Beslut Västra och Inre Finland Nr 122 /2011/1 Dnr LSSAVI/231/04.08/2010 Givet efter anslag 11.10.2011 ÄRENDE Lillby avloppsreningsverks miljötillstånd, Pedersöre TILLSTÅNDSSÖKANDE Pedersöre kommun ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING Miljötillstånd ansöks för verksamheten vid Lillby avloppsreningsverk i Lillby tätort på den av Pedersöre kommun ägda fastigheten Folkskola 599-418- 3-34 i Överpurmo by i Pedersöre kommun. Det renade avloppsvattnet leds från reningsverket genom ett utloppsrör till Purmo å i Lillby. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Sökanden har 30.11.2007 anhängiggjort sin ansökan vid Västra Finlands miljöcentral och senare kompletterat denna. ANTECKNING De regionala miljöcentralerna och miljötillståndsverken har upphört 31.12.2009. Enligt 4 i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) förflyttas de ärenden som är anhängiggjorda vid miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralerna, vilka enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) hör till regionförvaltningsverken, 1.1.2010 till motsvarande regionalt behörigt regionförvaltningsverk. Handläggningen av ärendet har förflyttats till regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET 28 1 mom. miljöskyddslagen REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn +358 20 636 1060 Huvudverksamhetsstället fax +358 6 317 4817 i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 www.rfv.fi PB 200, 65101 Vasa
1 1 mom. 13 c) punkten och 5 1 mom. 13 a) punkten miljöskyddsförordningen Tillståndsmyndigheten är regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2 VERKSAMHETENS IKRAFTVARANDE TILLSTÅND För verksamheten vid Lillby reningsverk har inget miljötillstånd beviljats. Verksamheten baserar sig på ett utlåtande av Karleby vatten- och miljödistrikt om en förhandsanmälan enligt förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten (283/1962), vilken Pedersöre kommun gjort. Vatten- och miljödistriktet har i sitt utlåtande Nr. 1092A195/121 givet 23.4.1992 ansett att avledande av avloppsvatten från Villbackaområde, där kommunen planerat att bygga en biorotoranläggning, tills vidare kan ske utan tillstånd från vattendomstolen då avloppsvattnet fr.o.m. år 1993 bl.a. behandlas på ett sätt som motsvarar biologisk-kemisk rening således, att BSF 7ATU -värdet som går till vattendraget är högst 25 mg/l och totalfosfor högst 1,5 mg. Reningseffekten för bägge skall vara minst 85 %. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Enligt det till ansökan bifogade förslaget till detaljplan är området där reningsverket är beläget betecknat som område för närrekreation (VL). I närheten finns även kvartersområden för radhus och andra kopplade bostadshus (AR), kvartersområden för fristående småhus (AO), kvartersområde för småhus (AP), kvartersområden för byggnader för social verksamhet och hälsovård (YS) samt kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO). VERKSAMHETENS PLACERING OCH DESS OMGIVNING Avloppsreningsverket är beläget i Lillby tätort i Pedersöre kommun väster om väg 741. Purmo södra å dit avloppsvattnet avleds rinner ca 200 m öster om reningsverket. Nära avloppsreningsverket finns många byggnader, såsom skola, ålderdomshem och radhus. I närheten av reningsverket finns inga naturskyddsområden eller områden som hör till nätverket Natura 2000. Inga grundvattenområden finns heller på området eller i dess i närheten.
3 AVLOPPSVATTNETS UTSLÄPPSOMRÅDE Beskrivning av vattendraget och vattenkvaliteten Purmo å får sin början i Lappajärvi, Kauhava och Kortesjärvi kommuner. Purmo å går samman med Esse å i avrinningsområdets nedre del och åarna mynnar ut i Larsmo-Öjasjön. Avrinningsområdets areal är 864 km 2 och sjöprocent 2,4 %. Reningsverket och utloppsplatsen ligger inom mellersta delen av Purmo ås område (46.02; F = 128,90 km 2 ) och närmare inom Purmo flodmynningsområdet (46.021; F = 21,81 km 2 ). Arealen på Purmo ås avrinningsområde vid utloppsplatsen är 449,7 km 2. Vattenföringen uppskattas vara följande: MNq = 0,2 l/skm 2 MNQ = 0,1 m 3 /s Mq = 8 l/skm 2 MQ = 3,6 m 3 /s MHq = 105 l/skm 2 MHQ = 4,7 m 3 /s Ur rapporten över den obligatoriska vattendragskontrollen framgår att vattenföringen i Purmo å i januari år 2006 var på samma nivå som genomsnittet åren 1991 2000. I april var vattenföringen före våröversvämningen liten (under 1 m 3 /s). Flödestoppen orsakad av våröversvämningen inträffade i slutet av april (25.4.2006) då vattenföringen var 60 m 3 /s. Sommaren 2006 var nederbördsfattig och flödena var mycket små. Medelvattenföringen