Nämndens plan med budget 2015

Bilaga 1 Nämndens plan med budget 2015 Bildningsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 4 1.1.1 Bildningsnämnden... 4 2 Löpande verksamhet... 6 3 Övergripande mål och resultatmål... 10 3.1 Ortsutveckling... 10 3.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 10 3.1.2 Resultatmål... 11 3.2 Kultur och fritid... 11 3.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 11 3.3 Skola... 12 3.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 13 3.3.2 Resultatmål... 21 3.4 Omsorg och trygghet... 22 3.4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 23 3.4.2 Resultatmål... 23 3.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 23 3.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 24 3.5.2 Resultatmål... 25 3.6 Ekonomi och organisation... 25 3.6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 25 3.6.2 Resultatmål... 28 4 Driftsbudget 2014... 29 4.1 Internbudget bildningsförvaltningen 2015... 29 4.1.1 Nämnd... 29 4.1.2 Förvaltning... 29 4.1.3 Kulturskola... 29 4.1.4 Modersmål... 30 4.1.5 Elevhälsa... 30 4.1.6 Förskola... 30 4.1.7 Grundskola... 31 4.1.8 Grundsärskola... 32 2

4.1.9 Fritidshem... 33 4.1.10 Gymnasieskola... 34 4.1.11 Gymnasiesärskolan... 35 4.1.12 Fritidsgårdar... 36 4.1.13 Måltider, städ och vaktmästeri... 36 5 Investeringsbudget 2015-2017... 37 6 Förstudier 2015... 39 3

1 Inledning 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta 1.1.1 Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. 1.1.1.1 Verksamhetsfakta Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola 1575 1517 1546 1620 1644 1632 1679 1679 1679 Antal barn i pedagogisk omsorg 15 11 13 11 11 11 12 12 12 Antal elever i grundsärskola 73 75 74 75 81 78 81 81 81 Antal elever i grundskola 3586 3655 3620 3676 3725 3700 3767 3767 3767 Antal barn i fritidshem 1104 1321 1213 1289 1383 1336 1465 1471 1468 Antal elever i gymnasieskolan 1208 1159 1184 1147 1103 1125 1141 1141 1141 Antal elever i gymnasiesärskolan 40 49 45 49 41 45 41 41 41 Prognos 2015 i tabellen ovan visar antal barn/elever som bildningsnämnden fått budget för. Verkligt antal barn/elever kommer med stor sannolikhet att överstiga budgeterat då tillströmningen av barn/elever under de sista åren varit större än vad som ingår i SCB:s beräkningsunderlag. Prognos för antal barn och elever höst 2014 samt vår och höst 2015 är baserad på SCB:s befolkningsstatistik framtagen i mars 2014. Prognosen visar en konstant ökning av antalet barn och elever i bildningsförvaltningens verksamhet de kommande fem åren. Antalet barn i förskolan förväntas öka med drygt 200 barn mellan 2014 och 2018. Under samma period beräknas antalet elever i grundskola öka med drygt 400 barn och kopplat till det kommer antalet barn i fritidshem att öka med knappt 300. Inom gymnasieskolan beräknas en ökning med drygt 100 elever. 4

Inom förskolan har antalet barn de sista fem åren ökat med drygt 50 st och inom grundskolan har elevunderlaget ökat med drygt 70 elever. Under samma period har friskolorna trätt in på marknaden och kommunens egen regiverksamhet har förlorat 500 elever till friskolorna. Antalet Katrineholmselever i gymnasieskolan har under de sista fem åren minskat med nästan 300 elever. Under samma period har över 700 barn och ungdomar från andra länder kommit till Katrineholm och en stor del av dessa barn finns nu i bildningsförvaltningens verksamhet. Hade dessa barn inte kommit hade antalet barn och ungdomar i förvaltningens verksamheter minskat markant. Antalet barn och ungdomar från andra länder fortsätter att öka och till och med augusti 2014 hade kommunen under året tagit emot 161 nyanlända barn och ungdomar och ytterligare 129 barn och ungdomar var aviserade. Antalet elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har ökat och kommer enligt prognosen att fortsätta öka. Ökningen består i huvudsak av elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun. 5

2 Löpande verksamhet Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår två verksamhetschefer. Från och med 1 augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för hela förvaltningens planering, uppföljning, resultat och budget både gentemot det statliga och det kommunala uppdraget. Förvaltningschefen leder bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningschefen är firmatecknare och ytterst ansvarig i förvaltningens myndighetsutövning. Underställda förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är förvaltningskontorets och rektorernas/förskolechefernas närmaste chef. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för ledning, planering och uppföljning av förvaltningskontorets verksamhet och ansvarsområden (se nedan) och viss myndighetsutövning. Fokus ska vara alla kommunens barn och ungdomar. Verksamhetschef 2 har ansvar för ledning, planering och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i egen regi - Katrineholms skolor 1-19 år. Förvaltningskontoret omfattar personal som svarar för ekonomisk planering, uppföljning och kontroll, nämndsekretariat och kanslifunktion. Inom förvaltningskontorets ansvarsområde finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna, exempelvis; Samordning av skolskjutsadministrationen och säkerhetsfrågor Skolbio och AV-media Handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola Genomförande av kvalitetsuppföljning Administration av barnomsorg Genusmedveten styrning Utveckling av lärplattformen Lärknuten som pedagogiskt stöd i verksamheterna KomTek Lektor inom språk Förskola/pedagogisk omsorg Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (fyra månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3-5- åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (upp till 20 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon. Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ fritidshem. Föräldrar kan välja plats i förskolan inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). I kommunen finns två fristående förskolor, Lyckebobarnen i Katrineholms tätort samt Floda friförskola som drivs av Flodabygdens friskoleförening. Pedagogisk omsorg finns för närvarande i Forssjö. Fr.o.m. 1 juli 2011 är kommunerna skyldiga att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen. 6

