Analys av remiss angående högskolestiftelser

2013-10-08 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 1 (av 10) Malmö högskola, Rektors kansli, Ulla Gertsson, Kvalificerad utredare PM Analys av remiss angående högskolestiftelser Bakgrund och uppdrag Utbildningsdepartementet har sänt ut ett förslag angående högskolestiftelser för remiss (Högskolestiftelser - en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet, DS2013:49). I remissvaret ska Malmö högskola i generella termer svara på vad högskolan anser om förslaget på lagändring i stiftelselagen. Högskolans remissvar ska baseras på en första analys av vad eventuella förändringar kan innebära för vår del. Rektor har tillsatt en analysgrupp som ska ta fram ett skriftligt underlag som stöd för högskoleledningens diskussion och ställningstaganden i frågan. I gruppen ingår: Ulla Gertsson, kvalificerad utredare, Gemensamt verksamhetsstöd Johan Alling, jurist, forskningshandläggare, Gemensamt verksamhetsstöd Anna Andersson, personalstrateg, Gemensamt verksamhetsstöd Carl-Henrik Bonde, ekonomichef, Gemensamt verksamhetsstöd Hans Jonsson, jurist, Gemensamt verksamhetsstöd Lotta Orban, kommunikatör, Gemensamt verksamhetsstöd Catarina Coquand, dekan, Fakulteten för teknik och samhälle Johan Elmfeldt, dekan, Fakulteten för lärande och samhälle Lars-Ingmar Olsson, kanslichef, Odontologiska fakulteten Lena Petersson, studentrepresentant (anslutit till gruppen i slutfasen av arbetet) Analysen ska utgå från vilka möjligheter och risker som är förknippade med nedanstående tre scenarier: Malmö högskola blir högskolestiftelse. Malmö högskola blir inte högskolestiftelse och endast ett fåtal andra lärosäten blir det. Malmö högskola blir inte högskolestiftelse medan många andra lärosäten blir det. Analysen ska alltså fokusera på vad det skulle innebära för högskolan att bli högskolestiftelse, respektive att vara kvar som myndighet när andra får ändrade villkor. Postadress Malmö högskola Rektors kansli 205 06 Malmö Besöksadress Neptuniplan 7 Telefon 040-665 74 20 Fax 040-665 70 75 E-post ulla.gertsson@mah.se Webb www.mah.se

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 2 (av 10) Det blir då centralt att identifiera vad vi skulle behöva göra för att bli en bra högskolestiftelse. I den analysen behöver även sådant som vi kan och kanske behöver förändra även om vi kvarstår som myndighet ingå. I gruppen ingår en kommunikatör och gruppen ska lämna förslag på hur frågan ska kommuniceras och ha en beredskap om frågan aktualiseras så att snabb kommunikation behövs. Regeringsförslagets innebörd Motivet bakom förslaget är dubbelt. Dels finns en uppfattning att lärosätena ska vara fristående från staten för att säkerställa deras roll som en kritisk röst i samhället. Detta anknyter till idéerna bakom Bolognaprocessen och de resonemang kring lärosätenas roll som den baseras på. Det andra motivet är att lösa de begränsningar som lärosätena ställs inför p.g.a. att de är myndigheter. För Malmö högskolas del är den mest påtagliga begränsningen att vi inte har fått tillstånd att bilda holdingbolag. Det gör att vi inte alltid kan gå in i samarbeten som en part jämställd med övriga. Hittills har det handlat om nationella samarbeten, men krav på samarbeten via utvecklingsbolag blir allt vanligare internationellt. Lärosäte som är egen juridisk person, som högskolestiftelser skulle vara, kan bilda bolag och själv fatta beslut för att lösa de problem som finns vid forskningsimplementering, samverkan och internationella samarbeten. Det går att lösa på andra sätt, men det är högskolestiftelser som erbjuds nu. Det föreslagna ändamålet för högskolestiftelser föreslås bli att på statens uppdrag bedriva högskoleutbildning och forskning på hög internationell nivå. Enligt texten inkluderas även samverkans- och utvecklingsuppdraget som lärosätena har idag i det föreslagna ändamålet. Departementets motiv för att föreslå stiftelseformen är: Beprövad form för lärosäten. Tryggar grundläggande ändamål och långsiktighet. Styrelse som har till uppgift att se till att stiftelsens ändamål fullföljs. Eventuell vinst stannar i stiftelsen. Ger utökat handlingsutrymme och beslutsmandat. (Det blir lättare att slå samman lärosäten.) Kapital Kapitalet i de nya högskolestiftelserna blir befintligt myndighetskapital. I promemorian står det lite oklart det myndighetskapital som överförs ska betraktas som en (arbets)skuld till staten. När Chalmers tekniska högskola och Jönköpings högskola blev stiftelser tillsköts kapital från löntagarfonderna. De bildade stiftelserna tog över statens pensionsskuld, medan staten avser att behålla pensionsskulden för de nya högskolestiftelserna genom obligatoriskt medlemskap i Arbetsgivarverket. Noteras kan att Chalmers valt att bli medlem i Arbetsgivarverket och därmed överfört en del av stiftelsekapitalet dit.

