Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Relevanta dokument
Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

0. Meta-etik Grunderna

Öppna frågans argument

Icke- deskrip+v kogni+vism

1. Öppna frågans argument

4. Moralisk realism och Naturalism

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

7. Moralisk relativism

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Subjektivism & emotivism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 3

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Kvasirealism och konstruktivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Kommunika)on och språk

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Realism och anti-realism och andra problem

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Kap 3: A( samla in informa1on

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

information - kunskap - vetenskap - etik

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Semantik och pragmatik

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Föreläsningar i religionsfilosofi

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Moraliskt praktiskt förnuft

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Föreläsning 5. Deduktion

Vetenskaplig metodik

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Vi har sett att hjälpsamt beteende och samarbete kan förstås som en produkt av evolutionen. 1. Är moralen medfödd?

Introduktion till dataetik

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Herbert Spencer ( ) Filosof, biolog, sociolog, politisk tänkare, m.m. Tre vågor:

SANNING eller fake 1

Förklaringar och orsaker

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Transkript:

Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Problem för HF Vi upplever inte moralisk praxis som en låtsaslek. De flesta upplever inte af de låtsas när de fäller moraliska omdömen. Hur kan de ha så fel om vad de själva gör? Första persons auktoritet

Hermeneu$sk fik$onalism Försvar: Vana vid moraliskt språk upplever därför inte som på låtsas. Moraliskt språk påminner om metaforer. När vi använder metaforer säger vi något som vi vet inte är bokstavligt sant men vi upplever det inte som af vi låtsas, enersom vi är vana vid meoorer. Moraliskt språk skulle kunna funka likadant.

Hermeneu$sk fik$onalism Problem med försvaret: När vi använder metaforer t ex här ligger en hund begraven är vi medvetna om af det inte är bokstavligt sant. Så verkar det inte vara när vi använder moraliskt språk.

Revolu$onär fik$onalism Utgår från misstagsteorin: moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar, men är utan undantag falska. Vad göra om moralen är ef misstag? RF: FortsäFa tala om moral, men sluta tro på vad vi säger och istället börja låtsas

Revolu$onär fik$onalism Mackie är möjligen revolu$onär fik$onalist Richard Joyce (f 1966) är det ufalat The Myth of Morality (2001), The Evolu<on of Morality (2006)

Revolu$onär fik$onalism Notera: hur vi bör göra om misstagsteorin är korrekt kan inte vara en moralisk fråga. Då vore den i sig ef misstag. Vad ligger i vårt eget intresse af göra, givet af misstagsteorin är korrekt?

Revolu$onär fik$onalism Kommentar: det kan inte uteslutas af det vore ännu mer gynnsamt om vi fak$skt trodde af moraliska omdömen var sanna i objek$v mening. RF behandlar dock fik$onen som medveten

Fik$onalism RF och HF skiljer sig åt när det gäller syn på vår nuvarande moraliska praxis: Enligt HF låtsas vi tro på moraliska omdömen Enligt RF tror vi (felak$gt) på dem, vilket vi bör sluta med och istället börja låtsas.

Problem med RF Varför ska vi låtsas tro på moralen, snarare än af fak$skt tro på den? Gynnsamt af vi handlar som om det fanns regler Mo$verar oss af handla på gynnsamma säf Mer mo$verande af fak$skt tro på moralen

Problem med RF Anta af vi accepterar RF och uppfostrar våra barn af låtsas tro på moralomdömen. Så småningom kommer moraliskt språk af vara helt internaliserat, naturligt. Kommer inte af skilja sig märkbart från hur moral används idag. Hur vet vi då af vi inte redan anammat fik$onalism? I så fall HF snarare än misstagsteorin. Hur skiljer vi på af låtsas tro på moralen och af verkligen tro på den?

Moralisk realism Moraliska fakta/egenskaper existerar i verkligheten oberoende av människors uppfafningar

Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på

Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens

Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moralisk oenighet

Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moralisk oenighet Moraliska framsteg

Moralisk realism Argument för MR: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma af inse moraliska fakta

Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för slags fakta?

Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för något? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av fakta som inte är naturliga

Moralisk realism Om det finns objek$va moraliska fakta vad är det för slags fakta? Två typer av realism: Naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av naturliga fakta Icke- naturalism: moraliska omdömen sanna i kran av fakta som inte är naturliga Naturliga fakta: fakta som kan beskrivas med naturvetenskapliga metoder.

Moralisk naturalism FörutsäFer inte existens av några mys$ska icke- naturliga fakta/egenskaper. Två typer: analy$sk resp synte$sk

Analy$sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är iden$ska med naturliga egenskaper Går af fastställa med begreppsanalys Frank Jackson (f 1943) From Metaphysics to Ethics: A Defense of Conceptual Analysis (1997)

Moralisk naturalism Enklaste formen av AMN: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar $ll en naturlig egenskap Ex: gof = njutning, ont = lidande, gof = $llfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument

Moralisk naturalism Jackson: vi kan ge en reduk$v defini$on av moraliska termer dvs defini$onen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. Analy$sk funk$onalism (Canberraplanen) Teore$ska termer kan definieras genom af ange deras roll i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore$ska termer. (Jmf beskrivning av elektroner och protoner).