Förskolan erbjuder genom modersmålspedagoger språkstöd på modersmålet, om än i begränsad omfattning. Inom förskolan finns idag tillgång till en lärplatta per förskoleavdelning. Förskoleklass-grundskola-fritidshem För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har intresse för musik, dans eller bild- och form söka till musik-, dans- eller bild- och formklass. På de olika skolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen - interkulturella enheten. Verksamheten tilldelas liksom övriga grundskolor skolpeng efter hur många elever som finns i verksamheten månad för månad. På interkulturella enheten kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på elevernas skolbakgrund. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskola och gymnasieskola. Alla lärare inom grundskolan som är anställda på minst 50 % har en egen dator och bland eleverna finns det tillgång till ca en dator per sju elever. Många klassrum är även utrustade med smartboard. Lärplattor finns i viss utsträckning på 7-9 skolorna. Grundsärskola Grundsärskolan ger elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar tre verksamhetsområden; grundsärskolan Ängen, träningsskolan Stenkullen samt Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan har pedagoger och elever tillgång till samma IT-utrustning som den ordinarie grundskolan men utöver detta har eleverna också tillgång till lärplattor. Gymnasieskola Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats. För elever som ännu inte är behöriga för gymnasieskolan erbjuds fem olika introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs i fyra egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet. Elever från Katrineholm kan även välja att studera inom någon av de kommuner som omfattas av samarbetsavtalet "Kolmårdsgrannar" där Finspång, Vingåker, Nyköping, Norrköping och Oxelösund ingår, hos en friskola eller i en annan kommun i de fall Katrineholms gymnasieskolor inte erbjuder utbildningen. Katrineholms gymnasieskolor erbjuder 15 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Inom Katrineholms gymnasieskolor har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator. Ellwynska skolan certifierades 2013 som ett lokalt vård- och omsorgscollege och utbildningen drivs i en nära samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och 7

socialförvaltningen i Flen och Vingåker samt landstinget. I samarbete med landstinget Sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Katrineholms tekniska college (KTC) certifierades 2012 och är ett samarbete inom naturvetenskap och teknikområdet mellan Katrineholms kommun och näringslivet ingår. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar. Genom ett nära samarbete utformas innehållet i utbildningarna för att passa näringslivets behov. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan erbjuder tre olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. Inom Katrineholms gymnasiesärskola har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator. Studie- och yrkesvägledning All studie- och yrkesvägledning är från hösten 2014 organiserad under en av gymnasieskolans rektorer och har i uppdrag att arbeta i ett 1-19 perspektiv. Respektive studie- och yrkesvägledare är fysiskt placerad på kommunenens olika skolor. Elevhälsa Tillgången till elevhälsa är lagstadgad och finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande, utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för-, grund- och gymnasieskolan samlas kompetensen inom en central enhet - Elevhälsan. Här finns skolhälsovården, skolpsykolog, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare och från och med 2013 även förvaltningens skoldatatek. Inom elevhälsan finns även kuratorsstöd för förskola och grundskola medan kuratorsstödet för gymnasieskolan finns organiserat under resp. skolenhet. Målsättningen är att stödinsatser ska sättas in tidigt och att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp. Skoldatatekets syfte är att erbjuda kunskaper om kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skriv problematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Kulturskola Kulturskolan är en anslagsfinansierad verksamhet. Kulturskolans uppdrag utgår från Kulturplanen för barn och unga i Katrineholms kommun. I kulturplanen beskrivs värdet av kultur för både personlig utveckling, språkförmåga, kunskapsutveckling, hälsa, samhällsuppbyggnad och samhörighet mellan människor. Kulturskolan arbetar i följande verksamhetsformer: frivilliga ämneskurser i olika konstarter föreställningar, konserter och utställningar, både offentliga och i skolan verksamhet i samarbete med förskolan och skolan verksamhet tillsammans med andra kulturaktörer i Katrineholm, i länet, i Sverige och internationellt. De frivilliga kurserna ska erbjudas alla barn och ungdomar i kommunen. En viktig del är elevernas deltagande i kör-, ensemble- och annan gruppverksamhet. Kulturskolan har ett särskilt 8