år 2006 var 7,1 m 3 /s, medan långtidsgenomsnittet är 7,9 m 3 /s. Purmo ås vattnet är surt, mörkt samt järn- och näringshaltigt. Vattenkvaliteten är dålig. Enligt den ekologiska klassificeringen tillhör Purmo å klassen otillfredsställande. Enligt den obligatoriska vattendragskontrollen var vattenkvaliteten i Purmo å svag år 2006. Vattnets fosforhalt var 59 µg/l, kvävehalt 900 µg/l, järnhalt 1 700 µg/l, humusämneshalten 19 µg/l och mängden fasta substanser 8 mg/l. Den rikliga mängden regn i slutet av år 2006 gjorde vattnet surare och ph-värdet i Lillby var 4,2 4,5. På grund av vattnets låga ph förekom rikligt med fiskdöd i Larsmosjön. Belastning Bland annat torvproduktion, jordbruk, pälsdjursuppfödning och glesbebyggelse belastar Purmo å. Därtill avleds avloppsvatten till Purmo å från tre avloppsreningsverk (Lillby, Purmo och Kortesjärvi). Den sammanlagda belastningen från alla tre reningsverk har år 2006 varit 395 m 3 /d Q, 2,3 kg/d BSF 7ATU, 0,096 kg/d Tot.P och 10,9 kg/d Tot.N. Den diffusa belastningen står dock för överlägset största delen av belastningen på Purmo å. Användningen av området Rekreationsmöjligheterna i ån är i små, eftersom vattenkvalitet är dålig och vattenmängden knapp under sommaren. Allmänna badstränder finns inte vid Purmo å. Fisket i Purmo å är ringa. Under sommaren är vattenmängd för knapp för fiske. Vattnet i Purmo å används inte som hushållsvatten.
4 VERKSAMHETEN VID ANLÄGGNINGEN Avloppsvattnet som behandlas vid reningsverket och avloppsnätet En skola (ca 110 elever), ett ålderdomshem (ca 30 personer), ett daghem, två radhus (ca 20 personer) och tre egnahemshus (ca 10 personer) har anslutit sig till Lillby avloppsnät. Avloppsnätets totallängd är 0,91 km, varav 0,79 km består av plaströr och resten av betongrör. Avloppsnätet och -brunnarna har byggts åren 1965 och 1979. De avloppsrör som byggdes år 1965 har sanerats år 1990. I reningsverket har även gjorts andra renoveringar åren 2001, 2004 och 2006. Avloppsvattenmängden inom Lillby område har utvecklats på följande sätt: År Avloppsvattenmängd, m 3 /a Avloppsvattenmängd, m 3 /d 2001 7 180 19,7 2002 4 296 11,7 2003 5 152 14,1 2004 4 724 12,9 2005 3 809 10,4 2006 2007 2008 2009 3 144 2 638 2 815 2 575 8,6 7,2 7,7 7,0 Det finns planer på att utvidga verksamhetsområdet i Lillby. Reningsverket har kapacitet att ta emot avloppsvatten från ytterligare ca 25 fastigheter eller ca 100 personer. Enligt planen skall ca 15 fastigheter anslutas till reningsverkets avloppsnät år 2015. Uppskattningsvis ökar avloppsvattenmängden ca 11 m 3 /d. Det nuvarande reningsverket kommer att vara i funktion och nuvarande dimensionering tillräcklig åtminstone till år 2020. Enligt den obligatoriska kontrollen för reningsverket har den inkommande belastningen i reningsverket under åren 2002 2009 varit följande: År Flöde m 3 /a BSF 7ATU kg/a Tot-P kg/a Tot-N kg/a SS kg/a 2009 2 590 584 19,7 135 548 2008 2 818 659 22,0 165 403 2007 2 628 219 7,30 87,6 234 2006 3 285 245 7,30 84,0 175
5 2005 3 650 730 21,9 161 767 2004 4 758 805 22,0 157 878 2003 5 110 730 18,3 175 475 2002 4 380 657 16,8 139 548 Reningsverkets processer och dimensionering Den inkommande belastningen har varit mycket liten, omräknat i personekvivalenttal 9 32 som årsmedeltal och i genomsnitt 23 personekvivalenter under den senaste perioden på åtta år. Resultatet verkar något osannolikt, eftersom redan den permanenta bosättningen utgör 60 personer och dessutom tillkommer skoleleverna. Det avloppsvatten som går till avloppet i Lillby tätort behandlas biologisktkemiskt i en s.k. biorotoranläggning som tagits i bruk år 1992. Reningsverket har följande dimensionering: Personekvivalent 125 Q med 65 m 3 /d q Dim 7,7 m 3 /h q max 16,0 m 3 /h BSF 7-ATU 9,35 kg/d Tot.P 0,49 kg/d Tot.N 1,96 kg/d Avloppsvattnet leds först till en försedimenteringsbassäng, där de fasta substanserna som finns i avloppsvattnet sjunker ner till bottnen. Därifrån leds avloppsvattnet vidare till biologisk behandling, där de organiska substanserna i avloppsvattnet bryts ner i en långsamt snurrande biorotor som delvis sänkts ned i vattnet. Biorotorn är cylinderformad och består av flera plastskivor som fogats samman. Biorotorns funktion baserar sig på de mikroorganismer som fäster sig på skivorna. Rotorn som installeras horisontalt är delvis nedsänkt i avloppsvattnet. Då rotorn snurrar får mikroorganismerna den föda de behöver då skivorna går ner i vattnet, och när skivorna kommer upp ur vattnet får mikroorganismerna det syre de behöver. Småningom växer en s.k. biofilm fram på skivornas yta och överloppsdelen av den skärs automatiskt bort tack vare skärkraften i vattenytan. Det biologiskt behandlade avloppsvattnet leds till en efterfällningsbassäng, där fosfor fälls ut med polyaluminiumklorid (Kempac 18). Från efterfällningsbassängen leds avloppsvattnet vidare till mätning av mängden och därifrån till utloppsröret. Utloppsröret Utloppsrörets längd är ca 210 m och går över den av Pedersöre kommun ägda fastigheten 599-418-3-133 samt den av Stig-Göran och Iris Helena Jansson ägda fastigheten 599-418-4-77. Utloppsröret mynnar ut i Purmo å
