Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll Maj 2010 Birgitta Fritzdotter
Den nya vattenförvaltningen Bättre helhetsgrepp på samhällsplanering Integrering av vattenfrågorna i den fysiska planeringen Utgår från avrinningsområden
Kommunerna viktig kugge i förvaltningen av vattenresurserna naturlig nivå utifrån den demokratiska processen enligt PBL upprättar den obligatoriska ÖP
Kommunen berörs av direktivet som ansvarig för mark- och vattenplanering enligt PBL tillsynsmyndighet enligt Miljöbalken VA-ansvarig enligt Allmänna Vattentjänstlagen ansvarig för vattenskyddsområden
Kommunens roll skapa balans mellan bevarande och skydd respektive nyttjande och exploatering har stora möjligheter att påverka beslut om hur de egna vattenresurserna/miljön behandlas
Vattenförvaltningens effekt på ÖP Miljökvalitetsnormer MKN ÖP ska ange hur man avser att säkerställa gällande MKN (PBL 4 kap 1 ) Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget skall visa om risk finns för att en MKN inte kan uppfyllas (PBL 4 kap 9 ) Åtgärdsprogram ÅP Ansvarsfördelning och mål för olika insatser - vilka verksamheter är berörda? - när ska MKN vara uppfylld? - kommunens åtgärder forts.
ÅP utgör ett tydligt planeringsunderlag till ÖP bra verktyg och hjälp För vatten är ÅP redan fastställt genom beslut i vattendelegationerna i dec 2009 Skyldigheten följer av Miljöbalken 5 kap. 8 ÅP riktar sig i första hand till myndigheter och kommuner
Vattenråden ramdirektivet trycker särskilt på demokratisk medverkan motiv till att vattenråden bildats ta tillvara vattenrådens samlade kompetens i översiktsplanerarbetet - mycket användbar och tillgänglig vattenkompetens vattenråden kan själva initiera sin medverkan i ÖParbetet t.ex genom att hjälpa till med tolkningen av vattenförvaltningens beslut och genom att bidra med de olika verksamheternas framtida planer som har betydelse för den fysiska planeringen Samverkan mellan vattenråd och kommuner ger möjlighet att påverka mål, program, planer och genomförande
Plandokument för vattenfrågor planöversikter/vattenplaner mer eller mindre använda i ÖP-arbetet aktualiseras än mer nu, då hänsyn till vattenförvaltningens ambitioner ska tas vattenplaner kontra tematiskt tillägg om vatten beslutet om MKN och ÅP i december -09 bör föranleda en översyn av kommunens ÖP fördjupade ÅP inom respektive VRO blir användbara dokument
Förhållningssätt vid ÖP-planering jobba regionalt/samverka med varandra i det som går gemensamt ÖP-upplägg? tydliggör vad som gäller och planeras inom vattenförvaltningen för de aktuella planområdena förankra arbetet i de berörda områdenas kommuner vattenrådens kommunala representanter är naturliga ingångar för detta
Utgångspunkter med särskild hänsyn till vattenfrågorna Länsstyrelsens underlagsmaterial om mark-och vattenförhållandena inom länet www.gis.lst.se visar avrinningsområdenas gränser, sjöar och vattendrag, kustområden och grundvattenförekomster viktigast underlag finns hos Vattenmyndigheten genom www.viss.lst.se och www.vattenkartan.se. VISS och Vattenkartan kommer att bli alltmer konkreta och verifierade underlag med tiden fr o m december-09 finns också de beslutade dokumenten Förvaltningsplan FP, Miljökvalitetsnormerna MKN och Åtgärdsprogrammet ÅP som ett fastställt planeringsunderlag för åren 2010-2015
Principiell arbetsgångplanering beträffande vatten arbetsredskap konceptuell modell för aktuellt avrinningsområde hantera sambanden ev. via datormodell modellering ger möjligheter till simulering öka detaljeringsgraden stegvis inledande analys kan följas av ökande ambitionsnivå för de frågor som är viktigast skaffa/införliva de kunskaper och statusbedömningar/ källfördelningsanalyser som finns att tillgå från länsstyrelsen/vattenmyndigheten/vattenråden