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 3 (av 10) Studenterna Enligt förslaget ska det inte bli någon förändring beträffande studentinflytande, antagning, rättssäkerhet eller försäkringar. Det är inte klart angivet vad som kommer att regleras och vad som lämnas till parterna att lösa. En vidare analys behöver göras av en eventuell proposition. En konsekvens är att studenter, och andra, som ingår i styrelser kommer att ha ett större personligt ansvar jämfört med dagens situation. Personalen Tvingande medlemskap i Arbetsgivarverket, vilket innebär att anställnings- och pensionsvillkor blir oförändrade. En del andra regleringar försvinner och det kan behövas ny reglering eller avtal mellan parterna. För enskilda anställda kommer de flesta anställningsvillkor förbli oförändrade, t ex semester, uppsägningstid mm enligt Villkorsavtalet. En av de mest betydelsefulla konsekvenserna handlar om rekrytering av personal: LOA och Anställningsförordningen upphör att gälla, vilket innebär att företrädesrätten enligt LAS blir starkare samt att skyldigheten att utlysa anställningar och möjligheten att överklaga dem försvinner (det bör dock noteras att det finns möjlighet att driva en tvist enligt Diskrimineringslagen för sökande som anser sig blivit missgynnad i förhållande till en diskrimineringsgrund). En annan konsekvens är att tidsbegränsningsgrunderna för t ex doktorander enligt högskoleförordningen försvinner. Det blir upp till Malmö högskola och arbetstagarorganisationerna att teckna lokala avtal om tidsbegränsningsgrunder. Anslag Samma spelregler som nu för årliga statsanslag, men viss volymgaranti de första 6 åren. Ägande Får äga bolag samt äga och belåna (max 70 %) fastigheter. Stiftelsen, och inte staten, disponerar kapitalet. Konkurrensneutralitet Samma spelregler för alla lärosäten, exempelvis gällande moms, upphandling och externa bidrag. Offentlighetsprincipen och meddelarfrihet Enligt förslaget ska offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och meddelarfriheten kvarstå. Skälet är att mer än hälften av stiftelsernas verksamhet kommer att finansieras med statliga medel.

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 4 (av 10) Lärosäten som är aktuella att bli högskolestiftelser Enligt departementspromemorian är reformen tänkt för lärosäten med stor internationellt gångbar forskning. Främst de som har/förväntas få stora problem med nuvarande begränsningar. Vid muntlig information från personal vid Utbildningsdepartementet blir bilden att högskolestiftelser kan bli aktuella för alla lärosäten som har långsiktiga förutsättningar att attrahera studenter och externa forskningsbidrag, och vars forskning skulle ha nytta av att vara stiftelse. Det framkommer vidare att ett stort myndighetskapital betraktas som en styrka, men inte som en förutsättning. Om vi ställer Malmö högskola mot de muntliga kriterierna, kan vi konstatera att högskolan har och har haft ett rimligt söktryck till sina utbildningar. De temporära nergångar i studentantalet som varit har berott på minskat utbildningsuppdrag från departementet och inte på minskat intresse från presumtiva studenter. De demografiska förändringar, med minskande ungdomskullar, som är ett av skälen bakom regeringens beslut att minska volymen på den högre utbildningen får betydligt mindre genomslag i Skåne jämfört med resten av landet. Högskolan har haft ett antal utbildningar vars kvalitet har ifrågasatts av UK-ämbetet. Det har hittills inte fått genomslag i söktrycket. Under förutsättning att omdömena blir positivare i kommande utvärderingar av stora utbildningar finns det inga skäl att förutspå problem med studenttillströmningen framöver. Malmö högskolas forskningsvolym är liten i relation till utbildningens. Andelen externt finansierad forskning är hög, d.v.s. förmågan att attrahera externa forskningsbidrag är god i relation till verksamhetens volym. Högskolan har en omfattande och profilerande samverkan, och detta skulle underlättas om vi t ex blev stiftelse. Inom det pågående arbetet med internationalisering skulle nya möjligheter till samverkansformer bli möjliga. Ekonomi Vid ingången av 2013 var myndighetskapitalet 225 miljoner kronor, ca 18 % av årsomsättningen. Myndighetskapitalet för forskning är negativt, -52 miljoner kronor, men uppvägs av ett stort myndighetskapital för utbildningen. Högskolan befinner sig i omställningsprocesser både när det gäller personalkostnader och lokalkostnader. Omställningsprocesserna finansieras via myndighetskapitalet. Prognosen för myndighetskapital vid årsskiftet 2015/16 är +88 miljoner (ca 7 % av en årsomsättning). Pågående förändringar av lokalplaneringen kan leda till att denna process inte kommer att belasta myndighetskapitalet i beräknad omfattning. När det gäller personalomställningen förutsätter prognosen att den ursprungliga tidsplanen hålls och att de avsedda kostnadsminskningarna uppnås. Det prognostiserade myndighetskapitalet bedöms som tillräckligt för att säkra driften av

