ÅRSRAPPORT 2007, SAVE-IT

ÅRSRAPPORT 2007, SAVE-IT 1. Sammanfattning av genomfört arbete och uppnådda resultat. Under 2007 var totalt 22 stycken industridoktorander aktiva inom SAVE-IT. Huvuddelen av studenterna var antagna till sina doktorandstudier vid Mälardalens Högskola (MDH). Andra lärosäten där SAVE-IT studenter är antagna är Uppsala Universitet (UU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linköping Universitet (LiU), Luleå Tekniska Universitet (LTU), Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och Halmstad Högskola (HH). Jämfört med 2006 så har få nyrekryteringar av doktorander skett under 2007. En ny doktorand antogs dock till SAVE-IT under december 2007. Under 2007 disputerade två SAVE-IT doktorander och en doktorand tog sin licenciatexamen. SAVE-ITs olika doktorander publicerade även under 2007 ett stort antal workshop-, konferens- och tidsskriftsartiklar. Två doktorander valde att under 2007 att inte fortsätta sina forskarstudier. Ett av de deltagande företagen sa under hösten 2007 upp deras kontrakt. Den vid företaget tidigare anställde doktoranden har fått spendera tid på att försöka hitta ett nytt företag. Tills vidare har detta problem lösts genom att doktorandens lärosäte har gått in och anställt doktoranden som forskningsingenjör och doktorand. SAVE-IT erbjöd i samarbete med ARTES++ (svenska nationella forskarskolan i realtid- och inbyggda system), sju stycken doktorandkurser under 2007. SAVE-IT anordnade under våren 2007 en sex dagars resa till Grenoble. Syftet med resan var internt och externt nätverkande. Diverse företag och akademiska lärosäten i Grenoble besöktes i samband med resan. SAVE-IT anordnade under hösten 2007 ett två dagars forskarskolemöte i Västerås. Vid mötet deltog förutom SAVE-IT personal och studenter även representanter från KKS och andra KKS-finansierade forskarskolor. Tre stycken SAVE-IT styrelsemöten genomfördes under 2007. Komplettering: På begäran av KKS har årsrapporten kompletterats med intervjuer av olika representanter för de i forskarskolan deltagande företagen. Speciellt fokus av intervjuerna har varit företagens upplevda nytta och effekter av att delta i forskarskolan. Kompletteringen finns att studera i slutet av kapitel 5. 1

2. Forskarskolans organisation och verksamhet SAVE-ITs personal Under 2007 var all av SAVE-ITs personal anställda vid Mälardalens Högskola (MDH). SAVE-IT s studierektor, Paul Pettersson, tillträdde i början av 2007 en professur vid MDH, vilket gjorde att all SAVE-IT s personal var lokaliserade vid MDH vid 2007 års slut. Mer information om SAVE-IT s personal och deras respektive arbetsuppgifter finns att ladda ned på SAVE-ITs hemsida: http://www.mrtc.mdh.se/projects/save-it/staff.html Namn Roll Lärosäte Andreas Ermedahl Samordnare Mälardalens Högskola Hans Hansson Direktör Mälardalens Högskola Gunnar Widforss Administratör Mälardalens Högskola Paul Pettersson Studierektor Mälardalens Högskola SAVE-ITs styrelse SAVE-ITs styrelse består av fem styrelsemedlemmar och en studentrepresentant. Styrelsen innehåller representanter både från akademi och industri. Under 2007 sammanträdde styrelsen tre gånger. Mer detaljerad information om styrelsen och protokoll från genomförda styrelsemöten finns att ladda ned på: http://www.mrtc.mdh.se/projects/save-it/board.html Namn Roll Företag/Lärosäte Jakob Axelsson Ordförande Volvo personvagnar & Mälardalens Högskola Mirka Mikes-Lindbäck Ledamot ABB Corporate Research Simin Nadjm-Tehrani Ledamot Linköpings Universitet Christer Norström Ledamot Mälardalens Högskola Erik Gyllenswärd Ledamot Bombardier Transportation Sweden AB Kaj Hänninen Studentrepresentant Arcticus Systems & Mälardalens Högskola Nätverksaktiviteter anordnade av SAVE-IT SAVE-IT arrangerade under våren 2007 en sex dagars resa till Grenoble. Syftet med resan var internt och externt nätverkande. Studenterna fick i grupper arbeta fram planer för gemensamma forskningsprojekt. Gruppen besökte också diverse företag och akademiska lärosäten i Grenoble, såsom Verimag, Inria och Xerox Research, för att studera deras verksamheter och initiera samarbeten. Under 2008 planeras en liknande resa till Eindhoven. SAVE-IT arrangerade under hösten 2007 ett två-dagars forskarskolemöte i Västerås. Vid mötet deltog förutom SAVE-IT personal och studenter även representanter från KKS och andra KKS-finansierade forskarskolor. Ett studiebesök vid ABB genomfördes i samband med mötet. På grund av stor arbetsbelastning av SAVE-ITs personal så genomfördes inga andra nätverksaktiviteter under hösten 2007. Förhoppningsvis så kommer deras arbetsbörda att vara mindre under 2008. 2

Kurser anordnade av SAVE-IT SAVE-IT erbjöd i samarbete med ARTES++ (svenska nationella forskarskolan i realtid- och inbyggda system), sju stycken doktorandkurser under 2007. Detta samarbete har möjliggjorts då ARTES++ och SAVE-IT innehåller liknande forskningsområden och samma studierektor (Paul Pettersson). Då ARTES++ upphör 2007, så kommer SAVE-IT under 2008 och framåt att självt ansvara för den huvudsakliga kursfinansieringen. Under VT 2007 gavs följande tre kurser i samarbete med ARTES++: Research Methodology for Computer Science and Engineering, 5p, Mälardalens Högskola. Kursansvariga: Gordana Dodig-Crnkovic and Jan Gustafsson. Populärvetenskaplig kommunikation., 2p, Mälardalens Högskola. Kursansvarig: Lena Johansson Westholm. Research Planning, 3p, Mälardalens Högskola. Kursansvarig: Hans Hansson. Under HT 2007 gavs följande tre kurser i samarbete med ARTES++: Advanced Component-Based Software Engineering, 5p, Mälardalens Högskola. Kursansvarig: Ivica Crnkovic. Cooperating Embedded Systems, 5p, Halmstad University. Kursansvarig: Tony Larsson. Systems Thinking and its Application, 5p, University of Skövde. Kursansvarig: Harold "Bud" Lawson. Modelling, Specification, and Verification of Distributed Systems, 5p, Uppsala University Kursansvarig: Bengt Jonsson. Under 2006 initierades ett samarbete med industriforskarskolan i Robotik, Automation och Process kontroll (RAP) vid Örebro universitet. Samarbetet gör det möjligt för SAVE-IT och RAP studenter att ta doktorandkurser och nätverksaktiviteter givna av båda skolorna. Kvalitetssäkring I samband med i ordningsställandet av årsrapporten för 2007 har statusrapporter skickats in av SAVE-IT s handledare och doktorander. I denna får de olika doktoranderna och handledarna ange hur väl deras forskarprojekt fortlöper. En sammanfattning av de inskickade årsrapporterna finns i sektion 5. För detaljer av årsrapportens utformning, se: http://www.mrtc.mdh.se/projects/save-it/documents.html De av SAVE-IT s doktorander som bedriver sina forskarstudier vid MDH möter forskarskoleledningen även på en daglig basis och kan därför snabbt åtgärda eventuella problem. Andra SAVE-IT doktoranderna möter forskarskoleledningen mestadels vid olika nätverksaktiviteter och kurser. En web-enkätundersökning har även genomförts bland SAVE-ITs industriella handledare och mentorer under början av 2008. 3

