SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende kan vända sig till oss i olika frågor. Detta vill vi ska prägla hela skolan, även i mötet mellan personalen och hemmen. Att eleverna ska känna sig trygga när de är i skolan är också väldigt viktigt för oss, och vi arbetar medvetet med normer och värden på skolan. Vi tror på att människor kan växa genom att bli delaktiga i verksamheten. Därför vill vi uppmuntra eleverna till att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, samt ge eleverna möjligheter till inflytande över undervisningen. En skola i rörelse syftar på att vi ständigt strävar efter att bli en bättre skola. Skolledningen har genomgått i två utbildningar som vi hoppas bidra till detta: Lean som syftar till att effektivisera vår verksamhet och Tänk om för att ta fram en ny IT-plan för skolan med inriktning på ipad inför nästa läsår. Vi vill också bygga en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där lärare följer aktuell forskning, utvecklar och prövar framgångrika metoder. Skolledningen uppmuntrar lärare till att studera på avancerad nivå, gärna i pedagogik, eller bredda sin ämneskompetens i flera ämnen. Vision Vår vision är enkel men tydlig. Vi vill att våra elever ska lämna oss som goda samhällsmedborgare, trygga och engagerade unga vuxna med goda kunskaper, väl förberedda för gymnasiet och rustade för livet. Detta uppnår vi genom att alla elever känner sig trygga på skolan och välkomna i klassrummet det råder ett öppet och förtroendefullt klimat våra elever utvecklar goda kunskaper och färdigheter alla elever får det stöd de behöver alla känner sig delaktiga och har insyn i verksamheten alla tar aktiv del i att främja en god hälsa Vår ambition är att det ska prägla arbetet i hela närhetsområdet och vara en röd tråd från förskolan till åk 9, alltså i ett 1-16 årsperspektiv. Mål på 5 års sikt Vårt långsiktiga mål är att vi då jobbar i huvudsak förebyggande genom att våra rutiner och planer är så välfungerande att vi hela tiden ligger steget före. På så sätt kan personalen ägna sin energi och tid på att arbete med rätt saker. Ett gott bemötande är grunden för ett förtroendefullt samarbete med elever och föräldrar. Utvecklingsmål: Inför läsåret 2014/15 har vi tillsammans med personalen beslutat oss för att satsa på att utveckla följande gemensamma mål för skolan: Goda och likvärdiga kunskaper och färdigheter Högre måluppfyllelse genom inkludering Ett IT-verktyg till varje elev Entreprenöriellt lärande
Resultaten i svensk grundskola har försämrats sedan början av 1990-talet. Glädjande nog bryter Norregårdskolan här mönstret. Det genomsnittliga meritvärdet, andelen elever som når alla mål och andelen behöriga till gymnasiet har alla förbättrats från 2011 till 2013 hos oss. Vi är dock inte nöjda förrän alla våra elever når målen. Vi arbetar vidare med att utveckla skolan. Goda och likvärdiga kunskaper är ett av skolans prioriterade mål och vi följer aktuell forskning för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Lärarens betydelse och förväntningar på eleverna är oerhört viktiga för resultaten och den formativa bedömningen är en stor framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse, visar forskningen. Inför läsåret 2011/12 gick vi över till en mer inkluderande undervisning, istället för att ha specialundervisning i små grupper utanför klassen. Vi har satsat mycket av våra resurser på att ha två lärare inne i klassrummet i vissa ämnen istället. Forskningen visar att inkludering är gynnsamt för alla elevers resultat. Våra utvärderingar visar att lärare och elever hittills är nöjda och våra resultat har förbättrats, vilket vi är övertygade om att inkluderingen har bidragit till. Alla elever disponerar en egen bärbar dator fr.o.m. hösten 2012 och vi beslutade i samråd med eleverna att satsa på PC. Målet är att en-till-en-satsningen ska utveckla undervisningen, öka lusten för lärande och bidra till ökad måluppfyllelse. Hösten 2014 går vi över till ipad för åk 7. De ersätter inte datorer men är billigare, har längre batteritid och kortare uppstartstid, är lättare att bära och smidigare att använda. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. Vårt mål är att elevernas kreativitet, engagemang, nyfikenhet och trygghet ska öka! Ambitionen är att eleverna ska lära för att någon annan ska få mervärde. Forskning visar att lärarens roll är central för elevernas måluppfyllelse och att kollegialt lärande är en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse, något som SoB har lyft i sina framgångsstrategier. Kollegialt lärande är ett strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling är ett centralt inslag. För att kollegialt lärande ska ge effekt behövs långsiktighet, fokus på elevernas lärande och att rektor ger mandat för det kollegiala lärandet. Skolans konkreta uppdrag är att ge eleverna så goda verktyg för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar För det behövs goda kunskaper och färdigheter men också mod att våga pröva nya idéer. Vi vill skapa de bästa förutsättningar för alla elever och kollegialt lärande är ett medel att nå detta mål. Alla pedagoger bidrar till att driva arbetet framåt och hålla den pedagogiska diskussionen högt på agendan. Ledningssystem Rektor har förtroende från närmsta chef, RC, genom att ingen detaljstyrning utövas men stöd ges vid behov. RC:s uppgift är att vara ekonomiskt och pedagogiskt ansvarig för området. Skolans ledning består av rektor och bitr rektor samt personal med skolledaruppdrag på deltid Det systematiska kvalitetsarbetet leds av skolledningen som initierar pedagogiska diskussioner och följer upp resultat, i form av betyg, nationella prov och trivselenkäter. Specialpedagogen leder har ett övergripande ansvar för elever i behov av särskilt stöd.