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 5 (av 10) verksamheten, men tillåter knappast omfattande investeringar. Ett problem är att det endast kommer att vara forskningsmedel som får lov att satsas i forskningsrelaterad samverkan, vilket leder till att högskolan kan få svårt att skapa handlingsutrymme. De flesta lärosäten hyr sina lokaler av Akademiska hus och som högskolestiftelser behåller de sannolikt nuvarande hyresvillkor. Malmö högskola har valt andra lösningar för flera fastigheter. Orkanen samt Hälsa och samhälles hus på sjukhusområdet har förmånliga hyresavtal som bygger på att högskolans kreditvärdighet, som en del av staten, är hög. Kreditvärdigheten leder till att våra hyresvärdar får belåna fastigheterna med låg ränta, vilket leder till den relativt låga hyran. Om högskolan blir stiftelse måste hyreskontrakten skrivas om och det skulle sannolikt leda till höjda hyror p.g.a. lägre kreditvärdighet. Analys av Malmö högskola I analysgruppens uppdrag ingår att peka på åtgärder som behöver vidtas för att högskolan ska ha förutsättningar att stå stark som eventuell högskolestiftelse, samt att ange vilka åtgärder som rekommenderas oberoende av stiftelsebildning. Arbetet började med en identifiering av högskolans styrkor: Ekonomi 2013 (18-19 % av omsättningen i myndighetskapital, 225 miljoner kronor.) Erfarenhet från stiftelsehögskola finns. Vana vid linjeorganisation och beslutsordning. En del av statens forskningsanslag till lärosätena omfördelas årligen baserat på kvalitetskriterier. Malmö högskola har varit framgångsrik här. Stor grundutbildning med stabilt söktryck. Uppdragsutbildningen beräknas omsätta 57 miljoner kronor 2013 och det finns potential att öka omfattningen och vidga verksamheten internationellt. Malmö högskola har god samverkan med näringsliv, samhällsorgan och civilsamhälle. Högskolan har regeringens uppdrag att ansvara för en nationell plattform för social innovation. Högskolan är profilerad mot tvär- och mångvetenskap och det återspeglas i utbildning och forskning. En satsning på internationalisering och formaliserat samarbete med ett ökande antal utländska partneruniversitet pågår. Analysgruppen har identifierat ett antal utvecklingsområden som måste åtgärdas om vi blir stiftelse och som vi bör arbeta med oberoende av utvecklingen i stiftelsefrågan: Den ekonomiska prognosen för skiftet 2015/16 med mindre än 10 % av omsättningen i myndighetskapital säkrar driften, men ger inte handlingsutrymme. Den pågående översynen av hyreskostnaderna måste därför prioriteras. Personalplaneringen behöver förbättras och kopplas