3. Forskarsstuderande Nedan följer en förteckning över de industridoktorander som varit aktiva inom SAVE-IT under 2007. Tabellen innehåller även deras akademiska handledare, samt industriella handledare och mentorer. SAVE-IT har i möjligaste mån försökt anpassa varje projekt efter deltagande doktorander, högskolor och företag istället för att tvinga på en viss standardlösning. Därför kan t.ex. vissa doktorander ha samma person som industriell mentor och industriell handledare. Vissa av de listade doktoranderna, handledarna och mentorerna har ej varit aktiva i SAVE-IT under hela 2007: Vid slutet av 2007 disputerade två doktorander (Joakim Fröberg och Stig Larsson) och blev således då klara med sina forskarstudier. Två doktorander (Per Badlund och Annita Persson-Dahlquist) valde att under 2007 av personliga skäl att inte fortsätta sina forskarstudier. En ny doktorand antogs till SAVE-IT under december 2007 (Johan Lindhult). Ett av de deltagande företagen (Pilotfish networks) sa under 2007 upp deras kontrakt. Detta gjorde att den vid företaget tidigare anställde doktoranden (Per Söderstam) har försökt hitta ett nytt företag. Tills vidare har problemet lösts genom att doktorandens lärosäte (Halmstad Högskola) har gått in och anställt honom som forskningsingenjör och doktorand. Viss aktivitet är planerad under 2008 för att fortsätta söka nya industripartners. Student Födel seår Kön Lärosäte Företag Akademisk handledare Akademisk bihandledare Industriell handledare Industriell mentor Dejan Baca 1980 M BTH Ericsson Lars Lundberg Bengt Carlsson Bengt Lars-Ola Damm Karlskrona Gustavsson Per Badlund 1974 M KTH SAAB Avitronics Axel Jantsch Mats Brorsson Göran Tengstrand Göran Tengstrand Markus Bohlin 1976 M MDH SICS (+20% Björn Lisper Mikael Nolin Per Kreuger Stefan Larsen Bombardier) Sigrid Eldh 1961 K MDH Ericsson Hans Hansson Sasi Punnekat, Henrik Thane, Lars-Olof Gustafsson Lars-Olof Gustafsson Christer Norström Joakim Eriksson 1970 M UU SICS (+20% Per Mats Björkman Thiemo Voigt, Martin Strand ABB CR) Gunningberg Sverker Jansson Niclas Finne 1971 M UU SICS (+20% Per Mats Björkman Thiemo Voigt, Martin Strand ABB CR) Gunningberg Sverker Jansson Joakim Fröberg 1970 M MDH Volvo CE Christer Norström Kristian Sandström Nils-Erik Bånkestad Nils-Erik Bånkestad Per Gustafsson 1977 M UU Erlang/OTP Kostis Sagonas Arne Anderssson Kenneth Lundin Kenneth Lundin Ericsson Håkan 1977 M MDH Scania Jakob Axelsson Christer Norström Jan Sterner Tony Sandberg Gustavsson Kaj Hänninen 1970 M MDH Arcticus Mikael Nolin Christer Norström John Lundbäck John Lundbäck Stefan Johnsson 1978 M MDH Level 21 Management Christer Norström Anders Wall Lars Cederblad Thomas Edström Erik Kuiper 1973 M LiU SAAB Aerosystems Simin Nadjm- Therani Calin Curescu Mats Ekman Gunnar Holmberg Stig Larsson 1958 M MDH ABB Corporate Ivica Crnkovic Rikard Land Fredrik Ekdahl Fredrik Ekdahl Research Tobias Lindahl 1975 M UU Erlang/OTP Kostis Sagonas Bengt Jonsson Björn Kenneth Lundin Ericsson Gustavsson Johan Lindhult 1967 M MDH Ericsson Björn Lisper Jan Gustafsson Janet Wennersten Janet Wennersten Björn Löfgren 1951 M KTH Skogforsk Jan Wikander Magnus Thor Ola Boström Ola Boström (+20% Komatsu Forest) Hongyu 1970 K MDH ABB Corporate Ivica Crnkovic Christer Norström Stig Larsson Magnus Larsson Pei-Breivold Research Annita Persson- 1958 K MDH Ericsson Ivica Crnkovic Christer Norström Ola Gustafsson Ola Gustafsson Dahlquist Anders Sandberg 1966 M KTH Mecel AB Martin Törngren De Jiu Chen Håkan Sivencrona Håkan Sivencrona Per Söderstam 1968 M HH Pilotfish Tony Larsson Kirk Clendinning Kirk Clendinning Networks Jimmie Wiklander 1980 M LTU Kalix Electropolis Per Lindgren Johan Carlson Jan-Erik Larsson Anders Högström Mikael Åkerholm 1978 M MDH CC Systems Ivica Crnkovic Kristian Sandström Mikael Nolin Jörgen Hansson 4

Följande tabell presenterar aktivitets- och progressionsgraden för respektive student. Den presenterar även ifall studenten planerar ta/har tagit licenciat- respektive doktorsexamen. Student Antagning till SAVE-IT Progression vid antagning Aktivitet under tid i SAVE-IT under 2007 Heltidsstudieår under 2007 Progression t.o.m. 20071231 Licad/ planerad lic Disputerad/ planerad disputation Dejan Baca 20060405 0% 80% 0,8 28% 2008 2010 Per Badlund 20060405 5% 0% (har avbrutit forskarstudierna) 0 5% - - Markus Bohlin 20060405 50% 50% 0,5 80% 200404 200906 Sigrid Eldh 20050112 25% 50% 0,5 50% 200712 2009 Joakim Eriksson 20060405 0% 100% 1 25% 2008 2010 Niclas Finne 20060405 0% 100% 1 25% 2008 2010 Joakim Fröberg 20050112 60% 50% 0,5 100% 200404 200712 Per Gustafsson 20060405 50% 80% 0,8 90% nej 2008 Håkan Gustavsson 20060405 0% 100% 1 35% 2008 2010 Kaj Hänninen 20050112 17% 100% 1 85% 200609 200806 Stefan Johnsson 20060912 0% 100% 1 62.5% 200810 nej Erik Kuiper 20050112 0% 50% Liu 40% Saab 0,5 48% 200804 2010 Stig Larsson 20050112 37% 50% 0,5 100% 200506 200712 Tobias Lindahl 20060405 50% 80% 0,8 90% nej 2008 Johan Lindhult 20071120 49% 80% 0,07 49,07% nej 2009 Björn Löfgren 20060203 50% 80% 0,8 95% 2005 200812 Hongyu Pei- Breivold 20060912 0% 75% 0,75 30% 2009 2011 Annita Persson- 20050112 40% 0% (har avbrutit Dahlquist forskarstudierna) 0 50% 200512 - Anders Sandberg 20060405 0% 60% 0,6 20% 2010 2014 Per Söderstam 20060405 0% 25% (pappaledig + uppsagt avtal) 0,25 12.5% 2009 2011 Jimmie Wiklander 20060405 0% 100% 1 75% 200806 nej Mikael Åkerholm 20050822 50% 40% 0,4 90% 200502 200805 Totalt antal heltidsdoktorandstudieår som producerades av SAVE-ITs studenter under 2007 var 13,77. 5