Moralisk naturalism Analy$sk funk$onalism: Teore$ska termer kan definieras genom af ange deras funk$on i ef större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore$ska termer. Varje term definieras genom dess rela$on $ll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är $llräckligt precis så räcker det för af definiera de ingående termerna

A C B D F E G H

Jacksons analy$ska naturalism ErsäF alla moraliska termer som räf, fel, gof, ont osv, med neutrala beteckningar som a r, a w, a g, Beskriv alla sanningar som vi känner $ll om dessa utan af referera $ll några moraliska termer. T ex Om något är a r kan det inte också vara a w. Om en handling är a r ger det oss skäl af uoöra den Om en handling är a w ger det oss skäl af inte uoöra den Osv

Jacksons analy$ska naturalism Lång lista över sanna satser, som beskriver rela$oner mellan olika moraliska och andra termer Defini$on av räf : det som fyller posi$onen a r i alla satser i listan. Förhoppningen är af beskrivningen kan göras $llräckligt precis för af iden$fiera en unik naturlig egenskap som står i precis den rela$on $ll alla övriga egenskaper som anges. Reduk$v: definiens innehåller inga moraliska termer.

a w C a r a g F E G H

Moralisk naturalism Problem med Jacksons analy$ska naturalism: Klarar den ÖFA? Är beskrivningarna i listan sanna a priori? Går det af göra beskrivningen $llräckligt precis för af iden$fiera en unik naturlig egenskap?

Synte$sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram $ll vad som är räf eller fel, gof eller ont, genom begreppsanalys. Mer likt empirisk vetenskap: hur vet vi af ljusvågor existerar? Svar: AF anta deras existens hjälper oss af förklara vissa iakfagelser. Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men defa kan bara visas empiriskt: Genom af postulera existens av moraliska egenskaper kan vi förklara vissa erfarenheter

Synte$sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk$onis$sk (Peter Railton) Icke- reduk$onis$sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Skiljer sig åt : Railton anser af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer Cornell- realister anser inte af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer

Synte$sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk$onis$sk (Peter Railton) Icke- reduk$onis$sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Skiljer sig åt : Railton anser af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer Cornell- realister anser inte af det är möjligt af ge en reduk$v defini$on av moraliska termer

Synte$sk moralisk naturalism Reduk$onis$sk moralisk naturalism För varje moralisk egenskap M går det af iden$fiera någon naturlig egenskap N, som kan formuleras i icke- moraliska termer, sådan af M=N. Icke- reduk$onis$sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men de kan inte reduceras $ll andra naturliga egenskaper.

Synte$sk moralisk naturalism Vad skiljer reduk$onis$sk moralisk naturalism från analy$sk? Det går af definiera moraliska termer reduk$vt, men defini$onen går inte af komma fram $ll genom en begreppsanalys nödvändigt med iakfagelser, spekula$oner, hypoteser mm Jmf Def: vafen = H 2 O

Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af moraliska egenskaper är icke- reducerbara? Det går inte af iden$fiera en enda naturlig egenskap som är gemensam för alla situa$oner där något är t ex moraliskt fel. Tex: Tortyr är fel Det är fel af ladda ner filmer olagligt Cornell- realister: i varje situa$on kan en moralisk egenskap iden$fieras med någon naturlig egenskap, men inte någon gemensam egenskap som de kan iden$fieras med i samtliga fall

Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af något X existerar? X behövs i den bästa förklaringen av något fenomen som vi kan iakfa Exempel: Hur vet vi af ljus består av vågor? Svar: AF anta existensen av ljusvågor ger den bästa förklaringen av våra observa$oner, tex brytningsfenomen mm SN: AF postulera existens av moraliska egenskaper ger den bästa förklaringen av våra moraliska observa$oner

Synte$sk moralisk naturalism Vad betyder det af något X förklarar något annat Y? Kontrafak$skt test: skulle Y föreligga om inte X förelåg? Exempel: situa$on där vi har en stark moralisk övertygelse, tortyr av barn är fel. Skulle vi anse af det var fel om situa$onen inte hade egenskapen af vara fel?

Synte$sk moralisk naturalism Är det kontrafak$ska testet övertygande? Ska slå fast af moraliska egenskaper existerar, men frågar vad vi skulle anse om vi tog bort den moraliska egenskapen ur situa$onen. FörutsäFer vad som skulle bevisas? Icke- realist anser inte af det existerar moraliska egenskaper. På frågan hur våra åsikter skulle ändras om en moralisk egenskap inte förelåg i en situa$on blir svaret då: inte alls.

Synte$sk moralisk naturalism Superveniens: Två situa$oner kan inte vara olika med avseende på moraliska egenskaper utan af vara olika med avseende på naturliga egenskaper. Ondskan i af tortera barn supervenierar på egenskaper som af $llfoga onödigt lidande. Om en situa$on inte har egenskapen af vara moraliskt fel måste alltså de egenskaper som den moraliska felak$gheten supervenierar ändras.

Moralisk naturalism Naturalism Analy$sk Synte$sk Synonymi Analy$sk funk$onalism Reduk$onis$sk Icke- reduk$onis$sk

Moralisk icke- naturalism Accepterar moralisk realism, dvs det existerar moraliska fakta som är oberoende av våra uppfafningar. Men moraliska egenskaper är icke naturliga, dvs de är av ef slag som inte kan beskrivas i naturvetenskapliga (eller samhällsvetenskapliga) termer

Moralisk icke- naturalism Skäl för moralisk realism kan åberopas även av icke- naturalisten, dvs: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda af rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma af inse moraliska fakta

Moralisk icke- naturalism Varför kan inte moraliska egenskaper vara naturliga? Moore: ÖFA Kan inte förklara moralens norma$vitet, dvs af den ger oss oberoende skäl för handling Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa$oner för af avgöra af det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr