mer information i t.ex. Skolor, sjukhus och affärer. 13. Papperskorgar vid varje busshållplats 14. Fler papperskorgar 15. Askkopp vid varje busshållplats 16. Ta fram en portabel askkopp. 17. Öka tömningsfrekvensen på återvinningsstationer 18. Tävling mellan klasser/skolor 19. Fler skräpplockardagar för skolorna 20. Skapa ett helhetsansvar för renhållning 21. Ändra organisatorisk uppdelning mellan Park- och Gatuavdelningen 22. Ändra arbetsbeskrivningarna för personal på servicekontoret. 23. Ny design på papperskorgar 24. Ta fram en mobil återvinningsstation med rutt. 25. Karta över alla återvinningsstationer och återvinningscentraler 26. Se till att alla papperskorgar är tomma. 27. Skapa en blogg om nedskräpningen. 28. Skapa ett övergripande styrdokument för renhållningen 29. Använda sig av lagen om nedskräpning 30. Ta fram en mobil återvinningsstation med rutt. 31. Uppföljning av utbildningar i skolor. 28

29 Beteende och att skapa motivation Projektgruppen tror att den största utmaningen i strävan att nå det uppsatta miljömålet kommer att vara att ändra människors beteende och attityd kring nedskräpning. Nedan följer en teoridel som behandlar området. Rökares attityd och beteende Enligt en sammanställning av vilket skräp som är mest förekommande inom Borås, hamnade cigarettfimpar högst upp på listan. Det är därför viktigt att hitta metoder och tillvägagångssätt, som bromsar upp detta beteende hos rökare. Enligt en studie Cigarette Litter: Smokers Attitudes and Behaviours finns en okunskap och ett generellt ointresse hos rökare, om cigarettfimpars påverkan på miljön. Delar av resultatet av denna studie visas i tabell 1 nedan. (n=2000) Tabell 4. Cigarettfimpars påverkan på miljön Rökare Icke-rökare Påstående Nej/Vet ej (%) Ja (%) Nej/Vet ej (%) Ja (%) Cigarettfimpar är giftiga 27,7 72,3 20,7 79,3 Cigarettfimpar är bilogiskt nedbrytbara 78,9 21,1 85,8 14,2 Cigarettfimpar är ofarliga när de äts av människor 88,4 11,6 93,4 6,6 Cigarettfimpar är ofarliga när de äts av djur 87,1 12,9 94,2 5,8 Det kan vara farligt att slänga en fimp i en papperskorg 17,8 82,2 13,6 86,4 Anser du att en cigarettfimp är skräp? 13,8 86,2 2,7 97,3 Även om majoriteten verkar förstå det farliga i att slänga cigarettfimpar i naturen, är andelen som inte gör det oroväckande stor. Av de som röker anser hela 13,8 % att cigarettfimpar inte är skräp. Många verkar inte heller förstå hur giftiga cigaretter är. 11,6 % av rökarna anser att det inte är farligt att äta cigarettfimpar, vilket visar tydligt hur utspridd okunskapen kring cigaretters innehåll är. Så varför en rökare slänger sin cigarett på marken verkar bero lika mycket på okunskap om cigaretters negativa påverkan på miljön, som attitydproblem hos individen. Detta innebär att utbildning och spridning av information, kring cigarettfimpars negativa inverkan på miljön, är en viktig del i kampen mot nedskräpning. Enligt studien kan man helt enkelt inte utgå från att alla känner till cigarettfimpars giftiga innehåll. (Rath, J.M, Rubenstein, R.A, Curry, L.E, Shank, S.E och Cartwright, J.C. Cigarette Litter: Smokers Attitudes and Behaviours 2012.) 29

30 Hur motivera människor till att inte skräpa ner? Eftersom nedskräpning är ett uppenbart problem i dagens samhälle måste kommuner och styrande enheter hitta sätt att motivera samhället att hålla rent och snyggt. Uppenbarligen är detta en svår uppgift. Det finns dock generellera metoder som visat sig framgångsrika inom management och ledarskap. 1) Hjälp de anställda att uppnå mer. Ge dem verktyg och förutsättningar att nå bättre resultat än de själva kunde tänka sig. Det kan till exempel vara att utbilda en ingenjör i ett avancerat datorprogram, vilket då skulle innebära att denne skulle uppnå bättre resultat. 2) Ge de anställda erkännande. Få dem att känna sig värdefulla. Få dem medvetna om att deras uppoffringar är nödvändiga och visa dem bekräftelse. Denna sorts belöning kan i många sammanhang vara lika viktig som pengar. 3) Gör deras jobb mer intressant. Hjälp de anställda att nå deras fulla potential. Har man arbetat vid samma maskin i 10 år behöver man förmodligen nya arbetsuppgifter. 4) Ge dem mer ansvar. Detta innebär inte att ge dem mer jobb, utan att ge dem jobb av större vikt. Detta kräver mer kunskap och bättre egenskaper. Så förutom att ge den anställde mer inflytande, får man också en bättre utbildad personal. Metoder som dessa lämpar sig naturligtvis bättre för ett företag eller en miljö där de anställda får lön eller får dela på det resultat som verksamheten genererar. Så att koppla denna sorts ledarskap, till att få individer att inte skräpa ner, är inte helt lätt. Men eftersom nedskräpningen idag växt till ett kostsamt och omfattande problem, måste man få kommunens invånare att förstå sin del i problemet. Att deras skattepengar används för att städa upp. Så det första steget måste vara att få med sig individerna, och få dem att känna ansvar, tillhörighet och delaktighet. Först då är punkterna ovan tillämpbara.(pollock, 2005) 30

