13647/16 aal/ab 1 DG E - 1C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 3 november 2016 (OR. en) 13647/16 NOT från: till: Rådets generalsekretariat SPORT 73 EDUC 344 EMPL 436 JEUN 88 SOC 640 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 13287/16 SPORT 62 EDUC 324 EMPL 418 JEUN 75 SOC 631 Ärende: Idrottens inverkan på personlig utveckling Riktlinjedebatt (offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet]) Efter att ha konsulterat arbetsgruppen för idrottsfrågor utarbetade ordförandeskapet det bifogade diskussionsunderlaget inför riktlinjedebatten vid rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den november /16 aal/ab 1 DG E - 1C SV

2 BILAGA Idrottens inverkan på personlig utveckling Diskussionsunderlag från ordförandeskapet Vinster är inte det enda sättet att mäta framgång inom idrott, men det är fortfarande inte självklar att använda andra måttstockar i dagens samhälle. I detta sammanhang skulle det slovakiska ordförandeskapet vilja diskutera idrottens inverkan på personlig utveckling och rikta in sig på en rad fördelar med och resultat av deltagande i idrottsaktiviteter. Medlemsstaterna behandlade liknande ämnen under de lettiska, litauiska och iriska ordförandeskapen när de godkände rådets slutsatser om att maximera den roll som idrott på gräsrotsnivå spelar för att utveckla övergripande färdigheter, särskilt bland ungdomar, rådets slutsatser om dubbla karriärer för idrottare och rådets slutsatser om idrottens bidrag till EU:s ekonomi, särskilt vad gäller ungdomsarbetslöshet och social delaktighet. Utvecklingen av mänskligt kapital har stått högt på EU:s politiska dagordning när det gäller idrott ända sedan den första arbetsplanen för idrott där expertgruppen för utbildning inom idrott behandlade expertkunskap inom detta område. Den andra arbetsplanen för idrott för tiden inkluderar också denna fråga och expertgruppen för utveckling av mänskliga resurser är i färd med att avsluta sin rapport. Detta diskussionsunderlag är en sammanfattning av forskningen och diskussionerna som förts om ämnet under det slovakiska ordförandeskapet likaväl som en uppföljning av tidigare diskussioner om bättre användning av idrottens potential i det moderna samhället /16 aal/ab 2

3 Ordförandeskapet har redan fört diskussioner om denna fråga under Bratislavakonferensen om utbildning inom och genom idrott och vid informella möten mellan direktörer för idrottsfrågor. De gäster 1 som bjudits in till Bratislavakonferensens paneldiskussion behandlade frågan om idrottens inverkan på personlig utveckling från fem olika perspektiv (akademiskt, idrottsligt, sysselsättningsmässigt, hälsomässigt och politiskt) och besvarade frågor om värderingar, färdigheter, anställbarhet, hälsovinster, utbildning och dubbla karriärer för idrottare. De enades om att idrott kan ha en komplex blandning av fysiska, hälsomässiga, sociala och psykologiska fördelar för den personliga utvecklingen. I litteraturen erkänns i samband med personlig utveckling värdet av följande fem "C": competence, confidence, connections, character och caring (Mullholland, 2008) (på svenska ungefär färdighet, förtroende, förbindelser, fast vilja och förmåga till omsorg), och longitudinella studier visar att personer som deltar i idrott har större och/eller mer akademisk framgång, självtillit, kontaktnät, vänskapsrelationer, akademiskt inriktade vänner, närhet till familjen, undvikande av sociala riskbeteenden, deltagande i volontärarbete, initiativförmåga, social integration, självkontroll, uthållighet och ansvarstagande, motståndskraft, självinsikt och acceptans av den egna kroppen, förmåga och självuppskattning. Parallellt med värderingar som är viktiga för den personliga utvecklingen, såsom rent spel, respekt för mångfalden, vänskap, tolerans och ömsesidig förståelse är idrottsdeltagande också kopplat till viktiga fördelar såsom förbättrat självförtroende, akademiskt engagemang och akademisk framgång, lagarbete och sociala färdigheter. Idrottspersoner är i allmänhet anpassningsbara, sociala och kommunikativa. Detta gäller såväl idrottare som tränare, funktionärer, lagledare, sjukgymnaster etc. De är ofta mentalt starka, konstruktiva, pragmatiska och vana vid att övervinna hinder och stå inför problem. Dessa karaktärsdrag i kombination med att idrottspersoner ofta arbetar hårt kan utgöra viktiga beståndsdelar även för arbetsmarknaden. 1 Ian Culpan, direktör för Olympic Studies Centre i Nya Zeeland, Martina Moravcová, slovakisk OS-medaljör i simning, Giovanni Di Cola, ILO-specialist, Richard Raši, f.d. hälsovårdsminister i Slovakien, Ivar Sisniega, f.d. idrottsminister i Mexiko /16 aal/ab 3