på det samfällda vattenområdet 599-876-6-1, vilket förvaltas av Purmo fiskelag. Utloppsröret sträcker sig ca 1 m ut i ån. 6 Energi och vatten Kemikalier Elförbrukning år 2004 var 10 748 kwh eller 2,27 kwh/avloppsvattenkubik, år 2005 9 157 kwh eller 2,40 kwh/avloppsvattenkubik och år 2006 10 140 kwh eller 3,22 kwh/avloppsvattenkubik. Enligt sökanden är denna elförbrukning är måttfull. Vatten används ca 7 m 3 /år. I reningsverket används polyaluminiumklorid (Kempac 18). Doseringen är ca 2 dl/m 3. Även kalk används i viss mån för att reglera ph-värdet. Kempac 18 levereras i en container på 800 dm 3, vilken delas upp mellan Lillby och Purmo reningsverk. Kempac 18 lagras vid reningsverket i en kemikaliebehållare, vars storlek är ca 500 l. Kalken lagras vid reningsverket ca 100 kg åt gången. RENINGSVERKETS UTSLÄPP Utsläppen i ån Resultaten av avloppsvattenbehandlingen (reduktionsprocent) och belastningen (mängden utsläpp) som letts ut i vattendraget har under åren 2002 2009 visat följande årsmedelvärden: År BSF 7ATU effekt % kg/d COD Cr effekt % kg/d Tot-P effekt % kg/d Tot-N effekt % kg/d Fasta substanser effekt % kg/d 2009 98 0,04 92 0,28 96 0,002 49 0,19 78 0,33 2008 96 0,07 91 0,32 94 0,004 64 0,16 82 0,21 2007 90 0,06 83 0,26 89 0,002 29 0,17 85 0,10 2006 74 0,17 65 0,48 83 0,003-0,26 65 0,17 2005 93 0,14 89 0,47 95 0,003 47 0,24 93 0,15 2004 94 0,13 80 0,81 84 0,010 9,3 0,39 74 0,61 2003 90 0,20 83 0,74 88 0,006 31 0,33 71 0,39 2002 95 0,09 88 0,46 95 0,002 26 0,24 93 0,10 Enligt kontrollresultaten har nitrifikationsgranden år 2008 varierat mellan 26,7 % och 70,0 % och i medeltal varit 48,5 %. År 2009 har nitrifikationsgranden varierat mellan 33,3 % och 93,9 % och i medeltal varit 51,7 % Ett problem för verksamheten är den låga belastningen under skollov. Dessutom försvagas verksamheten tidvis av de kemikalier, som används på ålderdomshemmet. Andra utsläpp Reningsverket orsakar inga utsläpp i luften eller marken och ger inte upphov till luktolägenheter, buller eller vibrationer i omgivningen.
7 Slam från avloppsvattnet Från försedimenteringsbassängen avlägsnas det slam som sedimenterats på dess botten fyra gånger i året och från eftersedimenteringsbassängen en gång i året. Slammet transporteras till Alheda avloppsreningsverk i Jakobstad. Åren 2007 2009 har sammanlagt 60 70 m 3 slam avlägsnats från reningsverket per år. Annat avfall Annat avfall uppstår inte. VERKSAMHETENS VERKNINGAR PÅ MILJÖN Då reningsverket sköts omsorgsfullt och fungerar bra minskas utsläppen i Purmo å och reningsverket förbättrar på så sätt för sin del vattenkvaliteten i Purmo å. I relation till vattenföringen i ån är avloppsvattenmängden från reningsverket liten och har således ingen inverkan på vattenföringen. Det från reningsverket avledda avloppsvattens andel av totalbelastningen i Purmo å är liten och belastningen från reningsverket har ingen märkbar inverkan på vattenkvaliteten. Därmed förorsakar avledandet av avloppsvattnet enligt denna plan inte heller skada eller olägenhet för användningen av området eller fiskbeståndet. BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK Enligt sökanden fungerar reningsverket bra och minskar effektivt belastningen på Purmo å. Därmed anser sökanden att Lillby reningsverk uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik (BAT). KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Reningsverkets skötare ansvarar för driftskontrollen och för skötseldagbok enligt myndigheternas bestämmelser. Belastningskontrollen, vattendragskontrollen och rapporteringen utförs enligt reningsverkets kontrollprogram som godkänts av tillsynsmyndigheten. Vattenproven till belastningskontrollen tas fyra gånger i året från det inkommande och utgående vattnet som 24 timmars samlingsprov. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDNIGN FÖR DEM Inga särskilda riskfaktorer kan påvisas. Lillby reningsverk har en beredskapsplan uppgjord i enlighet med rekommendationerna för vattentjänstverk. Vid exceptionella situationer handlas enligt planen.
