Barn i familjehem och HVB i Gävleborg. Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner

Transkript

1 Barn i familjehem och HVB i Gävleborg Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner

2 2

3 Förord Länsstyrelsen har under ett antal år sammanställt uppgifter ur de företeckningar som socialtjänsten årligen ska inkomma med. I föreliggande rapport finns en sammanställning av uppgifterna för I rapporten redovisas också en sammanställning av tillsyn av familjehemsvården i fem av länets kommuner, som gjorts åren För att få en uppfattning om alla placeringar av barn utom det egna hemmet har också en sammanställning av uppgifter från kommunerna om placeringar av barn i hem för vård eller boende under 2003 gjorts. Sammanställningarna har gjorts av socialkonsulent Lars Tunegård. Christina Markstedt Lars Tunegård 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...6 INLEDNING...8 SYFTE...8 METOD...8 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER OM FAMILJEHEMSPLACERADE BARN SAMT OM BARN PLACERADE I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE...10 FAMILJEHEMSPLACERADE BARN...10 Definitioner...10 Familjehemsplacerade barn 1993, 1995 och Kön...12 Utomnordiska barn...12 Åldrar...12 Typ av familjehem...13 Placeringsgrund...13 Placeringar utom den egna kommunen...15 Upphörande av vården...17 Inledande av familjehemsplaceringar...18 Familjehemsplaceringar över 18 år...19 Omplaceringar...19 Barn i annat enskilt hem (Privatplacerade)...20 Barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet...20 BARN PLACERADE I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE...22 Definition...22 Kön...22 Åldrar...24 Placeringsgrund...24 Typ av hem för vård eller boende...24 Inom kommun...24 Utom egen kommun...25 Upphörande av vården...25 Inledande av HVB-placeringar...25 HVB-placeringar över 18 år...26 Omplaceringar

5 SAMMANSTÄLLNING AV TILLSYNSRAPPORTER FRÅN FEM KOMMUNER...27 UNDERLAG FÖR TILLSYNEN...27 RESULTAT Överväganden om möjligheten att placera i anhörighem eller hos annan närstående Beslutsförfarandet Familjehemsutredningarna Sammanfattande bedömningar om familjehemmets resurser i förhållande till barnets behov Familjehemsakter Samråd Vårdplaner Behandlingsplaner Personliga besök i familjehemmen Enskilda samtal med barnen Barnets åsikt inställning Uppföljningen i övrigt Kontakt med vårdnadshavarna Överväganden om vården Umgänge Överväganden om vårdnadsöverflyttningar

6 Sammanfattning Sammanställningen av uppgifter om familjhemsplacerade barn och barn placerade i familjehem visar följande: Den 31 december 2003 hade länets kommuner 289 barn placerade i traditionella familjehem, 8 barn i familjehem som tillhör familjevårdsenhet samt 83 barn i hem för vård eller boende. Antalet barn i familjehem har inte förändrats nämnvärt sedan Ungefär lika många pojkar som flickor är familjehemsplacerade. Andelen barn med förmodat utomnordiskt ursprung är också oförändrat. Antalet familjehemsplacerade barn under tre år har minskat från föregående år medan antalet familjehemsplacerade barn i övriga förskoleåldrar ökat. Andelen barn som är familjehemsplacerade hos anhöriga eller andra närstående är oförändrad. Cirka 70 % av de familjehemsplacerade barnen är placerade med stöd av socialtjänstlagen. Kommunerna följer närhetsprincipen vid familjehemsplaceringar. Cirka 50 % av barnen placeras i familjehem inom den egna kommunen. 20 % av barnen är placerade utanför Gävleborgs län. Av placeringarna utom länet så konstateras att Gästrikekommunerna har ett flertal barn placerade inom angränsande län som Dalarna och Uppsala, medan Hälsingekommuner har fler barn placerade i angränsande län som Västernorrland. 64 familjehemsplaceringar inleddes under året medan 67 placeringar avslutades. Användandet av förstärkt familjehemsvård (familjevårdsenheter) som anordnas av privata bolag eller organisationer sker i liten utsträckning i länet. De placerade barnen var genomsnittligt äldre än de som placeras i traditionella familjehem. Barn placerade i hem för vård eller boende är genomsnittligt äldre än barn placerade i familjehem och pojkarna överväger. Yngre barn placerade i hem för vård eller boende är placerade tillsammans med föräldrarna eller någon av föräldrarna. Fler pojkar än flickor är placerade i hem för vård eller boende. Närhetsprincipen följs inte när det gäller placeringar i hem för vård eller boende. 6

7 Sammanställning av granskningarna av familjehemsvården i fem kommuner visar följande: Det finns brister i socialnämndernas överväganden om barnen kan tas emot i familjehem hos någon anhörig eller annan närstående samt brister i beslutsfattandet vid placeringar i familjehem. I ett mindre antal ärenden saknas familjehemsutredningar och sammanfattande bedömningar om barnets behov i förhållande till familjehemmets resurser saknas i många ärenden. Samråd med den kommun som det tilltänkta familjehemmet är beläget i sker i mycket liten utsträckning. Allvarliga brister finns i vård- och behandlingsplaneringen. När det gäller uppföljningen av familjehemsvården finns stora brister i hur ofta och med vilken regelbundenhet som familjehemmen besöks samt ett bristande barnperspektiv. De krav man kan ställa på uppföljningen i övrigt och nämndernas kontakter med vårdnadshavarna bedöms fungera bra. Mycket stora brister finns i nämndernas överväganden om behovet av fortsatt vård. Samtliga barn har någon form av umgänge med en eller båda föräldrarna och/eller andra närstående. Kravet på överväganden om vårdnadsöverflyttning till familjehemmet om barnet varit placerat i samma familjehem i tre år har inte fått tillräckligt genomslag i kommunerna. 7

