Kvalitetsredovisning 212-1-
INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG... 4 Värdegrund... 4 Personal... 4 SAMMANFATTNING... 5 FÖRKLARINGAR... 6 PRODUKTION... 8 KVALITETSARBETE... 8 A. STRUKTURMÅTT... 1 Remissflöde... 1 Patientbeskrivning... 12 B. PROCESSMÅTT... 14 Telefontillgänglighet... 14 Väntetider... 14 Vidareremiss till annat sjukhus... 14 Strukna operationer... 15 Vårdtid... 15 Utskriven till annan vårdinstitution... 15 Anestesikomplikationer... 16 Blödning, transfusion och cellsaveranvändning... 16 Operationstekniska komplikationer... 17 Ny operation... 18 Medicinska komplikationer... 19 Avvikelser... 2 Postoperativ smärta... 2 Postoperativt illamående/kräkningar... 21 Urinvägarna... 21 Hud- och sårproblem under vårdtiden... 22 Anmälningar... 23 C. RESULTATMÅTT... 23 Patientskattad förbättring... 23 FORSKNING OCH UTBILDNING... 38 Avslutad forskning under året... 38 Pågående forskning... 38 Planerad forskning... 38-2-
Utbildning och annan akademisk verksamhet?... 38 PLANERING INFÖR 213... 39 I 211 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:... 39 Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter:... 39 Målen för 211 kvarstår:... 39-3-
PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG Spine Center Göteborg bedriver sedan 27-4-1 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo. Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och en tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till vårdavdelningen finns även sjukgymnastik och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas 11 vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av Ortho Center Göteborg för proteskirurgi. Värdegrund Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländryggen, undantaget trauma, skolios och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjliga kostnadseffektivitet. Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personalsituation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling och god omvårdnad. Personal Kliniken har 47 heltidstjänster. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 2 års erfarenhet av ryggkirurgi. Bengt Lind är President elect i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research Society). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och utveckling av detta. I verksamheten finns ytterligare två heltidsanställda ryggkirurger, Hans Laestander och Fabian Jacobsson, samt neurokirurg Leif Anderberg som är deltidsanställd på kliniken. Vi har två heltidsanställda anestesiläkare; Tina Gustafsson och Magnus Sjöberg. På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter både slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering. Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se välj Spine Center Göteborg. -4-
SAMMANFATTNING Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt sex år. Det ger oss ett bra underlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i Svenska Ryggregistret) och utvärdering av vårdprocessen. Under 213 kommer den första rapporten på 5 års uppföljning kunna tas fram för verksamheten. Under 212 har Spine Center tagit emot patienter på fria vårdavtalet via Stockholm Spine Center. Genom avtalet med VGR (Västra götalandsregionen) har vi fått återkommande avrop i form av patienter från operationsväntelistan och remisser för mottagningsbesök. För året ses en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen på både mottagningsbesök och operationer i jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 284 mottagningsbesök och 2688 telefonkonsultationer. Antalet operationer har minskat med 5,8 % i jämförelse med föregående år till 78 operationer och 323 blockader. Våra väntetider är i genomsnitt 26 dagar till mottagningen för nybesök och 58 dagar till operation, med undantag för SRS protes där väntetiden är ca 96 dagar. En operationssal har hyrts ut två dagar i veckan till Ortho Center Göteborg, där ca 25 höft- och knäprotesoperationer utförts. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser. Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt små peroperativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov. Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har endast haft 6 djupa infektioner (,16 %) sedan verksamheten startade 27. Frekvensen ytliga sårinfektioner har de senaste tre åren varit högre, liksom frekvensen duraskador. Orsakerna till den högre sårinfektionsfrekvensen analyseras i en pågående s.k. händelseanalys. Under våren 212 genomfördes nationell mätning av patientupplevd kvalitet som visar att vi har god kvalitet på omvårdnaden, och som i tidigare mätningar ligger vi högre än riksgenomsnittet. Utfallet för vår ordinarie 3-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 % utmärkt, 24 % mycket bra och 5 % bra. Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litet problem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan på operationsdagen. De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla diagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen i paritet med, eller över riket i övrigt. Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard. -5-
FÖRKLARINGAR Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten. ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till typ av ingrepp som patienten skall genomgå. Klass 1 = frisk patient Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom. Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp), genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >3). Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel: Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt inom 6 mån. Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation. Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos. Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation. Hematon = Blödning/Blodansamling. Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion. Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion. Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation. Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen. KAD = Kateter i urinblåsan. MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält. Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion. Ny operation Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation eller ny indexoperation: Re-operation Operation i samma segment ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument p.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. restenos, operation för recidivdiskbråck. Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion, extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av -6-
hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument, exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a. smärta/infektion i tagställe. Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå. Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen. Ny indexoperation Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan, fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion. Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen. Rizopathi = Störning i en nervrots funktion. SRS = Segmentell rörelsesmärta. Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen och ryggmärgen i halsryggen). Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan. Resultatgrupper När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat diagnos och operation till 8 resultatgrupper: 1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av diskbråcksavlägsnande. 2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av dekompression, ej samtidig fusion. 3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner 4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusion. 6. SRS (se ovan) kombinerat med protes. 7. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal rizopathi kombinerat med alla typer av operation. Resultatmått EQ-5D Global Assessment NDI Nöjdhet ODI VAS EMS Hälsorelaterad livskvalitet, skala -1, är sämst och 1 är bäst. Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört med före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %. Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga funktioner, skala -1, är bäst och 1 är sämst. Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna ryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %. Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga funktioner, skala -1, är bäst och 1 är sämst. Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 1 cm lång linje, skala -1, är bäst, 1 sämst. Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgspåverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) 18 (bäst). -7-
PRODUKTION Under det gångna året har vi genomfört 284 mottagningsbesök, 2688 telefonkonsultationer, 78 operationer och 323 blockader. Vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från VGR (Västra Götaland regionen), annat landsting 6 (inklusive Stockholm Spine Center). Vi har även tagit emot 51 patienter med privat sjukvårdsförsäkring och 97 privatbetalande patienter. Av de utförda operationerna är 65 diskbråcksextirpation, 423 dekompression (med/utan fusion) av spinal stenos, 126 fusion/protes p.g.a. SRS, 15 fusion p.g.a. spondylolisthes, 69 operationer av rizopathi och 42 operationer av myelopathi. 