8 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Informering om ansökan Om ansökan har informerats enligt 38 miljöskyddslagen genom kungörelse i regionförvaltningsverket och i Pedersöre kommun 3.11 2.12.2010. Kungörelsen har särskilt delgetts de kända parter som saken speciellt berör. Under kungörelsetiden har handlingarna funnits till påseende i kommungården i Pedersöre. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har enligt 36 miljöskyddslagen 28.10.2010 bett närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten, miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun, hälsovårdsmyndigheten i Pedersöre kommun, kommunstyrelsen i Pedersöre kommun samt stadsplaneringsmyndigheten i Pedersöre kommun om utlåtanden om ansökan. 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELY-centralen) har konstaterat att Purmo å är ca 8 12 meter bred och mindre än en meter djup i Lillby vid reningsverkets utloppsplats. Reningsverket ger upphov till en mycket ringa belastning på vattendraget och det avloppsvatten som letts från reningsverket har inte noterats påverka åns status. Lindriga minskningar i syrehalten har ibland observerats nedanför utloppsplatsen. Ändringar i halten av totalfosfor och totalkväve har inte observerats nedanför utloppsplatsen då man jämfört med kontrollpunkten ovanför utloppsplatsen. Purmo å har i förvaltningsplanen för Kumo älv-skärgårdshavet- Bottenhavet klassificerats som dålig när det gäller vattnets ekologiska status och sämre än god när det gäller vattnets kemiska status. De största problemen för vattenkvaliteten i ån orsakas av den sura jordmånen och eutrofieringen som beror på diffusbelastningen. Målet för vattenvården är god ekologisk och kemisk status före år 2015. I Purmo å uppnås målet knappast inom utsatt tid. Det är viktigt att man gör allt som kan göras för att förbättra åns status. Reningsverket i Lillby har i huvudsak kunnat möta de behandlingskrav som Karleby vatten- och miljödistrikt förutsatte i inspektionsutlåtandet som gavs om Pedersöre kommuns förhandsanmälan. Avloppsvattnet som kommer till reningsverket har tidvis varit mycket utspätt, vilket har lett till att behandlingseffekten har varit något sämre. ELY-centralen har ansett att Pedersöre kommun kan beviljas tillstånd för verksamheten vid avloppsreningsverket i Lillby och för att leda avloppsvattnen som behandlats i reningsverket till Purmo å på den nuvarande utloppsplatsen. Behandlingskraven för avloppsvattnet bör uppdateras enligt de allmänna målen för vattenvården enligt följande: BSF 7ATU -värdet på avloppsvattnet som leds till vattendraget får vara högst 15 mg O 2 /l och fos-
forhalten högst 1,0 mg/l. Behandlingseffekten skall vara 90 % både när det gäller BSF 7ATU -värdet och totalfosforn. Behandlingskraven för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr ) och de fasta substanserna bör ställas enligt kraven i statsrådets beslut 888/2006. Alla de nämnda värdena räknas ut som medelvärden på årsbasis. Enligt ELY-centralens uppfattning innebär de nya tillståndsgränserna inte omfattande utvidgnings- eller effektiveringsåtgärder för reningsverket. Krav för kvävereduktion eller nitrifikation bör inte ställas, eftersom reningsverket inte har möjligheter att uppnå tillfredsställande resultat till denna del. Den belastning som reningsverket orsakar på vattendraget är i varje fall mycket liten. Vidare har ELY-centralen framfört att avloppsnätets saneringsplan, som utarbetas på basis av en granskning av avloppsnätets skick, samt tidtabell och kostnadskalkyl för genomförandet skall presenteras för ELY-centralen inom tre år efter att beslutet vunnit laga kraft. 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten har konstaterat att Purmo ås fiskeriekonomiska status har bedömts som svag. Ställvis förekommer dock åtminstone braxen, id, gädda, abborre och lake. I det övre loppet av ån har också kräfta påträffats. På basen av provfisken utförda åren 2005 och 2006 var fiskbestånden i Purmo å mycket svaga och fisket i ån är småskaligt. Däremot är fritidsfiskets omfattning betydande i Larsmo-Öjasjön. Den faktor som mest begränsar fiskbeståndet i Purmo å är den ständigt återkommande försurningen som begränsar yngelproduktionen och tidvis leder till fiskdöd. Näringsämnesbelastningen ökar eutrofieringen och leder till igenväxning samt snedvrider fiskbestånden i mindre önskvärda mörtfiskars fördel. Fiskerienheten har ansett att tillstånd kan beviljas för reningsverkets verksamhet. Med tanke på Purmo ås dåliga tillstånd är det nödvändigt att fortsättningsvis sträva efter att minska näringsämnesbelastningen och den syreförbrukande belastningen på ån. Reningsverkets funktion bör därför förbättras så att framför allt BSF 7ATU -värdet kan sänkas från nuvarande nivå. Målsättningen bör vara att det i det utgående vattnet finns högst 15 mg/l biologiskt syreförbrukande ämnen och högst 0,4 mg/l totalfosfor. Tillståndshavaren bör åläggas att på ett av fiskerigruppen godkänt sätt övervaka avloppsvattnets inverkan på fisket och fiskbeståndet. Kontrollen kan förverkligas som samkontroll tillsammans med andra kontrollförpliktigade i området. 3) Miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun har konstaterat att Lillby delgeneralplan har godkänts 24.5.2010. I planen är området för reningsverket utmärkt som område för sammhällsteknisk försörjning (ET). Avloppsreningsverket är i nuläget något överdimensionerat, vilket försvagar reningseffekten. Men kommunfullmäktige har fastställt reningsverkets reviderade verksamhetsområden och där ingår Lillby centrum med 50 fastigheter. Biorotorn i reningsverket är föråldrad och tekniskt sliten. Därför bör rotorns drivaxel förnyas. Minimikraven enligt statsrådets förordning om avloppsvat- 9
