KOMPETENSBESKRIVNING

Relevanta dokument
KOMPETENSBESKRIVNING

Sammansättning av teamet

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING

Svensk sjuksköterskeförening om

Verksamhetsplan för ASTA perioden 1 januari december 2017

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Protokoll från styrelsemöte

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6

Verksamhetsplan för ASTA perioden 1 januari december 2016

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

Välkomna till årsträff 2018

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ

KOMPETENSBESKRIVNING

Verksamhetsplan för ASTA perioden 1 januari december 2018

Protokoll från styrelsemöte

Utbildningsdepartementet Utbildnings- och högskoleenheten Stockholm Frédérique Lémery U2011/3579/UH 12/19/11

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2012

God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Verksamhetsplan för ASTA perioden 1 januari december 2015

DISTRIKTSSKÖTERSKEFÖRENINGEN I SVERIGE KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ DISTRIKTSSKÖTERSKA

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Vård vid astma och KOL

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Interprofessionell samverkan astma och kol

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

KOMPETENSBESKRIVNING

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Svensk sjuksköterskeförening om

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning


Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

SJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10. Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R)

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2016

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Innehållsförteckning

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Sjuksköterskeprogrammet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2017

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Teamet professioner och patienter i samverkan

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

Omvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Transkript:

ASTMA- ALLERGI- OCH KOLSJUKSKÖTERSKEFÖRENINGEN OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM ASTMA, ALLERGI OCH KOL

INNEHÅLL 3 Förord 4 Vision 5 Bakgrund 6 Arbetsprocess 6 Arbetsgrupp 7 Kärnkompetenserna 7 Personcentrerad vård 8 Samverkan i team 8 Evidensbaserad vård 9 Säker vård 9 Informatik 10 Förbättringskunskap & kvalitetsutveckling 10 Etiskt perspektiv 11 Litteraturlista 11 Referenser Grafisk form: Losita Design AB Bilder: Digital Vision Tryck: Åtta45 AB, 2016 2

FÖRORD Astma-, allergi- och Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)-sjuksköterskeföreningen (ASTA) bildades år 1985 och har cirka 600 medlemmar som är verksamma inom både specialistvård och primärvård. ASTA arbetar för sjuksköterskors utbildning, kompetensutveckling och forskning inom astma-, allergioch KOL-området. Arbetet präglas av ett etiskt förhållningssätt byggt på vetenskap och beprövad erfarenhet samt i enlighet med gällande författningar. År 2005 utarbetades ett dokument där ASTAs uppfattning klargjordes gällande vilken utbildningsoch kompetensnivå sjuksköterskor inom området astma, allergi och KOL behövde ha i framtiden. Och idag, år 2015, kan det tydligt ses att den visionen för kompetensnivå till stora delar är uppfylld. Kompetensbeskrivningen utgör tillsammans med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL (2015) en vägledning och rekommendation till arbetsgivare vid anställning av astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskor samt till högskolor och universitet vid planering av utbildningar avseende innehåll och struktur. Syftet med kompetensbeskrivningen är att: bidra till att ge patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående en god och säker vård tydliggöra professionen och yrkesutövningen för blivande samt yrkesverksamma sjuksköterskor specialister i astma, allergi och KOL synliggöra astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskans ansvar för omvårdnadsutveckling vägleda arbetsgivare, landsting och regioner, som ansvarar för att säkerställa den kompetens som behövs för en god astma-, allergi- och KOL-vård utgöra ett stöd till högskolor och universitet vid planering av utbildningar avseende innehåll och struktur. 3

