Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Bakgrund Med vårdrelaterad infektion (VRI) menas en infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Varje VRI orsakar lidande för patienten och beräknas förlänga vårdtiden med i genomsnitt 4-5 extra vårddygn. Sedan 2008 har landsting och regioner med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört punktprevalensmätningar (PPM) av vårdrelaterade infektioner. Sedan hösten 2010 har även PPM av basala hygienrutiner och klädregler (BHK) genomförts. Norrbotten har deltagit i de nationella mätningarna och genomför även följsamhetsmätningar av basal hygien-och klädföreskrifter (BHK) varje månad på vårdenheterna. Syftet med PPM-mätning är att kartlägga risk för och förekomst av vårdrelaterade infektioner, samt följsamhet till hygienpolicyn. Resultaten ska ligga till grund för förbättringsarbete som måste göras på varje avdelning och varje enhet. Visionen är att ingen patient ska drabbas av vårdrelaterad infektion under sin vårdtid om det kan undvikas. I Norrbottens läns landstings (NLL) handlingsplan för VRI som gäller 2015-2016 är målen: Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vision Ingen patient ska drabbas av en VRI under vård och behandling i NLL Mål 2015 2014 Mål 2016 Andelen VRI ska vara max 4,0 procent inom NLL. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ska vara minst 90 procent. 9,5 Andelen VRI ska visa ett lägre resultat jämfört med 2015 års mätning 74 % Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ska vara > 90 procent Metod PPM BHK är en observationsstudie som ger en ögonblicksbild över de patienter som finns inneliggande aktuell dag och tidpunkt samt hur vårdpersonalen följer beslutade hygienrutiner och klädregler. Observationerna sker under en i förväg angiven tidsperiod. En/flera personer som är utsedda av ledningen genomför iakttagelser. De olika yrkeskategorier som är representerade på avdelningen/enheten bör ingå i observationsstudien som rekommenderas grunda sig på 10 observationer per avdelning/enhet och observationstillfälle. Varje person observeras med avseende på följsamhet till både basala hygienrutiner och klädregler. Det som observeras är Desinfektions av händerna före och efter patientnära arbete samt före och efter användning av handskar Användning av handskar Användning av engångsförkläde av plast Korrekt klädsel innebär att: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Händer och underarmarna ska vara utan ringar, klockor och armband för att kunna genomföra en adekvat handhygien. 1
Procent Hår ska vara kort eller uppsatt om det är längre än axellångt och riskerar att hänga ner. Personalen skall informeras i förväg om att observationsstudien kommer att genomföras men inte när den ska ske. Vid PPM VRI registreras alla inskrivna patienter, inklusive de inom psykiatrin, avseende både vårdrelaterad infektion och riskfaktorer. Det behöver inte föreligga ett samband mellan registrerad riskfaktor och infektion. De av verksamhetschef utsedd ansvarig läkare och sjuksköterska utför gemensamt registreringen på respektive avdelning under en dag. Alla patienter som är inskrivna på avdelningen klockan 08 mätdagen registreras och specialitetstillhörighet anges. Patient på permission och på t.ex. uppvakningsavdelning, ska registreras på den egna avdelningen, medan patient på IVA registreras på IVA (ange patientens specialitetstillhörighet). Så kallade utlokaliserade patienter från en annan specialitet/klinik ska registreras på den avdelning de fysiskt ligger på, men registreras inom den specialitet de är utlokaliserade från. Resultat Vecka 13-14 genomfördes de nationella mätningarna av basala hygienrutiner och klädregler (BHK) och den 5:e april vårdrelaterade infektioner (VRI). Mätningarna av VRI omfattade 466 inskrivna patienter inom slutenvården och mätningen av följsamhet till BHK omfattade 660 observationer. I år var det första gången som tandvården deltog i mätningarna av följsamhet till BHK. Vårdrelaterade infektioner Resultatet av vårens mätning visade en minskning av andelen VRI i landstinget sedan 2015 års mätning men målet mindre än 4 procent VRI uppnås inte. PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2016 Somatisk slutenvård, OBSplatser 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 NLL % 13 9,5 6,4 8,2 6,1 7 9,5 11,1 8,6 Riket % 11,3 9,5 9,6 9,2 8 9 8 9,6 9,1 2
