VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Relevanta dokument
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Handbok för observatörer

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Regelbunden tillsyn av skolenhet

2. Övergripande mål och riktlinjer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Vuxenutbildning 46 skolor

Översikt över innehåll

Metodbok för observationer

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

LOKAL ARBETSPLAN

Skolplan Med blick för lärande

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Vuxenutbildning Nacka kommun

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Statens skolverks författningssamling

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Verksamhetsuppföljning förskola

LOKAL ARBETSPLAN

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

2.1 Normer och värden

Futura International Pre-school. Danderyd

Förslag till intervjufrågor vid observation

2.1 Normer och värden

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

våga visa metodbok för observationer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Tillsyn av huvudman. Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Hedängskolan arbetsplan

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Fisksätraskolan. Nacka kommun

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Enhetsplan för Nödingeskolan

Antagen av kommunfullmäktige

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Beslut för grundsärskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

Skolplan för Tierps kommun

Skola Ansvarig Rektor:

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Beslut för grundsärskola

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsrapport Fritidshem

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Transkript:

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss del en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland personalen. Det finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det saknas ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde Det finns i viss utsträckning ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde Det finns till stora delar ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde Det finns i hög grad ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde Det saknas eller finns i liten utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan. Det bedrivs i viss utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan. Det bedrivs ett till stora delar ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan. Det bedrivs i hög grad ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan. Förhållningssätt mellan elever och personal Det saknas ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal, personal/elev elev/elev Det finns brister i det respektfulla förhållningssätet mellan: personal/personal, personal/elev elev/elev Det finns till stora delar ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal personal/elev elev/elev Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt mellan: personal/personal, personal/elev elev/elev Arbetsklimat för elever Det är sällan eller aldrig arbetsro/studiero i verksamheten. Det är till viss del arbetsro/ studiero i verksamheten Det är oftast arbetsro/ studiero i verksamheten. Hela verksamheten präglas i hög grad av arbetsro/studiero. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 1

KUNSKAPER Hur gymnasieskolan arbetar så att varje elev ges möjlighet att nå examensmålen Undervisningen är sällan eller aldrig strukturerad. Undervisningen anknyter inte alls eller i liten utsträckning till det nationella programmets examensmål. Undervisningen är delvis strukturerad. Undervisningen anknyter till viss del till det nationella programmets examensmål. Undervisningen är till stora delar strukturerad. Undervisningen anknyter till stora delar till det nationella programmets examensmål. Undervisningen är i hög grad strukturerad. Undervisningen anknyter i hög grad till det nationella programmets examensmål. Eleverna förstår sällan eller aldrig syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka kunskaper de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Eleverna förstår i viss mån syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka kunskaper de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Eleverna förstår i relativt stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka kunskaper de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Eleverna förstår i stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka kunskaper de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Eleverna ges sällan eller aldrig möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna får ibland pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna får vanligtvis pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna får i hög grad pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ges sällan eller aldrig möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang Eleverna får ibland möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang Eleverna får ofta möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang Eleverna får i stor utsträckning möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang Eleverna ges i liten utsträckning möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Eleverna ges till viss del möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Eleverna ges till stora delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Eleverna ges i hög grad möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 2

Eleverna ges i liten utsträckning möjlighet att använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter Eleverna ges i viss mån möjlighet att använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter Eleverna ges i relativt stor utsträckning möjlighet att använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter Eleverna ges i stor utsträckning möjlighet att använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande förekommer sällan eller saknas helt. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande förekommer till viss del. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande är vanligt förekommande. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande förekommer i hög grad. Arbetssätt som stimulerar språk- och kommunikationsutveckling förekommer sällan eller saknas helt. Arbetssätt som stimulerar språkoch kommunikationsutveckling förekommer till viss del. Arbetssätt som stimulerar språk- och kommunikationsutveckling är vanligt förekommande. Arbetssätt som stimulerar språk- och kommunikationsutveckling förekommer i hög grad. Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd Verksamheten anpassas inte alls eller i liten utsträckning för elever i behov av särskilt stöd. Det saknas eller finns i liten utsträckning strategier och metoder för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten anpassas till viss del för elever i behov av särskilt stöd. Det finns i viss mån strategier och metoder för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten anpassas till stora delar för elever i behov av särskilt stöd. Det finns relativt väl fungerande strategier och metoder för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten anpassas i hög grad för elever i behov av särskilt stöd. Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Miljön som stöd för lärandet Lärandemiljön är i liten utsträckning stimulerande, utmanande och mångsidig. Lärandemiljön är delvis stimulerande, utmanande och mångsidig. Lärandemiljön är till stora delar stimulerande, utmanande och mångsidig. Lärandemiljön är till stora delar stimulerande, utmanande och mångsidig. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 3