Följande tabell ger information om finansiering och progression för de SAVE-IT studenter som redan hade påbörjat sina forskarstudier när de blev antagna till SAVE-IT. Student Tidigare finansiering Progression vid övergångstillfället Heltidsstudieår med tidigare finansiering Markus Bohlin Ireco, SICS 50% 2,00 Sigrid Eldh Ericsson 25% 1,00 Joakim Fröberg Volvo VCEC 60% 2,40 Per Gustafsson Vinnova, Ericsson 50% 2,00 Kaj Hänninen Fakultetsmedel 17% 0,68 Stig Larsson ABB 37% 1,48 Tobias Lindahl Vinnova, Ericsson 50% 2,00 Johan Lindhult Ericsson, ASTEC, ARTES++ 49% 3,20 Björn Löfgren Skogforsk 50% 2,00 Annita Persson-Dahlquist Ericsson 40% 1,60 Mikael Åkerholm SSF 50% 2,00 Associerade doktorander Följande två doktorander är associerade till SAVE-IT. Det innebär att de inte får någon direkt finansiering av SAVE-IT, men har möjlighet att delta i kurser och nätverksaktiviteter anordnade av SAVE-IT. Båda studenterna deltar aktivt i samarbeten med industrin i deras forskningsprojekt. Student Föde lseår Kön Lärosäte Huvudhandledare Akademisk bihandledare Industriell handledare/mentor Johan Kraft 1978 M MDH Christer Norström Anders Wall Peter Eriksson Mathias Ekman 1968 M MDH Christer Norström Fredrik Ekdahl Erik Gyllenswärd 6

Deltagande lärosäten Det totala antalet antagna industridoktorander aktiva i SAVE-IT under 2007 var totalt 22 stycken. Vid slutet av 2007 var dock antalet SAVE-IT doktorander 18 stycken. Som tidigare nämnts, beror skillnaden på att 2 doktorander disputerade och 2 doktorander valde att avsluta sina forskarstudier. Huvuddelen av de 22 doktoranderna, elva stycken, var antagna till sina forskarutbildningar vid Mälardalens Högskola (MDH). Utöver detta var fyra doktorander antagna vid Uppsala Universitet (UU), tre doktorander vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), en doktorand vid Linköping Universitet (LiU), en doktorand vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), en doktorand vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och en doktorand vid Halmstad Högskola (HH). Handledning och mentorskap Handledningen av doktoranderna har organiserats så att varje doktorand har en handledargrupp bestående av en huvudhandledare och minst en bihandledare. Till varje doktorand har även en industriell handledare och en industriell mentor utsetts (ibland samma person). Handledargruppen skall träffa doktoranden på en regelbunden basis. Minst två gånger per år skall möten med hela gruppen av akademiska och industriella handledare/mentorer hållas. Planerade datum för sådana möten rapporterteras årligen in till SAVE-IT. Varje doktorand får även ange antalet genomförda möten under året. Generellt gäller att antagna doktorander skall följa de handledningsformalia som gäller vid den högskola/universitet där doktoranden är antagen. T.ex. så antas doktorandens individuella studieplan (ISP) uppdateras med jämna mellanrum och att de akademiska handledarna ha genomgått handledarutbildningar. Under hösten 2006 organiserade SAVE-IT ett tvådagarsmöte i Aronsborg, Bålsta för SAVE-ITs handledare och mentorer. Där diskuterades bland annat den industriella mentorns och industridoktorandens roller. 7

Deltagande forskare/handledare Följande tabell presenterar de forskare/handledare från akademin som varit involverade i SAVE-IT under 2007. Namn Titel Inst., Lärosäte Roll SAVE-IT Arne Anderssson Professor IT, UU Bihandledare Jakob Axelsson Professor IDE, MDH Ordförande SAVE-IT styrelse, huvudhandledare Mats Björkman Professor IDE, MDH Bihandledare Mats Brorsson Professor IMIT, KTH Bihandledare Bengt Carlsson Lektor TEK, BTH Bihandledare Johan Carlson Lektor SYS, LTU, Bihandledare De Jiu Chen Doktor DAMEK, KTH Bihandledare Ivica Crncovic Professor IDE, MDH Huvudhandledare Calin Curescu Doktor IDA, LiU Bihandledare Andreas Ermedahl Doktor IDE, MDH Samordnare SAVE-IT Per Gunningberg Professor IT, UU Huvudhandledare Jan Gustafsson Docent IDE, MDH Bihandledare Hans Hansson Professor IDE, MDH Direktör SAVE-IT, huvudhandledare Axel Jantsch Professor IMIT, KTH Huvudhandledare Bengt Jonsson Professor IT, UU Bihandledare Rikard Land Lektor IDE, MDH Bihandledare Tony Larsson Professor IDE, HH Huvudhandledare Per Lindgren Docent SYS, LTU, Huvudhandledare Björn Lisper Professor IDE, MDH Huvudhandledare Lars Lundberg Professor SC, BTH Bihandledare Jukka Mäki-Turja Doktor IDE, MDH Bihandledare Simin Nadim-Tehrani Docent IDA, LiU Ledamot SAVE-IT styrelse, huvudhandledare Mikael Nolin Docent IDE, MDH Huvudhandledare, industriell handledare Christer Norström Professor IDE, MDH Ledamot SAVE-IT styrelse, huvudhandledare, bihandledare Paul Pettersson Professor IDE, MDH Studierektor SAVE-IT Sasikumar Punnekat Doktor IDE, MDH Bihandledare Konstantinos Sagonas Professor IT, UU Huvudhandledare Kristian Sandström Doktor IDE, MDH Bihandledare Henrik Thane Docent IDE, MDH Bihandledare Magnus Thor Doktor Skogsforsk Bihandledare Martin Törngren Professor DAMEK, KTH Huvudhandledare Jan Wikander Professor DAMEK, KTH Huvudhandledare 8

