Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna ökade kraftigt första halvåret 2011. Tjänsteexporten ökade mindre än varuexporten, till stor del beroende på att tjänsteexporten inte drabbades av den ekonomiska krisen i samma utsträckning som varuexporten. Importen av varor ökade också starkt första halvåret 2011. Framförallt varuimporten från östersjöregionen visade på hög ökningstakt. Den samlade varuexporten till Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien, tillsammans även kallade PIIGS-länderna, har de senaste åren utvecklats sämre än varuexporten till resten av den inre marknaden. Återhämtningen i varuexporten till PIIGS-länderna efter den ekonomiska krisen var också betydligt mer dämpad än återhämtningen till inre marknaden. PIIGS-ländernas allvarliga ekonomiska situation har påverkat Sveriges handel med dessa länder. Men de indirekta effekterna av dessa länders ekonomiska tillstånd, i form av påverkan på andra länder, riskerar att ha större inverkan på Sveriges utrikeshandel än de direkta effekterna.
Innehåll Sveriges handel på den inre marknaden... 1 Innehåll... 1 1. Sveriges handel med varor och på den inre marknaden och östersjöländerna... 3 1.1. Varuexport... 4 1.2. Varuimport... 6 1.3. Tjänsteexport... 8 1.4. Tjänsteimport... 8 2. Sveriges varuhandel med PIIGS-länderna... 9 Bilaga 1 Data... 13
I den här rapporten presenterar Kommerskollegium statistik över Sveriges handel med varor och på EU:s inre marknad, med de 26 övriga EU-medlemmarna, de nordiska länderna samt med östersjöländerna. Första kapitlet av rapporten ger en översikt över Sveriges handel på den inre marknaden, först över export och import av varor och därefter över handeln med från den inre marknaden. Rapportens sista kapitel behandlar Sveriges varuhandel med de krisdrabbade PIIGS-länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien). 1. Sveriges handel med varor och på den inre marknaden och östersjöländerna 1 I det här kapitlet redovisas Sveriges handel med varor och till följande regioner: EU:s inre marknad, med de 26 övriga EU-medlemmarna, de nordiska länderna samt med östersjöländerna. Första halvåret 2011 uppgick Sveriges export av varor och till EU:s inre marknad till 850 miljarder kr vilket är 10 procent mer än motsvarande period 2010. Importen av varor och uppgick samtidigt till 745 miljarder kr, 9 procent mer än ett år tidigare. Under helåret 2010 utgjorde den inre marknaden 66 procent av det totala värdet för svensk export och 74 procent av det totala värdet för import av varor och. För tjänstehandeln har den inre marknaden ökat i betydelse under de fyra senaste åren. Samtidigt har varuexporten till den inre marknaden minskat som andel av Sveriges totala export. Mellan första halvåret 2010 och motsvarande period i år ökade exporten av varor och med omkring 10 procent till alla de analyserade regionerna med ett undantag. Till de nordiska länderna ökade exporten med mer normala 5 procent. Även för importen stod Norden ut som en region med något svagare utveckling än övriga regioner. 1 Statistiken över varuhandeln är hämtad från SCB:s databas över Sveriges utrikeshandel med varor och kan betraktas som statistiskt säkerställda. Statistiken över tjänstehandeln har tagits fram av SCB på begäran av Kommerskollegium och har enligt överenskommelse levererats utan ytterligare kvalitetskontroll. SCB levererar vanligtvis enbart tjänstehandelsstatistik på total nivå, alltså inte uppdelat geografiskt. Tjänstehandelsstatistiken i den här rapporten ska därför ses som indikativ och man bör vara medveten om att den kan vara förknippad med viss statistisk osäkerhet.