8 Inledning Socialnämnderna ska enligt 7 kap 1 socialtjänstförordningen (SoF) föra en förteckning över de barn som nämnden placerat i familjehem eller som med nämndens medgivande vistas i annat enskilt hem. En kopia av förteckningen ska senast den 31 januari varje år skickas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under ett antal år sammanställt de uppgifter som inkommit och presenterat dessa i återkommande rapporter. Första delen av rapporten nedan är en sammanställning av uppgifterna för För år 2003 gällde en ny blankett för förteckningen. Den nya blanketten tar upp flera uppgifter än den tidigare blanketten, varför inte alla uppgifter går att jämföra med föregående år. Länsstyrelsen gör årligen en övergripande verksamhetstillsyn av socialtjänsten i någon av länets kommuner. Vid dessa tillsyner ingår också tillsyn av familjehemshandläggningen gjordes en sådan tillsyn i Nordanstigs kommun och 2004 i Hudiksvalls kommundel. Därutöver har Länsstyrelsen tillsammans med fyra andra länsstyrelser (STUWX-länen) gjort en gemensam tillsyn av familjehemsvården. Denna tillsyn hade fokus på handläggningen av barn som placeras i familjehem som tillhör en s.k. familjevårdsenhet. Vid denna tillsyn granskades ett antal ärenden i Bollnäs, Sandvikens och Gävle kommuner. Länsstyrelserna kommer att sammanställa en gemensam rapport över denna tillsyn som beräknas bli publicerad den 1 februari Skillnaderna i handläggningen mellan traditionella familjehem och familjehem som tillhör en familjevårdsenhet framgår där varför rapporten nedan endast till mindre del berör detta. För att få en uppfattning om det totala antalet barn som årligen placeras för vård utom det egna hemmet så har Länsstyrelsen för 2003 också begärt in uppgifter om de barn som placerats i hem för vård eller boende. Andra delen av rapporten nedan är en sammanfattning av resultatet av den tillsyn som gjorts i nämnda fem kommuner. Syfte Syftet med föreliggande rapport är att ge en bild av hur familjehemsvården i länet bedrivs och vilka brister som kommit fram vid tillsynen. Ett annat syfte är att ge en bild av hur många barn som totalt placeras för vård utom det egna hemmet. Slutligen är syftet att socialnämnderna - även de nämnder som inte granskats - med anledning av resultatet ser över sin familjehemsvård med beaktande av de brister som redovisas nedan. Metod Som framgår ovan är förteckningarna underlag för uppgifterna i första delen av rapporten. 8

9 Den tillsyn som redovisas har skett genom aktgranskning. Granskningen har skett med stöd av en mall, som tar upp det mesta av innehållet i familjehemshandläggningen. Vissa marginella skillnader finns i de mallar som använts i de olika kommunerna. 9

10 Sammanställning av uppgifter om familjehemsplacerade barn samt om barn placerade i Hem för Vård eller Boende Familjehemsplacerade barn Definitioner Familjehem Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. (3 kap 2 SoF) Annat enskilt hem/privatplacering En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare. För denna typ av placering gäller att nämnden inte fattar något beslut om placering, men i övrigt har nämnden samma uppföljningsansvar som för familjehemmen. Anhörighem/närståendehem Om ett barn ska placeras måste socialnämnden i första hand pröva om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående (6 kap 5 SoL). Med anhöriga avses släktingar och med annan närstående t.ex. styvförälder, lärare och liknande som har haft en längre och nära anknytning till barnet. Barn Med barn avses de som inte fyllt 18 år. De som finns med i sammanställningen har alltså inte fyllt 18 år den 31 december

11 Familjehemsplacerade barn 1993, 1995 och Diagram 1. Familjehemsplacerade underåriga den 31 december respektive år fördelat per kommun i Gävleborgs län. Familjehemsplacerade barn under 1993, 1995 och fördelat per kommun i Gävleborgs län Antal År Gävle Sandviken Hofors Ockelbo Ovanåker Bollnäs Söderhamn Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Diagram 2. Familjehemsplacerade underåriga under respektive år i Gävleborgs län. Familjehemsplacerade barn 1993, 1995 och i Gävleborgs län Antal År Länet Anm. 8 familjehemsplaceringar placeringar inom s.k. familjevårdsenheter tillkommer. Se rubrik nedan. 11

12 Antalet familjehemsplacerade barn håller sig på ungefär samma nivå år från år. Förändringarna finns i enskilda kommuner. Kön Av de familjehemsplacerade barnen var 49 % pojkar. Könsfördelningen är som tidigare jämn. Utomnordiska barn Av de familjehemsplacerade barnen var 22 (7,5 %) barn av utomnordiskt ursprung. 17 av dessa barn var placerade i hem med utomnordiskt ursprung. 15 av dessa hem var även anhörighem. Ett svenskt barn var placerat i familjehem med utomnordiskt ursprung. Kommentar: Av materialet framgår inte var barnen är födda. Indelningen har gjorts endast med ledning av namnet och kan därför innehålla fel. Andelen familjehemsplacerade barn med förmodat utomnordiskt ursprung är i stort sett oförändrad. Åldrar Diagram 3. Familjehemsplacerade underåriga i Gävleborgs län den 31 december 2003 fördelade efter ålder. Antal familjehemsplacerade underåriga fördelade efter ålder år 12-7 år 6-3 år 2-0 år 12

