Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Relevanta dokument
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Svenska palliativregistret (2009)

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Med hjärtat i centrum

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Egenvård vid hjärtsvikt

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Falls and dizziness in frail older people

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Externa Hjärtsviktsteamet

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Det kommer en sommar nästa år igen!

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Palliativ vård vid olika diagnoser

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Case management för sköra äldre personer (+65)

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Träning vid hjärtsvikt

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Autism Spectrum Disorder

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

D-vitamin. Näringsrekommendationer

HOPP-projektet. Anna Forssell

Sena problem på mottagningen

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Autism Spectrum Disorder

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Transkript:

Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

G Model PEC-3864; No.ofPages7 Patient Education and Counseling xxx (2010) xxx xxx Contents lists available at Science Direct Patient Education and Counseling journal homepage:www.elsevier.com/locate/pateducou Educational/counseling model health care A group-based multi-professional education programme for family members of patients with chronic heart failure: Effects on knowledge and patients health care utilization Caroline Lofvenmark a,b,*, Monica Rydell Karlsson a,b, Magnus Edner a, Ewa Billing c, Anne- Cathrine Mattiasson d,e a Karolinska Institutet, Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Division of Cardiovascular Medicine, Stockholm, Sweden b Sophiahemmet University College, Stockholm, Sweden c Department of Medical Sciences, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden d Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Stockholm, Sweden e Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Huddinge, Sweden

Bakgrund Det drabbar 2-3% av befolkningen Hjärtsvikt påverkar det dagliga livet både för patient och närstående Viktigt med utbildning både för patient och närstående Patientutbildning har bidragit till ökad kunskap, minskad slutenvård och ökad livskvalitet Om patienten inte orkar ta till sig information rekommenderas att ge närstående information Få studier har undersökt effekter av utbildning för närstående till patienter med hjärtsvikt

Syfte Syftet med studien var att undersöka om närstående till patienter med hjärtsvikt ökade sin kunskap om hjärtsvikt genom ett multiprofessionellt utbildningsprogram, samt om det gav effekt på patientens slutenvårdskonsumtion

Metod Randomiserad kontrolleras studie 467 patienter informerades och tillfrågades om tillåtelse att fråga närstående att delta 174 293 närstående tillfrågades om deltagande i studien 165 128 närstående inkluderades i studien och lottades till Intervention eller Kontroll Intervention n=65 Kontroll n=63

Metod Interventionsgrupp Deltog i ett multiprofessionellt utbildningsprogram om hjärtsvikt i grupp med andra närstående Kontrollgrupp Fick information enligt avdelningens rutiner

Åtta personer Metod Utbildningsprogram Interventionsgruppen Sex träffar på sex månader Varje träffar 1½-2 timmar Olika professioner Möjlighet för närstående att tala om erfarenheter med varandra samt ställa frågor

Multiprofessionellt utbildningsprogram Session 1 Medicinska aspekter Kardiolog Session 2 Egenvård Hjärtsviktsjuksköterska Session 3 Nutrition Dietist Session 4 Fysiska aktiviteter Sjukgymnast Session 5 Psykosociala aspekter Kurator Session 6 Koordinator och hjärtsviktsjuksköterska Symtom av hjärtsvikt/tecken på hjärtsvikt Anatomi och fysiologi Behandling och läkemedel Diagnosmetoder Prognos Vätskerestriktioner Tips för att klara av törst Daglig vägning Tecken på försämring av hjärtsvikt Kontroll av ödem Flexibelt diuretika intag Specifik diet för patienter med hjärsvikt Salt restriktioner Värdering av vikt, längd och BMI Malnutrition vid hjärtsvikt Effekter av fysisk aktivitet/inaktivitet Daglig fysisk aktivitet Träning Rekommenderade fysiska aktiviteter för patienter med hjärtsvikt Diskussion angående att ha en nära person med en kronisk allvarlig sjukdom och hur situationen kan hanteras Diskussion om problem som är typiska för personer med hjärtsvikt Uppföljande diskussion och tid för individuella frågor. Möjlighet att bjuda in tidigare föreläsare

Närstående Datainsamling Demografisk data Heart failure knowledge questionnaire 19 frågor eller påståenden Poäng 0-19 Fylls i tre gånger under 1 år (Rydell Karlsson et al. 2005) Patient Demografisk och klinisk data Sjukvårdskonsumtion

Närstående Datainsamling Demografisk data Heart failure knowledge questionnaire 19 frågor eller påståenden Poäng 0-19 Fylls i tre gånger under 1 år (Rydell Karlsson et al. 2005) Baseline Lottning 6 mån Patient Demografisk och klinisk data Sjukvårdskonsumtion 12 mån

Närstående Datainsamling Demografisk data Heart failure knowledge questionnaire 19 frågor eller påståenden Poäng 0-19 Fylls i tre gånger under 1 år (Rydell Karlsson et al. 2005) Patient Demografisk och klinisk data Sjukvårdskonsumtion

Resultat Demografiska data närstående Kvinnor n=99, män n=29 Medelålder 65 år (SD±12.6) Gifta/sambo n=73, barn n=39, andra n=16 Utbildning >12 år n=95 12