34 ländryggsoperationer och 6 halsryggsoperationer hade annan diagnos. KVALITETSARBETE Under det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda har engagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum för kvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning i gemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare som huvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis. Vårt digitala journalsystem utvecklas kontinuerligt, så att checklistor och lokal kvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerlig processuppföljning. KPI rapport (Key Performance Indikators) sammanställs varje månad med uppföljningsmöte tillsammans med vår systerklinik Stockholm Spine Center. KPI rapporten innehåller redovisning av mottagnings- och operationsverksamhet med effektivitetsmått och utnyttjandegrad av våra resurser liksom kontinuerlig mätning av våra väntetider till mottagning och operation. För fortsatt utveckling av klinikens systematiska kvalitetsarbete har en tjänst som kvalitetsansvarig sjuksköterska inrättats. Tillsammans med kvalitetsansvarig läkare ansvarar hon för verksamhetens övergripande rutiner och policyarbete. I samband med tjänstens införande har det också skapats möjlighet att utveckla hantering och uppföljning av verksamhetens klagomålsärenden. För året har vi arbetat fram verksamhetsstyrande dokument inom arbetsmiljö, personal, miljö, patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete, strålskydd, IT, hygienrutiner för operation- och vårdavdelningen samt riktlinjer för verksamhetens vårdstädning. För mottagningen har även en processkartläggning av patientflöden gjorts. I samband med byte av IT- leverantör har vi kunnat arbeta fram nya rutiner för verksamhetsgemensam dokumenthantering och mappstruktur. -8-
Revision och utbildning Verksamheten har genomfört en apoteksrevision utan större anmärkning. Operationsavdelningen har genomfört årlig gasinspektion. Operationsavdelningen har i samarbete med Ortho Center Göteborg genomfört Priss (Protes relaterade infektioner i vården skall stoppas) för protesverksamheten. Samtlig personal har genomgått årlig repetitionsutbildning i HLR. Arbetsmiljörond har genomförts med upprättad handlingsplan som verkställs under 213. Årlig genomgång och revision av verksamhetsstyrande dokument har gjorts. Årlig patientsäkerhetsrapport för verksamheten är upprättad. Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där en 3-dagars enkätuppföljning avseende bl a sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenteras vartannat år med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppenvård och slutenvård. Sammanställning av utfallet för ryggkirurgi för hela landet redovisas i Svenska Ryggregistret (Swespine) och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på Årsrapporter. Jämförelse mellan enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna nås via samma hemsida och länken Resultat efter ryggoperation. En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, som läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer diskuteras gemensamt. Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker: A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) B. Processmått (beskriver verksamheten) C. Resultatmått (verksamhetens värde) -9-
A. STRUKTURMÅTT Remissflöde Under året har vi tagit emot 14 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök och telefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök och återbesök minskat något medan telefonkonsultationerna har ökat. Antal 3 25 2 15 1 5 MOTTAGNINGSBESÖK Fig. 1 28 29 21 211 212 NYBESÖK ÅTERBESÖK TELEFON Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2). Eget landsting innebär patienter som kommit via vårt avtal med VGR. Annat landsting avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center, patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit på specialistremiss från andra landsting. Privat innebär patienter som sökt till oss privat eller med privat sjukvårdsförsäkring. Antal 2 FÖRDELNING NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP Fig. 2 1 5 1 5 EGET LANDSTING ANNAT LANDSTING PRIVAT 28 29 21 211 212 Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6. Andelen operationsfall av nybesöken är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år. Vi har i år opererat färre patienter från VGR än tidigare, medan andelen operationsfall från Fria vårdvalet och försäkringsbolag ökat något. Andelen operationer per nybesök och beställartyp har ökat vad gäller patienter på vårt VGRavtal (Fig. 6). Det är en tillfällig ökning som beror på att VGR genomförde en ny upphandling runt årsskiftet och en relativt stor grupp patienter från det gamla avtalet prioriterades för operation i början av året. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök väsentligen oförändrat för andra landsting och privatbetalande patienter. -1-
Antal 2 FÖRDELNING NYBESÖK & ÅTERBESÖK PER BESTÄLLARTYP Fig. 3 1 5 1 5 EGET LANDSTING ANNAT LANDSTING PRIVAT Antal 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 ANTAL OPERATIONER PER BESTÄLLARTYP VGR UTOMLÄN PRIVAT Fig. 4 28 29 21 211 212 Antal 3 25 2 15 1 5 OPERATION PER NYBESÖK 28% 41% 3% 42% 43% NYBESÖK OPERATION Fig. 5 28 29 21 211 212 % OPERATIONER PER NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP 1 8 6 4 2 Fig. 6 28 29 21 211 212 VGR UTOMLÄN PRIVAT -11-