13 Inga större förändringar har skett sen föregående år. De största förändringarna är att åldersgruppen 6 3 år ökat från 25 till 40 barn, medan åldersgruppen 2 0 år minskat från 21 till 13 barn. Typ av familjehem Tabell 1. Familjehemsplacerade barn den 31 december 2003 fördelade efter typ av hem och placeringskommun. Kommun Antal i anhörighem Antal i närstående hem Antal i övriga familjehem Totalt Gävle Sandviken Hofors Ockelbo Ovanåker Bollnäs Söderhamn Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Totalt (23%) (3%) (74%) 289 Andelen barn som är familjehemsplacerade hos anhöriga eller andra närstående är oförändrad. Det föreligger emellertid stora skillnader mellan kommunerna. Medan Hudiksvall, Ljusdal och Sandviken har omkring 40 % sådana hem så har t.ex. Söderhamn inte redovisat några placeringar hos anhöriga eller andra närstående. Placeringsgrund 198 (ca 70 %) av barnen var placerade med stöd av socialtjänstlagen och 84 med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. För sju av placeringarna hade ingen notering gjorts om lagrum i förteckningen. 13

14 Några jämförande siffror från föregående år finns inte. Siffrorna överensstämmer emellertid med socialstyrelsens statistik för riket när det gäller heldygnsinsatser för barn. 14

15 Placeringar utom den egna kommunen Inom länet Tabell 2. Familjehemsplacerade barn den 31 december 2003 utanför den egna kommunen fördelat på placeringsorter inom länet. Placeringsort Gävle Sandviken Hofors Ockelb o Ovanåker Placerande kommun Bollnäs Söderhamn Hudiksvall Ljusdal Nordan - stig Gävle Sandviken Hofors Ockelbo Ovanåker Bollnäs Söderhamn Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Totalt Anm. Kommun framgår inte av en placering som Gävle kommun gjort Totalt Utom länet Diagram 4. Familjehemsplacerade barn den 31 december 2003 utanför den egna kommunen och utanför länet fördelat efter det län där barnet placerats. Familjehemsplacerade barn utanför den egna kommunen och länet fördelat efter det län där barnet är placerat Stockholms län 13% 3% 8% 26% Uppsala län Jönköpings län V Götalands län Örebro län 10% 5% 5% 3% 27% Västmanlands län Södermanlands län Västernorrlands län Jämtlands län 15

16 Anm. Län framgår inte av en placering som Gävle kommun gjort. 16

17 51 % av av de familjehemsplacerade barnen är placerade inom den egna kommunen. Detta innebär ingen förändring från föregående år. 29 % är placerade utanför den egna kommunen men i någon kommun i länet. Flest placeringar från andra kommuner i länet har Bollnäs kommun. Inte heller detta är någon förändring från föregående år. 20 % av barnen är placerade utanför Gävleborgs län. Av placeringarna utom länet så konstateras att Gästrikekommunerna har ett flertal barn placerade inom angränsande län som Dalarna och Uppsala, medan Hälsingekommuner har fler barn placerade i angränsande län som Västernorrland. Närhetsprincipen följs i vid placeringarna. Upphörande av vården Av förteckningarna framgår även vilka familjehemsplaceringar som upphört under året. Tabell 3. Upphörda familjehemsplaceringar under 2003 fördelat per kommun. Kommun Antal upphörda familjehemsplaceringar Gävle 7 Sandviken 12 Hofors 4 Ockelbo 5 Ovanåker 1 Bollnäs 10 Söderhamn 11 Hudiksvall 8 Ljusdal 4 Nordanstig 5 Totalt 67 Vården kan upphöra av flera skäl. Ett skäl är t.ex. att ändamålet med vården är uppnått. Andra skäl är t.ex. att det inte längre förekommer ett samtycke till vården och att LVU inte är tillämplig. Vård som beslutats med stöd av 2 LVU ska upphöra senast när den unge fyller 18 år. Ibland upphör även vård med stöd av socialtjänstlagen på grund av åldersskäl. Se mer om detta under rubrik nedan. 17

18 Inledande av familjehemsplaceringar Av företeckningarna framgår också när placeringarna inletts. I nedanstående tabell redovisas hur många av de placeringar som kvarstår den 31 december 2003 som inletts samma år. Till detta tillkommer placeringar som både inletts och avslutats under Det totala antalet barn som varit föremål för insatser i form av placeringar utom det egna hemmet är alltså större än som redovisas här. Tabell 4. Inledda familjehemsplaceringar 2003 fördelat per kommun. Kommun Antal inledda familjehemsplaceringar Gävle 19 Sandviken 5 Hofors 6 Ockelbo 2 Ovanåker 2 Bollnäs 7 Söderhamn 9 Hudiksvall 9 Ljusdal 2 Nordanstig 3 Totalt 64 18