VISION 2015 2020 ASTAs vision med detta kompetensdokument är att det ska finnas en specialistutbildning med inriktning mot astma-, allergioch KOL-vård. Det finns behov av att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor på avancerad nivå och sjuksköterskor med doktorsexamen inom området astma, allergi och KOL. Sjukvården är i ständig förändring och astma-, allergi- och KOLsjuksköterskan har stor betydelse för kvaliteten i patientens vård och omvårdnad. Dokumentet bör ligga till grund för diskussioner gällande kvalitet i vården av patienter med astma, allergi och KOL som till exempel i frågan av certifiering av astma/kol-mottagningar. Däri ligger även en strävan mot att uppfylla kraven på en astma/kol-mottagning på optimal nivå enligt kriterier (Kull et al. 2008). Indikatorerna för utvärdering, framtagna av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna (2015), bör ingå som en naturlig del i utvecklingen av en astma-, allergi- och KOL-vård med kvalitet. 4

BAKGRUND Under de senaste decennierna har antalet personer med astma, allergi och KOL ökat kraftigt vilket utgör ett folkhälsoproblem (Global Initiative for Asthma 2014; GOLD 2013). De flesta med astma och allergi har relativt lindriga symtom medan andra får besvär som kräver sjukvårdsinsatser, långvarig medicinering och sjukskrivning. Patienter med KOL ökar globalt sett och ökningen sker främst hos kvinnor. Det finns ingen bot då läkemedel inte har effekt på samma sätt som vid astma och allergi men de icke-farmakologiska metoderna som till exempel patientundervisning, motivation till livsstilsförändringar, stöd till egenvård och fysisk aktivitet har stor betydelse för patienternas funktion i det dagliga livet (GOLD 2013; McCarthy et al. 2015). För personer med astma, allergi och KOL är det sekundärpreventiva arbetet med syfte att lindra symtom av stor vikt, andra insatser handlar om att förändra den befintliga miljön och att patienten och närstående får undervisning och stöd till egenvård. Tobaksprevention är av yttersta vikt för alla, men särskilt för personer med obstruktiva lungsjukdomar (ATS/ERS 2006; Global Initiative for Asthma 2014; GOLD 2013). De särskilt inrättade astma-, allergi- och KOL-mottagningarna i primärvården utgör basen för patientens vård. Sedan år 2008 bör dessa mottagningar uppfylla vissa kriterier för att vara godkända, där kompetensen hos sjuksköterskorna är ett av dessa kriterier (Kull et al. 2008). Idag finns vetenskapligt stöd för att dessa mottagningar leder till en förbättring av vården (Lisspers et al. 2014; Ställberg et al. 2014). Det övergripande målet för behandling och vård av de obstruktiva lungsjukdomarna är att varje individ så långt det är möjligt ska kunna leva det liv han eller hon vill och om möjligt vara symtomfri. Sjuksköterskor med relevant utbildning behövs för att tillgodose att patienter får god och säker vård samt för att stödja och utveckla det förebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskans arbetssätt utgår ifrån fyra huvudområden; omvårdnad, forskning och utveckling, professionell utveckling och ledarskap. Utifrån dessa områden arbetar astma-, allergi- och KOLsjuksköterskan efter de sex kärnkompetenserna på avancerad nivå för att utföra, analysera, reflektera samt utvärdera, leda och utveckla arbetet. De sex kärnkompetenserna är: Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap och Kvalitetsutveckling Säker vård Informatik 5