ansvar att försöka nå grupper som hittills är underrepresenterade i verksamheten. Elever med stark ambition och målinriktning ska erbjudas fördjupad undervisning. Alla elever i verksamheten ges möjlighet att delta i föreställningar, konserter och utställningar. Kulturskolan ska aktivt stödja förskolans och skolans arbete för ett ökat estetiskt lärande, i enlighet med läroplanerna. Detta kan ske genom direkta insatser med barn och elever, föreställningar för förskolan och skolan, arbete med elever med särskilda behov genom Kultur på recept och fortbildning av förskolans och skolans personal. Kulturskolan har också ett särskilt ansvar för att samordna Skapande skola-insatserna i kommunen. Kulturskolan ska arbeta i nära samarbete med barn- och ungdomsverksamheten inom kulturoch turismförvaltningen samt med kulturföreningar inom kommunen. Kulturskolan ska aktivt söka nya verksamhetsformer och samarbetspartners. KomTek Teknik och entreprenörskap har varit prioriterade områden i Katrineholms skolor under flera år. KomTek som är en anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan 2014 är en kommunal teknik- och entreprenörskola som vänder sig till barn och ungdomar i grundskoleåldern samt till personal inom skolan. På KomTek kan barn och ungdomar utveckla sin kreativitet och sina talanger på ett lustfyllt sätt. KomTek är en fritidsverksamhet och ett komplement till undervisningen i skola och arbetsliv. Skolklasser kan besöka KomTek och förlägga delar av sin praktiska teknik där. Kommunens målsättning med KomTek är att stimulera och öka intresset för teknik bland barn, unga och pedagoger samt öka samarbetet med näringslivet. En annan målsättning är att skapa en röd tråd inom teknik och entreprenörskap, där även arbetet med NTA-lådor, NO-profiler inom grundskolan och KTC (Katrineholms tekniska college) utgör en viktig del. Samtid Samtid är anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan 2014. Samtid är en verksamhet som bedrivs i samverkan med socialförvaltningen och vars mål är att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro och uppmärksamma elever i riskzonen för att tillsammans utforma lämpligt stöd till elever och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan och omfattar även elever i friskolor. Informationsansvar/Aktivitetsansvar Bildningsnämnden är huvudman för kommunens informationsansvar. Från och med första januari 2015 sker ett förtydligande och namnbyte av det så kallade informationsansvaret till aktivitetsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar till dess de fyller 20 år. Samverkan kring detta sker med Socialförvaltningen och Viadidakt. Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Sedan ett antal år tillbaka har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet i Sköldinge, Strångsjö och Forssjö. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet på ideell basis skolans lokaler och i nära samarbete med Bie skolenhet. Kultur- och turismnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm. 9

3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 3.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling Bildningsförvaltningen verkar för ökat samarbete med lokala näringslivet genom bl.a. Katrineholms tekniska college, Vård- och omsorgscollege, uppdragsutbildning, UF-företag, "Trampolinen", Snilleblixtar, Kometföretag m.m. där det på olika sätt sker konkret samarbete med ortens företag. Ökat samarbete ska också ske genom utveckling av KomTek och NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Utbildning och arbetsmarknad Bildningsförvaltningen har under 2014 ökat sitt fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor med ett tydligt fokus på 1-19 år. Förstärkning med ytterligare en studie- och yrkesvägledartjänst föreslås införas under 2015. Syftet är att förstärka studie- och yrkesvägledningen bland yngre barn och elever. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, alla elever inom grundskola och gymnasieskola ska ha tillgång till vägledning när det gäller deras framtida yrkesval. Studievägledningen ska ha som ledstjärna att motverka könsstereotypa val, att visa på olika möjligheter i livet för både flickor och pojkar. Vägledning är en process som tar tid för att den ska leda till hållbara val för individen och för att undvika avhopp och programbyten inom gymnasieskolan. Det finns ett växande behov av att hjälpa människor att hantera övergångar mellan olika utbildningar samt mellan utbildning och arbetsmarknad. Miljön Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Under 2015 kommer bildningsförvaltningen att fortsätta att verka för att kommunen ska kunna nå de lokalt beslutade övergripande miljömålen genom att: genomföra det statliga uppdraget att miljöperspektivet ska utgöra en del i utbildningen från förskola till grundskola, minska pappersförbrukningen genom att på olika sätt använda digitala arbetsredskap och använda webben som kommunikationskanal samt minska antal skrivare, det pågående arbetet att tillsammans med service- och teknikförvaltningen kring att minska matsvinnet kan utvecklas. 10

3.1.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen BIN, VIAN Målnivå: Öka Källa: SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp 25-64 år Samtliga nämnder Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKIK Årlig 28% 2013 Årlig 47% 2013 Utfallet avser 2012. En viss ökning har skett för både kvinnor och män. Katrineholm: Kvinnor 35%, män 22,8%, totalt 28,8% Medelvärde samtliga kommuner: Kvinnor 37,4%, män 25,8%, totalt 31,4% Utfallet avser 2013 och baseras på en mätning från Miljöfordon Syd. 3.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet 3.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Biblioteks- och kulturverksamhet I kultur- och turismnämndens och bildningsnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att: Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda tillgångar till kulturupplevelser. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. Kulturplanen beskriver kommunens ambition och viljeinriktning att stärka barns och ungas kulturliv. Kulturplanen betonar hur viktig kulturen är såväl för den individuella utvecklingen och samhörigheten mellan människor som för utvecklingen av språk, kunskaper och färdigheter. Bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen samarbetar med vård- och omsorgsförvaltningen kring genomförandet av kulturplanen. Kulturplanen kommer att revideras under hösten 2014. Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen arbetar gemensamt för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet "Lust att läsa - läslyftet". Målet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Folkbiblioteken spelar en stor roll 11