19 Familjehemsplaceringar över 18 år Av förteckningarna framgår även att ett antal barn fyllt 18 år under 2003, men är fortsatt placerade i familjehem efter den 31 december Nedan framgår hur många placeringar som detta gäller. Tabell 5. Antal fortsatt familjehemsplacerade efter 18 års ålder fördelade per kommun Kommun Antal fortsatt placerade efter 18 år Gävle 2 Sandviken 4 Hofors 0 Ockelbo 0 Ovanåker 0 Bollnäs 2 Söderhamn 1 Hudiksvall 2 Ljusdal 0 Nordanstig 1 Totalt 12 Det är svårt att dra några definitiva slutsatser av siffrorna. Det finns anledning att påpeka att behovet av stöd inte försvinner för att barnet fyller 18 år. Idag blir många barn som lever tillsammans med sina biologiska föräldrar kvar i föräldrahemmet långt efter 18-årsdagen. Det finns inte skäl att tro att de familjehemsplacerade barnen har andra behov. Det är emellertid fullt möjligt att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom en fortsatt familjehemsplacering. Det finns också skäl att peka på att det under ett år är fler barn än de som är familjehemsplacerade vid en viss tidpunkt (som framgår av de flesta tabellerna ovan) som är föremål för familjehemsvård. Ytterligare framgår nedan under rubrikerna barn i annat enskilt hem och barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet Omplaceringar Av de barn som den 31 december 2003 är placerade i familjehem så har 9 omplacerats under året. 19

20 Barn i annat enskilt hem (Privatplacerade) Endast Hudiksvall, Ljusdal och Sandviken har redovisat privatplaceringar. Sammanlagt tre placeringar. (Gävle har redovisat en placering av utländskt barn före adoption). Ingen av de barn som var placerade i annat enskilt hem hade utomnordiskt ursprung. Av den nya redovisningsblanketten går inte att utläsa om det enskilda hemmet är anhöriga eller närstående till barnet. Resultatet om det är riktigt innebär en stor förändring, eftersom det föregående år fanns 10 privatplacerade barn. Söderhamns kommun hade t.ex. sex sådana placeringar vid samma tidpunkt föregående år. Det finns anledning att tro att det är ett misstag i redovisningen, eftersom en genomgång av materialet inte heller visar att de aktuella placeringarna upphört. Barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet Barn placeras även i familjehem som organiseras av privata bolag eller kommunalförbund, s.k. familjevårdsenheter. Dessa bolag och organisationer säljer förstärkt familjehemsvård till kommunerna. Den förstärkta vården består i att de bl.a. hjälper till att finna lämpliga hem och ge hemmen stöd under placeringstiden. Dessa hem är att betrakta som vilka familjehem som helst och det är samma lagstiftning som gäller för dessa hem som för de traditionella familjehemmen. Det är emellertid tveksamt om kommunernas handläggning sker i enlighet med lagstiftningen. Länsstyrelsen har därför tillsammans med fyra andra länsstyrelser särskilt granskat kommunernas handläggning i detta avseende. För resultatet hänvisas till en kommande rapport från länsstyrelserna. Att inte handläggningen blir densamma för denna typ av familjehem visar sig bl.a. av att inget av dessa hem funnits med på den särskilda förteckningen över familjehemsplacerade barn och att de därför inte finns med i sammanställningarna ovan. Det har även visat sig att vissa handläggare tror att denna typ av placeringar är att betrakta som placeringar i hem för vård eller boende. Eftersom dessa hem ska betraktas som vilket familjehem som helst ur handläggningssynpunkt borde de ha funnits med i den inledande redovisningen av barn i familjehem. De redovisas för sig av det skälet att de troligen inte heller under föregående år funnits med i redovisningarna. Efter en särskild förfrågan till kommunerna inkom uppgifter om placeringar i familjehem inom familjevårdsenheter. Endast tre kommuner rapporterade in sådana placeringar under Vid årets slut kvarstod följande placeringar av barn under 18 år: Gävle 1 Bollnäs 4 Sandviken 3 Gävle hade ytterligare tre sådana placeringar som avslutats under Av de placerade barnen var samtliga i åldrarna år. Sju pojkar och en flicka. Ingen verkade ha utländskt ursprung. 20

21 Fyra var placerade med stöd av socialtjänstlagen och fyra med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Inget av familjehemmen var hem som tillhörde någon anhörig eller annan närstående. Var familjehemmen var belägna framgår inte av uppgifterna. Användandet av förstärkt familjehemsvård som anordnas av privata bolag eller organisationer sker i liten utsträckning i länet. De placerade barnen var genomsnittligt äldre än de som placeras i traditionella familjehem. Könsfördelningen är också ojämn. Att inte något av familjehemmen tillhörde någon anhörig eller annan närstående är vad man kan förvänta sig. 21

22 Barn placerade i hem för vård eller boende Definition Hem för vård eller boende (HVB) Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård och behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag en förening en samfällighet eller en stiftelses eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt (3 kap 1 SoL). För att enskilda ska få bedriva sådan yrkesmässig verksamhet krävs tillstånd från länsstyrelsen. Barn Med barn avses de som inte fyllt 18 år. De som finns med i sammanställningen har alltså inte fyllt 18 år den 31 december Diagram 5. Barn placerade i hem för vård eller boende i Gävleborgs län den 31 december 2003 fördelat i typ av hem. Barn placerade i HVB-hem fördelat i typ av hem 82% 16% 2% Varav i eget drivet HVB Varav i Sis-hem el. annat offentligt HVB Varav i enskilt drivet HVB 82 % av placeringarna gjordes således i enskilt bedrivna hem för vård eller boende. Några data från föregående år finns inte, varför en jämförelse inte går att göra. Kön 60 % av de som den 31 december 2003 var placerade i hem för vård eller boende var pojkar. 22

