TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen i kommunerna samt att genomföra tillsyn av barnavårdsutredningar i samtliga länets kommuner. Länsstyrelsen har därför den 24 25 april 2006 vid besök i Söderhamns kommun genomfört sådan tillsyn. Nedan redogörs för de iakttagelser som gjorts vid tillsyn av familjehemshandläggningen. Metod Söderhamns kommun hade den 31 december 2005 trettioen barn placerade i familjehem. Vid granskningen av familjehemshandläggningen granskades de två senast gjorda familjehemsplaceringarna samt fyra slumpvis utvalda ärenden. En av de slumpvis utvalda ärendena avfördes från vidare granskning sedan det visat sig att placeringen endast varat en månad varefter en omplacering till hem för vård eller boende gjordes. Granskningen av de övriga fem ärendena tog mycket tid i anspråk på grund av en rörig dokumentation. Det var i många fall svårt att följa ärendenas handläggning och luckor i det som skulle granskas kvarstår efter viss komplettering. Tillsynen har gjorts genom granskning av barnens/ungdomarnas personakter och familjehemmens akter enligt en mall som behandlar familjehemsutredningarna, vårdplaneringen och uppföljningen av vården samt barnperspektivet. Viss kommunicering har skett löpande på tjänstemannanivå. En intervju har även genomförts med en familjehemshandläggare.
TILLSYNSRAPPORT 2 (8) Återföring av resultatet av granskningen har skett vid en träff den 8 mars 2007 med en grupp bestående av nämndens ordförande och vice ordförande samt tjänstemän. Allmänt En av de granskade placeringarna hade gjorts 2006, två 2005, två 1992. Tre av de placerade barnen var flickor. Barnen var födda 1988, 1990, 1991(två) och 1992. Tre av placeringarna pågick med stöd av socialtjänstlagen och två med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Besluten Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. (6 kap 6 SoL) Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8, 12 och 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. (10 kap 4 SoL) I ett ärende har placeringen fortgått sedan 2005-08-18 utan att något beslut om en stadigvarande placering fattats av Socialnämnden. En tillfällig placering i familjhem bör inte vara längre tid än fyra månader (motsvarande utredningstiden). Det är en brist att något beslut om stadigvarande placering inte kommit till stånd. Familjehemsutredningar 2
TILLSYNSRAPPORT 3 (8) Nämnden får inte fatta beslut om vård eller lämna medgivande utan att förhållandena i familjehemmet och förutsättningarna för vård är utredda (familjehemsutredning). (6 kap 6 andra st SoL) En utredning om familjehemmets lämplighet bör utmynna i en bedömning av det aktuella barnets behov i jämförelse med familjehemmets resurser. För en placering fanns en utredning av familjehemmet men den gällde flera andra barn som tidigare placerats i familjehemmet. Någon uppdatering eller komplettering utifrån det aktuella barnets behov hade inte gjorts. En placering som skedde genom beslut om tillfällig placering 2005-08-17 saknar familjehemsutredning och socialnämndens beslut om en stadigvarande placering. I ännu ett ärende, där nämnden fattat beslut om placeringen, saknas familjehemsutredning. Endast i ett ärende fanns en sammanfattande bedömning av familjehemmets resurser i förhållande till barnets behov. I tre av fem granskade ärenden finns följaktligen stora brister när det gäller utredningarna av familjehemmen. Utredning saknas helt i två av dessa ärenden och i ett annat ärende var visserligen familjehemmets förhållanden tidigare utredda men inte uppdaterade. Det finns därför skäl för allvarlig kritik. Samråd Om socialnämndens prövning gäller ett familjehem i en annan kommun än den egna så ska nämnden informera och samråda med den kommunen. (6 kap 6 SoL) Samrådet bör innefatta samråd med socialtjänsten men även vid behov med skola/förskola och eventuell hälso- och sjukvård. Inte i något fall fanns samråd dokumenterat. Tre av familjehemmen finns inom den egna kommunen, varför något samråd aldrig varit aktuellt. I ett ärende hade skolan i den kommun, där barnet var placerat, själva hört av sig för att få information. Det noteras att det tydligen funnits skäl till samråd eftersom skolan, efter det att placeringen skett, funnit skäl att ta kontakt med socialtjänsten. Bristen bör inte föranleda kritik. 3
