LEMLANDS KOMMUN. BUDGET för år samt. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN för åren

LEMLANDS KOMMUN BUDGET för år 2017 samt EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN för åren 2018 2019 Kst beslut 7.11.2016 Kfge beslut 30.11.2016 Kommunrundan 7 AX-22610 Lemland +358 (0) 18 34940 info@lemland.ax www.lemland.ax

Kommunrundan 7 AX-22610 Lemland +358 (0) 18 34940 info@lemland.ax www.lemland.ax

OFFICIELL STATISTIK Kommun nr 417 FO-nummer 0205034-3 Skattegränsnummer 0740-1 LEMLANDS KOMMUN BUDGET 2017 samt EKONOMI- OCHVERKSAMHETSPLAN 2018 2019 STATISTIK Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 Befolkning 31.12 enl. ÅSUB 1 991 2 020 2 051 Skattesats 16,75 % 16,75 % 16,75 % Verksamhetens utgifter ( '000) -10 124-10 120-10 274 Verksamhetens intäkter ( '000) 1 500 1 527 1 591 Skatteinkomster ( '000) 6 107 6 509 6 493 Skatteinkomster, euro/inv. 3 271 3 235 3 166 Landskapsandel ( '000) 2 908 3 050 3 062 Årsbidrag ( '000) 375 957 855 Avskrivningar ( '000) 663 703 702 Årsbidrag i % av avskrivningarna 56 % 136 % 122 % Lån 31.12 ( '000) 2 150 1 951 2 753 Lån, euro/inv. 1 080 966 1 342

Innehåll 1. Kommundirektörens översikt... 3 2. Översikt av det allmänna ekonomiska läget... 7 2.1. Prognos över kommunens inkomstskatt... 10 2.2. Prognos över samfundsskatten... 13 2.3. Prognos över fastighetsskatten... 14 2.4. Prognos över skatter totalt... 15 3. Landskapsandelar och kompensationer... 16 4. Budgetens bindande nivåer... 17 5. Förteckning över resultatenheter... 18 6. Driftsekonomi... 22 100 Förvaltningssektorn... 23 110 Centralvalnämnden... 24 120 Revision... 26 130 Förvaltning och näringsliv... 28 300 Sociala sektorn... 51 310 Förvaltning... 53 320 Barnomsorg... 56 330 Omsorg om äldre och barnfamiljer... 60 340 Omsorg om handikappade... 63 350 Individ- och familjeomsorg... 66 400 Skolsektorn... 69 410 Förvaltning... 70 420 Grundutbildning... 72 500 Kultur- och fritidssektorn... 85 510 Förvaltning för kultur och fritid... 86 520 Kulturverksamhet... 86 620 Barn- och ungdomsarbete fritiden... 90 630 Idrotts- och friluftsliv... 90 700 Byggnads- och miljösektorn... 93 710 Förvaltning... 94 711 Byggnadstillsyn... 96 712 Planläggning... 98 720 Avfallshantering... 100 730 Jord- och skogsbruksområden... 102 740 Miljövård... 104

800 Tekniska sektorn... 106 810 Förvaltning... 107 820 Byggnader och lokaler... 109 825 Hyreslägenheter... 112 830 Idrotts- och friluftsanläggningar... 114 840 Fastighetsunderhåll... 116 845 Övrig verksamhet... 119 850 Trafikleder... 121 865 Värmeproduktion... 124 870 Vatten- och avloppsverk Lemland... 126 875 Vatten- och avloppsverk Lumparland... 128 890 Hamnverksamhet... 130 900 Brand- och räddningssektorn... 133 Total drift samtliga sektorer... 136 Översikt netto per nämnd, externa nettoutgifter... 137 7. Resultaträkning för kommunen... 138 Resultaträkning, externa nettoutgifter... 138 Resultaträkning, externa nettoutgifter per nämnd... 139 8. Specifikation av skatteinkomster och landskapsandelar... 141 Specifikation av skatteinkomster... 141 Specifikation av landskapsandelar... 141 9. Finansieringskalkyl... 142 10. Investeringar... 143 Sammanfattning, nettoinvesteringar... 143 Detaljunderlag investeringar - per projekt... 146 Bilagor... 160 Bilaga 1 Förteckning över tjänster- och befattningar per resultatenhet... 160 Bilaga 2 Översikt av lagreglering av kommunens uppgifter... 162 Bilaga 3 Verkställighetsdirektiv... 165 Bilaga 4 Kalkyl över lån... 167 Bilaga 5 Specificering av köptjänster... 168 2

1. Kommundirektörens översikt Det kan konstateras i denna översikt att varje sektor med respektive föredragande/budgetansvariga och nämnd har gjort ett bra arbete gällande 2017 års budgetmaterial. Såväl ekonomiska budgeteringen som beskrivningen av mål och verksamhet är presenterade. Budgetansvariga och föredragande i nämnder och förvaltningen behöver tilldelas erkänsla för arbetet. Man kan inte enbart jämföra budgetäskanden i förhållande till budgetdirektiv utan innehållet och förändringarna i verksamheten behöver också noggrant studeras. När man väl gjort det kan det konstateras att det arbetet i detta budgetarbete är väl gjort. Gällande kommundirektörens förslag till budget 2017 kan man konstatera att ekonomiskt finns det inte längre någon buffert för oberäknade kostnader inom kommunens verksamheter. Det har redan i två senaste boksluten och kvartalsrapporter konstaterats att budgetdisciplinen i hela kommunen varit mycket god och kostnadsmedvetenhet har tillämpats i de olika verksamheterna. I detta föreliggande budgetarbete kan det konstateras att om kommunen skall ha fortsatt samma eller t o m utvecklad verksamhet (ökad lagstiftning och befolkningstillväxt), låter det sig icke göras med nuvarande inkomstskatteprocentsats (16,75 %). Den stora frågan i förvaltningen har varit om inkomstskatteprocenten skall höjas inför 2016 eller 2017. Jag framhöll i budgeten 2016 tydligt att det inte finns förutsättningar att fortsätta på samma procentsats efter årsskiftet 2016-2017, med bibehållen verksamhet eller servicenivå. Om man gör en ekonomisk tillbaka blick på några år i den kommunala ekonomin på Åland noterar man snabbt de olika förändringar i avdragsgrunder i beskattningen som sedan inte kompenserats. Detta trots att det i samrådsförfarande med Ålands Kommunförbund och landskapsregeringen överenskommits om s.k. kostnadsneutralitet. År 2013 tog landskapsregeringen bort ca 262 390 euro för Lemlands kommun i landskapsandelssystemet (då totalt för hela kommunsektorn -4 000 000 euro), för att täcka landskapets totala finansieringsbehov (däri landskapsandelarna även ingår som utgiftspost). Detta innebär att man förbiser den egna lagstiftningen där landskapsandelarna är fastställda i procent av kommunens driftsutgifter och övriga beräkningsgrunder. Kommunen hanterar detta bokföringsmässigt som ett kommunbidrag till landskapet för att inom kommunen få det rätt bokfört och hanterat rätt, enligt god bokföringssed. Därför noteras landskapsandelarna som de lagstadgade bruttobeloppen som de skall utgöra men det finns fortfarande en minuspost som är benämnd justering av överföringar eller justeringsbelopp under specifikation av landskapsandelar. Lemlands kommun har redan 2013 begärt att landskapsregeringens finansavdelning gör samma notering på utbetalningsavierna för landskapsandelarna så att landskapsandelarna och att Lemlands bidrag (kommunbidrag) till landskapsregeringen blir rätt bokförda. 3