23 Det kan konstateras att de barn som placeras i HVB-hem är övervägande pojkar jämfört med den jämnare könsfördelningen på barn placerade i familjehem. 23

24 Åldrar De placerade var i åldrarna år 64 (77 %) 12 7 år 12 (14 %) 6 3 år 2 (2 %) 2 0 år 5 (5 %) Vid en jämförelse med de familjehemsplacerade barnen så är en betydligt större andel av de HVB-placerade barnen i åldrarna år. De mindre barnen är uteslutande placerade på familjebehandlingshem vilket innebär att de är placerade tillsammans med föräldrarna eller någon av föräldrarna på HVB-hemmet. Placeringsgrund Lagrum hade endast noterats i svaren till Länsstyrelsen av tre av kommunerna (sammanlagt 22 placeringar). 13 av barnen var placerade med stöd av socialtjänstlagen och 9 med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Trots det ringa bedömningsunderlaget tyder mycket på att det finns en större andel placerade med stöd av LVU i denna grupp. Typ av hem för vård eller boende Ett hem för vård eller boende vänder sig till en begränsad målgrupp. Majoriteten av placeringarna har skett i hem som har tonåringar som målgrupp när det gäller ålderskriteriet. De yngsta barnen under 10 år är uteslutande placerade i HVB-hem som har familjer som målgrupp. De är således placerade tillsammans med någon eller båda föräldrarna. Inom kommun Endast 27 (33 %) av HVB-placeringarna har skett inom den egna kommunen. 24

25 Utom egen kommun 48 (58 %) av placeringarna har skett inom länet. Tabell 6. Placeringarna utom länet. Län Antal placeringar Dalarna 10 Gotland 1 Jämtland 3 Kalmar 4 Skåne 1 Stockholm 6 Södermanland 2 Uppsala 4 V Götaland 1 Västernorrland 1 Västmanland 1 Örebro 1 Totalt 35 Att endast 33 % av de HVB-placerade barnen är placerade inom den egna kommun. (jfr familjehemsplacerade barn 51 %) och att 42 % dessutom är placerade utom länet (jfr familjehemsplacerade barn 20 %) kan ha många orsaker. För det första finns det även om Gävleborgs län har många platser inom länet förmodligen inte platser att tillgå som svarar mot de specifika behoven. En större andel av HVB-placeringarna sker också akut och socialtjänsten blir beroende av att ta de platser som finns tillgängliga. Inga av länets större kommuner har heller tillräckligt med platser inom den egna kommunen i hem med efterfrågad specialitet. Upphörande av vården Sammanlagt 64 placeringar har upphört under Inledande av HVB-placeringar Av de placeringar som pågår den 31 december 2003 så har 39 inletts under året. 25

26 HVB-placeringar över 18 år 18 placeringar av barn som fyllt 18 år under 2003 fortsätter även efter den 31 december Omplaceringar Av de barn som var placerade i HVB-hem den 31 december 2003 sa hade 12 barn omplacerats en eller flera gånger från andra HVB-hem. Relativt sett är antalet omplaceringar större när det gäller barn placerade i hem för vård eller boende än när det gäller barn i familjehem. En trolig orsak är att det i huvudsak gäller ungdomar och att problemen är större inom denna grupp. 26

27 Sammanställning av tillsynsrapporter från fem kommuner Underlag för tillsynen Nedanstående sammanställning grundar sig på granskningar av familjehemshandläggningen i fem kommuner under åren I Nordanstigs kommun granskades 8 ärenden där barn varit placerade i familjehem eller med nämndens medgivande vistats i annat enskilt hem under Sammanlagt var vid årets slut 9 barn placerade i familjehem. Granskningen har gjorts 2003 vid en verksamhetstillsyn av hela individ- och familjeomsorgen. I Hudiksvalls kommundel granskades också 8 ärenden gällande barn som under 2003 varit placerade i familjehem. Sammanlagt var vid årets slut 18 barn placerade i familjehem. Granskningen har gjorts 2004 vid en verksamhetstillsyn av hela individ- och familjeomsorgen. I Bollnäs kommun granskades 9 ärenden där barn varit placerade i familjehem under Fyra av dessa ärenden gällde barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet. Sammanlagt var vid årets slut 35 barn placerade i familjehem. Granskningen har gjorts under 2004 som en del av den tillsyn som fem länsstyrelser genomfört med fokus på placeringar i familjehem tillhörande familjevårdsenheter. I Sandvikens kommun granskades 8 ärenden där barn varit placerade i familjehem under Tre av dessa ärenden gällde barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet. Sammanlagt var vid årets slut 34 barn placerade i familjehem. Granskningen har gjorts under 2004 som en del av den tillsyn som fem länsstyrelser genomfört med fokus på placeringar i familjehem tillhörande familjevårdsenheter. I Gävle kommun granskades 11 ärenden där barn varit placerade i familjehem under Fyra av dessa ärenden gällde barn placerade i familjehem tillhörande familjevårdsenhet. Sammanlagt var vid årets slut 109 barn placerade i familjehem. Granskningen har gjorts under 2004 som en del av den tillsyn som fem länsstyrelser genomfört med fokus på placeringar i familjehem tillhörande familjevårdsenheter. Granskningsunderlaget är således 44 ärenden och motsvarar ca 15 % av de barn som den 31 december varje år är placerade i familjehem av länets kommuner. Länsstyrelsen har fattat särskilda tillsynsbeslut med anledning av ovannämnda granskningar. Besluten har innehållit såväl allvarlig kritik som kritik. 27