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 6 (av 10) direkt till budget och ekonomisk prognosverksamhet. Det är viktigt att möjligheterna för chefer på alla nivåer att följa den ekonomiska utvecklingen och se effekter av olika åtgärder förbättras avsevärt. Forskningsvolymen är liten och därför behöver frågan om profilering, för att säkerställa kvalitet i det vi gör, ständigt vara aktuell. Frågor om utbildningskvalitet och förändring av utbildningsutbudet måste hållas levande för att säkerställa att verksamheten anpassas efter inre förutsättningar och förändringar i omvärlden. Under våren 2012 presenterade en genomlysning av verksamhetsstödet. Där påvisades problem och föreslogs åtgärder. Det nödvändiga förändringsarbetet måste intensifieras. Alla arkiv är inte i ordning så att de kan avslutas på det sätt som krävs om vi blir högskolestiftelse. Enligt gällande lagstiftning borde högskolan redan ha ändrat sin katalogisering av handlingar. Även frågan om elektroniska arkiv behöver få en lösning. Arbete i samband med eventuell bildning av högskolestiftelse Vid en eventuell ombildning till högskolestiftelse får högskolan själv stå för kostnaderna. Initialt skulle en ombildning innebära en stor arbetsinsats och sannolikt behov av förstärkt kompetens. Den första åtgärden är bolagsbildning med vidhängande förändringar av ekonomiredovisning och revidering av organisation och arbetsordningar. Det handlar också om att skriva om alla avtal och anställningskontrakt (med nuvarande villkor). Nya avtal och överenskommelser behöver göras med personalorganisationer och studentkårer. Arkiv och diarium behöver avslutas och nya startas. Ytterligare omställningsarbete behövs, vilket skulle kunna leda till att en högskolestiftelse startar med en väl genomlyst och funktionell organisation. Konsekvenser vid förändrat högskolelandskap Även om Malmö högskola kvarstår som myndighet kan vi påverkas om andra lärosäten blir högskolestiftelser. Analysgruppen utgår från att det kommer att vara en positiv selektion av lärosäten som ges möjlighet att bli stiftelser. En konsekvens är att stiftelseformen sannolikt kommer att bli en statusmarkör. I analysen nedan utgår vi från detta antagande och det faktum att högskolestiftelser kommer att ha möjlighet att verka via bolag och fatta egna beslut på ett sätt som Malmö högskola inte kan idag. Konsekvenser om många, eller Lunds universitet, men inte vi blir stiftelser: Negativ påverkan på image/varumärke Svårare att rekrytera lärare Regional obalans p.g.a. minskat handlingsutrymme jämfört med andra Tappar goodwill i samverkan.

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 7 (av 10) Får ta eventuellt minskat nationellt utbildningsuppdrag eftersom stiftelserna har volymgaranti Konsekvenser om få, exklusive Lunds universitet, men inte vi blir stiftelser: Om KI och KTH men inte några lärosäten i regionen blir stiftelser (LU, BTH, Halmstad, Kristianstad, Linné) blir det ett litet elitlag som inte berör oss i Skåne i hög utsträckning. Däremot kan högskolans ställning försvagas om lärosäten i regionen, eller t ex Södertörn eller Mälardalen blir stiftelse eller om flera högskolor slås samman till en stiftelse. Malmö högskola skulle fortfarande vara utan möjlighet att bilda bolag. Intern kommunikation Det är ytterst osäkert om frågan att ombilda Malmö högskola till högskolestiftelse kommer att aktualiseras. Om så blir fallet måste informationen till anställda intensifieras. Bilaga 1 är ett underlag till kommunikationsplan. I dagsläget kan vi konstatera att det finns en beredskap om frågan skulle aktualiseras, men inga större insatser är motiverade. Personalen har informerats om remissen och analysgruppens arbete och därför behöver resultatet göras tillgängligt. Synpunkter från SACO Analysgruppen har tagit del av synpunkter från SACO. Remissvar I remissvaret återfinns högskolans kommentarer till departementets promemoria. Slutsats Trots tveksamheterna kring ekonomin ser analysgruppen ingen anledning för Malmö högskola att direkt avskriva tanken på att bli högskolestiftelse. Däremot finns det skäl att noga väga fördelar mot nackdelar och risker, samt att analysera det, sannolikt reviderade, förslag som kommer i regeringens proposition.

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 8 (av 10) Bilaga 1 Kommunikationsplan remiss om högskolestiftelse Kommunikatör Lotta Orban Bakgrund Regeringen föreslår en ny stiftelseform där statliga svenska lärosäten blir juridiskt självständiga högskolestiftelser. Bakgrunden är att regeringen anser att det finns skäl att pröva om fler lärosäten kan och bör bli stiftelser. I departementspromemorian beskrivs de förutsättningar som ges för att ombildas till högskolestiftelse samt de villkor som gäller för högskolestiftelser. Ändringar i stiftelselagen föreslås träda i kraft 1 juli 2014. Genom en remissbehandling ges Malmö högskola, och andra lärosäten och instanser, möjlighet att ge synpunkter på de lagförslag och bedömningar som förs fram i promemorian. En process inleds också där statliga lärosäten kan ta ställning till och uttrycka sin vilja att ombildas till högskolestiftelse Remissförfarande på Malmö högskola Frågan om Malmö högskolas remissvar om högskolestiftelser kommer att beredas i ledningsråd, högskolestyrelse och central samverkan på Malmö högskola. En analysgrupp vid Malmö högskola har fått i uppdrag att ansvara för att promemorian analyseras ur olika synvinklar och för att ta fram ett skriftligt underlag som stöd för högskoleledningens diskussion och ställningstaganden i frågan. Analysen ska utgå från vilka möjligheter och risker som är förknippade med nedanstående tre scenarier: Malmö högskola blir högskolestiftelse. Malmö högskola blir inte högskolestiftelse och endast ett fåtal andra lärosäten blir det. Malmö högskola blir inte högskolestiftelse medan många andra lärosäten blir det. Analysen ska alltså fokusera på vad det skulle innebära för högskolan att bli högskolestiftelse, respektive att vara kvar som myndighet när andra får ändrade villkor. Det blir då centralt att fundera över vad vi skulle behöva göra för att bli en bra högskolestiftelse. I den analysen behöver även sådant som vi kan och kanske behöver förändra även om vi kvarstår som myndighet ingå.