Kommunens uppgift är att skapa buffert för såväl investeringar som för förändringar i landskapsandelssystemet som sannolikt uppstår när kommunens befolkningstäthet ökar och kommunen förflyttas från bostadstrukturgrupp nr 3 till bostadstrukturgrupp nr 4. Om landskapsandelssystemet inte revideras i tid kommer Lemlands kommun att förlora ca 475 000 euro sannolikt 2018, p.g.a. ökad befolkningstäthet. Befolkningsökningen är ju ett resultat av samhällsplanering och god service men tyvärr kan det trappstegsvis resultera i förlust av landskapsbidrag. Det kan verka ologiskt när kommunen behöver bygga upp en servicenivå och investera i barndagvård och skol-och teknisk sektor för att möta behovet av service då kommunen bidragit till att Ålands befolkningsmängd har ökat. De avdrag i vår kommunalbeskattning som är identiska med avdragen i rikslagstiftningen har under de senaste åren sänkt nivån på de kommunala skatteinkomsterna med drygt 3 miljoner euro. Riksavdrag finansieras i Finland via statsbudgeten medan de på Åland finansieras via kommunalskatten. Avdragssystemet behöver nödvändigt reformeras. Skillnaden mellan kommunernas genomsnittliga skatteprocenter och den effektiva skattegraden är ca 5,2 procentenheter. I genomsnitt får skattebetalaren dra av motsvarande 30 procent av inkomsterna i kommunalbeskattningen. Med tanke på den kommunala självstyrelsen och kravet på transparens är det betydelsefullt att kommunen kan ansvara för servicen på den skattenivå den själv fastställer. Att finansiera inkomstskattepolitiska åtgärder genom ofinansierade avdrag i kommunalbeskattningen är inte långsiktigt hållbart i och med att det på sikt leder till kommunala skattehöjningar, ökad upplåning och/eller en minskning i kommunal service. Det leder till att den kommunala skattebasen urholkas och att kommunfullmäktige som beslutande organ indirekt fråntas behörigheten att besluta om den kommunala skattebasens storlek och intäktsnivå. I landskapets tidigare budgeter har aviserats att tidigare avdrag som landskapet antagit och kompenserat hittills successivt skall avvecklas framöver. En ny skattelagstiftning som trädde i kraft 1.1.2012 garanterar dock, att sådana ändringar inte i likhet med tidigare kan passera obemärkt utan att lagtinget aktivt så beslutar. I riket har riksdagen för flera år sedan i inskrivit i statsbudgeten att allt som tillkommer i kostnader genom lagstiftning framöver skall kompenseras fullt ut till kommunerna i riket. Det är först då som konsekvenserna av lagstiftningen blir transparent och primärkommunens beskattningsrätt kan upprätthållas enligt lag. 4

Kommunens budgetdirektiv utgick ifrån en total nettokostnad om 8 568 548 euro som ram för år 2017. Den fastställda budgeten för år 2016 inklusive ändringar utgör 8 592 781 euro och bokslutet 2015 utgjorde 8 623 783 euro i netto för verksamheterna. I budgetdirektiven gjordes inga höjningar av anslag utan däremot en sänkning om 24 233 euro för skolsektorn. Man kan nu konstatera att inkomstskatteutvecklingen har varit något gynnsammare än beräknat under varför inkomstskatteprognosen för år 2016 har justerats uppåt från budgetdirektiven i kommundirektörens förslag i föreliggande budget. Kommundirektörens förslag utgår ifrån en höjning av inkomstskattesatsen från 16,75 % till 17,00 % skattesats för år 2017. Kommunala inkomstskatten är i kommundirektörens förslag beräknad till 6 155 000 euro. Kvarskatter utbetalas i december och februari månad. Den senare då följande år och alla skatter bokförs enligt kontantprincip. Det kan konstateras att inkomstprognosen utifrån den fastställda inkomstskattesatsen tidigare budgetår varit för hög men har kommit ikapp det verkliga utfallet per år. Främst p.g.a. befolkningstillväxten i kommunen. Samt att den demografiska kurvan ändrar så att andelen arbetstagare i procent av hela befolkningen ökar. Kommunens ekonomi inför budgeten 2017 är försvarbar och skuldbördan acceptabel. Kommunen väldigt höga nettoinvesteringar planerade framöver vilket gör att såväl avskrivningar som driftsekonomi kommer att belastar kommunens resultat kraftigt. De årliga linjära avskrivningarna ökades med ca 140 000 euro från och med 1.1.2013. Detta var en absolut nödvändighet då landskapsbidrag inte mera utbetalas för investeringar i kommunen. Korrigeringen gjordes under pågående budgetår och saknade då finansieringsgrund. Nämndernas äskanden för budget 2017 är 8 827 879,50 euro (alla summor = netto drift). I ramen 2017 ställdes 8 568 548 euro till förfogande. Det betyder att totalt netto äskanden är över ram med 259 331,509 euro (varav 195 000 euro hör till sociala sektorn.) Den fastställda budgeten inkl. justeringar för år 2016 ligger på 8 612 781 euro medan bokslutet 2015 visade 8 623 783 euro i nettodriftskostnader för kommunen. Om man jämför de tre senaste fastställda boksluten 2013-2015, kan man konstatera att: Kommunens totala nettokostnader bokslut 2013 = 8 058 601 euro Kommunens totala nettokostnader bokslut 2015 = 8 623 783 euro Skillnad kommunen totalt mellan bokslut 2013-2015 utgör 565 182 euro (nettoökning 7 %) Under ovanstående tid fördelar sig nettokostnadsökningen så att: Sociala sektorn har ökat 640 624 euro. Förvaltningen har ökat 20 714 euro. Skolsektorn har minskat 123 996 euro. Tekniska sektorn har minskat 16 055 euro. Byggnads- och miljösektorn har ökat 35 238 euro. Kultur och fritidssektorn har ökat 13 551 euro. Brand- och räddningssektorn har minskat 4 895 euro. 5

Det är ingen målsättning för kommunen att vara skuldsatt genom upplåning. Kommunen skall fungera som en utjämningsfaktor och ackumulera medel för bl. a planerade investeringar så att kommunens ekonomi blir trygg och stabil över tiden. Att den svaga tillväxten i näringslivet sammanfaller med en offentlig kostnadskris skärper det ekonomiska läget i hela landskapet. Fortsatt svag lönsamhet hos dominerade företag kan innebära en risk för att vi får ett totalt efterfrågebortfall som förvärrar krisen. I ett sådant läge måste minskningen av den offentliga konsumtionen avvägas så att den åländska ekonomin inte tappar sin styrfart. Återhållsamheten i det offentliga bör därför vara jämn och balanserad. En akut överstor åtstramning kan få förvärrad effekt i en för negativ efterfrågan och köpkraft. Kommunens problem är att klara av att finansiera det krav som påförs kommunen genom lagstiftning och inte kompenseras genom landskapsandelar. De lagstadgade åtagandena kommunen skall uppfylla har inte minskat. Tvärtom har kommunerna fått erfarit effekten av den nya sjukvårdslagen och att Gullåsen inte mera finns. En del av en patientgrupp som handhafts av Ålands Hälso- och sjukvård ankommer sedan några år tillbaka på kommunernas service. För Lemland innebär detta på längre sikt högre kostnader inom kommunalförbunden, men även inom den egna serviceproduktionen inom äldreomsorgen. Tvärtom minskas dessa från vad som är lagstadgat. Inflyttning till kommunen stärker kommunens fortsatta utveckling. Kommunens framtid och ekonomi bör ses som positiv och en stabil ekonomisk grund finns för kommunens framtida utveckling. Lemlands kommun har en stark position i dagens samhälle. Bakom allt arbete ligger en kunnig och duktig personal. Även till den del vad gäller grunden för att kommunens politiska organ skall kunna ta bra politiska beslut. Kommundirektörens förslag till ändringar från nämndernas äskanden framgår i budgeten på varje resultatenhet. Arbetet har inte varit lätt men kravet är givetvis en budget i balans och att för att kunna producera en fortsatt service år 2017 och framåt. Ett mål som vi alla skall jobba för. I den målsättningen bör man försöka hålla Åland som en helhet både vad gäller placeringen av service punkter och ekonomiska resursfördelningen. Lemlands kommun är bara en ekonomisk enhet i det Åländska samhället och en delekonomi påverkas av resurstilldelningen. Kommunens ekonomi påverkar på lång sikt den lokala servicegraden och placeringen av servicepunkter, och den direkta närheten till servicepunkter man kan uppnå. Positivt är dock att digitaliseringen utökar tillgängligheten och möjligheterna. Kommundirektör Mikael Smeds 6