4. Vetenskapliga resultat Vetenskapliga rapporter/avhandlingar/skrifter Följande lista är en sammanfattning av de vetenskapliga rapporter/avhandlingar/skrifter som författats under 2007 av SAVE-IT s studenter. För tidigare rapporter, se SAVE-IT s årsrapporter för 2004, 2005 och 2006. Doktorsavhandlingar: - Engineering Automotive Electronic Systems: Decision Support for Successful Integration. Joakim Fröberg. Ph.D. Thesis, Mälardalen University Press, Dec, 2007. - Key Elements of Software Product Integration Processes, Stig Larsson, Ph D Thesis, Mälardalen University Press, December, 2007 Licenciatavhandlingar: - On Evaluating Test Techniques in an industrial setting, Sigrid Eldh, Licentiate Thesis No. 78, Mälardalen University, Västerås December, 2007. Vetenskapliga workshop-, konferens- och tidsskriftsartiklar: - A Model for Reuse and Optimization of Embedded Software Components, Mikael Åkerholm, Joakim Fröberg, Kristian Sandström, Ivica Crnkovic, 29th International Conference on Information technology Interface, (ITI 2007), IEEE, Cavtat, Croatia, June, 2007 - An analytical approach for dimensioning mixed traffic networks. Per Badlund and Axel Jantsch. The 1st ACM/IEEE International Symposium on Networks-on-Chip (NoC) 2007, 10 pages, May 2007. - Applications, Implementation and Performance Evaluation of Bit Stream Programming in Erlang. Per Gustafsson and Konstantinos Sagonas. Ninth International Symposium on Practical Aspects of Declarative Languages (PADL 2007),. January 17-19, 2007. - Assessing the Influence on Processes when Evolving the Software Architecture, Stig Larsson, Anders Wall, Peter Wallin, 9th International Workshop On Principles of Software Evolution, ACM, Cavtat, Croatia, Editor(s):Massimiliano Di Penta, Michele Lanza, September, 2007 - Component Testing is not Enough - A Study of Software Faults in Telecom Middleware, Sigrid Eldh, Sasikumar Punnekkat, Hans Hansson, Peter Jönsson (Combitech Systems), 19th IFIP International Conference on Testing of Communicating Systems TESTCOM/FATES 2007, Springer LNCS, Tallinn, Estonia, June, 2007. - Component-Based and Service-Oriented Software Engineering: Key Concepts and Principles. Hongyu Pei Breivold, Magnus Larsson. Euromicro SEAA CBSE track, Lübeck, Germany, August 2007. - Coping with Variability in Automotive Product line Architectures Using Real Options, SPLC 2007, Workshop on Managing Variability for Software Product Lines, September, 2007, Håkan Gustavsson och Jakob Axelsson. - Cross-level sensor network simulation with Cooja. Fredrik Österlind, Adam Dunkels, Joakim Eriksson, Niclas Finne, and Theimo Voigt. In: Real-Time in Sweden 2007, August 2007, Västerås, Sweden. - Cross-level simulation in Cooja. Fredrik Österlind, Adam Dunkels, Joakim Eriksson, Niclas Finne, and Theimo Voigt. In: European Conference on Wireless Sensor Networks (EWSN), January 2007, Delft, The Netherlands. - Determining Maximum Stack Usage in Preemptive Shared Stack Systems, Kaj Hänninen, Jukka Mäki- Turja, Markus Bohlin, Jan Carlson, Mikael Nolin, Proceedings of the 9th Real-Time in Sweden (RTiS'07), p 118-126, Västerås, Sweden, August, 2007 9

- Efficient Development of Real-Time Systems Using Hybrid Scheduling, Jukka Mäki-Turja, Kaj Hänninen, Mikael Nolin, 9th Real-Time in Sweden (RTiS'07), p 157-163, Västerås, August, 2007. - Emerging Technologies in Industrial Context: Component-based and Service-oriented Software Engineering. Ivica Crnkovic, Hongyu Pei Breivold. COMPSAC 2007 Tutorial Track, Beijing, China, July 2007. - Evaluating Software Evolvability. Hongyu Pei Breivold, Ivica Crnkovic, Peter Eriksson. SERPS 2007, Gothenburg, Sweden October 2007. - Experiments with Component Tests to Improve Software Quality, Sigrid Eldh, Sasikumar Punnekkat, Hans Hansson, ISSRE (Industrial Track), IEEE, Trollhättan, Sweden, November, 2007 - INCENSE: Information-Centric Run-Time Support for Component-Based Embedded Real-Time Systems, Andreas Hjertström, Dag Nyström, Mikael Åkerholm, Mikael Nolin, Proceedings of the Work-In-Progress (WIP) session, 14th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Applications Symposium, p 4, Seattle, United States, April, 2007 - Industry evaluation of the Requirements Abstraction Model, Tony Gorschek, Per Garre, Stig Larsson, Claes Wohlin, Requirements Engineering Journal, vol 12, nr 3 (on-line first), Springer London, May, 2007 - Integrating Building Automation Systems and Wireless Sensor Networks. Fredrik Österlind, Erik Pramsten, Daniel Roberthson, Joakim Eriksson, Niclas Finne, and Theimo Voigt. In: 12th IEEE Conference on Emerging Technologies and Factory Automation, 25-28 September 2007, Patras, Greece. - Key Factors for Achieving Project Success in Integration of Automotive Mechatronics, Joakim Fröberg, Mikael Åkerholm, Kristian Sandström, Christer Norström, Journal of Innovations in Systems and Software Engineering, vol 11334 2007/3/16, p15, Springer, March, 2007. - Licentiate Thesis Abstract: Evaluating Test Techniques using Fault and Failure Analysis, Sigrid Eldh, 7th Conf. Software Engineering Research and Practice, p 4, Göteborg, Sweden, Editor(s):Thomas Arts, October, 2007 - Making Decisions in Integration of Automotive Software and Electronics: A Method Based on ATAM and AHP, Peter Wallin, Joakim Fröberg, Jakob Axelsson, 4th International ICSE workshop on Software Engineering for Automotive Systems, Minneapolis, USA, May, 2007. - Mspsim - an extensible simulator for msp430-equipped sensor boards. Joakim Eriksson, Adam Dunkels, Niclas Finne, Fredrik Österlind, and Theimo Voigt. In: European Conference on Wireless Sensor Networks (EWSN), January 2007, Delft, The Netherlands. - Product integration improvement based on analysis of build statistics, Stig Larsson, Petri Myllyperkiö, Fredrik Ekdahl, Proceedings of the 6th joint meeting of the European software engineering conference and the 14th ACM SIGSOFT symposium on Foundations of software engineering, p 505-508, ACM, Dubrovnic, Croatia, Editor(s):Ivica Crnkovic, Antonia Bertolino, September, 2007. - Productivity Framework for Innovative Product Development, 5th International Symposium of Technology Management i Hangzhou Kina, Juni, 2007, Stefan Johnsson, Lars Cederblad, Christer Norström och Anders Wall. - Reprogramming wireless sensor networks with run-time dynamic linking in Contiki. Adam Dunkels, Niclas Finne, Joakim Eriksson, and Theimo Voigt. In: Real-Time in Sweden 2007, August 2007, Västerås, Sweden. - Sensor Networking in Aquatic Environments - Experiences and New Challenges. Theimo Voigt, Fredrik Österlind, Niclas Finne, Nicolas Tsiftes, Zhitao He, Joakim Eriksson, Adam Dunkels, Ulf Båmstedt, Jochen Schiller, Klas Hjort. In: Second IEEE International Workshop on Practical Issues in Building Sensor Network Applications, 15-18 Oct 2007, Dublin, Ireland. - Shared Stack Analysis in Transaction-Based Systems, Markus Bohlin, Kaj Hänninen, Jukka Mäki-Turja, Work in Progress Proceedings RTSS'07, p 37-40, Tucson, Arizona, USA, Editor(s):Jorgen Hansson, December, 2007 10