4 Vinster är viktiga inom idrotten, men idrott är också ett sätt att överträffa ens egna bästa standard och känna tillfredsställelse över egna prestationer genom att utmana sig själv. Med tanke på detta går idrottsdeltagande ofta hand i hand med hälsofördelar. Idrott är inte något bara för de mest högbegåvade. Den kan ge alla som engagerar sig i den sådana vinster som självförtroende, disciplin, tålamod, glädjen över att ha ansträngt sig och socialt samspel. Dessa kvarstående värden skattas ofta högt inom näringslivet och politiken. EU:s medlemsstater, men även tredjeländer, engagerar ofta idrottspersonligheter inte bara för att förbättra sina länders image, utan även i själva politiken 2. Ordförandeskapet anser att vi måste vara försiktiga med att inte övervärdera idrottens pedagogiska och sociala värden eftersom idrott inte automatiskt är karaktärsdanande. Tränare, lärare och föräldrar spelar en avgörande roll på detta område. Positiva resultat måste läras ut och därför behövs det specialiserade utbildningsprogram som inriktar sig på både personlig och professionell utveckling för bättre utveckling av övergripande färdigheter, särskilt bland unga idrottare. Dessa kan exempelvis omfatta förvaltnings/ledarskaps/kommunikationsutbildningar, protokollaspekter, presentationsfärdigheter, samt ett varierande utbud av specialiserade utbildningar som till exempel kan rikta in sig på hur man kontaktar och kommunicerar med medier, sponsorer, affärspartner osv. 3 För att kunna diskutera idrottens inverkan på den personliga utvecklingen skulle ordförandeskapet vilja ägna en riktlinjedebatt under rådets möte åt idrottsutövandets psykologiska och sociala följder, inklusive emotionella vinster. 2 3 Ett bra exempel på sådant engagemang och hur idrott kan användas för att hjälpa ungdomar världen över att utveckla färdigheter som är viktiga även utanför planen, inklusive ledarskap, ömsesidig förståelse och akademiska framgångar är SportsUnited där idrottsdiplomatin inom ramen för Förenta staternas utrikesdepartement verkar i samarbete med Förenta staternas OSkommitté, idrottsförbund och professionella ligor. Som exempel kan nämnas IOK:s program för idrottsledning (MEMOS) eller UEFA-stödda Executive Master in European Sport Governance (MESGO) /16 aal/ab 4

5 Ordförandeskapet ber delegationerna att dela med sig av sina erfarenheter av idrottens inverkan på den personliga utvecklingen och besvara följande frågor: 1. Kan ni dela med er av bästa praxis i samband med utbildningsprogram för personlig och professionell utveckling för personer med koppling till idrott (som idrottare, tränare och ledare) i ert land? 2. Hur kan idrott används för att på bättre sätt utveckla sådana sociala färdigheter som behövs för deltagande i det demokratiska samhället? 13647/16 aal/ab 5

6 BILAGA TILL BILAGAN Referenser Blackshaw, T., & Long, J. (2005). What s the big idea? A critical exploration of the concept of social capital and its incorporation into leisure policy discourse. Leisure Studies, 24: Bourdieu, P. (2000). Pascalian Mediations. Stanford, CA. Standford University Press. Coalter, F., & Allison, M., & Taylor, J. (2000). The role of sport in regenerating deprived areas. Edinburgh: SECRU Culpan, I. & McBain, S. (2012). Constructivist pedagogies for Olympism education. In Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education, 3(2012)2: Holt, N. (2009). Can sport help develop life skills. Retrieved Houlihan, B. (1994. )Homogenization, Americanization, and creolization of sport. Variety of globalization. Sociology of Sport Journal 11: Maguire, J. (1999). Global Sport. Cambridge: Polity Press. Martinkova, I. (2012). Teaching values in movement activities: Inherent and added values. ACTA Universitatis Carolinae Kinathropologica, 48(2) Mulholland, E. (2008). Truesport Report: What sport can do. Retrieved Shehu, J., & Moruisi, M. (2010). Influence of sport on personal development and social investment among Botswana Olympic athletes. International Review for the Sociology of Sport, 46(3), /16 aal/ab 6 BILAGA TILL BILAGAN DG E - 1C SV