Patientbeskrivning Fördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Både median- och medelålder är relativt konstanta. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2 vilket inte förändrats sedan föregående år. Andelen förstagångskirurgi är ca 78 % (Fig. 8). % 5 4 3 2 1 ÅLDERSFÖRDELNING Fig. 7 Median 28 57 år 29 55 år 21 57 år 211 57 år 212 56 år <2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8 Antal 1 ASA-KLASS & 1:A GÅNGSKIRURGI (SIFFOR SAKNAS FÖR ASA 28) Fig. 8 8 6 4 2 28 29 21 211 212 ASA 1 ASA 2 ASA 3 1:A GÅNGSKIRURGI Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 78 patienter, varav halsryggsoperationer är en större andel jämfört med föregående år. Av diagnosfördelningen framgår en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större ingrepp hos äldre individer (ländryggsstenos), se Fig. 1. Här framgår också att vi, jämfört med riket i övrigt, opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färre diskbråck) och fler steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellan myelopathi och rizopathi i halsryggsgruppen är marginellt förändrad, då vi gjort lite fler rizopathier (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel med myelopathi, d.v.s. allvarliga neurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden till operation är lång. -12-
LIVSKVALITET PREOP EQ5D Fig. 9 1,,8,6,4,2 28 29 21 211 212, LÄNDRYGG SCG LÄNDRYGG ÖVRIGA HALSRYGG SCG HALSRYGG ÖVRIGA % FÖRDELNING OPERATION - LÄNDRYGG 1 8 6 4 2 Fig. 1 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK SPINAL STENOS SPONDYLOLISTES SRS ANNAN DIAGNOS ÖVRIGA RIKET % 1 8 6 4 2 FÖRDELNING OPERATION - HALSRYGG MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS Fig. 11 28 29 21 211 212 ÖVRIGA RIKET -13-
B. PROCESSMÅTT Telefontillgänglighet Vår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtal och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas. Väntetider Medelväntetiden till nybesök är 26 dagar medan väntetiden till operation i genomsnitt är 58 dagar (Fig. 12 och 13). Dgr 1 8 6 4 2 VÄNTETIDER, REMISS TILL NYBESÖK Fig. 12 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS Dgr 1 8 6 4 2 VÄNTETIDER, NYBESÖK TILL OPERATION Fig. 13 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS Vidareremiss till annat sjukhus Fortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskning eller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk för postoperativt intensivvårdsbehov som vi inte har möjlighet att ta hand om. Två patienter har av samma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss av patienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på patientens hemortssjukhus. -14-
Strukna operationer Detta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmeseller läkarbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter med nyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter med hudproblem, 5 patienter har varit sjuka, 1 patient med akut debut av arytmi i samband med anestesistart, 2 patienter med tryckfall/dålig syresättning och 1 patient som var i för dåligt allmäntillstånd för att kunna opereras. 2 patienter hade förbättrats så att operationsindikation inte kvarstod (Tabell 1). Tabell 1 STRUKNA OPERATIONER 28 29 21 211 212 ADMINISTRATIVA SKÄL 1 1 2 1 MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16 18 ÖVRIGT 8 7 1 1 Vårdtid Vårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antalet vårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvis ländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Inga större förändringar i vårdtiden har skett under åren. Dgr 1 8 6 4 2 VÅRDTID INKL UTSKRIVNINGSDAG MEDELVÄRDE Fig. 15 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS Utskriven till annan vårdinstitution Tre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt lungemboli, akut arytmi och misstänkt hjärtinfarkt. Sju patienter har remitterats till sitt hemortssjukhus eller annan institution för postoperativ rehabilitering men inte p.g.a. någon komplikation (Tabell 2). Tabell 2 UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 28 29 21 211 212 AKUTSJUKHUS 5 7 3 5 3 REHAB 4 3 5 8 7-15-
Anestesikomplikationer De anestesikomplikationer som inträffat under året och rapporterats i avvikelserapport är följande: Tre fall där anestesi avbrutits på grund av cirkulationsproblem eller syresättningsproblem. Tre patienter har haft svullen läpp efter operation och två fall med uppkomst av tandskada efter intubation. Fem patienter hade övergående sänkning av arteriell syremättnad (SO 2 ), Tabell 3. Tabell 3 ANESTESIKOMPLIKATIONER 211 212 ANESTESI AVBRYTS ARYTMI 3 CIRKULATIONSPROBLEM 2 SYRESÄTTNINGSPROBLEM 1 FLÄSKLÄPP 2 3 TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2 TANDSKADA 2 KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1 FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1 SO 2 FALL 4 5 Blödning, transfusion och cellsaveranvändning Peroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser, men ökat för SRS protes och myelopathi. Antalet patienter som fått blodtransfusion har minskat till 4 stycken. Cellsaveranvändningen har minskat, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under operation. 12 patienter har fått tillbaka blod via cellsavern. Se Fig. 16-18. PEROPERATIV BLÖDNING Fig. 16 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS -16-
