1(2) Utlysning Projekt: Enhetlig modell för injektering Trafikverket driver inom sitt effektiviseringsprogram PIA, Effektivisering Bergkonstruktioner, ett delprojekt som heter Enhetligt modell för injektering. Projektet syftar till ta fram metoder att projektera och utföra injekteringsarbeten. Arbetet kommer att genomföras dels i en projektgrupp, dels med separat upphandlade deluppdrag som leds av projektgruppen. Till projektgruppen söks nu 2-3 medlemmar med relevant erfarenhet och kunskap för arbetet. Bakgrund Bakgrund och preliminärt upplägg beskrivs i bilaga 1 som är ett utgångsläge för arbetet. Kortfattat är bakgrunden att det finns en potential till betydande effektivisering för Trafikverket om en enhetlig modell för injektering tillämpas i projektering och utförande av injekteringsarbeten. Modellen ska bygga på senare års forskningsresultat inom injektering men tillämpas på ett sätt som möjliggör en bred tillämpning i branschen. Organisation och efterfrågad kompetens Arbetet kommer att bedrivas under 2015 och halva 2016. Då arbetet kräver både djup och bred kompetens inom området injektering har en indelning gjorts i arbete som utförs av en projektgrupp och arbete som utförs i upphandlade paket enligt figur 1. Som projektledare är Magnus Eriksson tillsatt. Projektgruppen kommer att fungera som redaktör i arbetet, formulera och leda arbetet med upphandlingspaketen och samordna de olika delarna. Hög kompetens och stor erfarenhet inom området injektering är därför nödvändigt hos projektgruppen. I projektet kommer specifika uppgifter att handlas upp i tre paket med en tydlig avgränsning. Syftet med upphandlingarna är att dels nå specialistkompetens inom utvalda delar, dels att begränsa den totala projekttiden (parallella uppdrag). Projektgrupp Upphandlingspaket Upphandlingspaket Upphandlingspaket Referensgrupp 2015 2016 Figur 1. Principiellt arbetssätt i projektet. BeFo BOX 5501 SE-114 85 STOCKHOLM SWEDEN Besöksadress: Storgatan 19 www.befoonline.org
2(2) Projektgruppens deltagare handlas upp på personlig kompetens. Deltagarna i projektgruppen kan inte senare delta i upphandlingspaketen men de företag som medlemmarna är anställda på kan offerera annan personal till utförande av upphandlingspaketen. Ungefärlig omfattning på insatsen i projektgruppen är inte helt fastlagd men uppskattningen är ca 200-300 timmar per deltagare. Respektive upphandlingspaket kommer att omfatta ca 200-400 timmar var. Utvärdering Deltagarna i projektgruppen ska ha hög kompetens inom injekteringsområdet och både teoretisk och praktisk erfarenhet värderas. Följande kriterier värderas i utvärderingen: - Praktisk erfarenhet avseende projektering, upphandling, ledning och utförande av injekteringsarbeten. - Teoretisk utbildning, exempelvis lic- eller doktorsexamen inom relevant område. - Flexibelt och målinriktat arbetssätt. - Pris. Exempel på specifika kompetenser som beaktas i utvärderingen: - Geologisk och hydrogeologisk kompetens med tillämpning på injektering - Klassificering och karakterisering - Injekteringsdesign - Observationsmetod och Eurocode (tillämpning på injektering) - Beslutsteori och beslutsstöd - Upphandling och organisation Anbud Som anbud önskas en kortfattad beskrivning av personens kompetens i förhållande till utvärdering samt pris per timme. Till anbudet ska också ett uppdaterat CV och kontaktuppgifter bifogas. Anbudet ska vara BeFo, info@befoonline.org, tillhanda senast 23/1 2015 och ha minst 30 dagars giltighetstid. För ev frågor kontaktas Per Tengborg, per.tengborg@befoonline.org eller per telefon 0706-38 58 04. BeFo BOX 5501 SE-114 85 STOCKHOLM SWEDEN Besöksadress: Storgatan 19 www.befoonline.org
1 Sammanfattning Genom att etablera styrande principer och ange processer för design och utförande av injektering kan TRV lägga grunden till en ändamålsenlig process med omedelbar nytta men även till fortsatt effektivisering. Besparingen förväntas uppstå dels genom en mer omgående reducering av antalet projekt där täthetsmålet ej uppnås, eller uppnås på ett ineffektivt sätt; dels eftersom ökad konkurrens och mindre riskpåslag blir en naturlig följd av återkommande krav och villkor. Vidare blir projekteringsarbetet mer effektivt eftersom det blir tydligt vilket angreppssätt som gäller. Projektet som här föreslås omfattar utveckling av en modell som utgår från de objektsspecifika förutsättningarna och som till dessa kopplar utförandeklasser som anger projekteringsmetodik