Tabell 1.1 Total export respektive import av varor och miljarder SEK Förändring (%) Totalt Inre marknaden EU Norden Östersjöländerna För regionindelning se tabell 1.2 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 2010/ 2009 1 hå 2011/ 1 hå 2010 Andel 2010 Export 1 563 1 658 1 452 1 613 775 850 11,1 9,6 100 Import 1 353 1 451 1 264 1 416 658 745 12,0 8,8 100 Export 1 068 1 103 968 1 063 513 559 9,8 8,9 66 Import 1 046 1 102 943 1 051 510 560 11,5 9,6 74 Export 908 938 813 898 432 475 10,4 9,9 56 Import 942 987 842 938 456 500 11,4 9,6 66 Export 366 381 342 371 178 185 8,3 3,7 23 Import 306 328 276 312 153 161 13,2 5,3 22 Export 595 626 544 596 286 317 9,7 10,8 37 Import 610 666 560 653 319 350 16,5 9,7 46 1.1. Varuexport Svensk varuexport till inre marknaden uppgick första halvåret 2011 till 403 miljarder kr vilket utgjorde en ökning om 8 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Under första halvåret 2011 utgjorde den inre marknaden 67 procent av Sveriges totala varuexport. Tyskland, Norge, Storbritannien och Danmark är de största mottagarländerna på den inre marknaden med ett gemensamt exportvärde på 196 miljarder kr, vilket motsvarar knappt hälften av det totala värdet av varuexporten från Sverige till den inre marknaden. Värdet av den svenska exporten minskade till fyra länder på den inre marknaden, Liechtenstein, Malta, Grekland och Danmark. Till övriga länder ökade exporten eller var oförändrad. Den svenska varuexporten till de nordiska länderna har vuxit i långsammare takt första halvåret 2011 jämfört med övriga studerade regioner. Det var framförallt minskad läkemedelsexport som var orsaken till denna mer långsamma exportökningstakt.
Tabell 1.2. Sveriges varuexport under 1 hå 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 hå 2010 Tyskland 61,1 10,0 11 Storbritannien 42,9 7,0 4 Danmark 36,1 5,9-1 Finland 35,8 5,8 6 Nederländerna 30,5 5,0 19 Frankrike 29,1 4,7 2 Belgien 28,2 4,6 26 Italien 17,1 2,8 3 Polen 15,9 2,6 16 Spanien 12,8 2,1 7 Estland 5,5 0,9 44 Österrike 5,4 0,9 3 Tjeckien 4,1 0,7 12 Portugal 3,1 0,5 3 Litauen 2,9 0,5 36 Ungern 2,8 0,5 21 Irland 2,8 0,5 20 Ospec i EU 2,2 0,4 9 Grekland 1,9 0,3-6 Lettland 1,7 0,3 37 Slovakien 1,4 0,2 31 Rumänien 1,0 0,2 1 Bulgarien 0,6 0,1 50 Luxemburg 0,5 0,1 27 Slovenien 0,5 0,1 12 Cypern 0,3 0,0 54 Malta 0,2 0,0-14 EU totalt 346,5 56,6 9 Norge 55,7 9,1 0 Island 0,8 0,1-3 Norden 1 128,4 21,0 1 Liechtenstein 0,0 0,0-33 Inre marknaden 2 403,0 65,8 8 Ryssland 13,9 2,3 62 Östersjöländerna 3 229,4 37,5 9 Övriga länder 195,4 31,9 19 Totalt 612,2 100,0 11 1 Danmark, Finland, Island och Norge 2 EU, Island, Liechtenstein och Norge 3 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland.
1.2. Varuimport Svensk import av varor från den inre marknaden uppgick till 445 miljarder kr under första halvåret 2011, en ökning på 11 procent från första halvåret 2010. Importen av varor från länderna på den inre marknaden utgjorde under årets första halva 78 procent av den totala varuimporten på 571 miljarder kr. Tyskland, Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien var de länder på den inre marknaden från vilka Sverige har störst import. Under första halvåret 2011 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 60 procent av det totala importvärdet från den inre marknaden. Värdet av den svenska importen minskade från sju av länderna på den inre marknaden. Från övriga länder ökade den. Störst procentuell ökning skedde från Estland där importen, till följd av kraftigt ökande import av telekomprodukter, ökade med hela 151 procent. Tyskland var, med en ökning på över åtta miljarder kr, det land på den inre marknaden från vilken importvärdet ökade mest mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011. Därefter kom importen från Estland, Storbritannien och Norge som ökade med sju, fem respektive fyra miljarder kr. I övrigt var det framförallt personbilar och olja som stod bakom den stora importökningen. Importen av varor ökade starkt även från övriga studerade regioner. Särskilt stark var importökningen från östersjöländerna, främst beroende på en starkt ökad import av råolja.