Uppdrag till ledningsgrupp Varje arbetslag har en arbetslagsledare som ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med skolledningen. Arbetslagsledarna representerar skolledningen i arbetslaget och ska där genomföra och förankra rektors beslut och hämta in synpunkter från medarbetarna. Arbetslagsledarna har förtroende från skolledning och medarbetare och förväntas visa utvecklingsvilja och en helhetssyn på eleverna samt driva ämnessamverkan och pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Arbetslagens uppdrag Arbetslaget är basen i verksamheten där det direkta arbetet med eleverna planeras och genomförs. Arbetslaget ska senast 2014-12-20 ha utvecklats till ett målorienterat och effektivt arbetslag där alla elever är inkluderade i undervisningen och där förutsättningar finns för eleverna att utöva inflytande. Varje arbetslag formulerar strategier för hur målen ska nås utifrån rektors uppdrag. Ett kollegialt lärande är viktigt för att nå målen och delaktigheten ska öka för alla medarbetare! Arbetslagens uppgifter är pedagogiska frågor, studiestöd, utvecklings- och utvärderingsfrågor. Tillsammans blir vi starkare! Med ökad samverkan och ett mer utpräglat vi-tänk får personalen mer kraft än om var och en arbetar ensam. Skolan kan då använda allas kompetenser och stötta varandra i svåra ärenden. Målet är detsamma för alla oss som arbetar i skolan, d v s elevens bästa! Slutligen vill vi betona att vår ombyggda skola ger oss stora möjligheter och våra elever och personal en bättre arbetsmiljö. Vi har fått nya och fräscha lokaler utrustade med modern ITutrustning och med flera grupprum som gynnar vår inkludering, där alla elever är välkomna i klassrummet. Läs gärna mer om våra mål på vår hemsida under rubriken Mål och statistik, Lokal arbetsplan. Mats Wahlsten Rektor Anneli Karlsson Bitr rektor
Bilaga 1 PEDAGOGISKT LEDARSKAP Skolinspektionen har fastställt vad som menas med pedagogiskt ledarskap: Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt det är möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser samt att skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. (Skolinspektionen 2012) I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står följande under: REKTORNS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att. (LGR11, 2.8, sid 18-19) Vad menar jag med pedagogiskt ledarskap? Många rektorer tycker att det pedagogiska ledarskapet är viktigt men att det saknas tid till det. Är det så eller prioriterar man annat arbete det för att det är svårt? Jag tror snarare på det senare. I de citerade avsnitten ovan framgår att både Skolinspektionen och Skolverket är överens om att det pedagogiska ledarskapet ska fokusera på skolans mål och resultat. Detta är också skolans huvuduppdrag, enligt min mening. Jag instämmer i den definition Nestor gör: Pedagogiskt ledarskap är det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna genom olika handlingar, som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag (Nestor 1993, sid 183). Det innebär att pedagogisk ledning kan definieras som ledning, samordning, utveckling och utvärdering av verksamheten utifrån skollag och läroplan (Rapp 2008, sid 54). Förutsättningar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap på Norregårdskolan. Strukturella villkor Det viktigaste i mitt jobb är det pedagogiska ledarskapet, som är mångfacetterat. Som rektor har jag det övergripande ansvaret för att främja elevernas lärande och utveckling, men inte direkt utan det pedagogiska arbetet måste gå via lärarna. I den nya Skollagen (SFS 2010:800) betonas rektors ansvar för elevernas resultat och måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling. Viktiga delar i mitt pedagogiska ledarskap är mål och vision, organisation, ekonomi, personal och elevhälsa. Att förhålla sig till skolans struktur, kultur och processer (Bakka m fl 2006, sid 31) är oerhört stimulerande. Att arbeta som rektor är en utmaning, varje dag, och det är det som lockar mig i rollen som ledare, möjligheten att få påverka och genomföra sina visioner, även om det finns uppgifter som jag inte tycker är lika spännande. I SOU 1988:20 framgår, enligt Stefan Rapp, att rektor har fyra huvuduppgifter: 1. att hävda läroplanens mål och riktlinjer och främja förverkligandet av dem, 2. att ställa sig solidarisk med målen och riktlinjerna och se till att de får genomslag i skolans verksamhet, 3. att påverka lärarna genom exempelvis lektionsbesök och samtal samt följa upp och utvärdera resultaten, 4. att styra sin medarbetare så att de arbetar enligt författningarnas mening, annars ska han/hon korrigeras (Rapp 2008, sid 52-53).
Särskilt den sista uppgiften kräver god kunskap om skolans verksamhet och kompetens att arbeta med pedagogisk utveckling samt mod att korrigera medarbetare som inte håller måttet och arbetar enligt styrdokumenten, menar Rapp. Både i skollag och läroplan finns krav på stöd till elever med särskilda behov. Rektor har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver (LGR11, sid 18). För att lyckas med denna svåra uppgift måste skolan ha en väl fungerande elevhälsa och en flexibilitet när det gäller resursanvändningen. Inom vår inkluderande undervisning har vi möjlighet att omfördela resurser var fjärde vecka. Elevhälsan, som består av skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och skolledning har strukturerade möten under rektors ledning varannan vecka. Elevhälsan erbjuder samtal och medverkar även på samrådskonferenser (tidigare elevvårdskonferenser) samt gör utredningar etc. En skolledares arbetsdag är fragmentarisk och består av korta möten som ofta blir avbrutna, vilket kan hindra ett mer systematiskt pedagogiskt arbete (Scherp 2010, sid 80). Den viktigaste prioriteringen för många skolledare är att förhindra att små problem blir större, ofta genom att ligga steget före. Scherp menar dock att det är just hanteringen av dessa vardagsproblem som utgör det pedagogiska ledarskapet, då detta får konsekvenser för kvaliteten i elevernas kunskapsbildning och utveckling (Scherp 2010, sid 81). Mats Wahlsten