Antal 1 8 6 4 2 TRANSFUSION 28 29 21 211 212 DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS Fig. 17 Antal 6 5 4 3 2 1 CELLSAVER & ÅTERGIVET BLOD Fig. 18 28 29 21 211 212 Återgivet blod DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION 212 SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES MYELOPATHI RIZOPATHI INGEN GRUPP Operationstekniska komplikationer Vi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedan kliniken startade, 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande,2 % av alla operationer. Frekvensen duraskador är oförändrad jämfört med 211 (5,6 %) och är i år 5,7 %. 4 patienter har re-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor, omsättning av felplacerade skruvar, släppt på distraktion i skruvsystem och justering av diskprotesläge (Fig. 19). Antal 5 4 3 2 1 OPERATIONSTEKNISKA KOMPLIKATIONER NERVROTSKADA DURASKADA IMPLANTAT PROBLEM STOR BLÖDNING (>15ml) Fig. 19 28 29 21 211 212-17-
Ny operation Re-operation under första vårdtillfället Den akuta re-operationsfrekvensen har minskat, från 1,1 % 211 till,6 % i år. Tre patienter re-opererades p.g.a. hematom, två p.g.a. implantatproblem Fig. 2. Antal 1 8 6 4 2 REOPERATION SAMMA VÅRDTILLFÄLLE Fig. 2 28 29 21 211 212 Re-operation vid nytt vårdtillfälle Re-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 62 patienter (8 %), en ökning jämfört föregående år (4,8 %). Orsakerna framgår av Fig. 21. 6 % av re-operationerna har utförts inom 1 år. Utöver vad som visas i diagrammet har 6 patienter re-opererats p.g.a. re-stenos, 7 p.g.a. pseudartros med förnyad fusion, 3 p.g.a. ryggsmärta efter dekompression för stenos, och 2 p.g.a. facettledssmärta efter diskprotes med bakre fusion. Dessutom har 19 patienter med index-operation på annan klinik genomgått re-operation. Ökningen av frekvensen reoperationer beror på att betydligt fler patienter än tidigare år re-opererats p.g.a. kvarvarande stenos efter dekompression. Antal 3 25 2 15 1 5 REOPERATION AV EGNA PATIENTER NYTT VÅRDTILLFÄLLE Fig. 21 28 29 21 211 212-18-
Kommentar Det har skett vissa förändringar i årets tekniska komplikationer och reoperationer jämfört med föregående år: 1. Inga re-operationer har behövt utföras p.g.a. liquor-läckage trots att frekvensen duraskador är oförändrad 2. Fler postoperativa blödningar (hematom) med cauda equina-påverkan har krävt reoperation, 8 (2 %) jämfört med 3(<1%) reoperationer 211. Detta är föremål för pågående händelseanalys, varför vi inte har någon klar orsak. Vi misstänker att det kan bero på ändrad rutin för trombosprofylax. 3. Betydligt fler patienter har re-opererats p.g.a. kvarvarande stenos. Ökningen beror framförallt på 14 fall av re-operation p.g.a. kvarvarande foraminal stenos. Vi har under året ägnat särskilt intresse åt de patienter som inte blivit helt smärtfria efter dekompression för spinal stenos. Diagnosen har ställts postoperativt efter utredning p.g.a. kvarstående ensidig nervrotssmärta. Om dessa ansträngningar leder till ett bättre slutresultat vet vi inte ännu. 1-årsuppföljning kommer att ske under 213 och kan rapporteras i kommande årsrapport. Ny index-operation Ny index-operation har utförts på 18 patienter varav 5 tidigare opererats på annat sjukhus. 58 patienter har tidigare opererats på SCG: av dessa har 16 patienter med tidigare dekompression genomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompression har genomgått kompletterande fusion, 1 patienter med tidigare dekompression och fusion har genomgått ny dekompression (6) resp. ny dekompression och fusion(4). 2 patienter med tidigare fusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression och fusion resp. extirpation av diskbråck. 6 tidigare diskbråcksopererade har genomgått fusion. Av halsryggspatienter har 3 patienter med tidigare foraminotomi genomgått ny foraminotomi (2) resp. främre fusion (1). 2 patienter med tidigare operation för cervicalt diskbråck har genomgått bakre dekompression och fusion resp. foraminotomi Medicinska komplikationer Vi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under Utskriven till annan vårdinstitution. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få. Dock har vi haft fler fallolyckor än tidigare år. Något entydigt orsaksmönster har vi inte kunnat se. Händelseanalys pågår. Antal 1 8 6 4 2 MEDICINSKA KOMPLIKATIONER Fig. 22 28 29 21 211 212-19-