Resultat - närstående Heart Failure Knowledge Questionnaire

Resultat närstående Subgruppsanalys i Interventionsgruppen Deltagit 1-3 eller 4-6 träffar 1-3 träffar Mean(±SD) 4-6 träffar Mean(±SD) p- value Baseline 11.6±2.9 13.8±2.9 0.056 Andra mättillfället 15.1±1.2 16.1±2.0 0.166 Tredje mättillfället 15.9±1.8 16.1±2.0 0.12 14

Resultat Demografiska data patienter Kvinnor n=57, män n=71 Medelålder 77 år (SD±10.3) Duration av CHF >6 mån n=81 Inga skillnader i andra sjukdomar, NYHA-klass, EF eller medicinering 15

Resultat patienter Slutenvård med hjärtsvikt som första diagnos Återinläggning under 18 månader Totalt 45 patienter (37%) minst 1 tillfälle Interventionen 17 (29%) vs Kontroll 28 (44%) p=0.085

Resultat patienter Antal återinläggningar -ll sjukhus med hjärtsvikt som första diagnos Grupp Medelvärde (±SD) Median (Range) p IG n=17 KG n=28 2.4 (±1.8) 2.0 (±2.0) IG vs. KG 2.0 (1-7) 1.0 (1-10) 0.234 Antal dagar på sjukhus med hjärtsvikt som första diagnos Grupp Medelvärde (±SD) Median (Range) p IG n=17 KG n=28 Antal vårdtillfällen och dagar på sjukhus under 18 månader 20.4 (±16.7) 14.6 (±19.4) IG vs. KG 16.0 (2-57) 8.5 (1-77) 0.105

Konklusion Ett multiprofessionellt utbildningsprogram ökade närståendes kunskap om hjärtsvikt. Trots detta kunde inte någon effekt ses på patientens slutenvårdskonsumtion under en uppföljningstid på 18 månader.

Klinisk betydelse Ett utbildningsprogram om hjärtsvikt bör erbjudas närstående men det kan vara färre träffar än sex tillfällen. Förslaget är att utbildningstillfällen kan ges två till tre gånger under en period av sex månader då den bevarade kunskapen kan relateras till den långa interventionen.

Tack!

Resultat - patienter Patients not readmitted due to CHF

Demographic data of family members Family members Total n=128 IG n=65 CG n=63 P-value Age years mean (±SD) Median (range) 65 (±12.6) 65 (36-88) 64 (±13.1) 65 (38-88) 65 (±12.2) 66 (36-87) 0.481 Gender Female Men 99 (77) 29 (23) 52 (80) 13 (20) 47 (75) 16 (25) 0.446 Rela-on to the pa-ent Married/Living together Child Close friend Other * 73 (57) 39 (31) 5 (4) 11 (9) 37 (57) 21 (32) 2 (3) 5 (8) 36 (57) 18 (29) 3 (5) 6 (10) 0.980 0.520 0.678 0.527 Educa-on 12 years < 12 years 95 (72) 33 (26) 48 (74) 17 (26) 47 (75) 16 (25) 0.922 0.922 Caroline Löfvenmark 22 13 juni 2011

Patients IG CG p-value Total n=128 n=65 n=63 Age years mean (±SD) 77 (±10.3) 76 (±11.0) 78 (±9.6) 0.462 Gender Female Men 57 (44) 71 (56) 30 (46) 35 (54) 27 (43) 36 (57) 0.708 Previous history Ischemic heart disease Hypertension Atrial fibrillation Diabetes mellitus Pulmonary disorder Dilated cardiomyopathy VHD 52 (41) 53 (41) 94 (73) 34 (27) 18 (14) 14 (11) 20 (16) 24 (37) 30 (46) 46 (71) 19 (29) 9 (14) 10 (15) 8 (12) 28 (44) 23 (37) 48 (76) 15 (24) 9 (14) 4 (6) 12 (19) 0.386 0.268 0.488 0.488 0.943 0.102 0.29 Duration of heart failure > 6 months 81 (63) 43 (66) 38 (60) 0.493 NYHA- classifica-on I II III IV EF EF >50% EF 40-49% EF 30-39% EF < 30% 16 (13) 57 (45) 37 (29) 6 (5) 23 (18) 35 (27) 30 (23) 39 (31) 6 (9) 32 (49) 17 (26) 4 (6) 13 (20) 12 (19) 18 (28) 22 (34) 10 (16) 25 (40) 20 (32) 2 (3) 10 (16) 23 (37) 12 (19) 17 (27) 0.256 0.277 0.485 0.425 0.543 0.022 0.248 0.399 Namn Efternamn 23 13 juni 2011

Metod En randomiserad kontrollerad studie Patienter informerades och tillfrågades konsekutivt om tillåtelse för att tillfråga närstående att delta i studien. Närstående informerades och tillfrågades om deltagande i studien Randomiseras till att delta i interventionsgrupp eller kontrollgrupp Definition av närstående

Utvärdering Randomiserade n=128 Kontrollgrupp n=63 Baseline Intervention grupp n=65 Baseline Bortfall n=8 n=55 6 månader n=53 Bortfall n=12 Bortfall n=4 6 månader Bortfall n=2 n=51 n=51 Caroline Löfvenmark 25 13 juni 2011