Europeiska unionens råd Bryssel den 27 april 2015 (OR. en) 8096/15 SPORT 14 EDUC 108 JEUN 32 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 8047/15 SPORT 13 EDUC 105 JEUN 29 Ärende: Fysisk aktivitet som ett viktigt inslag i utbildning av god kvalitet på alla nivåer modeller för samarbete med idrottssektorn - Riktlinjedebatt (Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet]) Efter samråd med arbetsgruppen för idrottsfrågor har ordförandeskapet utarbetat det bifogade diskussionsunderlaget som utgångspunkt för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 18 19 maj 2015. 8096/15 ul/cjs/chs 1 DG E - 1 C SV
BILAGA Fysisk aktivitet som ett viktigt inslag i utbildning av god kvalitet på alla nivåer modeller för samarbete med idrottssektorn Inledning Främjande av fysisk aktivitet är en prioritering för EU:s politiska beslutsfattande på idrottsområdet, med i synnerhet rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer, med den kommande första versionen av den europeiska idrottsveckan och med finansiering inom ramen för Erasmus+-programmet på idrottsområdet. I anslutning till EU:s arbetsplan för idrott för perioden 2014 2017 har expertgruppen för hälsofrämjande aktivitet fått i uppdrag att utarbeta rekommendationer för att uppmuntra till gymnastik och idrott i skolorna, däribland motoriska färdigheter bland de yngsta barnen, och för att skapa värdefull samverkan med lokala idrottsmyndigheter och den privata sektorn. Idrottsministrarna höll en riktlinjedebatt under det italienska ordförandeskapet om idrott och fysisk aktivitet i skolåldern. Preliminära idéer som utvecklats inom expertgruppen har tagits med i detta bakgrundsdokument och återges nedan. I de flesta medlemsstater är utbildningsanstalterna (ensamma eller tillsammans med andra aktörer) ansvariga för samordningen av fysisk och idrottslig aktivitet, inklusive fritidsaktiviteter och evenemang som kompletterar den aktivitet som ingår i gymnastik- och idrottsundervisningen. Eftersom gymnastik- och idrottsundervisningen inte är obligatorisk i de senare skedena av utbildningen bör man betona vidareutbildningsanstalternas och universitetens roll när det gäller att tillhandahålla idrottsmöjligheter för att uppnå de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet 1 i europeiska samhällen, antingen genom formell undervisning (lektioner i gymnastik och idrott) eller genom idrott och fysisk aktivitet utanför undervisningen. 1 Globala rekommendationer om fysisk aktivitet för hälsa från Världshälsoorganisationen, 2010 8096/15 ul/cjs/chs 2
Tillsammans med utbildningsanstalterna står även organisationer inom idrottssektorn (t.ex. olympiska kommittéer, idrottsförbund, -föreningar och -stiftelser, liksom idrottsklubbar) i främsta linjen när det gäller dessa utmaningar, vilket förstärker vikten av effektivt samarbete och komplementaritet. Trots att det finns många modeller för och exempel på gott samarbete förtjänar förbindelserna mellan utbildningsanstalterna och idrottssektorn ytterligare diskussioner, förbättring och främjande för att garantera värdefull samverkan och skapa hållbara samarbetsprogram, så att man drar ömsesidig nytta av synergier som kan höja nivåerna av deltagande i idrott och fysisk aktivitet i Europa. Synergier och ömsesidig nytta av samarbetet På grundval av principerna om god styrning inom idrotten kan grunderna för samarbete och ömsesidig nytta mellan olika intressenter läggas redan under den politiska planeringen på alla nivåer. Institutionella ramar kan stödja och främja samarbete med idrottssektorn genom att tillhandahålla de grundläggande förutsättningarna för diverse former av samarbete. Samarbete mellan utbildningsanstalter och idrottssektorn, särskilt i lokalsamhällen, kan ge diverse positiva resultat - ökade möjligheter att vara fysiskt aktiv med ett större och mer attraktivt utbud av aktiviteter, en bredare pedagogisk praxis, förbättrade standarder för gymnastik- och idrottsundervisningen, bättre och mer tillgänglig infrastruktur (anläggningar och utrustning) samt en större talangpool för framtiden. Dessutom har forskningen bekräftat att det är mer sannolikt att eleverna är fysiskt aktiva i skolor med väletablerade partnerskap mellan skola och samhälle. 2 2 Leatherdale, S.T., Manske, S., Faulkner, G., Arbour, K. och Bredin, C. (2010). A multi-level examination of school programs, policies and resources associated with physical activity among elementary school youth in the PLAY-ON study. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 7 (1), s. 6. (Konsulterad den 20/11/2014). 8096/15 ul/cjs/chs 3