ANSVAR OCH IN- FLYTANDE FÖR ELEVER Ansvar för det egna lärandet Elever ges liten eller ingen möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och arbetsmiljö. Elever ges viss möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och arbetsmiljö. Elever ges till stora delar möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och arbetsmiljö. Elever ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och arbetsmiljö. Elever ges liten eller ingen möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Elever ges viss möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Elever ges till stora delar möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Elever ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Inflytande över verksamheten Demokratiska arbetsformer Elevers tankar, intressen och åsikter tas aldrig eller sällan tillvara i verksamheten. Elever ges inga eller små möjligheter att påverka sin egen situation. Elevers tankar, intressen och åsikter tas i viss utsträckning tillvara i verksamheten. Elever ges till viss del möjlighet att påverka sin egen situation. Elevers tankar, intressen och åsikter tas i relativt stor utsträckning tillvara i verksamheten. Elever ges relativt stor möjlighet att påverka sin egen situation. Elevers tankar, intressen och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten. Elever ges i hög grad möjlighet att påverka sin egen situation. Elever har litet eller inget inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll. Elever har ett visst inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll. Elever har relativt stort inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll. Elever har i hög grad inflytande över planering, arbetssätt, och innehåll Formella forum för demokrati fungerar bristfälligt eller inte alls Formella forum för demokrati har vissa brister. Formella forum för demokrati fungerar relativt bra. Formella forum för demokrati fungerar mycket bra. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 4

BEDÖMNING OCH BETYG Elevers kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena Eleverna saknar eller har dålig kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. Eleverna har bristande förmåga att bedöma sina egna resultat i flertalet ämnen. Eleverna har viss kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. Eleverna har till viss del bristande förmåga att bedöma sina egna resultat i flertalet ämnen. Eleverna har god kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. Elever har relativt väl utvecklad förmåga att bedöma sina egna resultat i flertalet ämnen Eleverna har mycket god kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. Elever har en väl utvecklad förmåga att bedöma sina egna resultat i flertalet ämnen. Återkoppling av elevers lärande till elever och/eller föräldrar Föräldrar och elever ges i liten utsträckning förutsättning att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Föräldrar och elever ges i viss utsträckning förutsättning att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Föräldrar och elever ges relativt goda förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Föräldrar och elever ges mycket goda förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling. Lärarna ger ingen eller liten återkoppling till eleverna på deras kunskapsutveckling. Lärarna till viss del återkoppling till eleverna på deras kunskapsutveckling. Lärarna till stora delar återkoppling till eleverna på deras kunskapsutveckling. Lärarna ger eleverna i hög grad återkoppling på deras kunskapsutveckling. Planering mot examensmålen Eleverna har i liten utsträckning insikt i sin individuella studieplan Eleverna har i viss utsträckning insikt i sin individuella studieplan Eleverna har till stora delar insikt i sin individuella studieplan. Eleverna har i stor utsträckning god insikt i sin individuella studieplan. Gymnasieskolans arbete för att säkra likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning Gymnasieskolan saknar eller uppvisar stora brister i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Gymnasieskolan uppvisar till viss del brister i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Gymnasieskolan uppvisar till stora delar god kvalitet i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning Gymnasieskolan uppvisar till stora delar god kvalitet i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 5

Utbildningsval arbete och samhällsliv Planering inför yrkesval eller studieval Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Eleverna har i liten utsträckning tillgång till studie- och yrkesvägledning och får sällan eller aldrig stöd att genomföra val av yrke och studier. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning förekommer sällan eller saknas helt i det pedagogiska arbetet. Eleverna har i viss utsträckning tillgång till studie- och yrkesvägledning och får i viss mån stöd att genomföra val av yrke och studier. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning förekommer till vissa delar i det pedagogiska arbetet. Eleverna har till stora delar tillgång till studie- och yrkesvägledning och får i relativt stor utsträckning stöd att genomföra val av yrke och studier. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning sker relativt stor utsträckning i det pedagogiska arbetet. Eleverna har i hög grad tillgång till studie- och yrkesvägledning och får i stor utsträckning stöd att genomföra val av yrke och studier. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning sker i stor utsträckning i det pedagogiska arbetet. Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 6

REKTORS ANSVAR Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten Rektor saknar eller har liten kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Rektor har till vissa delar kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Rektor har till stora delar kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Rektor har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Rektor arbetar sällan eller aldrig för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare Rektor arbetar relativt sällan för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Rektor arbetar till stora delar för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Rektor arbetar i hög grad för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Det systematiska kvalitetsarbetet Rektor brister i ansvaret att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Rektor tar ett visst ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Rektor tar till stora delar ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Rektor tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personal och elever medverkar i liten utsträckning i det systematiska kvalitetsarbetet Personal och elever medverkar till viss del i det systematiska kvalitetsarbetet Personal och elever medverkar till stora delar i det systematiska kvalitetsarbetet Personal och elever medverkar i hög grad i det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras inte alls eller i liten utsträckning. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras till viss del. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i relativt hög grad. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i hög grad Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 7

Möjligheter till kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov Personalen erbjuds ingen eller i liten utsträckning kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Personalen erbjuds i viss utsträckning kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Personalen erbjuds till stora delar kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Personalen erbjuds i hög grad kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Det saknas eller finns stora brister i rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna Det finns i viss mån fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna Det finns relativt väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna Det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna Våga Visa bedömningsmatris gymnasieskola reviderad 2015-02-23 8