och utförandeprinciper. Modellen ska även omfatta principer för ersättning och styrning i fält. 2 Inledning Vid anläggande av tunnlar i berg behöver berget i de flesta fall tätas genom injektering för att ge en acceptabelt torr miljö i tunneln och begränsa grundvattenavsänkningen. Kostnaden för injektering utgör ofta en stor del av entreprenadkostnaden och inte sällan leder arbetena till tidsförskjutningar och ekonomiska tvister, samtidigt som målen för tätningsinsatsen ej uppfylls. Detta är ej tillfredsställande, särskilt med tanke på de stora investeringar som nu planeras. Stora framsteg har de senare decennierna gjorts vad gäller förståelsen av komponenterna i det komplexa systemet berg bruk injekteringsteknik styrning. Viss förbättrad tillämpning har resulterat, tack vare t ex kunskapsboken [Stille och Eriksson 2005], men generellt kan konstateras att forskningen ej givit verkligt lyft i tunnelproduktionen, där injekteringsutföranden ofta ansätts utan en grundförståelse och med ad hocanpassningar i fält som inte följs upp. Detta har inte lett till någon utveckling av branschpraxis Och injektering i projekt med liknande förutsättningar utförs fortfarande på olika sätt beroende på aktörernas kompetens. Stora skillnader i utförandet har observerats t o m mellan olika arbetsskift i samma injekteringsskärm. Detta är ej effektivt. För att råda bot på problemen behöver tillgänglig kunskap och förståelse tas i bruk så att insatserna för injektering blir ändamålsenliga och effektiva. Detta bör ske på ett standardiserat sätt, så att injektering utförs efter samma principer oavsett kompetensen hos projektet. Ett standardiserat sätt möjliggör utvärdering vilket är en förutsättning för fortsatt förbättring och effektivisering. 1
3 Syfte Det föreslagna projektets mål är att presentera ett projektplan för att ta fram förslag på enhetlig injekteringsmodell som kan införlivas i Trafikverkets arbetssätt, föreskrifter och anvisningar. Modellen ska avse tätning av hårt berg. Modellens syfte är att nyttiggöra de senaste decenniernas ökade kunskap, förståelse och erfarenheter vad gäller bergtätning genom injektering. Projektet innebär inte utveckling av nya kunskapselement. Det som är nytt är att de olika elementen ska sättas ihop till en modell med enhetliga principer och processer. Modellen ska även innefatta den ram inom vilken injekteringen ska utföras det vill säga organisation och ersättningsmodell för utförande av arbetena. Besparingen förväntas uppstå dels genom mer omgående reducering av antalet projekt där täthetsmålet ej uppnås, eller uppnås på ett ineffektivt sätt; dels genom själva standardiseringen där ökad konkurrens och mindre riskpåslag blir en naturlig följd av återkommande krav och villkor. En enhetlig modell innebär en standardiserad process och vinsterna är av samma slag som för en standardiserad produkt. Modellen innebär en för alla parter känd verktygslåda vilket i sig ger en effektivisering. Ett gemensamt arbetssätt möjliggör också en vidare erfarenhetsinsamling och förbättring vilket kan komma efterföljande projekt tillgodo oavsett vilka som är engagerade i detta. Det innebär att modellen ska vara uppbyggd på ett transparent sätt och förvaltas på ett sådant sätt att förbättringar och nya kunskapselement kan införlivas. På samma sätt som standardisering av en produkt kan bestå av olika typlösningar beroende på förutsättningar och krav, behöver injekteringsmodellen innehålla olika lösningar för att vara effektiv. I denna projektplan presenteras den tänkta modellen i form av de grundpelare en sådan modell föreslås vila på samt de aktiviteter som bedöms krävas för att utveckla modellen. 2
4 Förslag till åtgärder etablera en enhetlig modell för injektering 4.1 Övergripande förutsättningar för en enhetlig modell För att lösa problematiken behöver modellen även inkludera ramarna för processerna såsom entreprenadform, organisation och ekonomisk styrning. Modellen ska bygga på styrda utförandeprocesser och materialval vilket står i motsats till villkoren för totalentreprenad som innebär att entreprenören ges förtroende att själv göra val av processer och material. Det bedöms därför väsentligt att injektering i Trafikverkets projekt utförs som utförandeentreprenad åtminstone under perioden för etablering av modellen. Utförandeentreprenad ger också bättre förutsättningar för Trafikverkets centrala insamling av erfarenheter och utnyttjande av förbättringspotential. När