Avvikelser Under 212 har avvikelserapporteringen fördubblats, vilket är en effekt av tydligare information ut i verksamheten om hur avvikelserapporteringsarbetet skall utföras. Vårdavdelningen har under 212 registrerat 51 avvikelser, operationsavdelningen 21, mottagning/administration 8, och rehab 1 st. Samtliga avvikelseärenden är avslutade och ingen av avvikelserna har varit av allvarligare karaktär. Tabell 5 AVVIKELSER 29 21 211 212 MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6 3 MEDICINSK TEKNIK 5 3 3 6 INSTRUMENT 1 3 2 OMVÅRDNAD 6 4 13 19 ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2 3 LÄKEMEDELSEFFEKTER - HANTERING 6 11 4 IT SYSTEM 1 ARBETSMILJÖ 2 1 TILLGÄNGLIGHET INFORMATION 1 2 13 ÖVRIGT 1 1 2 4 SUMMA: 18 83 41 81 Postoperativ smärta Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och vårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv smärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller peroralt (via munnen) till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på uppvakningsenheten. Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer det vara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering och kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under åren sett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten och på vårdavdelningen (Fig. 23). % SMÄRTA EFTER OPERATION 1 Fig. 23 8 6 4 2 28 29 21 211 212 28 29 21 211 212 POSTOP VÅRDAVDELNING INGEN/MINDRE MÅTTLIG/LÄTT- BEHANDLAD SVÅR/AKTIV SMÄRTLINDRING -2-
Postoperativt illamående/kräkningar Även detta skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och vårdavdelningen i tre kategorier: inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året, på vårdavdelningen. Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar Fig. 24. % 1 ILLAMÅENDE EFTER OPERATION Fig. 24 8 6 4 2 INGET ENSTAKA BESVÄRANDE 28 29 21 211 212 28 29 21 211 212 POSTOP VÅRDAVDELNING Urinvägarna KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim. Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är i stort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycket låg (Fig. 25). % 1 URINVÄGARNA Fig. 25 8 6 4 2 28 29 21 211 212 KAD URINTAPPNING UVI -21-
Hud- och sårproblem under vårdtiden Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion på förbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av byte av förbandsmaterial. Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat något under åren (Fig. 26). % 1 HUD-& SÅRPROBLEM UNDER VÅRDTIDEN Fig. 26 8 6 4 2 28 29 21 211 212 HUDREAKTION FÖRBAND BLÅSBILDNING MISSTÄNKT SÅRINFEKTION Sårinfektioner Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister. Vi skickar en enkät 3 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar om förekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar vi sårinfektion. De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka och uppgår i år till 6,5 %. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskild orsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker. Under året har 2 djupa infektioner diagnosticerats, vilket innebär att vi sedan kliniken startade haft sammanlagt 6 djupa infektioner, vilket motsvarar ca,16 % (Fig. 27). % SÅRINFEKTION 1 8 6 4 2 Fig. 27 28 29 21 211 212 YTLIG DJUP REOP -22-
Anmälningar Under året har 13 patienter anmälts till LÖF, varav 6 fått ersättning. Två anmälningar har gjorts till Socialstyrelsen. Tabell 6 Anmälningar 28 29 21 211 212 PSR anm. datum 1 6 6 5 13 Ersättning anm. datum 5 3 1 6 Patientnämnden Socialstyrelsen 1 2 HSAN C. RESULTATMÅTT Resultaten baseras på 211 års 828 operationer, varav 752 är index-operationer möjliga att följa upp. Primärregistreringen är1% medan uppföljningsfrekvensen fortfarande är för låg (9 % 1 år och 8 % 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening), se Fig. 28. REGISTRERING OCH UPPFÖLJNING SVENSKA RYGGREGISTRET OCH VKR Fig. 28 1% 8% 6% 4% 28 29 21 211 212 2% % REGISTRERADE UPPFÖLJNING 1 ÅR UPPFÖLJNING 2 ÅR VKR Patientskattad förbättring Ländrygg I Fig. 29-34 redovisas preoperativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D, smärta med VAS och funktion med ODI. Det har inte skett några stora förändringar i vare sig livskvalitet, smärta eller funktion för någon resultatgrupp preoperativt under året. Postoperativt föreligger inte heller några stora förändringar över tid för någon av resultatgrupperna, förutom SRS-gruppen som visar lite sämre resultat jämfört med tidigare år. Generellt har 1-års resultaten för samtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre än riksgenomsnittet. -23-