- The Fidelity of a Real Time Forest machine simulator, Björn Löfgren,.The Simulation Interoperability Standards Organisation conference in Orlando, Florida 16-21 September 2007. - The SAVE approach to component-based development of vehicular systems, Mikael Åkerholm, Jan Carlson, Johan Fredriksson, Hans Hansson, John Håkansson (Department of Information Technology, Uppsala University), Anders Möller, Paul Pettersson, Massimo Tivoli (former), Journal of Systems and Software, vol 80, nr 5, p655-667, Elsevier, May, 2007 - Validation through data collection and analysis, ISMICT07, december 2007, Maarit Kangas, Jimmie Wiklander et al. Tekniska rapporter och andra arbeten där SAVE-IT doktorander medverkat: - The SaveCCM Language Reference Manual, Mikael Åkerholm, Jan Carlson, John Håkansson (Department of Information Technology, Uppsala University), Hans Hansson, Mikael Nolin, Thomas Nolte, Paul Pettersson, MRTC report ISSN 1404-3041 ISRN MDH-MRTC-207/2007-1-SE, Mälardalen Real-Time Research Centre, Mälardalen University, January, 2007. - Creating Company Wide Measurement Program for Verification, Eldh, S., ASTA, Seuol, Korea, Oct, 2007 - Achieving Quality - Efficient Verification of Telecom Systems, Eldh, S., ESQAT, Beijing, China - Testing is the best work there is, Eldh, S. EuroStar 2007, Stockholm - Analysis and classifications of Faults and Failures in a Large Complex Telecom Middleware System, Jönsson, P. MSc Thesis, IDE, MDH (Eldh, S. handledare) Vetenskaplig konferens- och tidsskriftsartiklar accepterade för publikation: - Geographical Routing in Intermittently Connected Ad Hoc Networks. Erik Kuipier and Simin Nadjm- Tehrani. Accepted for publication at the First IEEE International Workshop on Opportunistic Networking (WON). - Kinematic Control of Redundant Knuckle Booms. Björn Löfgren. Accepted for publication by Journal of Forest Engineering. Övriga resultat att rapportera SAVE-IT doktoranden Jimmie Wiklander blev under 2007 belönad med Sweden Embedded Award 2007 i kategorin Mikro/Nano. 11

5. Samverkan med näringsliv och samhälle Deltagande företag SAVE-ITs doktorander är anställda vid företag lokaliserade över stora delar av Sverige. Företagen inkluderar mindre företag med ett fåtal anställda, som t.ex. Arcticus Systems, Level 21 Management och Kalix Electropolis, medelstora företag med ett hundratal personer anställda, som t.ex. CC-Systems och Mecel, och stora företag med många anställda, som t.ex. ABB, Bombardier och Ericsson. SAVE-IT inkluderar även några doktorander från forskningsinstitut, som t.ex. SICS och Skogsforsk. Dessa deltar dock under förutsättning att doktoranden spenderar minst 20% på ett externt företag. Nedan tabell presenterar varje företag och forskningsinstitut i mer detalj. Sifforna i kolumnen antal anställda är från 2005. Student Företag/ forskningsinstitut SNI-kod(er) Län Organisations nummer Antal anställda Dejan Baca Ericsson Karlskrona 32200, 72210 Blekinge 556056-6258 15697 Karlskrona Per Badlund SAAB Avitronics 35300, 33200 Stockholm 556036-0793 1998 Järfälla Markus Bohlin SICS 73102 Stockholm 556587-0119 89 Kista Sigrid Eldh Ericsson 32200, 72210 Stockholm 556056-6258 15697 Stockholm Joakim Eriksson SICS 73101 Stockholm 556587-0119 89 Kista Niclas Finne SICS 73101 Stockholm 556587-0119 89 Kista Joakim Fröberg Volvo VCEC 29520, 34100 Södermanland 556021-9338 4085 Eskilstuna Per Gustafsson Ericsson Erlang/OTP 32200, 72210 Stockholm 556056-6258 15697 Stockholm Håkan Gustavsson Scania 34100, 29110 Stockholm 556184-8564 30765 Södertälje Kaj Hänninen Arcticus Systems 72210 Stockholm 556255-2371 5 Stockholm Stefan Johnsson Level 21 Management 74140 Västmanland 556586-3205 5 Västerås Erik Kuiper SAAB Aerosystems 35300, 33200 Östergötland 556036-0793 3799 Linköping Stig Larsson ABB Corporate Research 74140, 73102 Västmanland 556029-7029 948 Västerås Tobias Lindahl Ericsson Erlang/OTP 32200, 72210 Stockholm 556056-6258 15697 Stockholm Johan Lindhult Ericsson 32200, 72210 Stockholm 556056-6258 15697 Stockholm Björn Löfgren Skogforsk 73104 Uppsala 817602-9786 - Uppsala Hongyu Pei- Breivold ABB Corporate Research 74140, 73102 Västmanland 556029-7029 948 Västerås Annita Persson- Ericsson 32200 Västra Götaland 556028-1627 1781 Mölndal Dahlquist Anders Sandberg Mecel AB 73102 Västra Götaland 556258-8896 142 Göteborg Per Söderstam Pilotfish Networks 72210 Västra Götaland 556565-2954 14 Göteborg Jimmie Wiklander Kalix Electropolis 74140 Norrbotten 556602-8634 1 Kalix Mikael Åkerholm CC Systems 300202, 72220 Gävleborg 556553-6579 122 Ovanåker Stad 12