Andel VRI fördelat på kön NLL 2016 Kv män 0 2 4 6 8 10 12 män Kv Riket % 10,3 8,4 NLL % 5,1 3,4 Det är fler män än kvinnor som drabbas av en vårdrelaterad infektion vilket överensstämmer med rikets resultat. 3
Diagrammet visar andel patienter med riskfaktorer De som löper störst risk att drabbas av vårdrelaterad infektion är patienter med immunsuppressiv terapi och antibiotikabehandling. Andel VRI per diagnosgrupp 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2015 2016 Vårdrelaterade infektioner i urinblåsa samt lunginflammation är det största riskområdena både i landstinget och i riket. Andelen infektioner i urinblåsan (blåskatarr), sepsis och infektioner i hud och mjukdelar har minskat jämfört med föregående år. Basala hygienrutiner och klädregler På nationella nivå ligger den totala följsamheten till basala hygienrutiner i alla steg kvar på 75 procent vilket är ungefär samma nivå sedan våren 2014. Landstingets resultat från mätningen visar på samma resultat. Resultat på verksamhetsnivå finns i division närsjukvård och länssjukvård rapporter. 4
procent Korrekta basala hygienrutiner och klädregler NLL 2011-2016 120 100 80 60 40 20 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Klädregler 93 94 95 95 93 85 Hygienregler 73 69 78 77 78 78 korrekt alla steg 69 74 76 74 75 75 Målvärde 100 100 100 100 100 100 Andelen följsamhet inom NLL till klädregler har minskat från 93 till 85 procent. Vårdpersonal kan via händer, men även kläder, överföra smittämnen mellan patienter. 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% Följsamhet till basala hygienrutiner NLL 2016 Desinfektion före Desinfektion efter Handskar Plastförkläde Fri från ringar klockor armband kort el uppsatt hår Series1 89% 94% 94% 90% 97% 99% Diagrammet visar följsamhet i de olika stegen gällande basala hygienkrav. Desinfektion före rent arbete och användning av plastförkläde är det moment som behöver förbättras. 5
Andel Följsamhet till basala hygienrutiner Folktandvård 2016 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Totalt antal registrera de Desinfekti on före Desinfekti on efter Handskar Plastförklä de Fri från ringar klockor armband kort el uppsatt hår Series1 96% 96% 96% 57% 100% 92% Tandvården har hög följsamhet till de basala hygienrutinerna förutom i användandet av plastförkläde som ska användas för att skydda arbetskläderna vid risk för stänk Diagrammet visar att desinfektion före andvändningen av handskar och användningen av plastförkläde är svaga punkter inom närsjukvården 6
Diskussion och slutsatser Nationella studier (SKL,2016) visar att andelen vårdskador har minskat över tid, vilket också skett i Norrbotten. Resultat för landstinget vad gäller VRI visar ett förbättrat resultat jämfört med tidigare år. Men i landstinget liksom i övriga riket är VRI den störasta vårdskadegruppen. En vårdskada innebär främst ett mänskligt lidande för patienten men också en förlängd vårdtid med 8 vårddagar. Detta innebär att drygt 10 procent av alla vårddagar upptas av en patient vars vårdtid har förlängts i samband med en vårdskada och att vårdskador kostar hälso- och sjukvården i Sverige drygt 7 miljarder kronor per år (SKL, 2016). Vanligaste VRI är urinvägsinfektioner (VUVI) och en riskfaktor med tydlig koppling är urinkateter. Årets resultat visar på en minskning av urinvägsinfektioner och det kan direkt kopplas till effekter av de förbättringsarbeten som genomförts och riktats sig mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad. Även om landstinget inte når målvärdet för BHK visar resultaten att landstinget har hög följsamhet till hygien- och klädföreskrifterna. En bidragande orsak kan vara det systematiska förbättringsarbetet med månadsobservationer som pågått länge i landstinget. Det medvetandegör och synliggör vikten av att god handhygien, rätt klädsel med mera. Under 2015 har patienthotellet och Folktandvården påbörjat månadsobservationer av BHK. Resultatet visar att desinfektion före användningen av handskar och användning av plastförkläde är det moment som behöver förbättras. Vidtagna åtgärder I landstinget finns i handlingsplanen för patientsäkerhet mål satta för VRI och Patientsäkerhetsrådet har utarbetat en speciell handlingsplan för VRI. Som ett led i att höja patientsäkerhetskulturen och förbättra ledningens stöd har landstinget påbörjat att genomföra patientsäkerhetsronder. En grundläggande patientsäkerhetsutbildning är framtagen för alla och den har bland annat använts i introduktionen av nyanställda. Patientsäkerhetsutbildning i åtta steg riktad till patientsäkerhetssamordnare på lokal nivå i verksamheten. 7