Fig. 35-41 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses inga entydiga förändringar jämfört med föregående år, förutom att SRS-gruppen är lite sämre och diskbråckspatienter fortsatt förbättrade. Fig. 42-48 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns en trend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt inga tydliga trender. Av de SRS-patienter som opererats med protes har 2 st. följts upp. Halsrygg Fig. 49-5 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning för halsrygg-rizopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 51 och 54 visar livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och rizopathi. Fig. 55 visar EMS för myelopathi. Fig. 53+56 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathi respektive rizopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gäller myelopathi och för rizopathi, bortsett från första året där endast ett litet fåtal patienter opererades, har någon större förändring inte skett. Generellt är resultaten, med samtliga resultatmått, för alla resultatgrupperna, bättre än eller i paritet med landet i övrigt. När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om att svarsalternativen Helt försvunnit och Mycket bättre tillsammans innebär en rejäl förbättring medan alternativen Något bättre är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ett gott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 95 %, för stenos med dekompression i 58 %, stenos fusion i 6 %, för isthmisk spondylolisthes i 63 % och för SRS fusion 63 %. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patient skattar sig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i %, 7 %, 5 %, 6 % och 8 %. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation varierar från 65 % för SRS till 84 % för ländryggsdiskbråck (Fig. 52 & 42). EQ5D PREOPERATIVT - LÄNDRYGG Fig. 29 1,,8,6,4,2 28 29 21 211 212 Övriga, -24-
EQ5D UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG Fig. 3 1,,8,6,4,2, 28 29 21 211 Övriga 1 8 6 4 2 VAS PREOPERATIVT - LÄNDRYGG Fig. 31 28 29 21 211 212 Övriga 1 8 6 4 2 VAS UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG Fig. 32 28 29 21 211 Övriga -25-
ODI PREOPERATIVT - LÄNDRYGG Fig. 33 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 Övriga ODI UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG Fig. 34 1 8 6 4 2 28 29 21 211 Övriga % 1 8 6 4 2 GA UPPFÖLJNING 1 ÅR -LÄNDRYGG Fig. 35 DISKBRÅCK Ingen före op STENOS/ DEKOMPRESSION HELT BRA/ MKT BÄTTRE STENOS/ FUSION SPONDYLO- LISTHES SRS FUSION SRS PROTES NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE -26-
% 1 8 6 GA DISKBRÅCK Fig. 36 27 28 29 4 21 2 Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE 211 ÖVRIGA % 1 8 6 GA SPINAL STENOS DEKOMPRESSION Fig. 37 27 28 29 4 21 2 Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE 211 ÖVRIGA % 1 8 6 GA SPINAL STENOS FUSION Fig. 38 27 28 29 4 21 2 Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE 211 ÖVRIGA -27-
% 1 8 6 GA SPONDYLOLISTHES Fig. 39 27 28 29 4 2 21 211 ÖVRIGA Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE % 1 8 6 GA SRS FUSION Fig. 4 27 28 29 4 21 2 Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE 211 ÖVRIGA % 1 8 6 GA SRS PROTES Fig. 41 27 28 29 4 21 2 Ingen före op HELT BRA/ MKT BÄTTRE NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE 211 ÖVRIGA -28-
% 1 8 6 4 2 NÖJDHET UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG Fig. 42 DISKBRÅCK STENOS/ DEK. STENOS/ FUSION SPONDY- LOLISTHES SRS FUSION SRS PROTES NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD % 1 8 6 4 2 NÖJDHET DISKBRÅCK NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 43 27 28 29 21 211 ÖVRIGA % 1 8 6 4 2 NÖJDHET SPINAL STENOS DEKOMPRESSION NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 44 27 28 29 21 211 ÖVRIGA -29-
% 1 8 6 4 2 NÖJDHET SPINAL STENOS FUSION NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 45 27 28 29 21 211 ÖVRIGA % 1 8 6 4 2 NÖJDHET SPONDYLOLISTHES NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 46 27 28 29 21 211 ÖVRIGA % 1 8 6 4 2 NÖJDHET SRS FUSION NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 47 27 28 29 21 211 ÖVRIGA -3-
% 1 8 6 4 2 NÖJDHET SRS PROTES NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 48 27 28 29 21 211 ÖVRIGA VAS ARM RIZOPATHI Fig. 49 1 8 6 4 2 27 28 29 21 211 212 Övriga PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT % 1 NDI RIZOPATHI Fig. 5 8 6 4 2 27 28 29 21 211 212 Övriga PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT -31-
EQ5D RIZOPATHI Fig. 51 1,,8,6,4,2, 27 28 29 21 211 212 Övriga PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT % 1 8 6 GA RIZOPATHI Fig. 52 27 28 29 4 21 2 INGEN FÖRE OP HELT BRA / MYCKET BÄTTRE NGT FÖRBÄTTRAD OFÖRÄNDRAD FÖRSÄMRAD 211 ÖVRIGA % 1 8 6 4 2 NÖJDHET RIZOPATHI NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 53 27 28 29 21 211 ÖVRIGA -32-
EQ5D MYELOPATHI Fig. 54 1,,8,6,4,2 27 28 29 21 211 212 Övriga, PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT EMS, MYELOPATHI Fig. 55 2 15 1 5 28 29 21 211 212 Övriga PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT % 1 8 6 4 2 NÖJDHET MYELOPATHI NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD Fig. 56 27 28 29 21 211 ÖVRIGA -33-