För att institutsdoktorander skall kunna delta i SAVE-IT behöver de, enligt överenskommelse med KKS, spendera minst 20 % av sin tid på ett annat företag. Följande tabell visar vilka företag SAVE-IT s fyra institutdoktorander spenderade 20% av sin tid på under 2006. Student Företag/ forskningsinstitut SNI-kod(er) Län Organisations nummer Antal anställda Markus Bohlin Bombardier Transportation 35200, 51190 Västmanland 556101-9356 1915 Västerås Joakim Eriksson ABB Corporate Research 74140, 73102 Västmanland 556029-7029 948 Västerås Niclas Finne ABB Corporate Research 74140, 73102 Västmanland 556029-7029 948 Västerås Björn Löfgren Kumatsu Forest AB 29320, 50301 Västerbotten 556079-5949 352 Umeå Stad Sammanfattning årsrapporter och kunskapsöverföring till medverkande företag Huvudansvaret för den dagliga kontakten mot deltagande företag ligger på respektive doktorand och dennes handledargrupp, dvs. inte på forskarskoleledningen. Mycket tid har därför lagts ned för att säkerställa att varje doktorand har en fungerande handledargrupp inkluderande både akademiska och industriella partners. 19 studenter skickade in årsrapporter för 2007 (Per Badlund, Annita Persson-Dahlquist och Johan Lindhult rapporterade inte eftersom de nyligen avslutat respektive påbörjat sitt SAVE-IT deltagande). En kort sammanfattning av de inskickade årsrapporterna är följande: Alla doktorander rapporterade att samarbetet mellan dem och deras och deras akademiska handledare fungerat som planerat. För två av doktoranderna hade dock huvudhandledaren varit bortrest en längre tid. Detta kommer att åtgärdas genom att byta roller på deras huvudhandledare och bihandledare. Mötesfrekvensen mellan doktoranderna och deras akademiska handledare varierar typiskt mellan dagligen och en gång varannan vecka. Alla doktorander utom en rapporterar att samarbetet mellan dem och den industriella handledaren och industriella mentorn fungerat som planerat. Den doktorand som rapporterar om problem är samma doktorand som var anställd på det företag (Pilotfish AB) som under 2007 sade upp deras kontrakt. Mötesfrekvensen mellan doktoranden och dessa industriella handledare och mentorer är typiskt ca en gång i månaden. Antalet genomförda möten under 2007 där samtliga handledare, både industriella och akademiska, och doktoranden deltagit varierade mellan inga och tio stycken för resp. doktorand. För de doktorander där inga sådana möten gjorde fanns förklaringar som: inget behov har funnits, svårt att få alla att mötas på en gång, företag sagt upp kontrakt, träffar de olika handledarna separat, etc. Generellt kan sägas att behovet av sådana möten varierar mycket mellan doktorand och projekt. Flera doktorander rapporterar att de samarbetat med andra ej SAVE-IT stödda forskningsprojekt under 2007. Några av dessa har varit internationella samarbeten. Några doktorander har även presenterat sin forskning på olika ej SAVE-IT relaterade företag, konferenser och lärosäten. Flera doktorander rapporterar att deras forskning kommit deras företag till del. Former för detta kan vara t.ex. statusrapporter och projektmöten på företaget, seminarier på företaget, distribution av forskningspapper till 13

intresserade personer, samt implementering av framtagna forskningsresultat i olika projekt (tex ABB Research) och produkter (t.ex. Erlang och Rubus). Vissa av institutsdoktoranderna rapporterar även att deras projekt lett till närmare samarbete mellan deras forskningsinstitut och det företag de behöver vistas vid en viss del av deras forskningstid. Sammanfattning företagsenkät Förutom årsrapporterna har en elektronisk enkätundersökning skickats ut till mentorer och industriella handledare vid de olika deltagande företagen. Åtta stycken företagsrepresentanter svarade på enkäten. Det följande är en sammanfattning av svaren på de frågor som har samma fokus som de frågor som KKS efterfrågat svar på, nämligen: företagets nytta av doktoranden samt ev. effekter vid företaget av doktorandprojektet. De givna svaren har alla blivit anonymiserade eftersom detta utlovades i instruktionerna till enkäten. Fråga: Anser du att de förväntningar som ni hade som företag, i och mer ert deltagande i SAVE-IT, har uppfyllts? (0% = har inte uppfyllts alls, 100% = har uppfyllts fullständigt). Ge gärna kommentarer. Givna svar: 1st 40%, 4st 50%, 1st 80%, 2st 100%. Medelvärde: 65% Kommentarer: Jag vet inte vad förväntningarna från företaget var men jag har bara positiva saker att säga om samarbetet med doktoranderna. Om resultat är bra p.g.a. deltagandet i SAVE-IT eller p.g.a. de andra samarbeten vi har med företaget är svårt att avgöra. Vi är mycket nöjda med vårat SAVE-IT deltagande. Satsningen har gett ett bra stöd både till doktoranden och det forskningsarbete som bedrivits i samarbete med de olika företagen. Vi har genom den modell och arbetsform som skapats kunna få till ett vinn-vinn förhållande och där man effektivisera samarbetet mellan universitet och mindre företag. Hela satsningen är en förebild för hur vi kommer att fortsätta att arbeta. Vi upplever viss svårighet att dra nytta av det som kommer fram i forskningen. Doktoranden halvvägs klar. Det är under den andra halvan de mer intressanta resultaten förhoppningsvis kommer. Fråga: Hur anser du att kontakten/samarbetet mellan ditt företag och forskargruppen på högskolan fungerat? (0% = ej fungerat alls, 100% = fungerat väldigt bra). Ge gärna exempel på saker som fungerat/ej fungerat. Givna svar: 1st 50%, 1st 70%, 3st 80%, 3st 100%. Medelvärde: 82,5% Kommentarer: Utbyte sker genom att doktoranderna sitter en del av sin tid på ABB. Mycket bra. På ett tidigt stadium hittade vi fram till ett arbetssätt som både stödjer doktorandernas forskningsarbete och tillför nytta hos medverkande företag. Arbetssättet skall utgöra modell för hur vi kommer att arbeta de kommande åren i regionen. Fungerar i allmänhet bra. Kanske något få möten. Fråga: Har ert SAVE-IT deltagande resulterat i någon form av nya samarbeten mellan företaget och högskolan eller mellan företaget och andra företag/forskare? Om ja, ange gärna några exempel på detta. Givna svar: 6 st: Ja, 2st: Nej Kommentarer: Fortsättning på forskningssamarbete som tidigare startats men med ny teknikinriktning. Har lett till mycket samarbete med ABB. 14

Vi har sedan tidigare ett bra samarbete men SAVE-IT har säkert katalyserat samarbetet. Dels har erfarenheterna från SAVE-IT deltagandet blivit en arbetsform som vi skall arbeta efter framöver, bl.a. i en satsning som går under namnet ESIS - ett innovationssystem inom elektronikområdet som skall stimulera till fler produktägande företag. Dels så är vi på väg att etablera ett fortsättningsprojekt mellan svensk/finsk industri och universitet där resultat från projektet skall etableras i verklig användarmiljö och utvärderas, samtidigt som forskning krig kopplingen mellan aktivitet/rörelse och fall genomförs. Examensarbeten, projekt, rekryteringar, styrgrupper. Fråga: Har företaget har en fortsatt plan för SAVE-IT doktoranden efter att han/hon är klar med sina studier? Kommentera gärna. Givna svar: 8 st: Ja Kommentarer: Fortsättning på forskningssamarbete som tidigare startats men med ny teknikinriktning. I och med att vi är på en forskningsenhet kommer fortsättningar vara i interna forskningsprojekt där kunskaper från och med licentiat eller doktor är viktiga. Det skulle vara önskvärt att anställa en eller flera från forskargruppen alternativt se till att ha andra samarbetsprojekt. Ja, vi har satt upp en arbetsplan för de kommande 6 månaderna där doktoranden kommer att slutföra sin examen samtidigt som har bidrar till ett av företagens produktutveckling. Fortsatt anställning. Chefsarkitekt SW. Fråga: Kan ni som företag efter att SAVE-IT doktoranden är klar tänka er att fortsätta samarbetet med doktorandens lärosäte på något sätt? Om ja, vilka former anser ni vara lämpliga för ett sådant fortsatt samarbete? Om nej, varför inte? Givna svar: 8 st: Ja Kommentarer: Deltid som handledare på olika sätt, gästföreläsare. Gemensamma projekt. Har redan etablerat långsiktigt samarbete med lärosätet oavsett. Ja, nya industridoktorander, exjobb, projekt. Fråga: Ange något/några saker som du tycker fungerat bra med ditt/företagets deltagande i SAVE-IT. Givna svar: Genom deltagandet i SAVE-IT: - Har vi fött ökad förståelse och kunskap om hur man effektivt etablera samverkan mellan doktorander och företag. - Den arbetsmodell som SAVE-IT har arbetat efter har fungerat bra och där vi lärt oss att utveckla samarbetet mellan företag och universitet. - Tidigare misstänksamhet från företag när det gäller samverkan med universitet har istället blivit en efterfrågad samarbetsform. Vi har idag brist på studenter/doktorander. 15