ten från tätbebyggelse (888/2006) uppfylls beträffande biologisk rening och avlägsnande av fosfor ur avloppsvattnet. Enligt miljövårdsnämndens uppfattning är Lillby reningsverk ett så litet reningsverk att krav på kvävereduktion inte kan anses ändamålsenligt. Miljövårdsnämnden har vidare ansett att verksamheten är i enlighet med förvaltningsplanen för Kumo älv- Skärgårdshavet-Bottenhavet, eftersom verksamheten vid reningsverket minskar närsaltbelastningen från glesbygden. Verksamheten vi Lillby avloppsreningsverk fungerar tillfredsställande och belastningen på Purmo å är relativt liten, varför den ansökta verksamheten inte torde förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i miljöskyddslagen. Miljövårdsnämnden har på dessa grunder förordat att tillstånd beviljas. 4) Hälsovårdsmyndigheten i Pedersöre kommun har ansett att verksamheten vid avloppsreningsverket i Lillby inte torde orsaka sådana sanitära olägenheter som avses i hälsoskyddslagen. 5) Planläggningssektionen i Pedersöre kommun har inte haft något att påpeka gällande miljötillståndsansökan för Lillby avloppsreningsverk. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har 4.3.2011 beretts tillfälle att avge sitt bemötande med anledning av utlåtanden. Sökanden har i stort omfattat det som framförts i utlåtandena, men konstaterat att kravet i utlåtandet av 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten om att fosforbelastningen högst får vara 0,4 mg/l är mycket svårt att uppfylla utan större investeringar. Reningskraven i utlåtandet av 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELY-centralen) torde avloppsreningsverket däremot även utan större investeringar kunna uppfylla. 10 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Pedersöre kommun miljötillstånd för verksamheten vid Lillby avloppsreningsverk i Pedersöre kommun. Reningsverkets personekvivalenttal är ungefär 125. Tillstånd beviljas för att vid reningsverket behandla det avloppsvatten och slam som avses i ansökan samt för att avleda det behandlade avloppsvattnet i Purmo å i enlighet med tillståndsbestämmelserna nedan. Regionförvaltningsverket beviljar Pedersöre kommun ständig nyttjanderätt till det för det befintliga utloppsröret erforderliga området på det av Purmo fiskelag förvaltade samfällda vattenområdet 599-876-6-1.
11 Tillståndsbestämmelser Avledande av avloppsvatten 1. Det vid Lillby avloppsreningsverk behandlade avloppsvattnet får avledas vid den nuvarande platsen i Purmo å enligt ansökan. Tillståndshavaren ansvarar för den skada, men och förlust av förmån som avledandet av avloppsvatten förorsakar. Behandling av avloppsvattnet och utsläpp i vattendraget 2. Avloppsvattnet skall behandlas biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt och på så sätt att tillståndsbestämmelserna följs så att reningsresultatet från och med 1.6.2012 uppfyller de gränsvärden som avses i tillståndsbestämmelse 3. i alla förutsägbara situationer och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverkets justerade allmänna plan som beaktar tillståndsbestämmelser i detta beslut skall tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (tillsynsmyndigheten) inom två månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. 3. Reningsverkets reningsresultat inberäknat förbitappningar och bräddningar samt störningar och exceptionella situationer i behandlingen av avloppsvattnet skall uppfylla följande krav: Utsläppsgradient Koncentration, högst Minimireningseffekt Biologisk syreförbrukning (BSF 7ATU ) 15 mg O 2 /l 90 % Fosfor 1,0 mg P/l 90 % Ovan angivna värden för koncentrationen och reningseffekten skall beräknas som årsmedelvärden. Avloppsvattnets behandlingsresultat skall dessutom uppfylla de krav för kemisk syreförbrukning och suspenderade partiklar som ställs i tabell 1 i bilagan till statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006), kontrollerade på det sätt som förutsätts i förordningen och i kontrollbestämmelserna i detta beslut. Det avloppsvatten som avleds i Purmo å får inte innehålla de i bilaga 1 A till förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) nämnda ämnena och inte heller de i bilaga 1 B till samma förordning nämnda ämnena i sådana mängder att gränsvärdena för halten och den specifika belastningen uppställda i bilaga 1 B överskrids.