för att sprida kunskap om och främja läsande genom att stimulera och uppmuntra lustfyllt läsande på barns fritid. En viktig målgrupp är också vuxna som finns i barnens närhet. Kulturskolan är en viktig verksamhet för barns och ungas utveckling till skapande, ansvarstagande medborgare, men också som en betydande del av Katrineholms goda rykte och varumärke. Anslagsfinansieringen har inte följt med den generella kostnadsutvecklingen vilket innebär en minskande verksamhet även skolorna köper tjänster av kulturskolan i lägre utsträckning än tidigare. Anslaget till Kulturskolan behöver höjas för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas och behålla sin kvalitet. Bildningsförvaltningen vill 2015 öka Kulturskolans ram med 500 tkr och samtidigt uppdra åt dem att tillsammans med samordningsområdena verka för att de estetiska lärprocesserna involveras i undervisningen samt verka för att elevsammansättningen i Kulturskolans verksamheter speglar samhället i övrigt. Detta är ett steg i att systematiseras Kulturskolans insatser i skolan bättre. Kulturskolans medverkan i skolans undervisning ökar måluppfyllelsen, inte minst för många barn och ungdomar som behöver flera språk än det talade och skrivna. Tankar har under en tid funnits på att knyta ett arbetslag av kulturskolepedagoger till varje samordningsområde. Kulturskolan har som tradition att producera en storföreställning vartannat år. Samma år produceras en stor Luciaföreställning. Åren däremellan produceras en relativt påkostad musikal. De större föreställningar som Kulturskolan producerar, med olika samarbetspartners, spelar en stor roll i kommunens kulturella image. Det är angeläget att dessa typer av produktioner ges förutsättningar att fortleva. Nästa storföreställning planeras till 2016. Idrotts- och fritidsverksamhet Inom KomTek kan barn och ungdomar som är intresserade eller nyfikna på teknik delta i olika former av teknikkurser på kvällar och lov. Exv. bedrivs kurser som Teknikkul, Lego wedo och Gamemaker där barnen och ungdomarna får lära sig att bygga och programmera. Samverkan med föreningslivet På kulturskolan sker samverkan med exv. DuD vid olika typer av arrangemang och i grundskolan sker samverkan med föreningslivet inom bland annat fritidshemmen. Under läsåret 14/15 görs en storsatsning med samverkan mellan föreningar och skola. Det är KIF-basket, Katrineholms bandy, Värmbols FC och KAIK handboll som tillsammans med Skogsborgsskolan, Nyhemsskolan, Sandbäcksskolan och Västra skolan deltar i satsningen. Samarbetet sker som rastverksamhet, under friluftsdagar och som idrottsfritids. Projektet finansieras av Sörmlandsidrotten, SISU idrottsbildarna och Katrineholms kommun. 3.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 12

3.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Inledning Målsättningen under perioden är att öka flickors och pojkars förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra måluppfyllelsen i grundskola och gymnasieskola. Elevernas betygsresultat och meritvärdena i årskurs 9 har under tidigare år försämrats i förhållande till riket och även resultaten på de nationella proven. Resultaten som presenterats för våren 2014 visar dock på ett trendbrott då både behörigheten till gymnasiet ökande med drygt fem procent och betygsnittet, meritvärdet, ökade med drygt 14 poäng samt andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan är fortfarande bekymmersam, varför fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete bör utvecklas. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till att resultaten, utan flera. Under 2015 vill bildningsförvaltningen förbättra förutsättningarna för att organisera verksamheten i grundskolans år 7-9 och på så sätt ge bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom att omfördela från medel från förvaltningsgemensamt till att öka den socioekonomiska delen i elevpengen för 7-9 skolor. Det finns ett starkt samband mellan elevgruppers socioekonomiska bakgrund och dess förutsättningar att lyckas i skolan. Statistik visar på att Katrineholm jämfört med riket har en hög andel barn och ungdomar som är födda utomlands (11% i Katrineholm jämfört med 8% i riket 2013), Katrineholm har också en hög andel barn och ungdomar vars föräldrar har en låg utbildningsnivå (11% i Katrineholm jämfört med 6% i riket 2012) och även en hög andel barn och ungdomar lever i ekonomiskt utsatta familjer (18% i Katrineholm jämfört med 11% i riket 2012). Bildningsnämndens resursfördelningssystem tar hänsyn till detta och det innebär att de ekonomiska resurserna styrs till de områden som har störst behov. Detta är också ett krav som med stor sannolikhet kommer att skrivas in i skollagen från och med första juli 2014. Den nya skrivningen pekar också på resursfördelning på individnivå Rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Katrineholm lägger, vid en jämförelse av kostnader gentemot andra kommuner, något mer resurser än riket på sina elever i grundskola inkl. förskoleklass. En bedömning bör ändå göras om kommunens resurstilldelning överensstämmer med de parametrar som lyfts fram ovan som starka påverkansfaktorer för skolresultat samt om kommunens resurstilldelning möjliggör likvärdigheten inom utbildningen. Detta för att säkerställa fortsatt positiv utveckling. Andelen utrikes födda elever har ökat under de senaste åren och många av de barn och elever som kommer nyinflyttade från andra länder behöver längre tid att nå målen. För att förstärka och ge dessa elever möjlighet att nå sina mål har bildningsförvaltningen under 2014 arbeta för att kunna förstärka modersmålsstödet i förskolan, att stärka modersmålsundervisningen och att migrationsverkets bidrag fördelas över fler år för att även förstärka kring nyanländas skolgång efter tiden på interkulturella enheten. Detta har bland annat möjliggjorts via medel från den Integrationsfond som inrättats i kommunen. Bildningsförvaltningen ser behov av en översyn av den resursfördelning som ligger till grund för budgettilldelningen till nämnden då andelen barn och elever med annat modersmål ökar och nuvarande resursfördelningsmodell inte tar hänsyn till denna faktor. Barn och elever som kommer nyanlända från andra länder bör räknas som nyanlända de första fyra terminerna eftersom de under introduktionstiden kräver mer resurser än 13