TILLSYNSRAPPORT 4 (8) Vårdplanering När barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende ska en vårdplan upprättas. Detta gäller såväl vid placeringar med stöd av socialtjänstlagen som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. (11 kap 3 SoL och 4 LVU) Både i socialtjänstlagen och LVU finns anvisningar om vad vårdplanerna ska innehålla. Kraven på innehållet förtydligas också i socialtjänstförordningen. (5 kap 1 och 1 a SoF) En genomförandeplan bör upprättas (behandlingsplan). Denna ska ta upp på vilket sätt målet med vården - som ska framgå av vårdplanen - ska uppnås. Den bör detaljerat beskriva vilka insatser som ska göras för barnet under vårdtiden. Detta inkluderar stödet till familjehemmet, vilket stöd barnet behöver från skola/barnomsorg, hälso- och sjukvård mm. (6 kap SOSFS 2006:5) Vårdplaner fanns i tre av de granskade ärendena. Inte någon av vårdplanerna innehöll dock allt som de bör innehålla. I ett ärende insändes i efterhand en vårdplan, men den visade sig vara benämnd behandlingsplan och till sitt innehåll var den mer en redogörelse för rådande förhållanden. Förekomsten av genomförandeplaner (behandlingsplaner) granskades inte. Det är viktigt av rättssäkerhetsskäl att det finns en vårdplanering. Vårdplanens innehåll är det som vårdnadshavarna och den unge om han/hon fyllt 15 år ska samtycka till. Ett samtycke bör vara skriftligt. Vårdplaneringen är också viktig för uppföljningen. Bristerna i vårdplaneringen bör föranleda kritik. Avtal mm Avtal med familjehemmet fanns endast i ett ärende vid granskningen. Det visade sig att dessa satt i en särskild pärm. Detta har rättats till och avtalen finns nu i familjehemmens personakter. Ett dokumenterat särskilt uppdrag till familjehemmet fanns inte i något ärende. Besök i familjehemmen Socialnämnden har att medverka till att de familjehemsplacerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden samt verka för att de får lämplig utbildning. Nämnden ska också lämna vårdnadshavarna och familjehemmen råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) 4
TILLSYNSRAPPORT 5 (8) Socialnämnden ska följa vården genom regelbundna personliga besök i familjehemmen, enskilda samtal med barnen och samtal med familjehemsföräldrarna och vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) Ett familjehem hade tre besök under 2005. Ett familjehem har inte haft några besök under 2005-2006, men träffar har hållits i socialtjänstens lokaler. Enligt handläggare har hemmet fungerat även som jourhem och besök i familjehemmet har gjorts i andra ärenden. Ett familjehem har inte några dokumenterade besök, men placeringen var kortvarig och övergick i en placering i hem för vård eller boende. För ytterligare två familjehem saknas dokumentation om besök i familjehemmet. I det ena fallet finns emellertid ett besök 2004 på annat socialkontor dokumenterat. Med ett undantag sker inte besöken i familjehemmen med den regelbundenhet som lagstiftningen föreskriver. Detta bör föranleda allvarlig kritik. Enskilda samtal med barnet Enligt socialtjänstlagen så ska det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver och barnens inställning ska långt som möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnens vilja med beaktande av deras ålder och mognad. (1 kap 2 och 3 kap 5 SoL) Vid uppföljningen ska nämnden ha enskilda samtal med barnen. (5 kap 1 b SoF) I två ärenden finns inga enskilda samtal med barnen dokumenterade. I de tre andra ärendena finns ibland enskilda samtal med barnen dokumenterade. De samtal som dokumenterats är till sitt innehåll acceptabla även om det i två av ärendena finns områden som man inte diskuterat med barnen. Där samtal förekommer skulle de kunna ske mer konsekvent. Att dokumentation om enskilda samtal saknas för två av barnen bör föranleda kritik. Kontakt med vårdnadshavarna Nämnden ska lämna vårdnadshavarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) Socialnämnden ska föra samtal med vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) 5