28 Resultat 1. Överväganden om möjligheten att placera i anhörighem eller hos annan närstående Grunder för granskningen Vid placeringar av barn ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. (6 kap 5 SoL) Resultatet av granskningen Det fanns 15 dokumenterade överväganden om möjligheten att placera i anhörighem eller hos annan närstående. En del placeringar har gjorts innan det fanns ett lagstadgat krav på övervägande. Det finns skäl att tro att fler överväganden än vad som dokumenterats görs. Länsstyrelsen vill ända påtala vikten av att övervägandena dokumenteras. 2. Beslutsförfarandet Grunder för granskningen Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem. (6 kap 6 socialtjänstlagen) Ett medgivande eller beslut om stadigvarande vård i ett enskilt hem får endast fattas av socialnämnden eller en avdelning bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden och kan således inte fattas på tjänstemannanivå. (10 kap 4 SoL) Resultatet av granskningen Beslutsdokumentation saknades helt i fyra ärenden. Besluten var tagna på tjänstemannanivå i fem ärenden. Besluten var inte utformade som beslut om stadigvarande vård i ett visst familjehem i 9 ärenden. I stället lämnade man medgivande eller godkände familjehemmet. I ett ärende godkändes familjehemmet av nämnden men inte för något särskilt barn. Att beslutsdokumentation saknas och att besluten inte är tagna på rätt nivå är allvarliga brister. Vid diskussioner med familjehemshandläggare så tror man att förklaringen till detta kan vara att man gör en tillfällig placering i ett enskilt hem av ett barn som med tiden övergår till att vara stadigvarande och den formella handläggningen glöms bort. 28

29 Att man i en del ärenden beslutar att lämna medgivande eller godkänna familjehemmet för ett visst barn är ingen allvarlig brist, eftersom sakinnehållet inte blir fel. Det rätta är att nämnden eller utskottet beslutar att placera ett visst barn i ett visst hem för stadigvarande vård och fostran. Ett sådant beslut innebär att man ansett hemmet lämpligt för ett visst barn. Beslut om medgivande är förbehållet s.k. privatplaceringar d.v.s. där ett barn tas emot i ett annat hem än det egna för stadigvarande vård och fostran utan att nämnden fattat något beslut om placering. 3. Familjehemsutredningarna Grunder för granskningen Nämnden får inte fatta beslut om vård eller lämna medgivande utan att förhållandena i familjehemmet och förutsättningarna för vård är utredda (familjehemsutredning). (6 kap 6 andra st SoL) Det finns inga krav i lagen på att utredningarna sker med stöd av någon särskild metod. Det torde emellertid höja kvalitén på utredningarna om man genom användande av någon särskild metod får fördjupade kunskaper om familjehemmets förutsättningar eller förmedlar kunskap till familjehemmet om vad det innebär att vara familjehem. Resultatet av granskningen Familjehemsutredningar saknades i nio ärenden. Bara i 13 av ärendena fanns dokumentation om vilken metod som använts vid utredningarna. De metoder som använts är Kälvesten eller PRIDE. Avsaknaden av familjehemsutredning är en allvarlig brist. Det betyder att det saknas underlag för att bedöma om familjehemmets förutsättningar svarar mot barnets behov. Vid diskussioner som förts med familjehemssekreterare så säger man att de flesta utredningarna genomförs med någon form av metod, men att man kanske glömmer att notera detta. 4. Sammanfattande bedömningar om familjehemmets resurser i förhållande till barnets behov Grunder för granskningen En familjehemsutredning har som mål att utreda huruvida familjehemmets resurser svarar mot ett visst barns behov. Det är enligt länsstyrelsens uppfattning därför nödvändigt att det som kommit fram i utredningen matchas mot barnets behov. Resultatet av granskningen Sammanfattande bedömningar fanns endast i 19 av de granskade ärendena. 29

30 Om inte denna sammanfattande matchning framgår av utredningen eller på annat sätt kan inte föräldrarna på ett rättssäkert sätt lämna sitt samtycke och nämnden torde då också få svårt att fatta ett riktigt beslut. I ett större antal utredningar går det att indirekt utläsa att resurserna finns men detta sammanfattas inte. 30

