Hässlestad 1:31 mm (tidigare Torsö skola mm)

Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING januari 2015 Detaljplan för Hässlestad 1:31 mm (tidigare Torsö skola mm) Torsö, Mariestads kommun

Planförfattare: Hanna Asp, plan- och landskapsarkitekt

INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Handlingar 4 Läge och areal 4 Markägarförhållanden 4 Detaljplaner 4 Kommunala styrdokument och mål 4 Nationella mål och riktlinjer 5 Del 2 - Befintlig struktur samt planerad utveckling 6 Bebyggelse 6 Kommunikationer 6 Klimatförhållanden 6 Naturvärden 6 Kulturvärden 6 Tillgänglighet och trygghet 7 Teknisk försörjning 7 Geotekniska förhållanden 7 Del 3 Risker 7 Trafikstörningar och buller 7 Klimatförändringar 7 Del 4 - Miljökonsekvenser 8 Bedömning 8 Del 5 - Genomförande 8 Organisatoriska frågor 8 Fastighetsrättsliga frågor 9 Ekonomiska frågor 9 Tekniska frågor 9 Service 6 3

Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser, grundkarta och fastighetsförteckning. Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplan för Hässlestad 1:31 mm är att tilllåta befintlig skolbebyggelse som enligt tidigare detaljplan delvis ligger på så kallad prickmark vars innebörd är att den egentligen ej får bebyggas. Samtidigt möjliggörs boende i samlingslokalen på fastigheten Nolby 9:1. Detaljplanen upprättas med enkelt förfarande enligt reglerna i PBL 2010:900. Läge och areal Planområdet är cirka 2.5 hektar och ligger på Torsö. Se karta nedan. Markägarförhållanden Berörda fastigheter är Hässlestad 1:18, 1:22, 1:27 och 1:31 samt Nolby 9:1. Av dessa ägs Hässlestad 1:22 av Mariestads kommun. Detaljplaner Området är planlagt sedan tidigare, Dp 306. Lantmäteriets beteckning är 1680-P105. En del av Dp 306 upphävs och ersätts nu av denna detaljplan. Kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun, antagen 2003. Det övergripande syftet med översiktsplanen är att styra kommunens önskade utveckling, främst för att fler ska vilja bo och verka i kommunen. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attraktivt boende samt stärkt samhällsservice. Den uppmanar till att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla ett attraktivt boende. Planförslaget går inte emot översiktsplanens intentioner. Översiktskarta Torsö samt inzoomning över planområdet. 4

Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco 2010. Detta är ett samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. En fortsatt utveckling av Torsö är helt i enlighet med Biosfärsområdets intentioner. Vision Mariestad 2030 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år 2030. Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan (2010-2016) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. Energi och klimatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan. I planen finns mål gällande transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Energieffektiviseringsstrategi Strategin för energieffektivisering Ett grönt och skönt MTG omfattar Mariestad Töreboda och Gullspångs kommun, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och Vänerenergi. Strategin innehåller mål som aktörerna avser att uppnå gällande byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete. Nationella mål och riktlinjer Riksintressen Hela Mariestads tätort och intilliggande vattenområde berörs av följande riksintressen: Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken). Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken). Riksintresse för kulturmiljövården: Gamla stan, Mariestad (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riskintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Utvecklingen inom planområdet står inte i konflikt med riksintressena. Planen kommer heller inte påverka intressena negativt utan snarare gynna en fortsatt utveckling av Torsö vilket i sin tur kan leda till positiva effekter, framför allt för friluftslivet. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Föreslagen plan bedöms inte motverka miljömålen. 5