Patientupplevd vårdkvalitet Under våren 212 genomfördes Indikators nationella patientenkät för patientupplevd kvalitet inom öppen och slutenvården. Sammanfattningsvis har 2 enkäter skickats ut inom öppenvården med svarsfrekvens på 132, korrigerad svarsfrekvens på 68 %. För slutenvården skickades 89 enkäter ut med svarsfrekvens på 67, korrigerad svarsfrekvens på 77 %. Resultatet visar att vi fortsatt har god kvalitet på omvårdnaden och som i tidigare mätningar ligger vi högre än riksgenomsnittet i de flesta aspekterna. Tillgänglighetsfrågan är ett mått på hur länge man fått vänta på mottagningsbesök resp. operation. För tillgänglighet har vi fortsatt lägre nöjdhet än genomsnitt för regionen/riket. Eftersom vi inte har långa väntetider vare sig till mottagning eller operation, är en trolig förklaring att man som patient ser hela väntetiden och inkluderar den tid man fått vänta i den offentliga vården innan man blev remitterad vidare till oss. % 1 8 6 4 2 Indikator - Patientupplevd kvalitet 212 Fig. 57 Öppenvård Slutenvård -34-
Indikatorer Öppenvård -35-
Indikatorer Slutenvård -36-
Utfallet för vår ordinarie 3-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 % utmärkt, 24 % mycket bra och 5 % bra. Fråga 3 Har du behövt söka sjukvård för någon annan komplikation till din operation? 46 Ja För vad? För vad? Lunginflammation 1 Urinvägsinfektion 14 Hjärtsvikt 3 Förbandsbyte 6 Smärta / värk 9 Blodpropp 2 Är/var du behandlad med blodförtunnande läkemedel? 2 Annat 11 Fråga 4 Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 71% 24% 5% % % Fråga 5 Ja, helt och hållet Delvis Nej Kände du dig bemött med respekt och på en hänsynsfullt sätt av läkarna? 97% 3% % Fråga 6 Ja, helt och hållet Delvis Nej Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av personalen på operation och vårdavdelningen? 97% 3% % Fråga 7 Ja, helt och hållet Delvis Nej Fick du tillräcklig information och vägledning när du blev utskriven? 81% 17% 1% Fråga 8 Ja, helt och hållet Delvis Nej Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? 92% 8% 1% Fråga 9 Ja, helt och hållet Delvis Nej Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? ( Avser även recept) 81% 14% 5% -37-
FORSKNING OCH UTBILDNING Avslutad forskning under året Svenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/icke fusion i samband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda. Uppföljning pågår. Fabian Jacobsson Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Operationerna klara. Insamling av uppföljningsdata pågår. Olle Hägg Pågående forskning Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind Doktorandprojekt randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid cervikal rizopathi, Bengt Lind handledare. Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med Yrkesortopeden SU/Sahlgrenska. Olle Hägg Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammans med en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vid Rikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdande diskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen. Olle Hägg Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseende preoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg. Planerad forskning Utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion för SRS ländrygg. Hans Laestander Utbildning och annan akademisk verksamhet? Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för blivande ryggkirurger) som i år hölls vid Stockholm Spine Center, i regi av Svensk Ryggkirurgisk Förening. Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research Society) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsatt arbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi). Deltar även i en expertpanel i SBU med utredning av Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i ländryggen. -38-
PLANERING INFÖR 213 I 211 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: 1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %. 2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %. 3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operation. Under det gångna året har sårinfektionsfrekvens ökat något. En händelseanalys enligt patientsäkerhetslagen har påbörjats för att klarlägga orsakerna till detta. Den är ännu inte avslutad, varför några säkra slutsatser inte kan formuleras ännu. Den ökade frekvensen postoperativ blödning blir också föremål för en händelseanalys. Väntetiden till mottagning och operation håller sig nu i stort sett inom 2 månader vardera. En tredje händelseanalys görs av fall-incidenterna på vårdavdelningen. Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter: 1. Ovan nämnda analyser av sårinfektioner, postoperativ blödning och fall-incidenter. 2. Fortsatt problemkonferenser varje vecka. 3. Komplikationskonferens varje halvår med granskning av genomförda re-operationer. 4. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst risk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI. 5. Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. Informationsbrister var den viktigaste kritiken i årets patientnöjdhetsenkät. Målen för 211 kvarstår: 1. Sårinfektion högst 2 %. 2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %. 3. Minska re-operationsfrekvensen för postoperativ blödning till <1%. Spine Center Göteborg 213-4-11 Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind -39-