31 5. Familjehemsakter Grunder för granskningen Vid utredningen framkommer en mängd integritetskänsliga uppgifter om familjehemmets personliga förhållanden. Dessa uppgifter ska förvaras i en sökbar personakt. Resultatet av granskningen Familjehemsakter finns i allmänhet upplagda. I en kommun som granskats fanns endast en sådan personakt. Ett annat undantag är att i de ärenden som gällde familjehem tillhörande en familjevårdsenhet så saknades personakter för en större andel av familjehemmen. Det är bl.a. av sekretesskäl som uppgifterna om familjehemmen ska skiljas från barnens personakter, men också för att familjehemmen ska vara sökbara. 6. Samråd Grunder för granskningen Om socialnämndens prövning gäller ett familjehem i en annan kommun än den egna så ska nämnden informera och samråda med den kommunen. (6 kap 6 SoL) Resultatet av granskningen Samråd dokumenterades nästan inte alls. Endast ett fåtal sådana samråd gick att finna och det handlade då om samråd med socialtjänsten eller skolan. De flesta placeringar sker inom den egna kommun och vid granskningen har inte hänsyn tagits till det faktum att samrådet inte behövs vid placering i den egna kommunen. Resultatet är därför missvisande, men ger ändå skäl till att lyfta fram behovet av samråd. Skälet till samrådet är att få ytterligare underlag för bedömningen av det tilltänkta hemmets lämplighet och för att den andra nämnden ska få kännedom om den tilltänkta placeringen. Samrådet och informationen bör också omfatta andra myndigheter som barnet kan behöva stöd från som t.ex. skola, barnomsorg och sjukvården. 7. Vårdplaner Grunder för granskningen När barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende ska en vårdplan upprättas. Detta gäller såväl vid placeringar med stöd av socialtjänstlagen som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. (11 kap 3 SoL och 4 LVU) 31

32 Både i socialtjänstlagen och LVU finns anvisningar om vad vårdplanerna ska innehålla. Kraven på innehållet förtydligas också i socialtjänstförordningen. (5 kap 1 och 1 a SoF) Resultatet av granskningen Vårdplaner fanns i 21 av de granskade ärendena. Resultatet är anmärkningsvärt ur flera synpunkter. För det första är vårdplanens innehåll det som vårdnadshavarna och den unge om han/hon fyllt 15 år ska samtycka till. Ett samtycke bör ske skriftligt. För det andra har socialtjänsten sedan många år tillbaka kritiserats för bristande vårdoch behandlingsplanering utan att detta lett till några synliga förbättringar. Detta har lett till att krav på vårdplaner införts i lagen fr.o.m. den 1 januari 2002, men inte heller detta verkar ha lett till förbättringar. Det kan konstateras att det inte är bristande kunskap som ligger bakom bristerna. I de flera kommuner finns exempel på bra utformade vårdplaner samtidigt som vårdplaner saknas i andra ärenden. 8. Behandlingsplaner Grunder för granskningen Behandlingsplanen ska ta upp på vilket sätt det mål, som ska framgå av vårdplanen, ska uppnås. Den bör detaljerat beskriva vilka insatser som ska göras för barnet under vårdtiden. Detta inkluderar stödet till familjehemmet, vilket stöd barnet behöver från skola/barnomsorg, hälsooch sjukvård mm. Resultatet av granskningen Behandlingsplaner fanns i 15 ärenden. En behandlingsplanering är viktig inte minst för att man ska kunna följa upp vården. Vidare är den viktig för att familjehemmet konkret ska kunna se vad som förväntas av dem. Av detta följer också att den är viktig för den enskildes rättssäkerhet, eftersom den enskilde med stöd av behandlingsplanen vet vad som förväntas av vården. 9. Personliga besök i familjehemmen Grunder för granskningen Socialnämnden har att medverka till att de familjehemsplacerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden samt verka för att de får lämplig utbildning. Nämnden ska också lämna vårdnadshavarna och familjehemmen råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) Socialnämnden ska följa vården genom regelbundna personliga besök i familjehemmen, enskilda samtal med barnen och samtal med familjehemsföräldrarna och vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) 32

33 Resultatet av granskningen Granskningen visar att familjehemmen under 2003 besökts sammanlagt 60 gånger. För 14 familjehem fanns inga besök dokumenterade. Det finns inga bestämmelser om hur ofta familjehemmen ska besökas. Det måste vara beroende på barnets ålder och andra kriterier. Om man beräknar att varje familjehem bör få besök åtminstone en gång per halvår så borde det ha funnits 88 besökstillfällen dokumenterade. I några fall kunde det konstateras att det fanns godtagbara skäl för att inte besök i familjehemmet gjorts. Bedömningen är emellertid att besöksfrekvensen är alltför låg. Besöken ska dessutom ske regelbundet. Att en så stor andel som 14 familjehem inte haft något dokumenterat besök är allvarligt. 10. Enskilda samtal med barnen Grunder för granskningen Enligt socialtjänstlagen så ska det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver och barnens inställning ska långt som möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnens vilja med beaktande av deras ålder och mognad. (1 kap 2 och 3 kap 5 SoL) Vid uppföljningen ska nämnden ha enskilda samtal med barnen. (5 kap 1 b SoF) Resultatet av granskningen Dokumentation om enskilda samtal med barnen fanns i mindre än hälften (19) av de granskade ärendena. Det är förvånande att enskilda samtal dokumenteras i så liten utsträckning (det finns emellertid skäl att påpeka att en del barn var så små att det inte funnits anledning till enskilda samtal), eftersom enskilda samtal med barnen i utredningssammanhang är mera regel än undantag. Vid samtal med socialsekreterarna menar man att man alltid försöker ha enskilda samtal med barnen vid besöken i familjehemmen. Eftersom enskilda samtal med barnen är en lagstadgad del av handläggningen så ska samtalen dokumenteras. 11. Barnets åsikt inställning Grunder för granskningen Samma som ovan. Resultatet av granskningen Barnens åsikt/inställning framkom klart eller delvis i 18 ärenden. 33