2. Översikt av det allmänna ekonomiska läget BNP-tillväxten ser enligt finansministeriet ut att bli svagt positiv, 1,1 procent detta år och något lägre år 2017. Tillväxten under resten av innevarande år drivs främst av inhemsk konsumtion och av en expanderande byggsektor. Någon bred tillväxtbas finns inte att tillgå nästa år när hushållens köpkraft avtar och byggsektorns tillväxt minskar. Varuexporten ser ut att fortsätta att minska innevarande år och öka marginellt nästa år. En ökad tillgång till den ryska marknaden och en ökande efterfrågan från Tyskland och Sverige kan komma att något förbättra de finländska exportutsikterna de närmaste två åren. På litet längre sikt ser den finländska ekonomin ändå ut att förlora ytterligare mark gentemot eurozonen och sina konkurrentländer. Tjänsteexporten växer något snabbare än varuexporten. De aviserade skattelättnaderna i samband med den övergripande dealen med tillväxtpakten kommer knappast att räcka till för att höja hushållens köpkraft eftersom löneökningarna förväntas ligga på en låg nivå. Priset på olja och drivmedel stiger och det gör även sjukvårdsavgifterna, vilket leder till en stigande inflation som även den håller tillbaka köpkraftsutvecklingen. Nettoeffekten av det så kallade konkurrenskraftsavtalet på BNP-tillväxten bedöms på kort sikt bli negativ eftersom effekterna av den tilltänkta sänkningen av de relativa arbetsenhetskostnaderna kan komma att motverkas av en svag tillväxt av hushållens köpkraft. Den kumulativa effekten på BNP-tillväxten på sju års sikt av avtalet, inklusive förändringar i avgifts- och skattesystemet för arbetsgivare och löntagare blir enligt olika bedömare cirka 1,5 procent, vilket skulle motsvara 0,2 procent per år. Effekten för Ålands del kan på kort sikt bli negativ, eftersom finländska hushålls efterfrågan på t.ex. åländska färjeresor kan komma att påverkas av hushållens köpkraftsutveckling som bedöms bli svag trots skattelättnaderna. Kostnads- och prisutvecklingen och hushållens disponibla inkomst på Åland följer nära utvecklingen i Finland. Den åländska ekonomin har hämmats av den svaga finländska utvecklingen efter finanskrisen 2008. Åland hade en negativ BNP-tillväxt från 2011 till 2012. Året därefter, 2013 kom en vändpunkt. Det privata näringslivet hade då ett gott år och drog upp den totala BNP till 2,6 procent trots att den offentliga sektorns volymtillväxt var klart negativ (- 2,1 procent). Därefter har tillväxten enligt preliminära beräkningar och ÅSUB:s prognoser legat på plussidan. Enligt ÅSUB:s prognoser och preliminära beräkningar hamnade tillväxten på 2,4 procent förra året och växer i samma takt som den finländska, med blygsamma 1,0 procent (se tabell nästa sida) innevarande år (2016). Tillväxten ser ut att bli i samma storleksordning nästa år. Medan det privata näringslivets förväntade BNP-tillväxt ligger på cirka 2,1 procent i medeltal per år under perioden 2014 2016 är den offentliga sektorns volymtillväxt negativ (-0,2 procent). (ÅSUB; statistikmeddelande 31.10.2016) 7

ÅSUB bedömer att utsikterna för det privata näringslivet har dämpats något i förhållande till våren. I det privata näringslivet som utgör ungefär 80 procent av ekonomin kan vi sedan år 2014 se en avtagande tillväxt av såväl den samlade omsättningen som den totala lönesumman. Till detta kommer en offentlig sektor som krymper något över perioden. Vi har en dämpad aktivitet och tillväxt i den åländska ekonomin detta år. Flyttningsnettot hittills under året har varit starkt. Utgående från de preliminära uppgifterna från befolkningsregistercentralen bedömer ÅSUB att befolkningstillväxten hamnar i spannet plus 160 till 200 personer för 2016 (se tabell nedan). Det skulle innebära en klar uppgång i förhållande till fjolåret, men ändå en ökning som fortfarande ligger under det årliga genomsnittet (205 personer) för perioden 2000 2015. Trenden i det relativa arbetslöshetstalet har varit uppåt efter 2008. Trots att vi förmodligen nu gått in i en period med sjunkande deltagandegrad på arbetsmarknaden, och möjligen också en minskande arbetskraftsinvandring, ser arbetslösheten inte ut att minska detta år, utan den stannar liksom ifjol på 3,8 procent (se tabell nedan). Minskande inflyttning och växande avgångar från arbetsmarknaden minskar arbetskraftens volym och arbetslösheten hålls nere. (ÅSUB; statistikmeddelande 31.10.2016) Tabell 1. Nyckeltal för den åländska ekonomin 2013-2016 2013 2014* 2015* 2016** BNP till marknadspris (volymförändring %) 2,6 1,5 2,4 1,0 Befolkningsförändring (antal personer) 164 250 67 160-200 Relativt arbetslöshetstal (%) 3,5 4,0 3,8 3 förändring, % 5,7 3,8 71,5 0,9 Kort ränta (Euribor 3 mån %) 0,2 0,2 0,0-0,3 Konsumentpriser (årlig förändring %) 1,2 1,1 0,1 0,5 *Preliminär uppgift **Prognos Källa: ÅSUB, egna beräkningar för BNP, ÅSUB (Befolkning, Arbetsmarknad, Priser). Befolkningsregistercentralen, Finlands bank, US Energy information Administration Skatteintäkterna ger facit på riktningen i den ekonomiska utvecklingen. Enligt preliminära uppgifter från skatteförvaltningen kommer kommunalskatterna öka med 3,5 procent för de åländska kommunerna år 2015 jämfört med 2014. Motsvarande siffra för hela Finland är 1,6 procent. Skillnaden mellan Åland och Finland beror till viss del på att skattesatserna ökade med 0,22 procentenheter på Åland samtidigt som de endast ökade med 0,09 procentenheter på fastlandet. Cirka en tredjedel av både de åländska och fastländska inkomstökningarna kan förklaras av skattehöjningarna. Utgående från hittills redovisade inkomstskatter ser skatterna från förvärvsinkomster ut att vara relativt oförändrade under 2016. 8