andra barn och elever. Dessa resursbehov kan idag inte täckas av den del av schablonersättningen som tillfaller bildningsförvaltningen. Skolpengen till grundskolan skulle behöva höjas för att minska klasstorlekarna och för att kunna öka personaltätheten kring de nyanlända eleverna även efter att de lämnat interkulturella enheten. Utveckling och kvalitet Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, implementerades i alla verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde under läsåret 12/13. Qualis är ett effektivt och systematiskt kvalitetsarbete, ett sammanhållet system som via verksamheten hela vägen till nämnden bidrar till att kommunicera vision, mål och resultat. Syftet är att skapa en gemensam bild för ledning och medarbetare av styrkor och förbättringsområden i verksamhetens samt ge en struktur åt fortsatt kvalitetsarbete. Ett effektivt och systematiskt förbättringsarbete, med ett gemensamt språk och fokusering på säkring och utveckling av verksamhetens processer, utvecklar hållbar kvalitet över tid. Under 2015 planeras extern Qualis-granskning av sex förskolor, tre grundskolor och en gymnasieskola. Inom statsbidraget för maxtaxa finns möjlighet att söka bidrag till kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola och fritidshem. Tidigare har bidraget endast använts till kompensation vad gäller personalresurser, vilket utslaget per avdelning inte blev helt märkbart. Under läsåret 14/15 har fyra utvecklingsledare inom förskolan (á 40%) och fyra utvecklingsledare inom fritidshemmen (á 20%) givits uppdraget som utvecklingsledare. Uppdraget innebär att vara ett stöd till förskolechefer/rektorer och medarbetare i det systematiska kvalitetsarbetet genom att utveckla, utvärdera, planera, handleda, följa upp och redovisa kvalitetsarbetet inom förskolan och fritidshemmet samt planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Planen är att denna satsning fortsätter läsåret 15/16. Tankar kring en mer utvecklad utvecklingsorganisation finns där fas ett innebär identifiering av samtliga utvecklingsinsatser/-projekt på alla nivåer inom organisationen. Fyra utsedda processledare kommer under läsåret 14/15 genomlysa samtliga verksamheter och sammanställa en samlad bild i en nulägesbeskrivning utifrån EU:s åtta kompetenser (kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer) kopplade till läroplanernas fem centrala förmågor (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga). Utvecklingsorganisationens form och innehåll kommer, efter färdigställd nulägesanalys, att tas fram tillsammans med chefer, medarbetare, förvaltning och politik. En ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske, bland annat genom forskningsprojekt, övningsskolor inom förskolan och learning study. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt lärare och elever dessutom kommer en del myndighetsutövningen att ske via plattformen. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i förskolor och skolor fortsätter för att tillmötesgå krav på bättre åtkomst och idag har alla skolor och i stort sett alla förskolor tillgång till trådlöst nätverk. Under 2015 kommer det att planeras för en satsning på modern teknik i grundskolan. En satsning av denna typ är helt avgörande för att pedagogerna ska ha möjlighet att nå läroplanens intentioner och krav. I den nya läroplanen för grundskolan nämns digitala verktyg inte mindre 14