kritiska moment/inbyggda konflikter är viktiga att lyfta upp och helst lösa under planeringsarbetet - prioritera det viktigaste - koncentrera resurser för störst utdelning - skapa fokuspunkter - eftersträva helhetsperspektiv lyft siktet! - tänk i ARO i problemanalysen - ta stöd i ÅP! - inventera allt relevant material som redan finns att tillgå för att skapa en gemensam målbild
Intressen och verksamheter inom aktuellt ARO Precisera frågeställningar utifrån de intressen och verksamheter som är aktuella inom ARO:t Sociala värden: rekreation, bad, fiske båtsport, kulturhistoria, vattenestetik Naturvärden: ekologi, naturresurser, fria stränder Tekniska värden: vattenförsörjning, bevattning, recipient, farleder, energiutvinning, yrkesfiske
Karakterisering identifiera alla ARO inom kommunen beskriv resp ARO:s karaktär, verksamheter och intresseområden t ex VA-verksamhet, kraftverk, fiskodlingar, bad, naturvärden grundvattenförekomster - värden för vattenförsörjningen - nuvarande och kommande beskriv hydrologin flöden tillflöden inom hela ARO:t utjämningsmagasin översvämningsrisker m.m.
Datainsamling Data som berör vatten: markanvändningskartor regleringsdata vattenuttag och punktutsläpp nyttjande för rekreation och friluftsliv Uppgifter om status och påverkan: de olika vattenförekomsternas statusklassning ekologisk status påverkansdata och ev. källfördelningsanalys åtgärdsbedömningar beslutade och kommande åtgärdsbehov
Underlag i andra dokument Klimat- och sårbarhetsutredningen länsstyrelsens stöd till kommunerna behövs utifrån väntade konsekvenser Strandskydd handbok 2009:4 Regionala utvecklingsprogrammet RUP
Problemanalys utifrån alla data kan en problemanalys göras påverkan och risker identifieras (kvantitet/kvalitet) punktkällor och diffusa källor klarläggs vilka samband finns? Orsak och verkan. Sverige blir blötare och varmare höga flöden, översvämningar mer frekventa- kan påverka dricksvatten, avlopp, dagvatten tydliggör vilka källor till påverkan som är viktigast i tidigt skede skapa sig en uppfattning om varje ARO:s förutsättningar problem/tillgångar anpassa den fysiska planeringen efter de framtida riskerna
forts Problemanalys omprövningar av vattendomar kan bli aktuellt ökat vattenskyddsarbete är önskvärt ytvatten och grundvatten bör belysas integrerat bedöm utifrån kända fakta vad som utgör risker och vad som kräver skydd för att behålla, alternativt uppnå god vattenstatus med ovanstående som underlag vägs olika etableringar in beträffande placering och krav på verksamheter utifrån vattenpåverkan ändrad markanvändning kan bli aktuellt lokalt vilket bör avspeglas i översiktsplanen
Mellankommunal samverkan Vattenförvaltningen förutsätter kommunal samverkan 1. formulera, lokalisera strategiska frågor mellan berörda kommuner. Gemensamt ställningstagande om relevanta frågor i t ex vattenråden 2. samarbetsprojekt för att ta fram mål, riktlinjer, policys och beslut 3. inarbetas i respektive översiktsplan enligt PBL
Regionalt ÖP-projekt? Projekt om översiktsplanering - med särskild hänsyn till vattenfrågorna? Skapa modell för arbetet i regionen? Stämmer bra med planering utifrån avrinningsområden och om en mer strategisk planering enligt nya PBL samt till den regionala utvecklingsplaneringen
Länsstyrelsens roll? se över underlagsmaterial t ex anpassade underlagskartor dialog med kommunerna utifrån FP och ÅP initiera mellankommunal samverkan i ÖP-arbetet (ska tillses i granskningsyttrandet enl PBL 12:1) Länets vattenskydd för dricksvatten ska bevakas och initieras samverka med kommunerna om naturskydd, kustnära frågor, turistintressen m.m. planerare och vattenexperter bör engagera sig parallellt uppmuntra samverkan med vattenråden