Samfundsskatterna väntas 2015 öka med knappt 60 procent för de åländska kommunerna, vilket är klart högre än för alla Finlands kommuner sammantaget, vars ökning väntas bli cirka sju procent. Det bör påpekas att de åländska samfundsskatterna är mycket volatila. Prognostisering av samfundsskatterna utifrån företagens driftöverskott samt hittills redovisade belopp är svårt, men de idag tillgängliga siffrorna pekar på att samfundsskatterna kan komma att ligga kvar på ungefär samma nivå 2016 som 2015. För år 2015 fastställde Ålandsdelegationen klumpsumman till 220,4 miljoner euro. Detta var en höjning med ca 2,7 procent från 2014. Enligt uppgifter från den tredje tilläggsbudgetspropositionen för staten 2016 förväntas klumpsumman bli 220,9 miljoner euro 2016, vilket skulle innebära en ökning med 0,2 procent. Enligt statsbudgetpropositionen för 2017 väntas klumpsumman utgöra 223,9 miljoner euro. Skattegottgörelsen till landskapet, den så kallade flitpengen, blir aktuell då de i landskapet debiterade inkomstskatterna överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt för hela Finland. År 2013 uppgick flitpengen till 7,0 miljoner euro, medan den år 2014, som är det senaste år som flitpengen fastställts för, uppgick till 9,5 miljoner euro. Enligt ÅSUB:s prognoser beräknas skattegottgörelsen närmast växa till 23,5 miljoner euro för år 2015. I dagsläget väntas sedan inga större förändringar för 2016. För skattegottgörelsen är systematiken sådan att 2015 års belopp tas upp i 2017 års budget. För 2015 var summan av klumpsumman och flitpengen 227,4 miljoner euro. I år beräknas summan av de två stiga till 231,3 miljoner euro och 2017 till 246,3 miljoner euro. (ÅSUB; statistikmeddelande 31.10.2016) 9

2.1. Prognos över kommunens inkomstskatt Tabell 2. Preliminär kommunalskattekalkyl, Lemland uppgjord av Finlands kommunförbund, 1000 euro Lemland 1000 REDOVISNING AV KOMMUNALSKATT REDOVISNINGSÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Inflyter i hela landet, milj. 30 367 30 968 31 372 Kommungruppens andel 0,6142 0,6104 0,6104 Under BU-året redovisas 0,91115 0,910 0,911 Redovisas till kommunera för BU-året, milj. 16 994 17 193 17 440 17 040 17 360 17 810 Kommunens andel i början av året 0,000306575 0,000315952 0,000319972 0,000323914 0,000329693 0,000331048 Justerad andel i slutet av året 0,000321898 0,000315337 0,000327100 0,000329692 0,000331212 0,000336217 Kommunens andel av redovisningen 5 470 5 422 5 705 5 618 5 750 5 988 Ändring % 11,0-0,9 5,2-1,5 2,3 4,1 Andel av debiteringen % 94,5 90,6 92,2 92,0 90,9 91,0 REDOVISAS FÖR FÖREG. ÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Kommungruppens förskott, milj. 2 098 2 096 2 150 2 180 2 190 2 240 Kommunens andel 0,000299610 0,000321898 0,000315337 0,000327100 0,000329692 0,000331212 Förskott (jan-oktober) 629 675 678 713 722 742 Debiteringsredov.(nov) -241-578 -350-472 -469-410 Redov. enl.besk.lagen (nov-dec) 78 80 83 83 83 84 Redovisas för föreg. år 465 176 411 324 336 416 REDOVISAS FÖR ÅR t-2 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Kommungruppens redovisn. milj. 326 349 350 360 360 390 Tilläggsuppbörd + övr. redovisningar 99 105 113 114 118 129 REDOV.FÖR TIDIGARE ÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Övr. redovisningar t-3-> 17 37 15 16 16 16 REDOVISNINGAR SAMMANLAGT 6 052 5 739 6 244 6 071 6 219 6 549 Ändring % 14,2-5,2 8,8-2,8 2,4 5,3 10

Lemland 1000 KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND SKATTEÅR 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** BEFOLKNING, åldersgruppsvis 31.12 0-24 åringar. 595 608 609 608 607 611 Ändring % -0,5 2,2 0,2-0,2-0,2 0,7 25-64 åringar. 1 028 1 056 1 065 1 079 1 095 1 100 Ändring % 0,5 2,7 0,9 1,3 1,4 0,5 +65 åringar. 320 327 344 358 369 387 Ändring % 4,9 2,2 5,1 4,0 3,3 4,8 Invånarantal i slutet av året 1 943 1 991 2 018 2 045 2 071 2 098 Ändring % 0,9 2,5 1,4 1,3 1,3 1,3 FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster 31 963 31 877 33 389 33 971 35 029 36 374 Ändring % -6,4-0,3 4,7 1,7 3,1 3,8 Pensionsinkomster 9 546 9 995 10 223 10 841 11 347 11 873 Ändring % 3,1 4,7 2,3 6,1 4,7 4,6 Övriga inkomster 6 928 7 267 7 425 7 282 7 425 7 567 Ändring % 77,1 4,9 2,2-1,9 2,0 1,9 Sammanlagt 48 437 49 138 51 036 52 095 53 801 55 814 Ändring % 2,3 1,4 3,9 2,1 3,3 3,7 AVDRAG (rikets) 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Arb.tagarnas försäksringspremier 2 399 2 523 2 820 3 444 3 794 4 103 % av lönerna 7,5 7,9 8,4 10,1 10,8 11,3 Förvärvsinkomstavdraget 2 553 2 542 2 590 2 613 2 626 2 663 Övr. avdrag för inkomstens förv. 888 897 929 1 096 1 121 1 144 Pensionsinkomstsavdrag 1 194 1 294 1 292 1 425 1 412 1 371 % av lönerna 12,5 12,9 12,6 13,1 12,4 11,5 Grundavdraget 805 863 899 940 967 994 Avdrag för resekostnader + övriga 1 918 1 979 1 876 1 892 1 918 1 945 Sammanlagt 9 757 10 098 10 407 11 409 11 838 12 220 AVDRAG (åländska) 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Resekostnadsavdrag 687 649 666 681 704 723 Studielåneavdrag 5 5 5 5 5 5 Sjukdomskostnadsavdrag 280 300 301 330 337 346 Studieavdrag 48 48 48 48 48 48 Sammanlagt 1 020 1 002 1 021 1 064 1 095 1 122 AVDRAGEN SAMMANLAGT 10 777 11 100 11 428 12 474 12 933 13 342 Ändring, % 96,2 3,0 3,0 9,1 3,7 3,2 11

Lemland 1000 KOMMUNALSKATT SOM SKALL BETALAS Beskattningsbar inkomst 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Förvärvsinkomst - avdrag 37 660 38 038 39 607 39 621 40 868 42 472 Skatteprocent 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 KALKYLERAD SKATT 6 308 6 371 6 634 6 636 6 845 7 114 Arbetsinkomstavdrag 181 181 235 283 286 295 Övr. avdrag från skatten 337 209 213 245 232 241 DEBITERAS 5 787 5 982 6 186 6 109 6 328 6 578 Ändring % 4,6 3,4 3,4-1,3 3,6 3,9 Inflyter inte, (ca 0,5-1 %) 41 42 43 43 44 46 INFLYTER UNDER TRE ÅR 5 746 5 940 6 143 6 066 6 284 6 532 Skatteår 2014 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Beskattningsbar ink. 1000 34 547 35 713 36 932 36 469 37 778 39 269 Ändring % 1,5 3,4 3,4-1,3 3,6 3,9 Besk.bar inkomst /Invånare 17 780 17 937 18 302 17 834 18 242 18 718 Ändring % 0,6 0,9 2,0-2,6 2,3 2,6 Effektiv skattegrad % 11,95 12,17 12,12 11,73 11,76 11,78 12