än 42 gånger och i kontext, som anger att de ska användas i syfte att nå målen. I nuläget har skolorna tillgång till teknik i begränsad omfattning och den fungerar inte alltid utifrån skolornas behov. För elever i behov av särskild uppmärksamhet fungerar det dock, eftersom dessa elever ofta har egna verktyg. Bildningsförvaltningens vilja var att denna satsning skulle kunna påbörjas redan 2015 men då detta inte var möjligt är det viktigt att det under 2016 kommer till stånd en breddsatsning på digitala verktyg. Detta för att eleverna lätt ska kunna söka information och komma åt lärplattformen för att arbeta och kommunicera med sina lärare. Under 2015 går leasingavtalen för grundskolepedagogernas nuvarande datorer ut och dessa behöver ersättas. Idag finns möjligheter för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat från årskurs 1 till och med årskurs 9 att ingå i särskilda undervisningsgrupper som är inriktade till elever med stort behov av särskilt stöd och individuellt anpassade utbildningsmiljöer. Översyn och planering pågår kring att kunna erbjuda motsvarande anpassade undervisning inom ramen för gymnasieskolans program till höstterminen. Parallellt pågår ett gemensamt arbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen att se över behov och föreslå ett optimalt utnyttjande av kommunens samlade resurser och kompetens i stödet till barn med olika typer av svårigheter och funktionsnedsättningar, både när det gäller skola och boende. Elevhälsan har sedan 2013 ansökt och blivit beviljade statsbidrag för förstärkning av elevhälsan. Statsbidrag har erhållits för att utveckla arbetet med grupprocesser, läs- och skrivutveckling, Skolfam (utvecklingsprojekt i samarbete med socialförvaltningen kring familjehemsplacerade barn och ungdomar) samt en extra skolsköterska för att förstärka arbetet med vaccinationer för nyanlända barn och ungdomar. Under 2015 avsätter bildningsförvaltningen 625 tkr för att möjliggöra ett permanentande av den förstärkning av elevhälsan som påbörjades 2013. Satsningen finansieras delvis genom att elevantalet har ökat och bildningsnämnden då har tillförts mera medel för skolhälsovård via resursfördelningen, men även en förstärkning utöver detta kommer att göras för att bibehålla samma organsiation.. Projektet kring utveckling av diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsinsatser pågår. Det är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland och kommunerna i Sörmland. Målsättningen är att upptäcka barn med neuropsykiatrisk problematik i ett tidigare skede för att kunna minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Vid diagnos inom autismspektra får barnen behandlingsinsatser på habiliteringen i samarbete med förskola och föräldrar. Finansiering av projektet är ej klarlagd. Bildningsförvaltningen har under ett par läsårs tid arbetat med att, via egna satsningar och statsbidrag bygga upp ett så kallat KomTek, med en heltidsanställd pedagog. Syftet är att främja intresset för naturvetenskap och teknik. Sedan tidigare har för- och grundskolorna även ett uppskattat samarbete med föreningen Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Från och med hösten 2014 deltar förvaltningen i Skolverkets satsning på så kallade NT-utvecklare. Dessa, av förvaltningen utsedda medarbetare har i uppdrag av verka för god pedagogisk utveckling inom naturvetenskap och teknik. Katrineholm har två platser. Dessa tjänster samordnas nu med KomTek och efter en gedigen sju dagars utbildning i Skolverkets regi kommer detta arbetslag att kunna bidra till en positiv utveckling inom de aktuella ämnena. Från och med hösten 2014 har studie- och yrkesvägledningen för grund- och gymnasieskolan samordnats under en rektor. Syftet är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Under 2015 vill bildningsförvaltningen satsa 500 tkr på studie- och yrkesvägledare genom att anställa ytterligare en studie- och yrkesvägledare med fokus på de lägre åldrarna i förskoleklass och grundskola. 15

Kom Tek KomTeks verksamhet bygger på tre delar, skolbesök, fritids-och lovkurser samt lärarfortbildning. Målsättningen under 2015 är att erbjuda åk 3, åk 6 och åk 9 tider för skolklassbesök i första hand och för övriga i andra hand. Fritidskurser ska erbjudas 1 2 ggr/vecka och 3-4 olika kurser ska erbjudas. Lovkurser ska erbjudas på sportlovet, påsklovet och sommarlovet. Inom NTA (Naturvetenskap och Teknik) i förskolan kommer temautbildningar att anordnas för förskolornas personal för att på så sätt öka tillgången på behöriga NTA-förskolelärare. Nya temalådor kommer att köpas in. NTA i grundskolan har som mål att knyta näringslivskontakter som överensstämmer med de olika temalådorna som erbjuds skolorna. Till exempel kan temalådan Kretsar kring el knytas till Ericsson mynna ut i ett besök från företaget på skolan eller tvärtom. Ett annat mål är att få 10 % fler lärare att arbeta med NTA och att sprida NTA i år 7-9 där intresset hittills varit begränsat. De av förvaltningen utsedda NT-utvecklarna kommer efteravslutad statlig utbildning att skapa ett nytt nätverk där NTA-lärarna och högstadielärarna ska ingå. Tanken är att utvecklarna och lärarna ska träffas regelbundet för pedagogiska diskussioner, för att få till stånd ett kollegialt lärande. På sikt kan detta leda till ökad målluppfyllelse och ett gemensamt tänk kring bedömning. NT-utvecklarna ska handleda och agera bollplank samt ansvara för dokumentation och uppföljning av arbetet och utvecklingen. Personal Från och med 1 juli 2015 krävs det behörighet i samtliga ämnen som läraren betygsätter samt legitimation. Det betyder att om en lärare från och med den 1 juli 2015 inte uppfyller dessa krav så kan läraren fortsätta att undervisa men inte självständigt ansvara för undervisningen och besluta om betyg i det aktuella ämnet eller årskursen. I sådana fall ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan lärarna inte enas, har den legitimerade läraren, under förutsättning att hon/han är behörig att undervisa i det ämne eller den årskursen som betyget avser, företräde att fatta det slutliga beslutet om ett betyg. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. Förskola/pedagogisk omsorg Den omfattande satsning på förskolan som påbörjats under planperioden kommer att fortsätta 2015 då det kommer att öppnas minst 17 nya avdelningar. Barnantalet i förskolan beräknas öka med ca.200 barn fram till 2017. Utbyggnaden görs för att möta ett ökat behov av flera förskoleplatser. Behovet av förskoleplatser ökar ständigt i tätorten medan det är relativt konstant på landsbygden. För att kunna minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten i förskolan räcker det dock inte med att bygga fler förskoleavdelningar utan barnpengen för barnen i förskolan behöver höjas. Ett omfattande utvecklingsarbete med "pedagogisk dokumentation" genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. I förskolans reviderade läroplan ställs högre krav på att man ska kunna följa varje barns utveckling. Vidare ska barns möjlighet till inflytande tillvaratas. En kompetensutvecklingssatsning pågår inom förskolan, bland annat i samarbete med Reggio Emiliainstitutet, för att möjliggöra inspiration av olika pedagogiska inriktningar. Kulturskolan strävar efter att utveckla sin verksamhet för att kunna möta och stimulera barns 16