34 Huruvida barnens åsikt/inställning påverkade handläggningen var i allmänhet svårt att utläsa av handlingarna, men det förekom att barnens inställning påverkade handläggningen. Barnperspektivet innebär att barnen ska har rätt att yttra sig och att deras inställning under hänsynstagande till deras ålder och mognad ska inverka på handläggningen om det inte anses strida mot deras bästa. Det fanns ett exempel på när man dels dokumenterat barnets inställning och dels dokumenterat varför inte barnets inställning fick påverka handläggningen. Det är av samma skäl som anförts ovan viktigt att dokumentationen visar vilken inställning barnet har, men också vilka konsekvenser barnens inställning får för handläggningen. 34

35 12. Uppföljningen i övrigt Grunder för granskningen: Uppföljningen ska omfatta barnens hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående. (5 kap 1 b SoF) Resultatet av granskningen I de flesta fall framgick barnens hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående. Resultatet är i denna del bra. Med tanke på bristerna i besöksfrekvensen och vad som framgått av enskilda samtal med barnen kan resultatet verka motsägelsefullt. Förklaringen är att kontakter tas på andra sätt än genom personliga besök och enskilda samtal med barnen. 13. Kontakt med vårdnadshavarna Grunder för granskningen Nämnden ska lämna vårdnadshavarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) Socialnämnden ska föra samtal med vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) Resultatet av granskningen I fyra av kommunerna fanns dokumentation om fortlöpande kontakt med vårdnadshavarna i de flesta ärendena. Det var emellertid svårt att se om det fanns en planering för deras rehabilitering. De flesta barn är placerade i familjehem p.g.a. brister i hemmiljön. Placeringstiden är därför beroende av om bristerna i hemmiljön kan åtgärdas. Bl.a. på grund av detta men även på grund av barnens behov av umgänge med föräldrarna är det nödvändigt att det finns en fortlöpande kontakt med föräldrarna. Att man inte alltid kunnat utläsa om det funnits en planering för föräldrarnas rehabilitering kan bero på att de haft egna akter där detta framgår. Föräldrarnas akter har inte granskats. 14. Överväganden om vården Grunder för granskningen Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna ska socialnämnden var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och om placeringen är gjord med stöd av LVU så ska nämnden var 35

36 sjätte månad överväga om LVU-vården fortfarande behövs. (6 kap 8 SoL och 13 andra st LVU) 36

37 Resultatet av granskningen I sammanlagt fem ärenden gjordes övervägandena i tid. I ytterligare fyra ärenden hade övervägandena gjorts med mindre tidsförskjutningar. Ett övervägande om vården innebär att förvaltningen skriver en rapport till nämnden om ärendets fortskridande. Bestämmelsen har tillkommit därför att man sett att många ärenden blivit bortglömda och placeringarna har fortgått slentrianmässigt. I de flesta ärenden där barn placerats är avsikten att barnet ska kunna återvända till vårdnadshavarna så snart som möjligt. Det är därför viktigt att det sker ett aktivt arbete för att detta ska bli möjligt. Rapporten blir också en möjlighet för nämnden att kontrollera om detta görs. Rapporten bör innehålla alla ovan angivna aspekter som gäller ärendets uppföljning. T.ex. barnets egen inställning till vården, vårdnadshavarnas inställning till vården, hur vård- och behandlingsplaneringen följs, vilka resultat som uppnåtts och hur föräldrarnas förhållanden utvecklas mm. Länsstyrelsen konstaterar att bestämmelsen följs mycket dåligt vad gäller tidsgränserna. Ibland görs inga överväganden på lång tid och i flera ärenden saknas helt överväganden. De allvarliga bristerna innebär att nämnden inte har den kontroll över de placerade barnen som lagen förutsätter. Det finns därför skäl för länets socialnämnder att ställa krav på att överväganden görs och att de görs i rätt tid samt att rapporterna innehåller det som är väsentligt för nämndens bedömning. 15. Umgänge Grunder för granskningen Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap 1 tredje st SoL) Socialnämnden har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses. (14 LVU) Resultatet av granskningen I samtliga ärenden fanns någon form av umgänge med förälder och/eller annan närstående. Nämnderna verkade också aktivt för att få till stånd umgänge. (En kommun har inte granskats i detta avseende). Det konstateras att handläggningen fungerar bra med avseende på barnets umgänge med föräldrar eller andra närstående. 16. Överväganden om vårdnadsöverflyttningar Grunder för granskningen 37

38 Om ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år ska nämnden särskilt överväga om det finns anledning att flytta över vårdnaden till familjehemmet. (6 kap 8 andra st SoL och 13 tredje st LVU) 38

39 Resultatet av granskningen Dokumentation om överväganden om vårdnadsöverflyttningar fanns i sammanlagt sex ärenden fördelade på tre kommuner. I granskningen har inte någon hänsyn tagits till i hur många ärenden som detta kunde ha varit aktuellt i. Bestämmelsen är relativt ny och det kan konstateras att den ännu inte fått genomslag i handläggningen. I vart fall finns inte mycket dokumentation om detta. 39

40 Barn i familjehem och HVB i Gävleborg Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner är 2005 års första rapport, utgiven av Länsstyrelsen Gävleborg, sociala enheten. Pappersutgåvan av rapporten kan beställas på telefon Skriftlig beställning skickas till: Länsstyrelsen Gävleborg Gävle Rapporten går också att hämta från Länsstyrelsens hemsida, ISSN