12 Utsläpp i luft, lukt, nedsmutsning av miljön och buller 4. Verksamheten inklusive placering av nya avlopp och pumpstationer, behandling och transport av slam och kemikalier samt förutsägbara serviceoch reparationsarbeten skall förverkligas så att det uppstår så lite menliga lukt-, damm- och övriga utsläpp i luften, buller och så lite nedsmutsning av miljön som möjligt. 5. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte på de ställen som störs i omgivningen under dagen kl. 07 22 överskrida ekvivalentbullernivån 45 db (L Aeq ) och nattetid kl. 22 07 ekvivalentbullernivån 40 db (L Aeq ). Vid bestämmandet av bullernivån skall vid behov beaktas om bullret till sin natur är slagartat eller smalbandigt på bullrets verkningsområde på så sätt som det stadgas i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992). Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 6. Tillståndshavaren skall sträva efter att till reningsverket avleda allt avloppsvatten, vars behandling vid reningsverket med beaktande av verkningarna på miljön som en helhet är ändamålsenligt. 7. Reningsverket och det till reningsverket hörande avloppsnätet i helhet skall drivas och skötas så att verksamheten inte medför hälsofara eller sanitär olägenhet och så att reningsresultatet och energieffektiviteten är så bra som möjligt och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till tillsynsmyndigheten och miljövårdsmyndighet i Pedersöre kommun. Reningsverkets alarminformation skall förmedlas till skötarens mobiltelefon (fjärralarmsystem). Avloppsnätet och dess iståndsättning 8. Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas och hållas i skick så att det i avloppen för avloppsvatten kommer in så lite dag-, läckoch övriga dräneringsvatten som möjligt och så att av avloppsanläggningen inklusive pumpstationerna inte orsakas förorening av yt- och grundvattnen eller annat men som kan undvikas. Tillståndshavaren skall sträva efter att så noga som möjligt förhindra förbitappningar och bräddningar från reningsverket. 9. Utsläppen från förbitappnings- och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall uppföljas med hjälp av åtminstone sådana anordningar, vilka summerande registrerar hur länge förbitappningen
och bräddningen varar eller på något annat sätt sålunda att utsläppens mängd kan utredas tillräckligt tillförlitligt. 10. Tillståndshavaren skall inom tre år efter att detta beslut vunnit laga kraft tillställa närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna en saneringsplan av avloppsnätet. 11. Avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser skall utmärkas med skyltar på stranden. Reningsverksslam och övrigt avfall som uppkommer i verksamheten Upplagring 12. Avfallet som uppstår i reningsverkets verksamhet, såsom slammet som avlägsnas från reningsverket och avloppet, annat vanligt avfall och problemavfall skall behandlas så att av dem inte förorsakas luktolägenhet, osnygghet, risk för förorening av mark, yt- eller grundvatten, nedskräpning eller annan miljöskada. 13. Avfallet skall för återvinning föras till en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen mottagning av sådant avfall har godkänts. 14. Transporten av avfall, såsom slam, skall skötas och transportmedlets renhet ombesörjas så att avfall inte sprids på reningsverkets område eller ytterom det. 15. Kemikalier och smörjmedel samt slam och annat avfall skall upplagras och hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför osnygghet, nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, förorening av mark, yt- eller grundvatten och inte heller något annat men för miljön. Lager, behållare och rörsystem skall kontrolleras regelbundet. Vid behov skall reparationsåtgärder vidtas utan dröjsmål. Störningar och andra exceptionella situationer 16. Om det från avloppsnätet eller reningsverket har runnit ut eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp i miljön, vilka till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan därom till tillsynsmyndigheten samt miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun och omedelbart vidta åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. Ifall utsläppen kan medföra fara för hälsan, skall en anmälan även göras till hälsovårdsmyndigheten i Pedersöre kommun. 13
14 Drifts- och utsläppskontroll Bokföring 17. Tillståndshavaren skall utföra drifts- och utsläppskontroll av verksamheten på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Mätningar, kalibreringar, provanalyser och provtagningar skall utföras enligt standardmetoder och i tillämpliga delar i enlighet med statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Planen för kontroll kan senare preciseras och ändras på ett av tillsynsmyndigheten godkänt sätt förutsatt att detta inte försämrar kontrollens tillförlitlighet, täckning eller möjligheterna att övervaka iakttagandet av tillståndsbestämmelserna. 18. Över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser samt för konditions- och säkerhetsgranskningar av anordningar och konstruktioner skall det hållas detaljerad bokföring, till vilken fogas resultaten från respektive mätning eller åtgärd och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Vid sidan av uppgifter angående reningsverkets användning och funktion skall bokföringen också omfatta bland annat följande: - förbitappningar vid reningsverket samt andra exceptionella situationer och störningssituationer, tidpunkten för dessa och deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dem, - utsläppen i vattendraget - service- och reparationsåtgärder i anslutning till reningsverket och avloppsnätet, - andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och utsläpp (lukt och buller medräknat), - användning och upplagring av kemikalier - energiförbrukning, - reningsverksslammets och det övriga i verksamheten uppkomna avfallets beskaffenhet och mängd, behandling, upplagring, återvinning, deponeringsplats, tidpunkt för transport och transportör samt - klagomål över lukt, buller och övriga miljöolägenheter, vilka ansluter sig till verksamheten.