TILLSYNSRAPPORT 6 (8) I två ärenden framgick inte vilken kontakt nämnden hade med vårdnadshavarna. I två ärenden hade man en fortlöpande kontakt med dem och i ett ärende delvis kontakt med dem. Det är en brist att det i två ärenden inte framgår någonting om kontakten med vårdnadshavarna. Överväganden om vårdnadsöverflyttning Om ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år ska nämnden särskilt överväga om det finns anledning att flytta över vårdnaden till familjehemmet. (6 kap 8 andra st SoL och 13 tredje st LVU) Två av barnen har varit placerade i samma familjehem i tretton respektive fjorton år. Överväganden har gjorts i båda fallen utan att någon ansökan om överflyttning av vårdnaden till familjhemmet kommit till stånd. Handläggningen fungerar i detta avseende. Intervju med familjehemshandläggare Intervjun genomfördes per telefon den 27 november 2006. Det finns inte någon plan för att säkra kvaliteten i uppföljningen. Handläggaren anser inte heller att det finns tillräckliga resurser för att besöka barnen regelbundet. Vid nyplaceringar görs tätare besök, men de barn som varit långvarigt placerade kan i en del fall endast få ett besök per år. Det finns en ambition att besöka familjehemmen tätare. Fortbildning för personalen i att tala med barn har varit bristfällig de senaste åren. Handläggaren har själv gått en utbildning för länge sedan, men känner behov av repetition. Några uttalade krav från nämnden när det gäller att säkerställa tillgång till familjehem för de barn som har sådana behov finns inte. Det anses ingå i handläggarnas arbetsuppgifter att tillse att det finns tillgång till familjehem. Rekryteringen har på senare tid varit aktiv och idag har man fler familjehem aktuella än barn att placera, när det gäller yngre barn. Det har funnits ett stort behov av familjehem för tonåringar, men det är svårare att rekrytera familjehem 6
TILLSYNSRAPPORT 7 (8) till denna grupp. Rekryteringen sker idag främst genom tidigare kännedom om lämpliga familjehem, men också genom anslag på stan och annonser. Någon plan för rekrytering av familjehem finns inte, men samverkan med övriga kommuner i länet förekommer. Utbildningen av familjehemmen är bristfällig. Årligen anordnas en dag för familjehemmen i samverkan med andra kommuner då även viss utbildning förekommer. Viss utbildning planeras också genom PRIDE i samverkan med andra kommuner. De familjehem som själva finner utbildningar som de vill åka på får ersättning för kostnaderna. Några familjer har på så sätt fått gedigen utbildning om s.k. FAS-barn. Fr.o.m. 2007 får man ett särskilt anslag för att kunna betala extern handledning för några familjehem som har sådant behov. Något effektivt system för att säkerställa att barnet och dess familj vet vart de kan vända sig med klagomål finns inte. Inom socialtjänsten har man en klagomålshantering som beskrivs i en broschyr. Den delas inte ut till barnen eller föräldrarna. Vanligt är att man lämnar dem muntlig information hur de ska klaga. Då tas också länsstyrelsens tillsyn upp. Överväganden om vården görs i tid och föregås av kontakter med samtliga parter. Något system för bevakning av tiderna finns inte. Varje gång vården övervägs så görs också ett separat övervägande om behovet av vårdnadsöverflyttning. En checklista för överflyttning av vårdnaden finns. Numera informerar socialtjänsten också om vårdnadsöverflyttningar i samband med placeringar i familjehem. Statistik förs över antalet familjehemsplaceringar, men huruvida denna används vid planering av personalresurserna, känner inte handläggaren till. Sammanfattande bedömning Bristerna när det gäller familjehemsutredningarna liksom bristerna i kravet på regelbundna personliga besök i familjehemmen bör föranleda allvarlig kritik. Bristande vårdplanering, och brister i barnperspektivet när det gäller enskilda samtal med barnen bör föranleda kritik. Ytterligare brister som framkommer ovan bör beaktas av Socialnämnden. Även det som framkommit vid intervjun med en handläggare bör beaktas av nämnden. Lars Tunegård 7
TILLSYNSRAPPORT 8 (8) Bil. Granskningsmall 8