2.2. Prognos över samfundsskatten Tabell 3. Preliminär samfundsskattekalkyl, Lemland uppgjord av Finlands kommunförbund, 1000 euro Lemland 1000 SAMFUNDSSKATT SOM SKALL BETALAS SKATTEÅR 2014 2015* 2016** 2017** 2018** 2019** Debiteras sammanlagt, milj 4 391 4 520 4 700 5 140 5 400 5 660 Kommungruppens andel 0,3556 0,3687 0,3092 0,3034 0,3034 0,3034 Kommunernas andel, milj 1 571 1 620 1 380 1 430 1 500 1 570 Ändring % 14,0 3,1-14,8 3,6 4,9 4,7 Andel på Åland, 1000 6 928 11 464 9 766 10 120 10 615 11 110 Ändring % 22,9 65,5-14,8 3,6 4,9 4,7 Kommunens fördelningsandel 0,007308590 0,011417700 0,0145969 0,0145969 0,0145969 0,0145969 Kommunens andel, 51 131 143 148 155 162 Ändring % 68,5 158,5 8,9 3,6 4,9 4,7 REDOVISNING AV SAMFUNDSSKATT REDOVISNINGSÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2018** Redovisas för skatteår 2013 Kommunen, 1000 4 1 0 1 1 0 Redovisas för skatteår 2014 Kommunen, 1000 35 12 1 0 1 1 Redovisas för skatteår 2015 Kommunen, 1000 4 71 43 6 0 2 modifiering 0 0 0 0 Redovisas för skatteår 2016 Kommunen, 1000 7 96 33 3-1 modifiering 0 0 0 0 Redovisas för skatteår 2017 Kommunen, 1000 8 100 35 3 modifiering 0 0 0 0 Redovisas för skatteår 2018 Kommunen, 1000 7 104 36 modifiering 0 0 0 Redovisas för skatteår 2019 Kommunen, 1000 8 109 modifiering 0 0 Redovisas för skatteår 2020 Kommunen, 1000 8 modifiering 0 REDOVISNINGAR SAMMANLAGT 42 91 147 146 151 159 Ändring % 133,9 117,7 61,6-0,5 3,2 5,2 13

2.3. Prognos över fastighetsskatten Tabell 4. Preliminär fastighetsskattekalkyl, Lemland uppgjord av Finland kommunförbund, 1000 euro FASTIGHETSSKATTEN SKATTEGRUND BESKATTNINGSVÄRDEN oc 2014 2015 2016 2017** 2018** 2019** Allm.fast.sk% underst. markområden 11 805 11 807 11 804 11 804 11 804 11 804 byggnader 6 765 7 104 7 016 7 016 7 016 7 016 Skatte % 0,70 0,70 0,70 0,70 0,70 0,70 SKATT 130 132 132 132 132 132 Byggn.för stadigv.bostad 39 404 39 815 41 794 41 794 41 794 41 794 Skatte % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 SKATT 0 0 0 0 0 0 Övriga bostadsbyggnader 10 496 10 733 10 691 10 691 10 691 10 691 Skatte % 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 SKATT 94 97 96 96 96 96 Kraftverk 0 0 0 0 0 0 Skatte % 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 SKATT 0 0 0 0 0 0 Allmännyttiga samfund 505 516 510 510 510 510 Skatte % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 SKATT 0 0 0 0 0 0 Obebyggd byggn.plats 0 0 0 0 Skatte % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 SKATT 0 0 0 0 0 0 Beskattningsvärden sammanlagt 68 975 69 975 71 815 71 815 71 815 71 815 Ändring % 11,3 1,4 2,6 0,0 0,0 0,0 SKALL BETALAS SAMMANLAGT 224 229 228 228 228 228 Ändring % 47,8 2,0-0,4 0,0 0,0 0,0 14

Lemland 1000 REDOVISNING AV FASTIGHETSSKATT REDOVISNINGSÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Redovisning för BU-året 224 229 228 228 228 228 Skatterätelser / icke infl. skatter 7 5 2 2 2 2 REDOVISNINGAR SAMMANLAGT 218 224 226 226 226 226 2.4. Prognos över skatter totalt Tabell 5. Preliminär kommunalskattekalkyl, Lemland uppgjord av Finlands kommunförbund, skatter totalt, 1000 euro (enligt debitering) SAMMANDRAG REDOVISNINGSÅR 2014 2015 2016** 2017** 2018** 2019** Skatteslag Kommunalskatt 6 052 5 739 6 244 6 071 6 219 6 549 Ändring % 14,2-5,2 8,8-2,8 2,4 5,3 Samfundsskatt 42 91 147 146 151 159 Ändring % 133,9 117,7 61,6-0,5 3,2 5,2 Fastighetsskatt 218 224 226 226 226 226 Ändring % 47,6 2,9 0,6 0,0 0,0 0,0 SKATTEINKOMSTER 6 311 6 054 6 616 6 443 6 596 6 934 Ändring % 15,5-4,1 9,3-2,6 2,4 5,1 15

3. Landskapsandelar och kompensationer Landskapsandelarna till kommunerna består dels av uppgiftsbaserade andelar för kommunernas stora verksamhetsområden såsom socialvården och grundskolan och dels av allmänna andelar som baseras på invånartalet och utvecklingen av invånartalet under de senaste åren. Inom grundsystemet för landskapsandelarna finns också en del som består av skattekomplettering till de kommuner som har ett svagare skatteunderlag per invånare. Kommunerna kompenseras nämligen för uteblivna skatteintäkter från kapitalinkomstskatten samt fram till och med i år även för de särskilda åländska avdragen i kommunalbeskattningen. Därtill finns prövningsbaserade stöd som betalas som landskapsandel till kommunerna efter ansökan. (Franzén, 2014) Landskapsandelarna till kommunerna fastställs till stora delar på basen av antal invånare och åldersstrukturen i kommunerna. Landskapsandelarna kan ändra relativt snabbt beroende på befolkningsstrukturen i kommunen. Landskapsandelarna baseras för de flesta områden på nettodriftskostnaderna per verksamhetsområde enligt den officiella ekonomistatistiken. Dessa nettodriftskostnader räknas om till basbelopp per invånare som sedan skrivs upp med hjälp av basprisindexet för den kommunala sektorn till 2015-års uppskattade kostnadsnivå. Basbeloppen ska enligt lagstiftningen justeras på basen av den uppföljning som ÅSUB gör i år. (Franzén, 2014) 16

4. Budgetens bindande nivåer Driftsekonomidelen Budgetens nettobelopp för varje resultatenhet är bindande för respektive förvaltningsorgan (nämnd) gentemot kommunfullmäktige med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar som kommunfullmäktige fastställt i samband med att anslaget godkänts. De i budgeten nämnda förvaltningsorganen indelar vid behov resultatenheterna i mindre delområden och fördelar resultatenhetens anslag på delområdena. Dessa delanslag är bindande gentemot förvaltningsorganet med beaktande av de målsättningar och ev. begränsningar som förvaltningsorganet fastställer. Inom de olika resultatenheterna får förvaltningen göra omdisponeringar med undantag av personalkostnader som inte kan omdisponeras för andra ändamål utan kommunfullmäktiges godkännande. Ny ordinarie personal får anställas endast inom ramen för kommunfullmäktiges beslut. Fullmäktige inrättar nya ordinarie tjänster och beslutar om utökning av ordinarie tjänster. Investeringsdelen Investeringsdelens anslag står till respektive förvaltningsorgans disposition för det projekt eller ändamål med de eventuella begränsningar som kommunfullmäktige fastställt i samband med att anslaget godkänts. Nettobeloppet är bindande gentemot kommunfullmäktige. Resultaträkningsdelen Kommunfullmäktige fastslår vilka anslag som följer efter verksamhetsbidraget, som är bindande gentemot kommunfullmäktige. Planenliga avskrivningar som beräknats enligt avskrivningsplanen är inte bindande gentemot kommunfullmäktige. Finansieringsdelen Poster som skall täcka ett finansieringsbehov eller utgöra överföring av finansieringsöverskott är bindande för kommunstyrelsen gentemot kommunfullmäktige. 17