- Inom ramen för olika samverkan i Sverige, bl.a. inom IUC Sverige och dess samverkansbolag har man refererat till SAVE-IT. Sammanfattningsvis så är företaget och vårt nätverk av deltagande företag mycket nöjda med SAVE-IT och vi tror att det är mycket viktigt att man kan stimulera till närmare samarbete mellan universitet/doktorander och små företag i hela Sverige. Det krävs en "mäklare" som säkrar upp samarbetet mellan universitet och företag, samt ett väl fungerande stöd till doktoranden. Vi är mycket nöjda med SAVE-IT satsningen och önskar gärna medverka i kommande satsningar. SAVE-IT är mycket bra för samarbete med ABB som passar mycket bra med våra andra projekt. Har möjliggjort behovsmotiverad forskning som gett konkreta resultat på företaget. Fråga: Ange något/några saker som du tycker fungerat dåligt med ditt/företagets deltagande i SAVE-IT. Givna svar: Vårt eget deltagande i SAVE-IT gemensamma aktiviteter. När vi bjudits in, har vi oftast inte kunnat delta p.g.a. hård arbetsbelastning. Kan vara värt att hitta en bra framförhållning i kommande program. Kan nog doktorand/högskolan svara bättre på. Företagsintervjuer På begäran av KKS har årsrapporten även kompletterats med intervjuer av representanter av de i forskarskolan deltagande företagen. Speciellt fokus av intervjuerna har varit företagets upplevda nytta av doktorandprojektet samt ev. effekter vid företaget av doktorandprojektet. Intervjuerna genomfördes under oktober - december 2008 av en extern person. Varje intervjuad person har fått svara på nio stycken frågor. Totalt genomfördes 14 stycken intervjuer, varav 3 av dem var med företag där doktorandprojektet hade avslutats. Nedan följer svaren från de gjorda intervjuerna. Intervju 1 1. Företagets namn? Scania 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Nils Gunnar Vågstedt, mentor 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Håkan Gustavsson 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Projektet fungerar bra. Han har klarat licenciaten på utsatt tid. Vi har en bra dialog med Mälardalens högskola, han sitter i en bra miljö med andra forskningsprojekt. 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? Träffas inte mycket, men det fungerar bra. Vi träffas i princip på styrningsgruppsmötena. Det är så mycket man orkar så att säga, idealt skulle det vara mer ofta men det är det här som hinns med. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Det är ett par olika saker. I dialogen med högskolan, att de vet att vi finns som rekryteringsbas, att vi har frågeställningar, nya doktorandprojekt, exjobb och anställningar. Doktorandprojektet är ju inte färdigt, så kan inte säga vilken nytta men det går ju åt rätt håll. 16

7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... Det här är första dialogen vi har med MDH. Vi har utökat dialogen, speciellt där man redan nu ser ett resultat. Vi har en ökad dialog, exjobb, utan det här hade vi inte stått där vi är idag. 8. Vilka framtida planer har företaget för doktoranden? Vi ser framtiden framförallt nu fram till Doktor. Att Håkan ska få en bra utveckling inom företaget, att han får fortsätta jobba med de kompetenser han utvecklat inom företaget. 9. Planerar man några nya samarbeten med akademin (som kanske knyter an till det aktuella doktorandprojektet) efter att doktorandprojektet avslutats? Inget direkt resultat som är av projektet. Jag kan inte svara på det. Vi har en fortsatt dialog med exjobb men annars inget jag känner till från min arbetsroll. Det fungerar bra, känns spännande att fortsätta, vi vill fortsätta utveckla forskningsprojektet och se till att det går bra för Håkan här i framtiden. Intervju 2 1. Företagets namn? SAAB Aerosystems 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Mats Ekman, handledare 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Erik Kuiper 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Det fortgår bra. Han följer tidplanerna, överensstämmer med mina förväntningar. 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? Jaa det tycker jag att det gör. Vi har ju samarbete med LTU. Det är oregelbundet, kanske en gång per år. Det är tillräckligt ofta. Är det något som behövs så fixar vi ju till det i sådana fall. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Det är ju en personlig utveckling för Erik själv att doktorera. Resultat är svårt att säga nu, det kan ju bli framtida tillämpningar. Han har ju fått ut en Licentiat. Det har spridits inom företaget, till affärsgruppen som han jobbar med. 7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... Inte som jag känner till. Det arbete som Erik gör är ju mer långsiktigt. Det kan komma sen. 8. Vilka framtida planer har företaget för doktoranden? Den diskussionen har Erik med linjechefen. Jag är inte insatt, men det klart att det finns. 9. Planerar man några nya samarbeten med akademin (som kanske knyter an till det aktuella doktorandprojektet) efter att doktorandprojektet avslutats? Det är ju upp till enskilda personer. Uppstår i linjeorganisationen, det finns en process för de som vill bli doktorander. Vi har ju ett långsiktigt samarbete med universiteten, det är ju LTU och Chalmers framförallt. Vi annonserar ut exjobb, hittar på nya och formulerar. Det är stimulerande det här, genererar ju högskolekontakter, kommer ut och lyssnar på saker. Deltar i seminarier. Det är positivt för kontaktnätverket. 17

Intervju 3 1. Företagets namn? Mecel 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Håkan Sivencrona, handledare 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Anders Sandberg 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Går jävla bra, bra flyt på det. Han producerar bra, det är kul också nu sitter han uppe i Stockholm på KTH. 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? Lite. Inte så mycket som hänt, visibiliteten finns inte, han har ju hållt på med en del kundprojekt också. Det är ett år sedan nu som handledaren eller examinatorn var nere. Det finns säkert grejer, det går säkert att hitta beröringspunkter. Det hade varit hjälp att få lite riktlinjer, en handlingsplan. Vi hoppas att ni har kommunikation si och så, träffas en gång per år eller liknande. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Han har varit pappaledig så det har hackat och meckat lite. Nyttan vi ser är väl det här EU-projektet som vi är involverade i. Det är reklam för företaget, visar att vi satsar på doktorandforskning och så. Sedan har han ju gjort publiceringar på vetenskapliga konferenser och så. Systemsäkerhetskonferensen var väldigt bra. 7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... Det är väl det här forskningsprojektet, utbyte av nytt folk. Vi har en tanke om vad det kan bli. Han har ju varit inskriven i 3 år och varit pappledig och då blir det svårt med kontinuitet. Men nu är han på spåret igen. 8. Vilka framtida planer har företaget för doktoranden? Det får vi se. 9. Planerar man några nya samarbeten med akademin (som kanske knyter an till det aktuella doktorandprojektet) efter att doktorandprojektet avslutats? Det är inte bestämt nu. Man skulle vilja ha lite mer flyers och så från SAVE-IT och information som kom. Det var ett bra initiativ det här i Skövde, att få träffa KK-stiftelsen. Öka synligheten, mer nersläpp i Göteborgstrakten vore bra. Intervju 4 1. Företagets namn? SICS 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Per Kreuger 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Markus Bohlin 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Jag har redan blivit djupintervjuad i våras. Vi kan se om det kommer upp något nytt. Industrin och mycket annat som tar uppmärksamhet, det går långsammare än om det bara hade varit högskolan. Det var en lång period innan 18