tidiga kulturintresse och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Under hösten 2015 kommer ett in- och utcheckningssystem inom förskola och fritidshem att införas. Dessa system går i andra kommuner under beteckningen nuddisar. Syftet är att bättre kunna överblicka beläggningen under verksamhetsårets alla veckor. I oktober varje år ska nationell statistik levereras och i nuläget måste all denna registrering ske manuellt på enheterna och sedan sammanställas på förvaltningen, varför detta även kommer att vara tidsbesparande. Förskoleklass, grundskola och fritidshem Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för alla elever. Bildningsförvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda digitala verktyg som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Detta är bara en metod att använda för läs- och skrivutveckling och det finns många fler metoder som har stöd i forskning. Pedagogerna behöver ha både bred och djup kunskap för att kunna tillgodose alla elevers behov och då behövs flera metoder och infallsvinklar. Under hösten 2014 kommer språkutvecklaren även att starta ett arbete kring språkutvecklande arbetssätt för pedagoger i år 7-9. Elevhälsan utgör ett viktigt stöd för verksamheten för att insatser ska komma igång tidigt. Elevhälsans förebyggande arbete i form av utbildning har varit framgångsrik och kommer att fortsätta. Dock måste resurser tillsättas för att snabbare kunna utreda elever, där skolorna inte har tillräcklig information för att kunna sätta in adekvata åtgärder. I synnerhet elever med annat modersmål än svenska kan vara svåra för skolorna att bedöma utan gedigen utredning. Elever mottagna i Särskolan kan, om inlärningssvårigheterna inte är så omfattande integreras i grundskolan. I de fall detta sker finns för personal tillgång till viss handledning från Särskolan. Efterfrågan på plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserad på antal elever. Andelen elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun och inskrivna i grundsärskolan i relation till samtliga elever i år 1-9 som är folkbokförda i Katrineholm är drygt 2%, detta är mer än dubbelt så högt som snittet i Sverige som är drygt 1%. Antalet barn i grundsärskolan är svårt att beräkna, dock har antalet elever ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka. I vårpropositionen 2014 lyfts införandet av en tioårig grundskola inklusive förlängd skolplikt med ett år fram. Rent praktiskt skulle detta innebära att förskoleklass också omfattas av skolplikten. Störst effekt skulle detta få för särskolan som idag enbart har undervisning från år 1. De barn som idag är i förskoleklassåldern går oftast kvar ett år extra i förskolan och flyttas sedan upp till grundsärskolan då de börjar år 1. En tioårig grundskola ställer stora krav på att habiliteringen slutför sina utredningar i ett tidigare skede för att eleverna ska vara utredda och klara redan till starten av förskoleklass. Skulle eleverna bli utredda i ett tidigare skede och förskoleklass skulle startas på grundsärskolan skulle detta innebära att 5-10 elever fler än idag på grundsärskolan men samtidigt färre barn i förskolan. Detta medför kostnader i form av personal men det ställer också krav på mera lokaler. Satsningar på matematik fortsätter under 2015 genom Matematiklyftet och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015. Samverkan sker mellan kulturskolan och interkulturella enheten i syfte att hitta former för att genom olika kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola som är en satsning via statens kulturråd som syftar till att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheten till eget skapande ökar. Därigenom och genom annat samarbete med grundskolans ordinarie 17

verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan utvecklar sin verksamhet för att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Under 2015 kommer bildningsförvaltningen att fortsätta satsa på lovskolor då de satsningar som gjordes 2014 föll väl ut. Gymnasieskola Katrineholms gymnasieskolor har genomgått en stor strukturförändring utifrån ett sjunkande elevantal precis som övriga landet. Gruppstorlekarna varierar utifrån program och ämne. Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en genomlysning av gymnasieskolan i Katrineholm inför framtiden. Arbetet beräknas utmynna i ett första förslag i början av 2015. Målet med genomlysningen är att Katrineholms gymnasieskola ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ, anpassat till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. Inför hösten 2015 kommer tilläggsbelopp att införas i gymnasieskolan i samarbete med Elevhälsan. Funderingar finns även kring att se över strukturen för industriprogrammet för att bättre möta elevernas och arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft inom industrin. Under läsåret 2014/15 erbjuds industriprogrammet som Lärlingsutbildning. Gymnasiesärskolan har beviljade bidrag för fortsatt utbyte med utbildningssamordnare i Kina och kommer att intensifiera det internationella samarbetet. Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plugin. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Det skulle kunna förstärka det arbete som idag pågår på Ungdomstorget i samband med Viadidakt. Under 2015 planeras för en översyn restaurangverksamheten på Lindén gymnasiet. Samverkan Parallellt med samverkan kring skolbiblioteken sker projekt "Lust att läsa - läslyftet". Syftet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Läskunnigheten bedöms enligt läsningens fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. Varje elevs läsutveckling synliggörs genom att läraren kartlägger och på ett schema markerar elevens framsteg. Ett stärkt samarbete mellan barnbibliotekarier, förskolepedagoger och kulturskolan möjliggör ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsning på barns fritidsläsning. Under 2014 har "Gummi-Lisa" startats. "Gummi-Lisa" är en fortsättning på KONSTiga djur som också var en del av läslyftet. Gummi-Lisa drivs och finansieras av bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen i Katrineholms kommun. I detta samarbete mellan bibliotek och förskola kommer närläsning av bilderboken Gummi-Lisa hittar hem att stå i fokus. Målgruppen den här gången är 1-3 åringarna. Parallellt med detta kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare och lektor att erbjuda en kurs om "Litteraturläsning i förskolan" för förskolans pedagoger. Kursen löper över samma tid som projektet och kan ses som en fördjupning av temat litteraturförmedling till små barn. Det är av största vikt att på olika sätt starta det språkutvecklande och lässtimulerande arbetet tidigt. Under 2015 kommer ett Nationellt Läslyft att lanseras. Genom att bildningsförvaltningen var 18