modellen och kompetensen har mognat finns goda möjligheter att öppna för annan organisationsform. Ett grundkrav på modellen är att den faktiskt leder till att täthetsmålen i varje projekt uppnås, och på ett effektivare sätt. En kritisk hållning behövs så att endast sådana rön och angreppssätt som är tillräckligt förstådda och utvärderade inkluderas i modellen. Bergets vattenförande vägar och de komplexa mekanismer som styr injekteringsmedlets inträngning kommer aldrig till fullo att kunna kartläggas. Således handlar injektering om att agera ändamålsenligt på osäkert underlag. En grundpelare i den modell som ska utvecklas är därför att den ska ansluta till observationsmetodens principer så som dessa är beskrivna i Eurocode. Principerna innebär anpassning i fält till påträffade förhållanden efter kriterier som utgör ett centralt resultat av projekteringen. Möjligheterna finns vidare belysta i Rock Grouting [ Emmelin m fl, 2007]. För att kunna hantera en mångfald av förutsättningar innefattande olika typer av berg och objekt krävs en karakterisering och indelning i utförandeklasser. Modellen ska ansluta till den vokabulär som används och korrespondera till de krav som ställs i Trafikverkets föreskrifter. 4.2 Möjliga åtgärder Nedan visas med ett schematiskt exempel hur processen för bestämning av utförandeklass skulle kunna se ut i den resulterande modellen. Vidare belyses de organisatoriska och ekonomiska element som bör ingå. 3
4.2.1 Indelning i utförandeklasser Injekteringsinsatsen behöver anpassas till bergmassan och objektet; det vill säga bergmassans sprickighet anläggningens geometrier och djup under grundvattenytan acceptabelt inläckage och acceptabel avsänkning av grundvattenytan. Detta görs genom karakteriseringar som styr omfattning och inriktning såväl på projekteringen som på insatsen i fält. I exemplet utförs två karakteriseringar. Dels bestäms vilket typberg som är aktuellt, dels bestäms objektsgruppen. Kombinationen av typberg och objektsgrupp ger tillsammans en utförandeklass. Beroende på utförandeklass skulle insatsen vid projekteringen kunna variera från ett givet enkelt förinjekteringskoncept med ansättning av hålkonfigurationer och injekteringsparametrar, till sannolikhetsbaserade analyser av sprickfördelningar och beräkningar av inträngningslängder, som kan resultera i identifierat behov av flera injekteringsomgångar i varje skärmläge. Indelningsgrund, några möjliga parametrar Geologisk beskrivning för respektive typberg Villkor, exempel 80 60 40 20 Typberg, exempel Typberg 1 0 60 40 20 0 1 2 3 1 2 3 Typberg 2 50 Typberg 3 0 1 2 3 Schema 1 för bestämning av typberg. Principiell illustration. 4
X ogynnsam Objektsgrupp A Objektsgrupp C X Gynnsam Objektsgrupp B Måttliga täthetskrav Höga täthetskrav Mycket höga täthetskrav Schema 2 för bestämning av objektsgruppen. Principiell illustration. Typberg 1 Utförandeklass 1 Utförandeklass 2 Typberg 2 Utförandeklass 4 Typberg 3 Utförandeklass 3 Objektsgrupp A Objektsgrupp B Objektsgrupp C Schema 3 för bestämning av utförandeklass. Principiell illustration. Det föreslagna projektets uppgift är att formulera indelningsgrunder för typberg respektive objektsgrupper och att för varje resulterande kombination, det vill säga utförandeklass, ange de analyser och beräkningar som ska göras vid projekteringen, hur dessa ska utvärderas och hur resultatet ska omvandlas till ett injekteringsutförande med kontroller i fält. 4.2.2 Organisation och ersättning Enligt ovan bedöms utförandeentreprenad vara den form under vilken modellen ska etableras. Beställarorganisationen är härvid väsentlig och ansvar och mandat för injekteringsfrågorna bör noga analyseras och beskrivas i modellen. Ett väsentligt inslag är också projektörsmedverkan i utförandeskedet, som är nödvändigt för ett tydligt konstruktionsansvar när arbeten utförs i enlighet med Observationsmetoden. Projektörsmedverkan ger också en erfarenhetsåterföring som utvecklar förståelsen för produktionens villkor och borgar för på sikt mer produktionsvänliga och effektiva processer. En analys och beskrivning av entreprenadkontraktet ska också ingå. Ersättningsmodellen och posterna i à-prislistan ska vara utformade på ett sådant sätt att de stödjer arbete enligt modellen och inte ger incitament till avvikelse från de tekniska principerna och processerna. Detta har tidigare belysts i Observationsmetoden i bergbyggande: kontrakt och samverkan Kadefors och Bröchner, 2008. 5
6