Tabell 1.3. Sveriges varuimport under 1 hå 2011 Import från Importvärde mdr SEK Andel i % av total import Värdeförändring i % från 1 hå 2010 Tyskland 104,1 18,2 9 Danmark 45,6 8,0 4 Nederländerna 34,3 6,0 2 Storbritannien 34,3 6,0 19 Finland 30,8 5,4 11 Frankrike 26,6 4,7 6 Belgien 22,9 4,0 12 Italien 17,2 3,0 10 Polen 16,8 2,9 8 Estland 11,2 2,0 151 Irland 9,5 1,7 52 Spanien 8,0 1,4 24 Tjeckien 7,1 1,2 23 Österrike 6,5 1,1 18 Slovakien 3,9 0,7 5 Ungern 3,3 0,6-5 Litauen 2,8 0,5-5 Lettland 2,3 0,4-18 Portugal 2,1 0,4 35 Luxemburg 1,2 0,2-9 Rumänien 1,2 0,2 20 Grekland 0,9 0,2 36 Slovenien 0,8 0,1 14 Bulgarien 0,5 0,1 50 Cypern 0,1 0,0-34 Malta 0,1 0,0 38 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU totalt 394,1 69,1 11 Norge 50,3 8,8 9 Island 0,1 0,0-22 Norden 1 126,9 22,2 8 Liechtenstein 0,0 0,0-34 Inre marknaden 2 444,6 77,9 11 Ryssland 30,7 5,4 22 Östersjöländerna 3 294,9 51,6 11 Övriga länder 95,4 16,7 2 Totalt 570,7 100,0 10 1 Danmark, Finland, Island och Norge 2 EU, Island, Liechtenstein och Norge 3 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland.
1.3. Tjänsteexport Sveriges export av uppgick totalt till 237 miljarder kr första halvåret 2011, vilket utgör en ökning på 5 procent jämfört med motsvarande period 2010. Exporten av till den inre marknaden uppgick till 156 miljarder, en ökning med 11 procent. Tabell 1.4 Sveriges export av miljarder SEK Förändring (%) 1 hå 1 hå 2010/ 1 hå 2011/ 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2009 1 hå 2010 Andel 2010 Totalt 423,8 463,1 455,3 477,5 225,7 237,4 4,9 5,2 100 Inre marknaden 258,8 269,0 278,3 297,7 139,4 155,5 7,0 11,6 62 EU(27) 210,4 220,8 231,2 247,0 115,2 128,5 6,8 11,6 52 Östersjöländerna 139,7 144,4 147,0 157,5 74,6 87,4 7,2 17,1 33 Norden 99,3 99,4 97,9 111,3 51,7 56,5 13,8 9,4 23 Medan Sveriges export av till den inre marknaden, EU(27) och Östersjöländerna ökat kontinuerligt de senaste åren och alltså inte drabbats i samma utsträckning av den finansiella krisen, minskade tjänsteexporten till våra nordiska grannländer något under krisåret 2009. Tjänsteexporten till de nordiska länderna ökade kraftigt igen 2010 och den totala ökningen från 2008 var till och med större än ökningen för den inre marknaden som helhet under samma period. Liksom för varuexporten står Norden ut som en region med lägre ökningstakt än övriga. Med tanke på att tjänstehandeln inte drabbades lika hårt av krisen och alltså inte hade mycket av nedgång att hämta igen, kan inte tillväxttakten ses som uppseendeväckande låg för de nordiska länderna utan snarare hög för övriga studerade regioner. 1.4. Tjänsteimport Sveriges import av uppgick första halvåret 2011 till 174 miljarder kr, en ökning med 5 procent jämfört med motsvarande period 2010. Tjänsteimporten från den inre marknaden uppgick till 115 miljarder kr, en ökning med 4 procent jämfört med första halvåret 2010. Tabell 1.5 Sveriges tjänsteimport miljarder SEK Förändring (%) 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 2010/ 2009 1 hå 2011/ 1 hå 2010 Andel 2010 Totalt 318,2 353,3 351,1 348,4 165,6 173,9-0,7 5,0 100 Inre marknaden 213,8 236,5 231,5 231,1 110,4 115,1-0,2 4,3 66 EU(27) 198,6 219,2 213,6 214,5 102,6 106,1 0,4 3,4 62 Östersjöländerna 96,1 106,7 108,0 112,7 54,5 55,1 4,3 1,1 32 Norden 58,3 63,9 63,9 70,4 34,7 33,9 10,2-2,4 20
