STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc fungerar i stort sett på samma sätt som Excel när det gäller enklare operationer. Denna handledning för i första hand Excel bör därför även fungera för StarOffice Calc. I de fall då det är skillnad påpekas detta. Observera att Excel kan förekomma både i svensk och engelsk version, medan StarOffice Calc bara finns i engelsk/amerikansk. I denna handledning hänvisas till den svenska versionen av Excel. Ett Exceldokument kan bestå av ett eller flera arbetsblad. Man kan växla mellan dessa genom att vänsterklicka i deras flikar längst ner på sidan. Till exempel Dat1.xls av två arbetsblad, ett som heter KPI och ett som heter "EU-konsumtion".: Grundläggande beräkningar med Excel Ett arbetsblad är ett rutnät där de vågräta raderna är numrerade 1, 2, 3 osv och de lodräta kolumnerna betecknas A, B, C osv. Varje ruta kallas en cell, och cellernas namn är t.ex A1, B3, C28 osv. Styrkan med denna typ av program är att det är enkelt att utföra beräkningar. Om man t.ex har skrivit talet 5 i cell A1 och 7 i cell A2 så kan man i cell A3 (eller vilken annan ledig cell som helst) skriva =A1+A2 Om man sen vänsterklickar på den gröna bocken (finns i fönstrets övre vänstra del) så skrivs resultatet in i A3. En formel kan innehålla de fyra räknesätten + - * och / och dessutom finns ett stort antal funktioner att tillgå. Rätt vanligt är att man vill summera många tal som står under varandra i en kolumn. Då använder man lämpligen Excels summafunktion. För att summera ihop innehållen i cellerna A1 till och med A30 skriver man i cell A31 =SUMMA(A1:A30) Ett annat sätt är att vänsterklicka på summatecknet Σ i verkstadsfältet högst upp på skärmen. Ofta behöver man göra samma beräkningar på många ställen i datamaterialet. Man kanske har åtta stycken kolumner (A till och med H), som var och en består av 30 värden, vars summor man vill räkna ut. Då kan man, istället för upprepa ovan beskrivna procedur på alla ställen, kopiera den. Markera alla celler i det
vågräta området från A31 till H31 och välj "Fyll höger" (finns under menyn Redigera på engelska Edit). Figurer i Excel och StarOffice Calc För att rita figurer i Excel använder man "diagramguiden" som aktiveras genom att man vänsterklickar på symbolen. I StarOffice Calc kommer man enklast åt "diagramguiden" genom att välja Chart under rullgardinsmenyn Insert. Med hjälp av diagramguiden kan man rita vissa vanliga typer av diagram. Här kan man på förhand färga den datamängd som man vill ha åskådliggjord, annars frågar programmet efter Dataområde ( Range ). Linjediagram En kurva som visar hur någonting utvecklar sig med tiden åstadkommer man om man har tiderna lagrade i en kolumn och värdena i en annan kolumn, så här (jämför bokens exempel 3.10 på sidan 56): Välj alternativet "Linje" (i StarOffice Calc Lines ) i diagramguiden och följ anvisningarna. Eventuell förklarande rubrik och texter på x- och y-axlarna skriver man i de här rutorna:
och motsvarande i StarOffice Calc. Resultatet blir såhär: Den som vill förmedla en mer dramatisk bild av skeendet kan placera cursorn mitt på det gråa områdets höga rand, och pressa ihop figuren. Då kan det se ut såhär:
Stapeldiagram kan Excel och StarOffice Calc rita om man ger indata i form av en frekvenstabell. Vi refererar här till Tabell 3.1 i boken. Gör så här för att få ett stapeldiagram: Markera området A1 till B9. Välj sedan diagramguiden och följ intuitionen. Resultatet blir en figur som liknar bokens 3.9. Om man i samtidigt vill redovisa åtgången för två eller fler glasskiosker utökar man tabellen med en kolumn för varje kiosk och förfar som ovan. Det kan vara ett första analys för jämförelse de olika kioskerna. Detta sätt är dock ganska grovt. Om man bara vill jämföra två objekt (här glasskiosker) kan man hellre låta programmet rita ett Punkt -diagram, i StarOffice Calc XY chart. Gå som ovan in i diagramguiden och följ instruktionerna. Lägesmått och spridnings- och relationsmått För att få Excel att räkna ut medelvärde och/eller standardavvikelse för en rad data, placera dem i en kolumn (i en rad går också bra). Om data består av sju observationer kan kolumnen sträcka sig från t.ex. från A1 till A7. Vänsterklicka sedan i någon ledig ruta, t.ex. A8, flytta cursorn till formelfältet och skriv =medel(a1:a7) (i StarOffice Calc =average(a1:a7)) eller =stdav(a1:a7) (=stdev(a1:a7)) och vänsterklicka på bocken till vänster om formelfältet. Då räknas talet i fråga ut och skrivs i den valda rutan (A8 i detta fall). På liknande sätt kan man beräkna korrelationskoefficienten för en tvådimensionell datamängd. Anta till exempel att x-värdena står i rutorna A1 till A7 och motsvarande y-värden i rutorna B1 till B7. Vänsterklicka i någon ledig ruta, flytta cursorn till formelfältet och skriv =korrel(a1:a7;b1:b7) (=correl(a1:a7;b1:b7).). Observera att det ska vara kolon mellan a1 och a7 samt mellan b1 och b7, men semikolon mellan a7 och b1. Det går också att erhålla medianen genom att skriva =median(a1:a7). Första respektive tredje kvartilen får man genom =kvartil(a1:a7;1) respektive =kvartil(a1:a7;3). Observera att det ska vara kolon mellan a1 och a7 men semikolon mellan a7 och 3. Såhär ser det ut: Det finns ett stort antal funktioner utöver de ovan nämnda i båda programmen. Om man är osäker på stavningen av en funktion eller om hur funktionerna ska användas, kan man anlita funktionsguiden vars
symbol f x man hittar bredvid summasymbolen i verktygsfältet högst upp på skärmen. Sammanfattande diagram Microsoft Excel är på det hela taget ett dåligt program för att konstruera figurer som sammanfattar data. Excel kan inte rita figurer som t.ex histogram, stolpdiagram och boxplottar. Om man skulle konstruera diagrammet i bokens figur 3.11 med hjälp av Excel så är det naturligt att man först har sina data på den här formen: Excel kan inte rita histogram, men om man har tillägget Dataanalys i sitt program går det att skapa en frekvenstabell (som den i exempel 3.7). Det går till såhär: Om man skriver in alla flickornas längder så som bilden ovan antyder. så kommer data att ligga i cellerna B2 till B28. databladet. Skriv nu in de önskade klassgränserna på något ledigt ställe i databladet, t.ex i rutorna d2 till d9: Välj sen rullgardinsmenyn Verktyg och därunder menyn Dataanalys och därunder alternativet Histogram. Fyll i uppgifter om "Indataområde" och "Fackområde" såhär:
Resultatet blir att Excel producerar den här frekvenstabellen: Om man inte har tillgång till Dataanalys kan man ändå med hjälp av logiska funktioner bilda en frekvenstabell, men det går vi inte igenom här. Man inser att informationen i den här tabellen är ekvivalent med den som ges i exempel 3.7 på sidan 50 i boken. Excel kan däremot inte rita ett riktigt histogram, som bokens figur 3.11. Det får man göra för hand eller med hjälp av något bättre program. En möjlighet är dock att rita ett stapeldiagram över frekvenserna och manipulera staplarna så att de blir så breda att de gränsar till varandra. Detta kan åstadkommas i Excel genom att man vänsterklickar på en stapel. Däremot klarar Excel inte av att konstruera ett stapeldiagram om man i stället har sina data i form av en lång tabell med intervjupersoner och deras favoritklasser, såhär: Även här får man lita till logiska funktioner.