tidigt ute med ett eget Läslyft är vi väl förberedda inför det nya uppdraget, som vid starten kommer att behöva förankras och organiseras i våra verksamheter. Den kartläggning som genomförs varje år i juni av läsförmågan hos elever i år 1 kommer att fortsätta. Bedömningen sker utifrån tydliga kriterier för vad som minst krävs i läsförmåga hos elever efter det första skolåret. Läslyftet är nära knutet till vår skolbiblioteksverksamhet och samtliga skolbibliotekarier kommer under 2015 att få utbildning i läsprocesser av bildningsförvaltningens lektor, för att bättre kunna bidra till ökad måluppfyllelse utifrån sin bibliotekatrieroll. På Skogsborgsskolan och Duveholmsgymnasiet kommer personalen att i seminarieform diskutera språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen utifrån läroplanens krav, även här under ledning av vår lektor. Samstämmig forskning visar att familjehemsplacerade barn oftare än andra barn underpresterar i skolan, trots att deras begåvningsresurser i genomsnitt är normala. Vidare har barnen som grupp en högre risk för sociala problem och psykisk ohälsa, jämfört med barn som inte är familjehemsplacerade. Bildningsnämnden och socialnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Samverkansprojektet SkolFam påbörjades årsskiftet 13/14 och beräknas pågå under tre år. SkolFam är en metod för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång. Arbetet bygger på att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och skolan, samt att öka stödet till familjehemmet och barnen. SkolFam är en nationell satsning som följs av forskare och som genom tidigare utvärderingar visar på lovande resultat. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder med avsikt att möjliggöra fullföljande av varje placerat barns skolgång. SkolFam har under hösten påbörjat fyra ärenden och under våren påbörjas ytterligare fyra. Arbetet kommer då att bestå av uppföljningsmöten på de första fyra vilket är utifrån behov men rekommenderat minst två möten per termin. På mötena ska hela SkolFam-teamet delta och de ska vara på den aktuella skolan. De nya ärenden som påbörjas under våren innebär kompletta SkolFam-utredningar för psykolog och specialpedagog samt inledande möten med respektive barnhandläggare, familjehem och skola. Ett komplett SkolFam-team (100% psykolog och specialpedagog) beräknas kunna ha ca 20 SkolFam ärenden igång samtidigt, under våren är vi uppe i arbetsbelastning på nästan hälften av detta med totalt åtta barn. Skollunchen ska ges förutsättningar att vara en av dagens höjdpunkter. Eleverna ska kunna känna matglädje och må bra av maten. Måltiderna i skolan ger alla elever möjlighet till bra matvanor och är en viktig del av folkhälsoarbetet. Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan den bland annat användas som ett pedagogiskt verktyg. Planering kring ett samverkansprojekt mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen gällande matematik och mat har påbörjats. Arbetet syftar till att förbättra kostvanor och studieresultat för grundskoleelever. En mindre studie kommer att genomföras på år 8 på Södra skolan, resultaten för dessa elever kommer att jämföras med år 8 på Tallåsskolan som inte ingår i studien. Aktivitetsansvar Från och med första januari 2015 sker ett förtydligande och namnbyte av det tidigare så kallade informationsansvaret till aktivitetsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar. Syftet med denna förändring är att kommunerna måste bli bättre på att identifiera de unga och snabbt nå fram med erbjudande om stöd. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen på ett tydligare sätt än tidigare ska vara aktiv i att söka upp de ungdomar (som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år) som är utanför gymnasieskolan och erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. De åtgärder som erbjuds ska i första hand motivera till utbildning. Utredningen föreslår också bättre anpassade 19

statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de ungdomar som omfattas av kommunens ansvar. Utbudet av insatser för de allra yngsta ungdomarna, 16-17-åringarna, behöver breddas. De allra yngsta föreslås också få ersättning för att delta i arbetsmarknadspolitiska program; åldern för att få utvecklingsersättning ska sänkas från 18 till 16 år. Genom ekonomiska incitament anser utredningen att aktivitet bör premieras framför inaktivitet. Kommunerna föreslås få nya uppgifter att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Dessutom föreslås att huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor snarast ska meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Sveriges kommuner kommer totalt att tillföras 10 mnkr via den kommunalekonomiska utjämningen för detta ändamål under 2015 (prop 2013/14:1). I Katrineholms kommun är det organiserat tillsammans med Viadidakt. Där sker ett arbete för de ungdomar som av någon anledning väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid, Ungdomstorget. Målet med verksamheten är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier 20