I motsats till tjänsteexporten, som ökade till den inre marknaden, EU och Östersjöländerna även under krisåret 2009, minskade tjänsteimporten från samtliga dessa regioner under 2009 medan tjänsteimporten från de nordiska länderna var konstant. 2. Sveriges varuhandel med PIIGS-länderna Med anledning av den ekonomiska situationen i Euroområdet belyses i detta kapitel Sveriges varuhandel med de så kallade PIIGS-länderna: Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Den svenska varuexporten till PIIGS-länderna uppgick under helåret 2010 till 9 procent (70 miljarder kr) av den totala varuexporten till den inre marknaden medan importen uppgick till drygt 7 procent (63 miljarder kr). Den samlade varuexporten till Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien, även kallat PIIGS-länderna, har de senaste åren visat en sämre utveckling än varuexporten till inre marknaden totalt. Återhämtningen i varuexporten till PIIGS-länderna efter den ekonomiska krisen var också betydligt mer dämpad än återhämtningen till inre marknaden. PIIGS-ländernas allvarliga ekonomiska situation har påverkat Sveriges handel med dessa länder. Men de indirekta effekterna av dessa länders ekonomiska tillstånd, i form av påverkan på andra länder, riskerar att ha en större inverkan på Sveriges utrikeshandel än de direkta effekterna. I december 2009 uppgick den grekiska statsskulden till 113 procent av BNP. Detta är nästintill dubbelt så hög statsskuld i förhållande till BNP mot vad som är tillåtet inom eurosamarbetet. När Greklands statsskuld under andra kvartalet 2011 stigit till 160 procent och den grekiska regeringen skrivit upp budgetunderskottet från 4 procent till 14 procent var det uppenbart att Grekland i början av 2010 befann sig i en mycket allvarlig ekonomisk situation, en utveckling som sedan förvärrats ytterligare. Den finansiella oron har även drabbat andra starkt skuldtyngda länder: Irland, Portugal och Spanien. Stora villkorade stödpaket från eurons medlemmar och internationella valutafonden har satts in för att rädda ekonomierna i först Grekland, följt av Irland och sedan Portugal. Även Italien, med en statsskuld på runt 120 procent, och Spanien har också dragits in i skuldkrisen på allvar. De flesta banker och prognosinstitut har i takt med det förvärrade ekonomiska läget reviderat ner sina tillväxtprognoser för 2011 och de kommande åren. Sveriges varuhandel med PIIGS-länderna har de senaste tio åren inte ökat i samma takt som handeln med övriga delar inom den inre marknaden. PIIGS-ländernas andel av Sveriges totala export till den inre marknaden har minskat från 13 procent under 2000 till 9 procent 2010. En orsak bakom utvecklingen är antalet nya medlemsstater som över tiden inträtt i unionen men PIIGS-ländernas negativa trend har kontinuerligt fortgått såväl innan som efter inträdet av de nytillkomna medlemsländerna. Av Sveriges totala varuexport 2010 utgjorde dessa länder 6 procent. Även importen har minskat. Från en toppnotering 2002 på 9 procent av importen från den inre marknaden har andelen sjunkit med en dryg procentenhet 2010. PIIGS-ländernas andel av Sveriges totala import under 2010 var 6 procent. Trots en återhämtning i värde under