31 Ledningens ansvar När man talar om nedskräpning och hur man ska hantera individer i ett samhälle, kan det vara förvirrande eller direkt felaktigt att tala om ledning och anställda. Men för att kunna tillämpa olika teorier om motivation och ledarskap måste man dela in människor i grupper. Ett samhälle eller en kommun består av en befolkning, som genom skatt erhåller både rättigheter och skyldigheter. Det finns sedan en grupp människor som jobbar inom kommunen och som då har ett övergripande ansvar för dessa invånare. När det gäller problemet kring nedskräpning i Borås har kommunen till viss del misslyckats med att motivera stadens invånare att hålla rent efter sig. Av någon anledning tar man inte ansvar för sitt skräp. På samma sätt som det är en utmaning att samla upp allt skräp som ligger på marken, bör det vara en utmaning att motivera enskilda människor att från början hålla rent efter sig. Men hur gör man det? För att kunna motivera andra krävs kunskap, om hur man motiverar. Enligt Maslow finns det 5 nivåer av behov. Kroppsliga behov, trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Beroende på vilken nivå man är, så känner man olika sorters motivation. Eftersom nedskräpning för många, är ett naturligt beteende måste man hitta ett sätt att motivera individer att inte skräpa ner. De som befinner sig på steg 3 i trappan, avsaknad av kärlek och gemenskap, skulle kanske kunna engagera sig i nedskräpningsproblematiken genom olika sorters grupparbete. De som drivs av uppskattning och bekräftelse kan arbeta med miljöfrågor och mot nedskräpning om de får belöning eller någon slags bonus. (Fisher, E.A 2009) Poängen är att människor drivs av olika saker, vilket gör att man inte kan hantera alla individer likadant. Information om nedskräpningens omfattning, och hur den påverkar oss människor både ekonomiskt och ekologiskt, måste således delges på olika plan. Detta för att motivera alla grupper att arbeta mot nedskräpning. (Fisher, E.A 2009) Herzberg menar att det finns två typer av behov som vi människor motiveras utifrån. Första delen består av hygienfaktorer som lön, fördelar och arbetsmiljö. Den andra delen omfattas av motivationsfaktorer som bygger på erkännande, ansvar och medbestämmande. Som ledare eller ansvarig är det viktigt att tillgodose båda delar, för att kunna motivera en grupp till bra prestationer. En fin arbetsmiljö och bra förhållanden kan motivera till bra arbete, lika mycket som arbetstilldelning och möjligheter till befordran. (Fisher, E.A 2009) När det gäller vårt fall, att stoppa nedskräpning, kan det vara viktigt att från början ha en fin stad med parker och vägar som invånarna verkligen bryr sig om. Om staden är dåligt skött, så är det också svårt att motivera individen att inte slänga en cigarettfimp på marken. När det gäller individuell motivation är det generellt sett så att drivkraften ökar när man jämför sina prestationer med andra. Att tävla är naturligt och viljan att överleva eller att vara bäst är nedärvd. Man kan utnyttja detta genom att införa bonus eller liknande belöningssystem. Ett alternativ är att belöna områden som håller sig rena. Man kan även belöna 31

32 människor som hittar nya möjligheter till att motverka nedskräpning. Tävlingar eller liknande arrangemang är ett bra sätt att motivera människor till att engagera sig. 32

33 Referenslista Rapporter Ameck, Nils et al. Projektarbete i kvalitetsteknik - Stråkanalys grupp A 2012 Assaf, Majeed et al. Project for the reduction of waste in the Brämhult region 2012 Dahlström, Sebastian et al. Litter in Borås - A case study of the situation in Sjöbo Mahmood, Choudhry et al. Nedskräpning i Borås Stråkanalys 2012 Poopola, Abdullahi et al. A Six-Sigma Approach Towards Litter Reduction at Norrmalm 2012 Ståhlbrand, Fredrik et al. Path Analysis - Knalleland, Alideberg and Getängen 2012 Östberg, Jakob et al. Stråkanalys - Hulta, Bergssäter & Trandared 2012 Internet Borås stad Facebook [ ] Förbättringsarbete, [ ] Hur prioritera att göra-listan? [ ] Svenska företag på Facebook [ ] Böcker och artiklar Fisher, E.A. 2009, "Motivation and Leadership in Social Work Management: A Review of Theories and Related Studies", Administration in Social Work, vol. 33, no. 4, pp George, M Lean Six Sigma for services. Libris. Pollock. T, 2005 How to Motivate People", Products Finishing Rath, J.M, Rubenstein, R.A, Curry, L.E, Shank, S.E och Cartwright, J.C Cigarette litter: smokers' attitudes and behaviors", International journal of environmental research and public health 33

34 34