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 9 (av 10) Ulla Gertsson och Johan Alling har fått i uppdrag att skriva ett remissvar baserad på högskoleledningens ställningstaganden och underlaget från analysgruppen. Mål Skapa ett så transparent och öppet remissförfarande som möjligt med givna tidsramar. Skapa kännedom om och förståelse för förslagen i och konsekvenserna av promemorian. Skapa kännedom om och förståelse för Malmö högskolas analys, om möjligheter och risker. Skapa kännedom om och förståelse för ledningens ställningstagande. Strategier Upprätta kommunikationsplan för remissförfarandet. På ett aktivt sätt stödja ledning och medarbetare i intern kommunikation om de aktuella frågorna. Beskriva analysgruppen, dess uppdrag och sammansättning. Beskriva de huvudsakliga delarna i förslaget och konsekvenser, möjligheter och risker, av förslaget uppdelat på ekonomi, studentinflytande, anställningsvillkor, internationalisering, forskning, utbildning, samverkan, insyn och styrning. Beskriva nulägesanalys för Malmö högskola i förhållande till förslaget. Beskriva de olika scenarierna. Beskriva vad vi måste göra om vi blir stiftelse. Beskriva vad vi måste göra om vi fortfarande är myndighet. Beskriva vårt remissvar och Malmö högskolas ställning till förslaget. Målgrupper Primära målgrupper Ledningsråd Högskolestyrelsen Fackförbunden Medarbetare Studenter Sekundära målgrupper Samarbetspartner Journalister Allmänhet

2013-09-30 (Dnr MAHR 81-2013/398 ) 10 (av 10) Aktiviteter Beroende på scenario krävs olika insatser och antal insatser till olika målgrupper. Scenario 1: Om Mah inte blir aktuell som högskolestiftelse men förslaget går igenom Scenario 2: Om Mah inte blir aktuell som högskolestiftelse och förslaget inte går igenom Scenario 3: Om Mah blir aktuell som högskolestiftelse och förslaget går igenom. Insatser oavsett scenario Information och diskussioner i ledningsråd, högskolestyrelsen och i central samverkan. Information i linjen och via ledningsrådet och högskolestyrelsen. Information från chefer via APT. Ta fram en powerpointpresentation som beskriver analysgruppens uppdrag, förslaget och de huvudsakliga möjliga konsekvenserna samt scenarios. Öppet möte/rektor i Orkanen. Inlägg på rektors blogg. Nyhetsartiklar för medarbetare i nyhetsbrevet: - Artikel om att rektor tillsatt en analysgrupp - Artikel om analysgruppens uppdrag och arbete, huvudsakliga delarna i förslaget och möjliga konsekvenser uppdelat på ekonomi, studentinflytande, anställningsvillkor, internationalisering, forskning, utbildning, samverkan, insyn och styrning, beskriva var i processen vi befinner oss presentationen för högskolestyrelsen etc. - Artikel om Malmö högskolas remissvar och ställning till förslaget. Scenario 3 - om Mah blir aktuell som högskolestiftelse och förslaget går igenom En separat kommunikationsplan behöver arbetas fram med fler aktiviteter och tidplan. Exempel på extra aktiviteter: Rektor informerar på fakultetsmöten/alt extra rektor i Orkanen. Rektor skriver inlägg på sin blogg. Rektor skriver debattartikel i Sydsvenskan. Information och diskussion på APT. Nyhetsartiklar för studenter där rektor mfl intervjuas. Extern nyhetsartikel/pressmeddelande där rektor intervjuas. Projekt- och webbplats för kommunikation kring förändringsprocessen.