Index av löpande priser, 2000=100 2010 för både exporten och importen fortsatte PIIGS-ländernas andel av Sveriges handel med inre marknaden att minska. Även PIIGS-ländernas andel av handeln inom hela EU(27) har minskat över tiden. Framförallt är det Italiens export som andel av den totala exporten inom EU(27) som har minskat. Diagram 2.1 170 Sveriges export och import av varor till PIIGS-länderna och inre marknaden 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Export till PIIGS-länderna Import från PIIGS-länderna Export till inre marknaden Import från inre marknaden
Andelar i procent Diagram 2.2 22 PIIGS-ländernas andel av Sveriges varuhandel med EU(27) samt PIIGS-ländernas andel av varuhandeln inom EU(27) totalt 20 18 16 14 12 10 8 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 PIIGS-ländernas andel av total export till EU(27) Sveriges export till PIIGS-länderna Källa: SCB och Eurostat PIIGS-ländernas andel av total import från EU(27) Sveriges import från PIIGS-länder PIIGS-ländernas negativa utveckling återspeglas även i ländernas försämring i konkurrenskraft, mätt som enhetsarbetskostnad 2. Enhetsarbetskostnaden för PIIGS-länderna har ökat betydligt mer än genomsnittet i EU de senaste tio åren. Utvecklingen för Sverige ligger däremot i paritet med den genomsnittliga utvecklingen i EU. Av PIIGS-länderna är Italien den största handelspartnern för Sverige följt av Spanien. Det är framförallt Sveriges varuexport till Spanien som minskat kraftigt i värde de senaste fem åren. Verkstadsvaror utgjorde cirka 40 procent av varuexporten till Spanien under 2010. Under perioden 2006-2010 minskade exporten av verkstadsvaror till Spanien med nästan hälften i värde. Även transportmedel, som utgör 8 procent av exporten till Spanien, minskade under samma period med 67 procent i värde. Andra stora varugrupper som också minskade i värde var medicinska och farmaceutiska produkter samt järn och stål. Minskningen i värde under perioden har gjort att nivån för den totala varuexporten till Spanien för 2010 var tillbaka på nivåer som gällde hela åtta år tidigare. Även importen av de ovan nämnda varugrupperna har minskat de senaste åren. Exporten till Italien har också minskat över de senaste åren. Verkstadsvaror samt järn och stål, som tillsammans utgjorde 46 procent av exporten till Italien under 2010, minskade mellan 2006 och 2010 med 30 procent. Den totala varuexporten till Italien har visat på en tydligare återhämtning efter finanskrisen jämfört med Spanien. Exporten till Italien är dock 2 Enhetsarbetskostnaden anger hur mycket en anställd betalas i respektive land för att producera en enhet av en vara eller tjänst. En högre utveckling av enhetsarbetskostnaden för ett land i relation till ett annat leder således till en konkurrensfördel för landet med den lägre enhetsarbetskostnaden.
