Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm
Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?
Användning av soja i Sverige 230 tusen ton soja importerades 2009 (SJV) 103 000 ton nötkreatur (90 000 ton till mjölkkor) 93 000 ton till fjäderfä 33 000 ton till grisarna C Swensson, 2010
Användning av raps i Sverige 303 tusen ton rapsprodukter användes i foderblandningar under 2009 (SJV) 212 000 ton nötkreatur 38 000 ton till fjäderfä 53 000 ton till grisarna 180 000 ton importerades (60%)
Soja till fjäderfä enligt SJV 2008 Totalt 540 tusen ton fabrikstillverkat foder 95 tusen ton soja eller i genomsnitt 17,5 % soja Ungefär lika mycket värphönsfoder som slaktkycklingfoder men ca 80 % av sojan används till slaktkycklingar. Ca 10% av företagen blandar själva sojan utgör ca 16% av allt foder till fjäderfä
Soja till grisar (enligt SJV 2008) Totalt 402 tusen ton foder, ca 60% till slaktsvin 35 tusen ton soja eller i genomsnitt 7,5 % soja Mer än 50% av lantbrukarna blandar eget foder. Totala volymen foder skattas till över 1 M ton. Sojan utgör ca 3% av allt foder till grisar
Soja till nötkreatur (enligt SJV 2008) Totalt 1 M ton kraftfoder, drygt 80% till mjölkkor 115 tusen ton soja eller i genomsnitt 11 % soja Men nötkreaturen äter också grovfoder.
Soja till mjölkkor + rekrytering Totalt 3,5 M ton torrsubstans foder 100 tusen ton soja sojan utgör ca 3% av mjölkkornas foder (Rapport 7059-P Svensk Mjölk, Emanuelson m.fl.)
Sojans baksidor Marktransformeringen i Brasilien Bekämpningsmedelsanvändningen Biologiska mångfalden hotas Långa transporter Etiska överväganden Salmonella-risk
Sojan är ett bra proteinfoder Bra aminosyra sammansättning Oftast prismässigt konkurrenskraftig Passar till alla djurslag Finns stora volymer Fungerar det utan? Hur påverkas produktionen?
K. Elwinger, 2010
Värphöns och slaktkyckling Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med en kombination av t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Potatisprotein Solrosor Hampa I ekologisk produktion, särskilt slaktkyckling, är det svårt man tvingas använda fiskmjöl
Ex på standardfoder, proteinråvaror, % Värphöns (soja) Slaktkyckling (soja) Ärtor 10 5 15 Rapsmjöl 10 5 5 Drank 5 Sojamjöl 3,5 20 - Majsglutenmjöl/ Maltgroddar 1,5 6 Potatisprotein 6 Inkl syntetiska aminosyror Slaktkyckling (utan soja)
Solros till slaktkycklingar Solroskaka 0.00 10.00 20.00 30.00 Majs 63.71 56.02 48.34 40.66 Majsglutenmjöl 6.00 6.00 6.00 6.00 Ärter 15.00 15.00 15.00 15.00 Potatisprotein 9.96 7.87 5.78 3.68 DL-Metionin 0.14 0.11 0.08 0.05 L-Lysin HCL 0.24 0.23 0.24 0.24 Övrigt 4.97 4.77 4.57 4.36 ME (MJ/kg) 12.80 12.10 11.41 10.71 Protein, g/kg 195 195 195 195 Lysin 11.6 11.0 10.4 9.8 Metionin 5.34 5.05 4.76 4.50 Met + cys 8.5 8.3 8.0 7.8 Treonin 8.3 8.0 7.7 7.4 Växttråd 29 64 98 133 Solroskaka, % 0 10 20 30 Viktökning, 15 till 31 dagar, kg 1.28 1.37 1.40 1.39 Kg foder/kg viktökning 1.72 1.80 1.70 1.78 Smältbarhet, % Energi 79 73 70 64 Protein 81 81 84 83 Fett 87 86 91 91 Kalmendal, R. 2010
Agro-Aqua cirkulation
Slaktsvin och suggor Under förutsättning att vi får använda renframställda aminosyror så fungera det bra med t.ex. Baljväxter och rapsprodukter Drank Potatisprotein Tidigt skördat vallfoder I ekologisk produktion blir det svårt, smågrisar kräver soja om man inte får använda aminosyror