Utbildningsanstalter som har nära samarbete med idrottsorganisationerna bör därför sträva efter att främja såväl aktiviteter inom undervisningen som fritidsaktiviteter, utarbeta hållbara samarbetsprogram i och utanför skolmiljön. Det skulle göra det möjligt för gymnastik- och idrottsundervisningen och idrottsverksamheten vid utbildningsanstalter att omfatta en bredare palett med idrottsaktiviteter för att öka möjligheterna att uppleva olika aktiviteter. Dessutom kan certifierade tränare och andra yrkesverksamma inom idrottssektorn bidra till gymnastik- och idrottsundervisningen och fritidsaktiviteterna genom att erbjuda nya erfarenheter och möjlighet till lärande som gymnastiklärarna kanske inte alltid kan tillhandahålla. Skolorna och gymnastik- och idrottsundervisningen kan med hjälp av idrottsektorns sakkunskap inte bara underlätta talangjakten och förbättra förutsättningarna att stödja unga idrottsmän och - kvinnor som eftersträvar en karriär inom elitidrotten i deras utveckling, och främja fastställande av flexibla undervisningsplaner och veckoplaner, så att de får tillräckligt med tid för träning och tävlingar. Samtidigt bör man vid sådant samarbete sträva efter att utveckla program som garanterar ett inkluderande upplägg, så att man anpassar aktiviteterna för barn med funktionshinder och barn med behov av särskilt stöd och undviker negativa erfarenheter på grund av att miljön för aktiviteterna är felplanerad. Särskilt fokus bör även ligga på att anpassa utbudet av idrottsaktiviteter även till högre utbildning och vuxenutbildning. Partnerskap med lokala idrottsorganisationer bör omfatta användning av lokalsamhällets anläggningar för att minska kostnaderna och uppmuntra unga människor att ägna sig åt idrott och fysisk aktivitet på fritiden, efter skoldagen. Detta kan vara en dubbelriktad process där skolans anläggningar också görs tillgängliga för lokalsamhället på kvällar och veckoslut. 3 Samarbetet mellan skolor, idrottsorganisationer och lokalsamhället bör sörja för att idrottsanläggningar finns tillgängliga, uppfyller nödvändiga tekniska och säkerhetsmässiga standarder och sköts effektivt så att man ger barnen möjlighet att vara aktiva så ofta som möjligt. Ett sådant samarbete bör förebygga att det inrättas dubbla infrastrukturer eller infrastrukturer underutnyttjas. 3 UNESCO (2015), Quality Physical Education Guidelines for Policy-Makers, p.44, finns tillgänglig på: http://unesdoc.unesco.org/images/0023/002311/231101e.pdf. p.49 8096/15 ul/cjs/chs 4
Exempel på samarbete FIBA (Fédération Internationale de Basketball) Europe har under flera år tillämpat ett utvecklingsprogram där alla europeiska nationella förbund uppmuntras att ansöka om finansiellt stöd. Utvecklingsprogrammets fokus ligger på projekt för att utveckla basketbollspelet i respektive länder. Många projekt som drivs av de nationella förbunden genomförs i nära samarbete med skolor, vilket ökar både frekvensen för fysisk aktivitet och intresset för basketboll. En liknande typ av stöd till de nationella förbunden ges av CEV (Confédération Européenne de Volleyball) med starkt fokus på barn och ungdomar inom utbildningssystemet. Med tanke på simfärdighetens bilaterala betydelse (trygghet i vattnet och utveckling av god fysisk kondition) är det viktigt att framhäva initiativet från FINA (Fédération Internationale de Natation) som driver programmet Swimming For All, Swimming For Life. De nationella förbunden spelar en viktig roll vid programmets genomförande. Obligatorisk undervisning i simning ingår i utbildningsplanen i många EU-medlemsstater, särskilt i utbildningens tidiga skeden; därför kan samarbete mellan idrottssektorn och utbildningsanordnare på detta område leda till ömsesidig nytta. Innebandy började som ett spel man spelade för nöjes skull i skolor. För närvarande driver IFF (International Floorball Federation) program i samarbete med utbildningsanstalter. Samarbete uppmuntras, t.ex. genom vägledning om hur man startar en eftermiddagsklubb med inriktning på innebandy i en skola. Eftermiddagsaktiviteterna bygger på att klubben tillhandahåller vägledning för skolor och skolanläggningar. 8096/15 ul/cjs/chs 5
Ministerdebatt Ordförandeskapet skulle vilja komma längre med att fastställa eventuella lösningar och eventuell bästa praxis för att ytterligare främja samarbetet mellan utbildningsanstalter på alla nivåer och idrottssektorn. I detta sammanhang och inom ramen för förberedelserna inför riktlinjedebatten i rådet uppmanas ministrarna att tänka över följande frågor: 1. Hur bedömer ni samarbetet mellan utbildningsanstalter på alla nivåer och idrottssektorn i ert land? Vilka är de modeller för eller exempel på bästa praxis vid samarbete som ni skulle vilja främja? 2. Vilka är de huvudsakliga hindren och utmaningarna för sådant samarbete? Hur kan man skapa fler synergier och större ömsesidig nytta? 8096/15 ul/cjs/chs 6