Procent en bra bit ifrån nivåerna i värde som gällde före krisen och återhämtningen inte lika stark som för exporten till inre marknaden som helhet. Verkstadsvaror är Sveriges största varugrupp för såväl export som import. Exporten av verkstadsprodukter till Italien och Spanien har uppvisat en svagare utveckling under perioden 2006-2010 jämfört med Sveriges export av dessa produkter till den inre marknaden. Diagram 2.3 25 Sveriges varuhandel med inre marknaden och med PIIGS-länderna procentuell förändring från motsvarande kvartal föregående år 20 15 10 5 0-5 -10 kv 1 kv 2 Kv 3 Kv 4 kv 1 kv 2 Kv 3 Kv 4 kv 1 kv 2 Kv 3 Kv 4 kv 1 kv 2 Kv 3 Kv 4 kv 1 kv 2 2007 2008 2009 2010 2011-15 -20-25 -30 Import från inre marknaden Export till inre marknaden Import från PIIGS-länderna Export till PIIGS-länderna Under de två första kvartalen 2011 har tillväxten för Sveriges export och import av varor med inre marknaden visat på svagare ökningstakt jämfört med de tre sista kvartalen under 2010. Exporten till PIIGS-länderna har visat en sämre utveckling jämfört med utvecklingen till inre marknaden totalt. Däremot har importen från PIIGS-länderna visat på en avvikande trend gentemot inre marknaden med ökningar i tillväxttakten. Detta är dock till viss del en utveckling som återspeglar en fortsatt stark ekonomisk utveckling för Sverige i kombination med jämförelse mot ökningstakter baserade på låga nivåer. Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekonomiska situationen i PIIGS-länderna har påverkat Sveriges handel med dessa länder direkt. Det syns inte minst av den mer dämpade uppgången av varuexporten till PIIGS-länderna efter den ekonomiska krisen 2008. Det förtjänar dock framhållas att de indirekta effekterna av dessa länders ekonomiska tillstånd, i form av påverkan på andra länder, riskerar att ha en större inverkan på Sveriges utrikeshandel.
Bilaga 1 Data Svensk utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive miljarder SEK Världen Export Varor och Inre marknaden 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Förändring 2010/ 2009 1 hå 2011/ 1 hå 2010 Andel 2010 1 563 1 658 1 452 1 613 775 850 11,1 9,6 100,0 Varor 1 140 1 194 996 1 136 550 612 14,0 11,4 100,0 Tjänster 424 463 455 477 226 237 4,9 5,2 100,0 Import Varor och 1 353 1 451 1 264 1 416 685 745 12,0 8,8 100,0 Varor 1 034 1 098 913 1 067 519 571 16,9 10,0 100,0 Tjänster 318 353 351 348 166 174-0,7 5,0 100,0 Export Varor och 1 068 1 103 968 1 063 513 559 9,8 8,9 65,9 Varor 809 834 690 766 373 403 10,9 7,9 67,4 Tjänster 259 269 278 298 139 156 7,0 11,6 62,4 Import Varor och 1 046 1 102 943 1 051 510 560 11,5 9,6 74,2 Varor 832 866 711 820 400 445 15,3 11,1 76,8 Tjänster 214 236 232 231 110 115-0,2 4,3 66,3 EU Export Varor och 908 938 813 898 432 475 10,4 9,9 55,6 Varor 697 717 582 651 317 346 11,8 9,4 57,3 Tjänster 210 221 231 247 115 129 6,8 11,6 51,7 Import Varor och 942 987 842 938 456 500 11,4 9,6 66,2 Varor 743 768 628 723 354 394 15,1 11,4 67,8 Tjänster 199 219 214 215 103 106 0,4 3,4 61,6 Norden Export Varor och 366 381 342 371 178 185 8,3 3,7 23,0 Varor 267 281 245 259 127 128 6,1 1,4 22,8 Tjänster 99 99 98 111 52 57 13,8 9,4 23,3 Import Varor och 306 328 276 312 153 161 13,2 5,3 22,1 Varor 248 264 212 242 118 127 14,1 7,5 22,7 Östersjöländerna Tjänster 58 64 64 70 35 34 10,2-2,4 20,2 Export Varor och 595 626 544 596 286 317 9,7 10,8 37,0 Varor 456 482 397 439 211 229 10,6 8,6 38,6 Tjänster 140 144 147 157 75 87 7,2 17,1 33,0 Import Varor och 610 666 560 653 319 350 16,5 9,7 46,1 Varor 514 559 452 540 265 295 19,4 11,4 50,6 Tjänster 96 107 108 113 54 55 4,3 1,1 32,3