Ärter (20%) och rapsmjöl (10%) till smågrisar i konventionell produktion inkl aminosyror, info Svin Nr 104 Besättning 1 Besättning 2 Besättning 3 Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Kontroll Ärter/ Raps Raps Raps Vikt,start 9.1 9,1 10,0 10,0 9,5 9,6 Döda,% 1,9 2,4 5,8 4,5 3,8 3,4 Diarre, antal/gris 0 0 0,17 0,17 0,08 0,08 FEs/kg 1,75 1,83* 1,67 1,70 1,72 1,77* DTV,g 559 523* 573 558 565 537* DTV=daglig tillväxt L. Göransson, 2010
Kompensatorisk tillväxt Tillväxt fasutfoder enhetsfoder Kompensatorisk tillväxt L. Göransson, 2010 Dagar
Vitblommig åkerböna till suggor effekt på fruktsamhet? Maria Neil, 2010
Mjölkkor och ungdjur Det fungerar utmärkt med ett högkvalitativt vallfoder och kombinationer av t.ex. Rapsprodukter (inkl värmebehandlade produkter) Baljväxter Sockerbetsbiprodukter Drank Potatisprotein Majsglutenmjöl Men i ekologisk produktion blir det svårare
Ex på kraftfoder till mjölkkor utan soja Ingrediens % av ts Havre 23,4 Korn 23,2 Vetekli 7 Rapsfrö 2,5 Rapskaka 12,5 Ärter 20 Betfiber 9 Mineral o. vitamin 2,4 Per kg ts Råprotein, % 17,2 MJ omsb. energi 13,2 (Patel mfl 2009)
Råvara Ex på kraftfoderblandningar (Bertilsson, 2007) Drankkraftfoder Raps-kraftfoder Agrodrank 42 0 Rapskaka +Expromjöl 0 39 Spannmål 40,5 44,4 Betfiber o. melass 12 12 Mineraler 5,5 4,6
Mjölkavkastning, kg ECM/ko o. dag Vid utfodring av kraftfoder med olika proteinkomplettering i kombination med ensilage med låg eller hög proteinhalt (Bertilsson, 2007) 30 29 28 27 27,4 28,2 26,7 29,3 Låg Rp Hög Rp 26 25,7 25,8 25 24 23 Drank Drank o raps Raps
Men varför använder vi inte mer av de alternativ som finns till sojan? PRISFRÅGA! Baljväxter - tillgång Rapsprodukter tillgång och pris Potatisprotein dyrt! Majsglutenmjöl dyrt! Musselmjöl - tillgång Solrosor och hampa - tillgång Drank politik etanol eller ej Soja från italien eller östeuropa kanske på sikt
Arealutveckling ärter/åkerböna C. Swensson, 2010
Arealutveckling rapsgrödor C. Swensson, 2010
Hur kan vi ersätta 230 000 ton soja? Fodermedel Använd volym, ton Omräkning Behov ärter /åkerböna, ton Behov rapsmjöl, ton Sojamjöl 230 000 * 1,8 420 000 Palmkärnkaka (20% rp) Raps, främst mjöl, import 60 000 * 1 60 000 180 000 180 000 Drank? Osäker framtid Solroskaka/ Hampa 2 000 Potatisprot. 4 000?? Musselmjöl Aminosyror Finns potential Finna potential
Sammanfattning Nötkreaturen klarar sig bra utan sojan (småkalvar?) Värphöns, slaktkyckling, slaktsvin och suggor klarar sig bra om renframställda aminosyror får användas Problemet är att tillgången på vissa råvaror är mycket begränsad Lågt proteininnehåll i vissa inhemska proteinråvaror Växtförädlarna bör samarbeta med utfodringsexperterna STIMULERA ODLINGEN AV PROTEINGRÖDOR I SE
Det framtida jordbruket ny rapport av Karl-Ivar Kumm Det svenska jordbrukets akilleshäl är enligt utvärderingen dålig ekonomisk hållbarhet snarare än bristande miljömässig hållbarhet. Inhemska, miljövänliga produktionsmetoder är inte till så stor nytta om produkterna konkurreras ut av mindre miljövänliga importvaror.
Baljväxter och raps, aa Rp, % Lysin (Lys) % Metionin (Met), % Lys/rp Ärtor 20,7 1,49 0,20 7,2 1,0 Åkerbönor 26,8 1,72 0,19 6,4 0,7 Met/rp Lupiner 34,1 1,66 0,27 4,9 0,8 Sojabönor 35,2 2,18 0,53 6,2 1,5 Rapsfrö 19,1 1,19 0,41 6,2 2,2 L. Hermansson, 2010
Ekonomiska effekter av att enbart använda europeiska råvaror till mjölkkor beräknat Ekonomiskt netto, kr/ko och år Ekonomiskt netto, kr/kg mjölk på foderpriser 2005 9 000 kg ECM 10 500 kg ECM - (800 1000) - (1100 1200) - (0,09 0,11) - (0,11-0,12) * Minskade fetthalter: -0,1procentenheter * Färdigfoder resp. koncentrat beräknades kosta 10% resp 20% mer än dagens sortiment Emanuelson mfl, 2006