15 Kontroll av verksamhetens inverkan Rapportering 19. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av avloppsvattnets verkningar på vattendragets tillstånd på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt och kontroll av avloppsvattnets verkningar på fiskbestånden och fisket på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten godkänt sätt. Kontrollerna kan ske i form av samkontroll. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. 20. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna skall omedelbart meddelas om alla kontrollresultat som överskrider gränsvärdena i tillståndsbestämmelserna och statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). 21. Resultaten från samtliga kontroller skall rapporteras till tillsynsmyndigheterna och kontrollernas årssammandrag även till miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun. Kontrollresultaten skall även rapporteras elektroniskt till tillsynsmyndigheterna på det sätt och i den omfattning som förutsätts av tillsynsmyndigheterna. Kraven i statsrådets förordning 888/2006 skall även beaktas i rapporteringen. Årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall tillställas vederbörande tillsynsmyndigheter senast före utgången av mars månad följande år, om inte annat avtalas med myndigheterna. Till årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall bifogas en avskrift eller ett sammandrag av skötseljournalen och övriga utredningar som behövs för att övervaka iakttagandet av tillståndbestämmelserna och kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet. I årsrapporten bör förutom avloppsvattnets behandlingsresultat, de till vattendraget avledda utsläppen och de faktorer som inverkat på dessa även framläggas bland annat ett sammandrag över de enligt miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) klassificerade, mottagna och i verksamheten uppkomna, annanstans för behandling / återvinning levererade och upplagrade avfallen (mängd, beskaffenhet, ursprung och behandlingssätt) samt ett sammandrag över användning av kemikalier, vatten och energi. Förbitappningar och bräddningar skall rapporteras skilt för varje utsläppsplats.
16 Till övriga delar skall kontrollresultaten lämnas in och rapporteras till ovannämnda myndigheter på det sätt som avtalas med dessa och förutsätts i tillståndsbestämmelserna. MOTIVERING Tillståndsprövning Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, medför inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är inte placerad i strid med planen. Den av verksamheten förorsakade nedsmutsningssannolikheten och olycksrisken har beaktats vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna. Verksamheten uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik för ifrågavarande storleks reningsverk. Utloppsröret är behövligt för att leda ut det vid reningsverket behandlade avloppsvattnet i Purmo å. Anläggandet av röret kränker inte nämnvärt allmänt eller enskilt intresse. Med beaktande av reningskraven fastslagna för behandlingen av avloppsvattnet förorsakar inte avledandet av avloppsvattnet i Purmo å sådan förorening av vattnet som skall ersättas. Därtill har utloppsröret funnits på den nuvarande platsen redan i årtionden och därmed åläggs sökanden inte att betala ersättning för den beviljade nyttjanderätten. Tillståndsbestämmelsernas motivering Tillståndsbestämmelserna grundar sig på 43 i miljöskyddslagen, på 19 i miljöskyddsförordningen och på de bestämmelser som har nämnts separat i motiveringarna till respektive tillståndsbestämmelser. Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har verksamhetens natur, egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder samt de allmänna målen för vattenskyddet beaktats.