ARBETSPROCESS, ARBETSGRUPP OCH REFERENSGRUPP Styrelsen i ASTA har reviderat kompetensbeskrivningen från 2005. Ett samarbete inleddes med Svensk sjuksköterskeförening. Arbetsprocessen har inneburit att relevanta dokument, författningar, lagar och förordningar har studerats såväl som vetenskaplig litteratur. Genom remissförfarande har Svensk sjuksköterskeförening bidragit med synpunkter till kompetensbeskrivningens slutliga utformning. Arbetsgrupp Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med. dr, ordf. ASTA. Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län. Örebro Universitet Kersti Theander, leg. sjuksköterska, docent, styrelseledamot ASTA. Landstinget i Värmland. Karlstads Universitet. Inger Kull, leg. sjuksköterska, universitetslektor, docent, Inst. för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm Adjungerad rådgivare Birgitta Wedahl, Svensk sjuksköterskeförening Referensgrupp ASTA styrelse Sara Appeltofft, distriktsköterska, t.f. enhetschef, Råå vc, Helsingborg, AKC syd Susanne Bengtsson-Lund, skolsköterska, allergikonsulent, Trollhättan/Lilla Edet Marianne Eduards, leg. sjuksköterska, vårdsakkunnig Lung-allergi, Stockholms Läns Landsting Margareta Eriksson, leg. barnsjuksköterska, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Stockholm Pia Kalm-Stephens, leg. barnsjuksköterska, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala Birgitta Lagercrantz, leg. sjuksköterska, allergikonsulent, Barn- och Ungd.kliniken, Region Kronoberg Åsa Persson, leg. barnsjuksköterska, allergikonsulent, Barnmottagningen, Kristianstad Therese Sterner, leg. sjuksköterska, doktorand, allergikonsulent, Lunds Universitet, Region Skåne Kerstin Sundell-Bergström, leg. sjuksköterska, med. lic., samordnare vid Allergicentrum, Stockholm Nord, Karolinska Institutet 6

Kärnkompetens: PERSONCENTRERAD VÅRD Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad förstå och behandla personer med astma, allergi och KOL och deras närstående utifrån deras berättelse om hur de upplever tecken, symtom och funktionsnedsättningar i syfte att uppnå hälsa och välbefinnande självständigt ansvara för komplex omvårdnad av patienter med astma, allergi och KOL där social och psykologisk påverkan särskilt beaktas ge primärprevention till patienter med astma, allergi och KOL i form av vaccinationer och rökslutarstöd ge stöd och utbildning, individuellt och i grupp, till patienter med astma, allergi och KOL och dess närstående för att möjliggöra ett eget ansvar i att hantera sjukdom, symtom, funktionsnedsättning inklusive försämringsperioder och möjlighet att ändra sina strategier utifrån sjukdomens variationer utarbeta och följa upp en skriftlig individuell behandlingsplan inkluderande egenvårdsråd och medicinsk behandling utföra lungfunktionsundersökningar, allergidiagnostiska- och provokationstester och relatera till diagnoskriterier och differentialdiagnoser samt kunna förmedla resultat till patienten självständigt följa upp medicinsk behandling samt informera och instruera inhalationsteknik till patienten och dess närstående. Professionell utveckling utveckla den professionella hållningen i det personcentrerade arbetet till patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående. Ledarskap ansvara för att patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående erhåller en personcentrerad vård forma en god arbetsmiljö för astma-, allergi- och KOL sjuksköterskor beaktande användande av kemiska medel vid olika tester, behandlingar och undersökningar ansvara för att det sker handledning samt själv handleda studenter och nya kollegor på enheten där patienter och närstående vårdas för astma, allergi och KOL. Forskning och utveckling delta i forskning och utveckling i syfte att utveckla en personcentrerad vård till patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående. 7