5. Förteckning över resultatenheter SEKTOR RESULTATENHET KOSTNADSSTÄLLE 100 300 FÖRVALTNINGSSEKTORN 110 Centralnämnden 1101 Lagtings- och kommunalval 1102 Presidentval 1103 Riksdagsmannaval 1104 EU-val 120 Revision 1201 Revision 130 Förvaltning och näringsliv 1301 Kommunfullmäktige 1302 Kommunstyrelsen 1303 Övrig centralförvaltning 1304 Allmänna byrån 1305 Ekonomikansliet 1307 Friskvårdsprogrammet 1308 Företagshälsovården 1309 Personalevenemang 1310 Lokal kollektivtrafik 1311 Stipendier och verksamhetsbidrag 1312 Beskattning 1313 Arbetarskydd 1321 Inköp och försäljning av markområden 1331 Främjande av näringslivet 1332 Kanalkalaset SOCIALA SEKTORN 310 Förvaltning 3101 Socialnämnden 3102 Socialkansliet 320 Barnomsorg 321 Daghemsverksamhet 3211 Gullvivan 3212 Saltkråkan 3113 Bullerboda 3214 Söderhagen 3215 Köp av daghemstjänster 3216 Gemensam barnomsorg 322 Familjedagvård 3221 Familjedagvårdare 3222 Solkatten 3223 Tallkotten 323 Övrig barndagvård 3231 Hemvårdsstöd för barn 3232 Lekparksverksamhet 330 Omsorg om äldre o barnfamiljer 331 Hemservice 3311 Hemvårdshjälp 3312 Sveagården 3313 Stödtjänster 3314 Närståendevård (äldre o. barn) 3315 Daglig verksamhet 332 Anstalttjänster för åldringar 3321 Oasen Boende- och vårdcenter 3322 Gullåsen 18

SEKTOR RESULTATENHET KOSTNADSSTÄLLE 300 SOCIALA SEKTORN 340 Omsorg om handikappade 341 Handikappservice 3411 Personliga hjälpare 3412 Handikapptjänster 3413 Skyddat arbete 3414 Stödpersoner 3415 Närståendevård (handikapp) 342 Vård av utvecklingsstörda 3421 Boendevård 3422 Daglig verksamhet 3423 Eftermiddagsvård 3424 Fritidsverksamhet 3425 Anhörigrådgivning 350 Individ- och familjeomsorg 352 Utkomstskydd 3521 Förebyggande utkomststöd 3522 Utkomststöd 353 Cancervård 3531 Ersättning för cancervård 354 Barnskydd 3541 Förebyggande barnskydd 3542 Klientinriktat barnskydd 3543 Familjevård 3544 Institutionsvård 3545 Stödpersoner 3546 Närståendevård (barnskydd) 355 Familjerådgivning 3551 Familjeterapi 3552 Adoptionsrådgivning 356 Missbrukarvård 3561 Institutionsvård 3562 Öppenvårdsbehandling 3563 Stödpersoner 357 Sysselsättningsbefrämjande arbete 3564 Sysselsättningsbefrämjande arbete 400 SKOLSEKTORN 410 Förvaltning 4101 Skolnämnden 420 Grundutbildning 421 Lågstadieutbilding 4211 Lemlands grundskola 4212 Lågstadieskolor i annan kommun 422 Högstadieutbildning 4221 Kyrkby högstadieskola 4222 Högstadieskolor i annan kommun 423 Specialskolor 4231 Träningsundervisning 500 KULTUR- OCH FRITIDSSEKTORN 510 Förvaltning för kultur och fritid 5102 Lemlands stambibliotek 5111 Kultur- och fritidsnämnden 6102 Fritidskansliet 520 Kulturverksamhet 5201 Kulturverksamhet 5202 Kulturbidrag 5203 Medborgarinstitutet 620 Barn- och ungdomsarbete 6201 Löpande fritidsverksamhet 6202 Understöd för barn- och ungdomsverksamhet 630 Idrotts- och friluftsliv 6301 Understöd för idrottsverksamhet 6302 Anläggningar för idrottsverksamhet 19

SEKTOR RESULTATENHET KOSTNADSSTÄLLE 700 BYGGNADS- OCH PLANLÄGGNINGSSEKTORN 710 Förvaltning 7101 Förvaltning 7103 Byggnadskansliet 711 Byggnadstillsyn 7005 Byggnadstillsyn Lemland 7006 Byggnadstillsyn Lumparland 712 Planläggning 7003 Byggnads- och generalplanering i Lemland 7004 Byggnads- och generalplanering i Lumparland 720 Avfallshantering 7201 Bengtsböle 7202 Haddnäs 7203 Kommunal verksamhet Lemland 7205 Krogstad deponi 730 Jord och skogsbruksområden 7301 Jordbruksmark 7302 Skogsmark 740 Miljövård 7401 Miljövård verksamhet Lemland 7402 Miljövård Verksamhet Lumparland 800 TEKNISKA SEKTORN 810 Förvaltning 8101 Tekniska nämnden 8102 Tekniska kansliet 820 Byggnader och lokaler 8201 Fritidsgården 8202 Norrkulla fastighet 8203 Kommunalgården 8204 Gullvivan fastighet 8205 Saltkråkan fastighet 8206 Bullerboda fastighet 8207 Söderhagen fastighet 8208 Sveagården fastighet 8209 Grundskolan fastighet 8210 Lelök 8211 Solkatten 8212 Valbohallen 8214 Tekniska lager och verkstad 8215 Tallkotten fastighet, Smedjegränd 8250 Lumparlands skola 8251 Lumparlands kommungård 8252 Daghemmet Videungen 8253 Daghemmet Myrstacken 8254 Lumparlands branddepå 8255 Lumparlands lider 8256 Lumparlands slöjdsal 8259 Omsorgsh. Kapellhagen 825 Hyreslägenheter 8272 Prästgårdsv 5-7 8273 Kapellvägen 2 20

SEKTOR RESULTATENHET KOSTNADSSTÄLLE 830 Idrotts- och friluftsanläggningar 8301 Valbo idrottsplan 8302 Bengtsböle IP 8303 Konditionsbana 8304 Badstränder 8305 Mattvätt 8306 Övriga allmänna områden 8307 Friluftsled 8308 Lekparker 8351 Lumparlands mattvätt 8353 Lumparlands motionsbana 8354 Lumparlands badplats 8356 Lumparlands övriga allmänna områden 8357 Lumparlands fotbollsplan 8358 Lumparlands lekpark 840 Fastighetsunderhåll 8401 Fastighetsskötsel 8402 Lokalvård 845 Övrig verksamhet 8450 Lumparland centralantenn 850 Trafikleder 8501 Byggnadsplanevägar 8502 Kommunalvägar 8503 Enskilda vägar, bidrag 8504 Privatvägssnöplogning 8505 Vägbelysning 8506 Gång- och cykelvägar 8551 Lumparland bostadsgator 8552 Lumparland kommunalvägar 8553 Lumparland bygdevägar 8554 Lumparland privatvägsplogning 8555 Lumparland vägbelysning 8556 Lumparland gång- och cykelvägar 8557 Lumparland rastplats Lumparsund 8558 Lumparland infopelare Klemetsby 865 Värmeproduktion 8650 Söderby närvärmenät 870 Vatten- och avloppsverk i Lemland 8701 Vattenverk 8702 Avloppsverk 875 Vatten- och avloppsverk i Lu:land 8751 Lumparland vattenverk 8752 Lumparland reningsverk 8753 Lumparland avloppsledningar 8754 Lumparland vattenledningar 890 Hamnverksamhet 8901 Norråker 8902 Västerängaviken 8903 Sjösättningsramper 8904 Lumparland Lumpo hamn 8905 Lumparland Kapellvikens båthamn 8906 Bergö hamn, Järsö 900 BRAND- OCH RÄDDNINGSSEKTORN 910 Brandskydd 9101 Brandskydd, förvaltning och verksamhet 9102 Brandskydd, förvaltning och verk. Lumparland 920 Befolkningsskydd 9201 Befolkningsskydd, förvaltning och verksamhet 21