17 Tillståndsbestämmelse 1. Renat avloppsvatten som inte förorsakar fara eller skada för hälsan eller miljön kan avledas till Purmo å. Avloppsvattnets behandlingskrav fastställda i tillståndsbestämmelserna 2. och 3. uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Vid fastställandet av behandlingskraven har vidare beaktats målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv-skärgårdshavet-bottenhavet, reningsverkets belastning på Purmo å i förhållande till totalbelastningen, reningsverkets verkningar på Purmo å och dess användning samt reningsverkets funktion och möjligheter att uppnå bättre reningsresultat. Effektiveringsåtgärderna i reningsverket, vilka detta tillstånd kräver, medför inte stora kostnader för tillståndshavaren. Därmed kan behandlingskraven i tillståndsbestämmelse 3. anses uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik. I och med att reningskraven skärpts, är det nödvändigt att uppgöra en ny allmän plan för reningsverket. Det är också möjligt att de skärpta reningskraven kräver att reningsverkets biorotor förnyas. Tillståndsbestämmelserna 4. och 5. har givits för att undvika att grannarna orsakas sådant oskäligt besvär som avses i 17 lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Gränsvärdena för bullernivån är bestämda i enlighet med statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). Särskilt vid transport av slam och avfall bör även nedskräpningsförbudet i 19 avfallslagen beaktas. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna 6. 10.är behövligt bl.a. för att uppfylla kravet på användning av bästa tillgängliga teknik och tillämpande av bästa praxis ur miljösynpunkt. På grund av avloppsnätets höga ålder bör en saneringsplan för avloppsnätet uppgöras. Kravet i tillståndsbestämmelse 3. och 7. om förhindrande av sanitär olägenhet motsvarar till innehållet 22 i hälsoskyddslagen, enligt vilken avlopp samt därtill anslutna renings- och andra anordningar skall planeras, förläggas, byggas och underhållas så att sanitär olägenhet inte uppkommer. Tillståndsbestämmelse 11.: Det är nödvändigt att utmärka avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser med skyltar på stranden för att röret inte skall skadas. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna 12. 14. är behövligt för iakttagandet av 45 miljöskyddslagen, 6 avfallslagen, 8 avfallsförordningen och 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering samt bland annat det att avfall inte får behandlas okontrollerat och att avfall primärt bör återvinnas som material och sekundärt som energi berör avfallsinnehavaren.
Tillståndsbestämmelse 15. ges för att förebygga olyckor och miljöskador. Kravet i tillståndsbestämmelse 16. beträffande anmälan om exceptionella situationer grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen och ges för att förebygga förorening samt för övervakningen. Tillståndsbestämmelserna 17. 21. är behövliga för iakttagandet och tillsynen av tillståndsbestämmelserna samt för utredningen av verksamhetens resultat och verkningar. Kraven som gäller bokföring och rapportering grundar sig till de delar de gäller avfall också på 51 och 52 avfallslagen. Eftersom den till ansökan bifogade kontrollplanen är föråldrad skall tillståndshavaren göra upp en ny plan som beaktar tillståndsbestämmelserna i detta beslut. 18 SVAR MED ANLEDNING AV UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGARNA Som svar på reningskraven i utlåtandet av 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten konstaterar regionförvaltningsverket att kraven fastställda i detta beslut uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Eftersom vattenkvaliteten och tillståndet i Purmo å är dåliga redan ovanom reningsverket, är reningskraven fastställda i detta beslut tillräckliga med beaktande av reningsverkets ringa belastning i förhållande till den totala belastningen på Purmo å. Till övriga delar har regionförvaltningsverket beaktat de i utlåtandena framställda kraven på det sätt som framgår ur avgörandet. Som svar på de enskilda kraven hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsbestämmelserna samt avgörandets och tillståndsbestämmelsernas motivering. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Tillståndets giltighet Justering av tillståndet Tillståndet är ikraft tillsvidare. För väsäntligt utvidgande eller ändring av verksamheten krävs tillstånd. Tillståndshavaren skall senast 30.4.2022 hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av de utförda drifts- och utsläppskontrollerna, en bedömning av verksamhetens verkningar på vattendragets tillstånd, vattenkvaliteten, naturvärden, fiskbestånden och reningsverkets omgivning, en utredning om tillämpningen av bästa tillgängliga teknik samt bästa praxis ur miljösynpunkt i verksamheten samt i tillämp-
liga delar de övriga utredningar som nämns i 8 12 i miljöskyddsförordningen. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. 19 TILLÄMPADE RÄTTSNORMER 4 8, 41 46, 49, 55, 56, 62, 67 och 105 miljöskyddslagen 3, 19, 30 och 37 miljöskyddsförordningen 6, 19, 51 och 52 avfallslagen 5 8 avfallsförordningen 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut (659/1996) om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (209/2011) 4 lagen om regionförvaltningsverken 4 och 5 lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform HANDLÄGGNINGSSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DEN Handläggningsavgiften är 1 400 euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. Enligt 105 miljöskyddslagen uppbärs för behandling av tillståndsansökningar en avgift som fastställs enligt vad som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt 7 2 mom. statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) uppbärs för en prestation som gäller ett ärende som blivit anhängigt innan denna förordning träder i kraft, en avgift enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ärendet anhängiggjordes tillämpades miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003), enligt vilkets avgiftstabell avgiften för ett beslut om miljötillstånd för reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, eller avledning av kommunalt avloppsvatten som omfattar minst 100 personer annanstans än till allmänt avlopp är 1 400 euro.
20 MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Pedersöre kommun Kopia av beslutet Meddelande om beslut Pedersöre kommun Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten (per e-post) Finlands miljöcentral (per e-post) Enligt dpolssavi-231-04-08-2010 Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i Pedersöre kommun.
21 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Lea Siivola Pamela Westerlund Ärendet har avgjorts av miljörådet Lea Siivola. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Pamela Westerlund. PW/
22 BESVÄRSANVISNING BILAGA 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut 10.11.2011. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e- post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland besöksadress: Wolffskavägen 35, 65200 Vasa postadress: PB 200, 65101 Vasa telefon: 020 6361 060 telefax: 06-317 4817 e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.