Kärnkompetens: SAMVERKAN I TEAM Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad ansvara för att delta i och initiera interprofessionell sam - verkan med patienter med astma, allergi och KOL samverka interprofessionellt med till exempel läkare, sjukgymnast, dietist, kurator och arbetsterapeut med flera och där patienten är en del av teamet, exempelvis genom astmaoch KOL-mottagningar interprofessionell samverkan mellan primär- och specialistvård ansvara för omvårdnad i rehabiliterings- egenvårdsprogram för patienter med astma, allergi och KOL. Forskning och utveckling delta i och följa forskning och utveckling inom området interprofessionell samverkan. Professionell utveckling utveckla förmågan att analysera omvårdnaden i relation till de andra i teamet att utveckla arbetet med att patienten blir en naturlig del i teamet. Ledarskap initiera och samordna samverkan i team för att tillgodose patientens individuella vård. Kärnkompetens: EVIDENSBASERAD VÅRD (EBV) Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad ge en EBV, både som ett förhållningssätt och en process, och sträva efter att arbeta utifrån bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet relaterat till vård av patienter med astma, allergi och KOL arbeta utifrån nationella och lokala riktlinjer relaterat till vård av patienter med astma, allergi och KOL att i den vårdande situationen kunna göra avsteg från behandlingsriktlinjer och vårdprogram utifrån patientens behov. Forskning och utveckling söka litteratur systematiskt, sammanställa, kritiskt granska, tillämpa och utvärdera befintliga forskningsresultat omvandla EBV till kliniskt användbart material, till exempel kunna formulera evidensbaserade riktlinjer, vårdprogram eller kvalitetsindikatorer för patientgrupperna eller vårdproblem gällande astma-, allergi- och KOL implementera evidensbaserade riktlinjer, vårdprogram och kvalitets indikatorer utvärdera astma-, allergi- och KOL mottagningens resultat i form av återkommande utvärderingar, gärna inom ramen för Luftvägsregistret samt enligt de utvecklingsindikatorer som finns utarbetade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Professionell utveckling utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt genom egen kompetensutveckling följa kunskapsutvecklingen inom området omvårdnad av patienter med astma, allergi och KOL medverka i patientnära forskning. Ledarskap ansvara för att evidensbaserad omvårdnad tillämpas så att patienterna med astma, allergi och KOL erhåller omvårdnad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 8

Kärnkompetens: SÄKER VÅRD Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad arbeta patientsäkert och identifiera faktorer av betydelse för en patientsäker vård till patienter med astma, allergi och KOL använda etablerade bedömningsinstrument såsom Asthma Control Test (ACT) eller COPD Assessment Test (CAT) använda beslutsunderlag som till exempel nationella riktlinjer, vårdprogram, standardvårdplaner och lokala rutiner dokumentera i patientjournalen med nationellt fastställda begrepp, termer samt diagnos- och åtgärdskoder använda kvalitetsregister exempelvis Luftvägsregistret för att följa och utveckla vården av patienter med astma, allergi och KOL. Forskning och utveckling utveckla en god säkerhetskultur (arbetsmiljö och patient - säkerhet) i samverkan med andra professioner. Professionell utveckling kontinuerlig uppdatering av medicinsk-tekniska produkter medverka vid professionella omvårdnadsreflektioner, till exempel patientsäkerhetsronder eller nätverksträffar för uppdatering inom astma-, allergi- och KOL-området. Kärnkompetens: INFORMATIK Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad använda digital teknik, ehälsa, för vård av patienter med astma, allergi och KOL ge omvårdnad på distans, till exempel utifrån patienters egen rapportering av hälsa via telemedicin, mhealth, appar, väntrumsdatorer och digitala pennor stödja och vägleda patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående att sortera bland digital information. Forskning och utveckling delta i utveckling av informations- och kommunikationsstöd till patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående. Professionell utveckling utveckla förmågan att använda digital teknik, informatik och utveckling av ehälsa. Ledarskap implementera och administrera digital teknik, informatik och ehälsa ha ansvar för att ehälsa leder till en god personcentrerad vård och säker informationshantering. Ledarskap vara ansvarig för att omvårdnaden till patienter med astma, allergi och KOL sker på ett säkert sätt med en god arbetsmiljö leda ett systematiskt patientsäkerhetsarbete relaterat till omvårdnad av patienter med astma, allergi och KOL vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter med astma, allergi och KOL drabbas av vårdskador skapa goda attityder till att arbeta preventivt med patientsäkerhet, och en kultur av förtroende där medarbetare är villiga att rapportera och lära av sina misstag. 9