6. Driftsekonomi På följande sidor finns de olika sektorernas budgetering av externa och interna driftskostnader samt anslagsspecifikationer och prestationstal för att underlätta beslutsfattande. En beskrivning av verksamheten samt verksamhetsmål för de kommande tre åren beskrivs kortfattat för respektive resultatenhet. Tulpaner utanför kommunkansliet 22

100 Förvaltningssektorn NÄMND: Resultatenheter Innefattar 100 FÖRVALTNINGSSEKTORN Totalt 110-130 Resultatenheten innefattar samtliga kostnadsställen inom 110 centralvalnämnden, 120 revision och 130 förvaltning och näringsliv Sammanställning - externa 2015 2016 2017 2017 2017 Jfr% 2018 2019 Budget Kom. Dir. Bokslut Kst:s förslag Budget Kfge BU17-BS15 Plan Plan (justerad) äskande Utgifter 699 034 704 863 699 270 695 981 695 981-0,4% 709 901 724 099 Inkomster 94 743 48 090 39 650 39 650 39 650-58,1% 40 443 41 252 Nettoutgifter+/ink- 604 291 656 773 659 620 656 331 656 331 8,6% 669 458 682 847 ANSLAGSSPECIFIKATION Kostnader 2015 2017 Inkomster 2015 2017 Bokslut Budget Bokslut Budget Personalutgifter 445 547 456 602 Försäljningsinkomster 4 430 850 Köp av tjänster 208 040 205 482 Avgiftsintäkter Material 21 246 21 430 Understöd och bidrag 13 011 7 200 Understöd 10 389 2 450 Övriga inkomster 77 302 31 600 Övriga verksamhetskostnader 13 812 10 017 Summa externa 699 034 695 981 Summa externa 94 743 39 650 Interna köp av tjänster 15 202 15 416 Interna hyresintäkter Interna hyreskostnader 31 100 35 317 Interna avgiftsintäkter 228 612 239 667 Summa interna 46 302 50 733 Summa interna 228 612 239 667 Avskrivningar 37 954 37 800 Netto exklusive avskrivn. 421 981 467 397 Summa överf.poster. & avskrivn. 84 256 88 533 Netto inklusive avskrivn. 459 935 505 197 Övrig information Kommundirektörens föreslagna justeringar: Förvaltningssektorn överskrider ram med 2 847 euro. Utökad personalutgift om 3 289 euro på allmänna kansliet för byråsekreteraren om 2,5 h/vecka p.g.a. ibruktagande av det nya Web-baserade programmet Tweb (diareföring). P.g.a. beviljandet av deltidspension avlönas personalsekreteraren till 60 %. Löneräknaren på heltid har anhållit om reducerad arbetstid om 70 %. För att möta detta anställes en ny löneräknare om 70 % för att täcka upp reduceringarna. Själva arrangemanget medför ingen merkostnad utan däremot en minskning om ca 7 000 euro i personalutgifter. Infobladet överförts på Biblioteket från övrig centralförvaltning, förlorad annonsintäkt om 3 000 euro (kostnader borttagits i ramen). Gett anslag för datasystem och service 2 900 euro, o euro i ramen. Höjt övriga samarbetsdelar med ca 2 000 euro. Lantbruksstöd från staten om 5 000 euro borttagits då det utbetalas först år 2018 under främjande av näringsliv. Köp av tjänster för "inköp och försäljning av markområden" minskats från 8 000 euro till 4 000 euro. Borttagit 20 000 euro under kommunstyrelsen då medlen var vikta för köp av tjänster/arbetsvärdering för endast år 2016. Kommunstyrelsens arvoden bygger på samma nivå som 2016. Kommunstyrelsens tilläggsjusteringar: Utökningen av personalutgift (byråsekr.) vid allmänna byrån om 3 289 euro stryks. Kommunfullmäktiges beslut: 23

110 Centralvalnämnden ANSVARSPERSON: Kommunala centralnämnden/centralvalnämndens ordförande. Utöver centralnämnden/centralvalnämnden finns två valnämnder vardera med egen ordförande. En för respektive röstningsområde. VERKSAMHET: Lemlands kommun är indelad i två röstningsområden. Anslagen för uppgiftsområdet är avsedda för arrangerandet av presidentval, riksdagsval, lagtings- och kommunalval och EUparlamentsval. Uppgiftsområdet innefattar följande delområden: 1101: Lagtings- och kommunalval 1102: Presidentval 1103: Riksdagsmannaval 1104: EU-val VERKSAMHETSMÅL 2017: 2017 hålls inga allmänna val. VERKSAMHETSMÅL 2018-2019: 2018 hålls presidentval 2019 hålls lagtings- och kommunalval, riksdagsval samt EU-val ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ DE UPPSTÄLLDA MÅLEN: Kommunens målsättning är att följa Ålands landskapsregerings och justitieministeriets anvisningar gällande respektive val. 24

NÄMND: Resultatenhet Innefattar: FÖRVALTNINGSSEKTORN 110 Centralvalnämnden Resultatenheten innefattar anslag för arrangerandet av president-, riksdags-, kommunal-, lagtings-, och EUparlamentsval mfl. Sammanställning - externa 2015 2016 2017 2017 2017 Jfr% 2018 2019 Budget Kom. Dir. Bokslut Kst:s förslag Budget Kfge BU17-BS15 Plan Plan (justerad) äskande Utgifter 13 899 0 0 0 0-100,0% Inkomster 5 991 0 0 0 0-100,0% Nettoutgifter+/ink- 7 908 0 0 0 0-100,0% 0 0 ANSLAGSSPECIFIKATION Kostnader 2015 2017 2015 2017 Inkomster Bokslut Budget Bokslut Budget Personalutgifter 10 999 Avgiftsintäkter Köp av tjänster 2 588 Försäljningsinkomster Material 311 Understöd och bidrag 5 991 Understöd Övriga verksamhetskostnader Summa externa 13 899 Övriga inkomster 0 Summa externa 5 991 0 Interna köp av tjänster 474 Interna hyresintäkter Interna hyreskostnader Interna avgiftsintäkter Summa interna 474 0 Summa interna 0 0 Avskrivningar Netto exklusive avskrivn. 8 382 0 Summa överf.poster & avskrivn. 474 0 Netto inklusive avskrivn. 8 382 0 ÖVRIG INFORMATION Kommundirektörens föreslagna justeringar: Inga val hålls under 2017 Kommunstyrelsens tilläggsjusteringar: Kommunfullmäktiges beslut: PRESTATIONER Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 Kommunal- och lagtingsval 1 - - Riksdagsval 1 - - Presidentval, 2 omgångar - - - Europaparlamentsval - - - 25

120 Revision ANSVARSPERSON: Kommundirektören VERKSAMHET: För den granskning av förvaltningen och räkenskaperna som ska utföras för varje löpande räkenskapsår, väljer kommunfullmäktige efter nyval för sin mandatperiod tre revisorer och för var av dem en personlig ersättare. Därtill kan kommunfullmäktige utse en fjärde revisor, som fungerar som yrkesrevisor. VERKSAMHETSMÅL 2017: Revisorerna ska med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionen ska hjälpa kommunen att utveckla verksamhetens interna kontroller och rutiner genom ett effektivt och analytiskt arbete. Slutrevisionen är beräknad att utföras under två gemensamma revisionsdagar för de lokala revisorerna och yrkesrevisorn. VERKSAMHETSMÅL 2018-2019: För planperioden gäller samma verksamhetsmål som ovan. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ DE UPPSTÄLLDA MÅLEN: Kommunen bör genom kommundirektören och ekonomichefen kontinuerligt under året hålla kontakt med revisorerna för rådgivning rörande förvaltningen, bokföringen och bokslutet. Kommunens bokföring och bokslut ska årligen underställas revisorernas granskning. 26