där Markus jobbade väldigt intensivt och då gick doktoranduppdraget på lågfart. Sedan dess har han styrt upp, det går bättre nu, han skriver och publicerar artiklar. Vi samarbetar på ett paper nu och det är ju roligt som handledare. 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? Det funkar egentligen bra. Jag har lite för lite att göra med den akademiska handledaren. Lite för sällan vi ses, men det hänger väl ihop med avståndet mellan orterna också. Men det fungerar bra, Björn och jag har en bra relation. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Vi får ju i och med att Markus jobbar med något vi inte har annars här, realtidsområdet. Det bidrar till att vi får förståelse för domänen, vi utvecklar vår egen kompetens och kan börja sälja tjänster. Det blir en kunskapsuppbyggnad, som vi inte skulle ha chansen till att skaffa annars. 7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... Vi har samarbetat med artikel, som jag nämnde, och där samarbetar vi med andra doktorander på högskolan. Det är inom ett intressant område för mig. Vi har inte fått några industriuppdrag inom det än, det är ett nytt område. 8. Vilka framtida planer har företaget för doktoranden? Jaa, vi hoppas att Markus ska bli färdig och sen bli forskare här på SICS. Att han ska bygga upp området han har skaffat sig expertis inom och dra in uppdrag. Att han ska bli en framgångsrik forskare på SICS! 9. Planerar man några nya samarbeten med akademin (som kanske knyter an till det aktuella doktorandprojektet) efter att doktorandprojektet avslutats? Vi har väl inte anställt några doktorander på grund av det ekonomiska läget i akademin. Vi är nöjda med den här typen av uppdrag och vill göra liknande i framtiden. Intervju 5 1. Företagets namn? Kalix Electropolis 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Anders Högström, handledare 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Jimmie Wiklander 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Vårt åtagande slutade i maj, det var en två års satsning. Vi för nu en dialog för att fortsätta två år till, där är vi inte än. Det har fungerat jättebra de här två åren, utmärkt! 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? Det fungerar jättebra. Det gäller att i början reda ut varandras roller. Vi var tydliga med det, fick stöd från Mdh så att man inte gör någon besviken. Tack vare att vi var med i SAVE-it har vi för första gången gjort projekt på ett bra sätt. Att lyckas med Jimmies utbildning så att industrin får nytta konkret. Vi har haft ett bra samarbete med Caretech. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Alltså det finns idag, de stora universiteten jobbar med stor industri, men för de små och medelstora företagen de har aldrig lyckats optimalt med samarbetena. Det kräver en närhet, att man har bra förståelse. Dra nytta av 19

universiteten och konkretisera forskningsuppdrag. Jimmies har varit nytt område. Vi kommer gå vidare med ett större användartest. Direkt resultat, som företaget har nytta av är ett win-win läge, att vi har lärt oss alla aktörer. Vi har lärt oss hur man måste jobba för att det ska bli lyckat. Det är ömsesidigt. 7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... Direkta resultat som har lett till samarbeten med svensk och finsk industri och universitet. Där tittar vi på det här användarprovet. Resultat är dels att vi fått till bra samarbete, inte bara svenskt utan andra sidan bottenviken också. Det som fungerar bra är den konkreta utvecklingsprojektet, även där är det en doktorand med och deltar. Vi vill gå vidare nu med fler samarbeten. Den här nya typen av utrustning, Caretech har fått utökad kunskap av att utveckla en sån här produkt, vad som är möjligt. På Lulea universitet har man refererat till Jimmie Wiklander -modellen, det kan vara kul att veta. Arbetet fick ett pris på tekniska mässan. Det är också ett erkännande. Många vinnare. 8. Vilka framtida planer har företaget för doktoranden? Nu sist var det ett provsystem, nu blir det en provserie i användarmiljö för att se vilken nytta det kan ha i äldreomsorgen. 9. Planerar man några nya samarbeten med akademin (som kanske knyter an till det aktuella doktorandprojektet) efter att doktorandprojektet avslutats? Vi har alltså en samarbetssatsning inom elektroniksystem. Där gör vi LU som partner. Förädla produkter på olika marknader, skapa innovationssystem tillsammans, försöka ha det här som en modell. SAVE-it har satt fingret på arbetsmodeller, på hur man kan jobba framgångsrikt. Vi vill gå vidare med det här i flera projekt. Vi vill använda det här i andra satsningar. Jag hoppas att fler får nytta av det här. Fler samarbeten. Mdh:s engagemang i det här har varit en bidragande roll. Bra sätt att bedriva sin utbildning. Intervju 6 1. Företagets namn? ABB Corporate Research 2. Intervjuad person på företaget och dennes roll i doktorandprojektet (mentor/industriell handledare/båda)? Stefan Svensson, handledare 3. SAVE-IT doktorander som man är mentor/industriell handledare/båda för? Niclas Finne och Joakim Eriksson 4. Hur upplever man från företaget att doktorandprojektet fortgår? Gick jättebra så länge jag var kvar. Väldigt bra sätt att arbeta på att de kommer till företagen och arbetar i industrin. Vi får tillgång till nätverk. Suveränt. 5. Tycker man från företagshåll att samarbetet doktorand, akademisk handledare och industriella handledare/mentorer fungerar tillfredsställande? Träffas man regelbundet och tillräckligt ofta? De har varit på ABB en gång i veckan, inte alltid det funnits tid men då har man tagit det nästa vecka. Bra tanke att man träffas en gång i veckan. De akademiska handledarna har vi kontakt med i andra sammanhang, inte på grund av SAVE-it. Det är viktigt att man får med handledare, att se till att de är med i processen. Eftersom det händer mer på företagen, det blir viktigt att man ser till att det är rätt personer, en regelbundenhet ungefär som det ni gör nu kanske. 6. Vilken nytta anser man att företaget har av doktorandprojektet? Att vi får tillgång till nätverket de representerar. Och att utnyttja deras idéer, att prova saker som vi inte annars skulle om inte de var här. 7. Vilka effekter har man sett av doktorandprojektet vid företaget? Tex nya samarbeten, exjobb, forskningsprojekt, gemensamma ansökningar, gränsgångarprojekt, nya produkter... 20