REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD



Relevanta dokument
FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Riktlinje Fotsjukvård

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Fotvårdsspecialist Nybesök

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Din rätt att må bra vid diabetes

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

2. Uppdragsbeskrivning medicinsk fotvård

Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet Avdelningen för Närsjukvård

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

4. Uppdragsbeskrivning medicinsk fotvård

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Beredning: servicechef Leena Pääkkönen-Tarvainen, tfn , e-post

Bilaga 5. Förslag till Regelbok för Fotsjukvård, 2009

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR MEDICINSK FOTVÅRD

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Beskrivning. Medicinska indikationer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

1 Egenvård Indikation för medicinsk fotvård Medicinska tillstånd Patientinformation Remiss...14

Uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens Bilaga Sid 1(5) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

Del 4 Ortopedtekniska hjälpmedel och tjänster Ortoser och proteser 06

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Fotsjukvårdsverksamhet

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Sex år med diabetesprocessen på SÄS

Diabetes och fotvård

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

Mellan parterna Gotlands kommun ( ), VISBY, nedan kallad köparen, å ena sidan, och,

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Patientjournalens innehåll

Handläggning av diabetes typ 2

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

DIABETISKA FOTSÅR Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

Kartläggning av medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Kommunalisering av hemsjukvården

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Datum Dnr Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Transkript:

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på

Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD:... 1 FOTSJUKVÅRD... 1 1. ALLMÄNT... 3 2. ANSVAR... 3 3. KRAV PÅ KOMPETENS... 3 4. ÖVRIGA KRAV... 3 5. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 4 6. VAL AV UTFÖRARE... 4 7. BERÄTTIGADE... 4 Grupp 2: - Medelhög risk... 4 Grupp 3: - Hög risk... 4 Grupp 4: - Mycket hög risk. Pågående skada... 5 8. BETALNING... 5 8.1 KOMMUNALT DRIVEN VERKSAMHET... 5 8.2 ENTREPRENADDRIVEN VERKSAMHET... 5

Sida 3 (5) 1. Allmänt Kostnaderna för fotsjukvården åligger s fr.o.m. 2007-11- 01 efter beslut i kommunfullmäktige 2007-10-01 D.nr.327-2353/2007. 2. Ansvar Läkare och sjuksköterska har ett gemensamt ansvar för att bedöma behovet av fotsjukvård. Läkare skriver remiss med aktuella medicinska uppgifter. Sjuksköterska ansvarar för att beställa fotsjukvård. Fotterapeut med adekvat utbildning utför fotvården. Vid beställning ska nedanstående kompetenskrav beaktas. Ordinerad och utförd fotsjukvård ska dokumenteras av sjuksköterska i patientjournalen under sökord hud/vävnad. 3. Krav på kompetens Fotterapeuten som utövar fotsjukvård ska ha: utbildning som undersköterska enligt äldre studieordning eller gymnasieskolans 3-åriga omvårdnadsprogram samt fotvårdsterapeut/fotvårdsspecialist(minst 20 veckors utbildning), eller ettårig eftergymnasial utbildning till fotvårdsterapeut/fotvårdsspecialist eller motsvarande utbildning samt genomgången grund- och fördjupningskurs i fotvårdsterapi i diabetesvård på LUCD (Landstingets undervisningscentrum för diabetes) eller motsvarande utbildning. 4. Övriga krav Utförare ska följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram inklusive de som finns i VISS (Vårdinformation i Storstockholm), www.viss.sll.se Aktuella vård- och handlingsprogram finns på uppdragsguiden Utföraren ska ha rutiner för att garantera en god hygienisk standard.

Sida 4 (5) 5. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Remissen måste innehålla adressuppgifter till boendet då det är enheten som står för kostnaden d.v.s. räkningen ska skickas till respektive enhet. 6. Val av utförare På www.vardguiden.se sök på Vårdguiden fotsjukvård. Där kan ni hitta de fotsjukvårdare som är auktoriserade inom landstinget. Fördelen med att använda dessa är att de följer ovanstående krav. Om ni väljer någon annan utförare ansvarar ni själva för kontroll av kompetens och krav 7. Berättigade Diabetespatienter med befintliga eller begynnande komplikationer Patienter med cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sår Patienter med grava fotproblem och felställningar förorsakade av reumatiska, ortopediska och neurologiska sjukdomar Patienter med svårare nageltrång, eller psoriasis med fotkomplikationer Nedanstående gruppindelning kan användas för bedömning av behov hos diabetespatienter. Grupp 2: - Medelhög risk Nedsatt känsel. >80 mm Hg. Förhårdnader, torr hud, rodnader, deformiteter. Regelbunden fotsjukvårdande behandling. Ortopedtekniska hjälpmedel. Grupp 3: - Hög risk Fotsår aktuella/tidigare. Amputerad pga diabetes. Nedsatt känsel, nedsatt arteriell cirkulation. Bristande förmåga till egenvård. Täta kontroller hos fotterapeut. Täta kontakt mellan fotvårdare och behandlande läkare/distriktssköterska. Fotteam. Ortopedtekniska hjälpmedel.

Sida 5 (5) Grupp 4: - Mycket hög risk. Pågående skada Pågående allvarlig fotsjukdom såsom ischemi, infektion, Charcot-fot. Fotsårsmot-tagning/Fotteam. Ortopedtekniska hjälpmedel. Patienterna i Grupp 3 och 4 har dessutom fynd av: Nedsatt arteriell cirkulation Ej palpabla pulsar/ankeltryck<80mm Hg Amputation pga diabets Bristande förmåga till egenvård pga allvarligt nedsatt syn perifer neuropati uttalade fotdeformiteter, fotödem osteopati- skelettsjukdom i foten 8. Betalning 8.1 Kommunalt driven verksamhet Den skrivna remissen måste fyllas i med den aktuella betalningsadressen för respektive enhet. 8.2 Entreprenaddriven verksamhet Den skrivna remissen måste fyllas i med den aktuella betalningsadressen för respektive enhet. Räkningen ska sedan skickas till Beställaravdelningen för funktionshindrade och äldre