» Industriell ekonomi

Relevanta dokument
» Industriell ekonomi

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyleringens avvägning

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Kalkyleringens avvägning

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Uppgift: Självkostnad och ABC

Allmänt om kalkylering

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Reflektioner från föregående vecka

Seminarium 4 (kap 16-17)

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Skärvad Olsson Kap 18

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

» Industriell ekonomi

Företags- och Personalekonomi G88

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Reflektioner från föregående vecka

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna:

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Uppgift 1.1 i resultatplanering

IEK 415 Industriell ekonomi

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Kapitalbehov och finansiering

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Kalkyler som beslutsunderlag

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

IEK415 Industriell ekonomi E

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

MIO040 Industriell Ekonomi FK. Föreläsning 7-8. Budgetering I & II

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kostnadskalkylering i ett tillverkande företag

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna: nås på telefon, se ovan

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

Transkript:

» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1

FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2

Kostnadsindelningar Indelning enligt Syfte/användningsområde Volym Fasta Rörliga Periodiskt återkommande produktion Få eller liknande produkter Totala kostnader Kostnadsslag Direkta Indirekta Fördela totalkostnad på enstaka produkter Många produkter med gemensamma resurser Påverkbarhet Särkostnader Samkostnader Beslutssituationer Vanligtvis kort sikt Endast hänsyn till kostnader som påverkas av beslutet Magnus Moberg 3

Direkta och indirekta» Kostnadsfördelning Kostnadsslag dvs. Indelnings efter handelsbenämning ex. lön Kostnadsställe dvs. Avdelning/funktion ex. tillverkning, admin Kostnadsbärare dvs. Objektet ex. en produkt, en tjänst» Direkta kostnader en kostnad kan hänvisas till en kostnadsbärare» Indirekta kostnader (omkostnader) en kostnad som inte direkt kan hänvisas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Indirekta kostnader (omkostnader) Kostnadsställe Direkta kostnader Fördelning av indirekta kostnader Kostnadsbärare Magnus Moberg 4

Påläggskalkyler» Varför? Fördela de totala kostnaderna på enstaka produkter Undersöka lönsamhet per produkt samt för prissättning» När? Används främst när kostnaderna för företagets resurser i betydande omfattning är gemensamma för företagets produkter samtidigt som produkterna skiljer sig väsentligt åt» Utmaningar Hitta den faktor som driver respektive omkostnad (Kausalitetsprincipen) Magnus Moberg 5

» Direkta Kostnadsslag dm Direkt material dl Direkt lön Speciella direkta kostnader tillverkning patent & försäljning-provisioner» Indirekta MO Materialomkostnader ex. lagerlokal, svinn TO Tillverkningsomkostnader ex. avskrivningar på maskiner AO Administrationsomkostnader ex. ekonomiavdelningen FO Försäljningsomkostnader ex. reklam AFFO Affärsomkostnader = AO+FO MO TO AFFO Magnus Moberg 6

Metod för påläggskalkylering 1. Dela in alla kostnader i kostnadsslag 2. Välj påläggsbas för samtliga omkostnader 3. Beräkna total påläggsbas 4. Beräkna påläggssatser för omkostnader 5. Beräkna omkostnad per enhet 6. Kontrollera (Σ SJK per produkt * antal = TK) Magnus Moberg 7

Påläggskalkylering Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm MO MO dl dl Tillverknings- TO TO Kostnad Speciella direkta tillverkningskostnader Speciella direkta tillverknings. kostnader AFFO Speciella direkta försäljningskostnader AO FO Speciella direkta försäljningskostnader Magnus Moberg 8

Påläggsbas och sats» Vanligaste påläggsbaser MO TO AFFO dm, antal enheter, lageryta dl, maskintid, fabriksyta, arbetstid, olika avdelningar tillverkningskostnad (Tvk), antal enheter» Påläggssats = det som ska fördelas total påläggsbas Magnus Moberg 9

Uppställning Direkt material Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Speciella direkta tillv. kostn. Tillverkningskostnad AFFO Speciella direkta fsg. kostn. Självkostnad Vinst Försäljningspris Exempel (påläggssats MO) * dm (påläggssats TO) * maskintid/st (tex royalties) Σ (påläggssats AFFO) * tillv. kostn./st (tex provision) Σ Σ Magnus Moberg 10

Exempel Påläggskalkyl Under ett år som bedöms vara ett normalår tillverkar och säljer ett företag 20 000 enheter av A och 30 000 enheter av B. Företaget har följande kostnader. Direkt material för en A är 2 kr och för en B 3 kr medan den direkta lönen per styck är 4 respektive 5 kr. De totala kostnaderna för materialhantering uppgår till 39 000 kr årligen. Gemensamma kostnader i tillverkningsavdelningen var 322 000 kr. Administration och försäljning kostar varje år 72 100 kr. Vad kostar det företaget att tillverka och sälja en enhet av A respektive B? Magnus Moberg 11

» Vinstpålägg Formel: Pris = självkostnad * (1+vinstpålägg)» Vinstmarginal (VM) Pris och vinst Formel: Pris = självkostnad/(1-vm) Pålägg Vinst Marginal Självkostnad Magnus Moberg 12

Kostnadsslag i kalkyltrappan Resultat AFFO Försäljningsomkostnader, FO Administrationsomkostnader, AO Speciella direkta kostnader Tillverkningsomkostnader, TO Direkta lönekostnader, dl Materialomkostnader, MO Direktmaterial, dm Tillverkningskostnad, Tvk Självkostnad Sjk Försäljningspris Magnus Moberg 13

Påläggskalkylering» Påläggskalkylering Flera olika produkter som utnyttjar resurser olika (direkta och indirekta kostnader) Omkostnader fördelas med pålägg: OMK/ påläggsbas (volym: tid, kvantitet, värde etc.)» Olika omkostnader och nycklar MO fördelas med förhållande till dm TO fördelas med förhållande till dl AFFO fördelas med förhållande till TVK Försäljningsomkostnader Administrationomkostnader Speciella direkta kostnader Tillverkningsomkostnader Tillverkningskostnad Självkostnad Direkta lönekostander Materialomkostnader Direktmaterial Magnus Moberg 14

Till lektion Magnus Moberg 15

» Frågor? Magnus Moberg 16