NÄMND: Resultatenhet FÖRVALTNINGSSEKTORN 120 Revision Innefattar: Revision av kommunens verksamhet. Sammanställning - externa 2015 2016 2017 2017 2017 Jfr% 2018 2019 Budget Kom. Dir. Bokslut Kst:s förslag Budget Kfge BU17-BS15 Plan Plan (justerad) äskande Utgifter 10 557 10 000 10 130 10 130 10 130-4,0% 10 333 10 539 Inkomster Nettoutgifter+/ink- 10 557 10 000 10 130 10 130 10 130-4,0% 10 333 10 539 ANSLAGSSPECIFIKATION Kostnader 2015 2017 2015 2017 Inkomster Bokslut Budget Bokslut Budget Personalutgifter 5 100 5 100 Avgiftsintäkter Köp av tjänster 5 432 5 000 Försäljningsinkomster Material 15 30 Understöd och bidrag Understöd Övriga verksamhetskostnader 10 Övriga inkomster Summa externa 10 557 10 130 Summa externa 0 0 Interna köp av tjänster 178 147 Interna hyresintäkter Interna hyreskostnader Interna avgiftsintäkter Summa interna 178 147 Summa interna 0 0 Avskrivningar Netto exklusive avskrivn. 10 736 10 277 Summa överf.poster. & avskrivn. 178 147 Netto inklusive avskrivn. 10 736 10 277 ÖVRIG INFORMATION Kommundirektörens föreslagna justeringar: Kommunstyrelsens tilläggsjusteringar: Kommunfullmäktiges beslut: PRESTATIONER Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 Antal: Lokala revisorer 3 3 3 Yrkesrevisor 1 1 1 Närvarodagar på fältet: Lokala revisorer, per person 3 3 3 Yrkesrevisorn 4 4 4 27

130 Förvaltning och näringsliv ANSVARSPERSON: Resultatenheten innefattar följande delområden, se ansvarspersoner nedanstående tabell: 1301 Kommunfullmäktige kommundirektören 1302 Kommunstyrelsen kommundirektören 1303 Övrig centralförvaltning kommundirektören 1304 Allmänna byrån kanslichefen 1305 Ekonomikansliet ekonomichefen 1307 Friskvårdsprogram kanslichefen 1308 Företagshälsovård personalsekreteraren 1309 Personalevenemang kanslichefen 1310 Lokal kollektivtrafik kommundirektören 1311 Stipendier och verksamhetsbidrag kommundirektören 1312 Beskattning kommundirektören 1313 Arbetarskydd personalsekreteraren 1321 Inköp och försäljning av markområden kommundirektören 1331 Främjande av näringslivet kommundirektören 1332 Kanalkalaset kanslichefen VERKSAMHET: Förvaltning och näringsliv omfattar kommunens högsta beslutande och verkställande förvaltningsorgan samt deras rådgivnings-, planerings- och personalfunktioner, verksamhetsutrymmen, allmän-, ekonomi-, egendoms- och personalförvaltning samt beskattningen. 28

NÄMND: Resultatenhet FÖRVALTNINGSSEKTORN 130 Förvaltning och näringsliv Innefattar: Resultatenheten omfattar kommunens högsta beslutande och verkställande förvaltningsorgan samt deras rådgivnings-, planerings- och personalfunktioner, verksamhetsutrymmen m.m.; allmän ekonomi-, egendoms- och personalförvaltning samt beskattning. Sammanställning - externa 2015 2016 2017 2017 2017 Jfr% 2018 2019 Budget Kom. Dir. Bokslut Kst:s förslag Budget Kfge BU17-BS15 Plan Plan (justerad) äskande Utgifter 674 578 694 863 689 140 685 851 685 851 1,7% 699 568 713 559 Inkomster 88 752 48 090 39 650 39 650 39 650-55,3% 40 443 41 252 Nettoutgifter+/ink- 585 826 646 773 649 490 646 201 646 201 10,3% 659 125 672 308 ANSLAGSSPECIFIKATION Kostnader 2015 2017 Inkomster 2015 2017 Bokslut Budget Bokslut Budget Personalutgifter 429 448 451 502 Försäljningsinkomster 4 430 850 Köp av tjänster 200 020 200 482 Avgiftsintäkter Material 20 920 21 400 Understöd och bidrag 7 020 7 200 Understöd 10 389 2 450 Övriga inkomster 77 302 31 600 Övriga verksamhetskostnader 13 802 10 017 Summa externa 674 578 685 851 Summa externa 88 752 39 650 Interna köp av tjänster 14 549 15 269 Interna hyresintäkter Interna hyreskostnader 31 100 35 317 Interna avgiftsintäkter 228 612 239 667 Summa interna 45 649 50 586 Summa interna 228 612 239 667 Avskrivningar 37 954 37 800 Netto exklusive avskrivn. 402 863 457 120 Summa överf.poster. & avskrivn. 83 603 88 386 Netto inklusive avskrivn. 440 817 494 920 Övrig information Kommundirektörens föreslagna justeringar: Utökad personalutgift om 3 289 euro på allmänna kansliet för byråsekreteraren om 2,5 h/vecka p.g.a. ibruktagande av det nya Web-baserade programmet Tweb (diareföring). P.g.a. beviljandet av deltidspension avlönas personalsekreteraren till 60 %. Löneräknaren på heltid har anhållit om reducerad arbetstid om 70 %. För att möta detta anställes en ny löneräknare om 70 % för att täcka upp reduceringarna. Själva arrangemanget medför ingen merkostnad. Utökat personalutgifterna med 10 000 euro för att motsvara de faktiska lönekostnaderna för ekonomikansliet. Infobladet överförts på Biblioteket från övrig centralförvaltning, förlorad annonsintäkt om 3 000 euro (kostnader borttagits i ramen). Gett anslag för datasystem och service 2 900 euro, o euro i ramen. Höjt övriga samarbetsdelar med ca 2 000 euro. Lantbruksstöd från staten om 5 000 euro borttagits då det utbetalas först år 2018 under främjande av näringsliv. Köp av tjänster för "inköp och försäljning av markområden" minskats från 8 000 euro till 4 000 euro. Borttagit 20 000 euro under kommunstyrelsen då medlen var vikta för köp av tjänster/arbetsvärdering för år 2016 endast. Kommunstyrelsens arvoden bygger på samma nivå som 2016. Kommunstyrelsens tilläggsjusteringar: Utökningen av personalutgift (byråsekr.) vid allmänna byrån om 3 289 euro stryks. Kommunfullmäktiges beslut: 29

PRESTATIONER Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 Personal Allmänna kansliet 3,02 2,83 2,83 Ekonomikansliet 3,65 3,83 3,83 Totalt antal årsarbetare, allmänna & ekonomikansliet 6,67 6,66 6,66 Kommunfullmäktige Antal sammanträden: 11 11 11 Behandlade ärenden: 150 120 120 Kommunstyrelsen Antal sammanträden: 20 20 20 Behandlade ärenden: 338 300 300 Personalförvaltning Personalens friskvårdsprogram ( ) 11 731 16 240 16 240 Antal personer som utnyttjat/beräknas utnyttja förmånen: 91 85 90 30