Infektionsverktyget har utvecklats under året och utbildning i rapportuttag är genomförd. Ett sätt att förbättra egenkontrollen. En framgångsfaktor är de fokusområden och förbättringsarbeten för att förebygga blåsöverfyllnad, vårdrelaterade UVI och trycksår som genomförts i landstinget. Medarbetarnas insatser med följsamhet till vårdrutiner och uppföljning av resultat har gjort skillnad för patienterna. Det förebyggande arbetet följs som kvalitetsindikatorer i verksamheternas resultatuppföljningar. Samtliga resultat redovisas i respektive division öppet för alla att ta del av genom rapporter vid nationella mätningar och journalgranskningar samt i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Länsgemensamma riktlinjer och patientinformation (bilagor) är framtagna implementerade. Antalet patienter med blåsöverfyllnad > 500 ml följs upp via markörbaserad journalgranskning. En enhet har infört Gröna korset (visuell metod) för att dagligen följa hur ofta det förekommer att patienter har blåsöverfyllnad 500 ml. När samverkan med vårdhygien och representant finns i Patientsäkerhetsrådet. Förslag på fortsatt arbete En planderad åtgärd är att under hösten genomförs en kompetensutvecklingsdag för alla medarbetare för att öka kunskaperna ytterligare och ge medarbetarna ny energi i detta viktiga arbete. Ledningens engagemang; Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder, strukturerad uppföljning av resultat och återkoppling. Att cheferna i verksamheten efterfrågar och analyserar resultaten och ger feedback på bra resultat är en framgångsfaktor. Fortsatt implementering av SKL:s evidensbaserade åtgärdspaket för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Verktyg för att göra det lätt för verksamheterna att rapportera in resultat är en åtgärd som underlättar det systematiska förbättringsarbetet. Tydliga målsättningar i det förebyggande arbetet med uppföljning, medvetenheten om förekomst av vårdrelaterade infektioner, beteendeförändringar och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet kan ge ytterligare förbättrat resultat framöver. Det sparar liv, minskar lidande och frigör resurser. Påbörja ett strukturerat införande av Gröna Korset som mätmetod för att på enheter/avdelning över tid se förekomsten av trycksår, blåsöverfyllnad eller postoperativa infektioner. Det är viktigt att visa resultaten för alla medarbetare och analysera bristerna. Det motiverar till förändrat arbetssätt för att förebygga vårdskador och bidrar till att höja patientsäkerhetskulturen. När det gäller BHK måste fler enheter välja att delta i mätningarna. Följsamheten kan bara bli bättre. Idag är den 76 % i alla moment mot för målet 100 %. Behov finns av grundläggande utbildning i patientsäkerhet så att personalen i verksamheten får en förståelse varför mätningar görs år efter år, betydelsen av att följa författningen för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nätverksträffar med ansvariga ute på vårdenheterna bör genomföras för handledning och uppföljning av deras arbete. Fortsatt mätning av andelen patienter med KAD och urinvägsinfektioner som uppstått under vårdtiden varje månad. Resultaten rapporteras till divisions och vårdchefsmöten och på möten på arbetsplatserna. 8
Referenser och bilagor Norrbottens läns landstings Handlingsplan för patientsäkerhet 2015-2016 https://vis.nll.se/process/administrativ/_layouts/15/wopiframe.aspx?sourcedoc= /process/administrativ/dokument/patientsakerhetnll/styrande/m%c3%a5ldokum ent/handlingsplan%20patiens%c3%a4kerhet%202015-2016.pdf&action=default Vårdrelaterade infektioner - framgångsfaktorer som förebygger (Broschyr) http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade-infektioner-framgangsfaktorersom-forebygger-broschyr.html Ren vård är säkrare vård II : erfarenheter från andra omgången genombrottsprojektet VRISS - vårdrelaterade infektioner ska stoppas http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/ren-vard-ar-sakrare-vard-ii-erfarenheter-franandra-omgangen-genombrottsprojektet-vriss-vardrelatera.html Vårdrelaterade urinvägsinfektioner - åtgärder för att förebygga: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade-urinvagsinfektioner-atgarder-foratt-forebygga.html Vårdskador. Vad trodde vi då vad vet vi nu? (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016) http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-404-5.pdf?issuusl=ignore 9