Kärnkompetens: FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP & KVALITETSUTVECKLING Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan ska kunna: Omvårdnad identifiera kunskapsbrister i omvårdnaden av patienter med astma, allergi och KOL och använda system och processer i vårdkedjan för ständiga förbättringar initiera och genomföra förbättring- och kvalitetsutvecklings arbete i linje med EBV för patienter med astma, allergi och KOL. Forskning och utveckling delta i forskning och utveckling av traditionella metoder och arbetssätt, till exempel hur patientundervisningen stödjer egenvården vid astma, allergi och KOL eller ett mer specifikt exempel, inhalationsteknik utvärdera vården som ges till patienter med astma, allergi och KOL och förbättra utifrån utvärderingens resultat. ETISKT PERSPEKTIV ASTA har tagit fram kompetensbeskrivningen för astma-, allergioch KOL-sjuksköterskan i syfte att förbättra hälsan för patienter med astma, allergi och KOL och deras närstående, avseende livslängd och livskvalitet. Det kan uppnås genom att astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskan har en god vetenskaplig kunskap på avancerad nivå. Personer med astma, allergi eller KOL bör behandlas utifrån ett personcentrerat synsätt. ASTA har ett ansvar att, ur ett folkhälsoperspektiv, påverka skadliga samhällsmiljöer som har ett ogynnsamt inflytande på personer med astma, allergi och KOL samt personal som arbetar med dessa sjukdomsgrupper. Hälso- och sjukvårdens organisation av astma-, allergi- och KOL-vården kan vara en av orsakerna till ojämlik vård. ASTA försöker utjämna detta genom att utarbeta olika omvårdnadsdokument och nu med en reviderad, aktuell kompetensbeskrivning. Professionell utveckling utveckla förmåga att initiera, designa och utvärdera systematiskt förbättrings- och kvalitetsarbete relaterat till astma-, allergi- och KOL-vård. Ledarskap ha ett tydligt och engagerat ledarskap för aktivt kvalitetsoch förbättringsarbete. 10

LITTERATURLISTA Leksell & Lepp (red) (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser, Liber AB Stockholm. Luftvägsregistret (2015) From: https://stratum.registercentrum. se/#!page?id=1674 Socialstyrelsen, SOSFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen. From: www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. From: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. From: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerastmaochkol Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICNs etiska kod för sjuksköterskor. From: www.swenurse.se REFERENSER ATS/ERS (2006) American Thoracic Society/European Respiratory Society statement on pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med 173, 1390-1413. Global Initiative for Asthma. (2014, Updated December 2011). 2014 GINA Report, Global Strategy for Asthma Management and Prevention from http://www.ginasthma.org/gina-report,-global-strategy-for- Asthma-Management-and-Prevention GOLD. (2013, Updated February 2013). Executive Summary: Global Strategy for the Diagnosis, Management, and Prevention of COPD from http://www.goldcopd.com Kull, I., Johansson, G., Lisspers, K., et al. (2008) Astma/KOLmottagningar i primärvård ger effektivt omhändertagande [Asthma/COPD clinics in primary health care gives effective care]. Läkartidningen 105, 2937-2940. Lisspers, K., Johansson, G., Jansson, C., et al. (2014) Improvement in COPD management by access to asthma/copd clinics in primary care: Data from the observational PATHOS study. Respir Med 108, 1345-1354. McCarthy, B., Casey, D., Devane, D., Murphy, K., Murphy, E. & Lacasse, Y. (2015) Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2, CD003793. Ställberg, B., Janson, C., Johansson, G., et al. (2014) Management, morbidity and mortality of COPD during an 11-year period: an observational retrospective epidemiological register study in Sweden (PATHOS). Prim Care Respir J 23, 38-45. 11

ASTMA- ALLERGI- OCH KOLSJUKSKÖTERSKE FÖRENINGEN OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM ASTMA, ALLERGI OCH KOL Astma- Allergi- och KOLsjuksköterskeföreningen www.asta.org.se Svensk sjuksköterskeförening Baldersgatan 1 114 27 Stockholm Tfn: 08-412 24 00 Hemsida: www.swenurse.se