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status 2015. Föreslagen plan bedöms inte riskera att MKN överskrids. Del 2 - Befintlig struktur samt planerad utveckling Bebyggelse Byggnader inom planområdet Torsö Skärgårdsskola (Hässlestad 1:31) är idag en friskola som ägs och drivs av föreningen Torsö Skärgårdsskola Ekonomisk förening. En viss del av bebyggelsen står idag på så kallad prickmark där byggnad egentligen ej får uppföras vilket justeras i detta förslag till detaljplan. Avsikten med tidigare planbestämmelse om annan verksamhet förtydligas för att tillåta kontor, lager och mindre handel. Nolby 9:1 är privatägd och är enligt underliggande plan benämnd som samlingslokal. Denna nyttjas dock idag som privatbostad vilket justeras i detta planförslag. I övrigt finns det två fristående bostadshus inom planområdet. Uutfartsförbud införs utmed väg 2974 för Hässlestad 1:18 eftersom denna möjlighet inte nyttjas eller bedöms nyttjas i framtiden. Bestämmelsen om enbart en (1) komplementbyggnad tas bort samt att byggrätten för komplementbyggnader höjs från 60m 2 till 100m 2. I övrigt får dessa fastigheter inga ändrade förutsättningar utan tidigare planbestämmelser kvarstår. Grönstruktur Norr om skolan finns ett naturområde som nyttjas av skolan. Ett avtal gällande skolskog är tecknat mellan kommunen som är markägare och Torsö Skärgårdsskola. Kommunikationer Biltrafik I västra delen av planområdet ligger Hässlestadsvägen och söder om skolan ligger väg 2974 som leder in till Mariestad. Planförslaget bedöms inte medföra någon skillnad i mängd trafik. In till Mariestad är det cirka 15 km. Väg 2974 är hastighetsbegränsad till 50 km/h inom planområdet, i övrigt till 70 km/h. Parkering Kommunens skyldigheter och rättigheter att kräva anordnande av parkeringsplatser regleras i plan- och bygglagen (3 kapitlet 15 och 16 ). Varje fastighet löser parkering på den egna tomten. Parkeringslösning ska redovisas i samband med bygglovsansökan. Torsö Skärgårdsskola har idag två platser för lämning/ hämtning. Planer finns att utöka till tre platser. Eftersom detta ryms inom planförslaget pekas ingen plats ut i plankartan, detta för att hålla planen så generell som möjligt. Kollektivtrafik Buss 511 till och från Mariestad går cirka 5 gånger per dag under vardagar. Busshållplatsen Torsö skola finns på vägen utanför skolan. Klimatförhållanden Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan 500-600 millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Naturvärden Det finns ett visst naturvärde i den skog som nyttjas som skolskog. Kulturvärden Inga kända fornlämningar finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. 6

Service Inne i Mariestad finns närmsta service så som dagligvaruhandel, sjukvård, högstadieskola samt gymnasium. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet ska beaktas vid nybyggnation. Ytor ska vara tillgängliga, trygga och användbara för alla så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergi eller sådant som kan skapa känsla av otrygghet som dålig belysning eller skötsel. Byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entréer. Teknisk försörjning Vatten och avlopp När denna detaljplan antagits är vatten- och avloppsfrågan, med avseende på dricksvatten och spillvatten, ett kommunalt ansvar i enlighet med 6 Vattentjänstlagen (2006:412). Området är redan planlagt och ingår i ett befintligt kommunalt VA-verksamhetsområde. Detta betyder att alla fastigheter inom planområdet ska ansluta sig till kommunens VA-ledningsnät. Dagvatten Dagvatten som uppkommer i området hanteras lokalt. El och värme All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan (se Del 1- Bakgrund ). Tele- och datakommunikationer Det finns ledningsstråk i området idag. Om dessa berörs i samband med exploatering ska tidig kontakt tas med ledningsägaren. Generellt ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Avfall Körvägar ska utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Gaturummet ska ha en fri höjd på 4,7 meter. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplansradien behöver därför vara minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på 1,5 meter runt. Ett alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. Vägverket, kommunen, privat vägförening eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens framkomlighet ska beaktas i samband med projektering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläckning i fastigheter som inte kan nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Geotekniska förhållanden Planområdet har inte undersökts geotekniskt i samband med planarbetet. Enligt SGU:s översiktliga kartmaterial består marken under skolan samt del av naturmarken av berg. Resterande mark består av lerasilt. Berggrunden utgörs av gnejs. Då ingen nybyggnation är aktuell inom planområdet bedöms kännedom angående grundförhållanden som god nog. Terrängförhållanden Terrängen sluttar svagt åt sydväst. Krav vid grundläggning Kommunen har generellt angett +46,70 meter i RH2000 som lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till stigande vattennivåer. Del 3 Risker Trafikstörningar och buller Riktvärdena för buller bedöms inte att överskridas vid varken skolan eller bostäderna då hastigheten är låg och trafikmängden relativt liten. Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det nöd- 7

vändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera studier som SMHI har arbetat fram, bland annat Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern Slutrapport (Rapport Nr 2010-85) och Klimatanalys för Västra Götalands län (Rapport nr 2011-45). Länsstyrelsen har tagit fram publikationen Stigande vatten som är ett bra hjälpmedel vid planering nära översvämningshotade områden. Mariestads dimensionerande höjd för översvämningsrisk är +46,70 (RH2000). Vid nybyggnation ska därför vattnet ha möjlighet att stiga till denna nivå utan att byggnaden tar skada. Del 4 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen ska utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska länsstyrelse, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Bedömning Någon separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har inte bedömts vara nödvändig att upprätta för detaljplanen eftersom verksamheten inom planområdet inte kommer att utsättas för eller innebära en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med naturresurser. Relevanta konsekvenser behandlas istället inom ramen för denna planbeskrivning. Del 5 - Genomförande Nedan redovisas organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planen handläggs enligt plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler för enkelt planförfarande. Dess olika steg redovisas nedan. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Syftet med är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det är relevant. Antagande - Planen antas av Kommunstyrelsen och träder i laga kraft tre veckor efter att beslutet är anslaget om inga överklagande har inkommit. Preliminär tidplan Samråd 7/11 12/12 2014 Beslut om godkännande vår 2015 KS antagande vår 2015 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Inom detaljplanen är det delat huvudmannaskap för allmän platsmark där det är kommunalt huvudmannaskap för naturmark och enskilt huvudmannaskap för huvudgata. Exploatören ansvarar för rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur, ombyggnadsåtgärder på allmän platsmark med mera. Ledningsnätet för vatten och avlopp ägs och förvaltas av Mariestads kommun. Vänerenergi äger och förvaltar elnätet inom området Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller 8

ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Avtal Avtal om skolskog är tecknat mellan Mariestads kommun och Torsö Skärgårdsskola gällande naturmarken inom planområdet. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 Plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetskonsekvensbeskrivning För Nolby 9:1 innebär planen att användningen ändras från samlingslokal till boende. Torsö Skärgårdsskola (Hässlestad 1:31) får en utökad byggrätt men begränsas i höjd samt att hela bebyggelsen blir planenlig. Utfarten från Hässlestad 1:18 till väg 2947 tas bort. Inom naturmarken på Hässlestad 1:22 tillkommer ytterligare E-områden för pump och befintlig återvinningsstation. För Hässlestad 1:18 och 1:27 tas bestämmelsen om enbart en (1) komplementbyggnad bort samt att byggrätten för komplementbyggnader höjs från 60m 2 till 100m 2. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut med mera Det finns en gemensamhetsanläggning inom planområdet som gäller Hässlestadsvägen. Inom området finns ledningsrätter för el/tele som ägs och förvaltas av Vänerenergi samt för vatten/avlopp som ägs och förvaltas av Mariestads kommun. Servitut och ledningsrätter kan behöva upprättas för tillkommande ledningar. Vid ändring av ledningar kan detta ske genom komplettering av befintliga servitut och ledningsrätter. Fastighetsplan Området berörs ej av någon fastighetsplan. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för flyttning av ledningar, ordningsställning samt åtgärder i angränsande ytor. Ingen fastighet är föremål för inlösen. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet vid eventuell till- eller ombyggnad. Detta ska redovisas i samband med bygglov. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Hanna Asp Planförfattare 9