RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

Transkript

1 RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses Att: Socialstyrelsen Avdelning för kunskapsstyrning Margareta Bondestam Dnr: /2013 Remissvar Vägledning för elevhälsan Riksföreningen för skolsköterskor tar tagit del av och välkomnar dokumentet Vägledning för elevhälsan. Riksföreningen har deltagit med yrkesrepresentanter i arbetsprocessen och har under framtagandet av dokumentet fått möjlighet att inkomma med förtydliganden och klargöranden. Riksföreningen för skolsköterskor ser det som mycket värdefullt att både Socialstyrelsen och Skolverket varit med i framtagandet, utformningen och formuleringen av vägledningen mot bakgrund av uppdraget, kvalitetssäkring och patientsäkerhet för den enskilda professionen och den samlade elevhälsan. Intentionen med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet, utgöra ett kunskapsstöd och beslutsstöd för elevhälsans arbete samt bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vikten av stöd och information från Socialstyrelsen och Skolverket i samband med implementeringen av Vägledning för elevhälsan bör framhållas och understrykas samt rutiner finns för uppdatering och utvärdering av dokumentet. För att dokumentet ska få genomslag menar Riksföreningen att det är angeläget att betona tillsynsansvaret för Socialstyrelsen och Skolverket. Vägledningen tydliggör och ger exempel på den enskilda professionens uppdrag och arbetsuppgifter. Elevhälsan finns inom olika verksamhetsformer och skall bedriva sitt uppdrag både inom offentlig och enskild verksamhet. En viktig del i vägledningen har varit att tydliggöra regelverken och ansvarsfördelning gällande uppdraget för elevhälsan. Riksföreningen välkomnar tydligheten i vägledningen som belyser Styrning och ledning av elevhälsan, Vad är tillgång till

2 elevhälsa, Systematiskt kvalitetsarbete, Dokumentation och journalföring, Sekretess, Samverkan, samarbete och samordning och Barn som far illa eller riskerar fara illa. Detta mot bakgrund av att Riksföreningen får ett stort antal förfrågningar från professionen om hur de ska förhålla sig till gällande normgivning och regelverk. Både skollagen och hälso- och sjukvårdslagen reglerar tydligt att elevhälsans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen och Skolverket menar att det på flera områden i vägledningen finns en bristfällig vetenskaplig grund för att ge vägledning om hur bäst elevhälsan kan arbeta hälsofrämjande och stödjande. I dag finns inget vetenskapligt underlag som anger när och exakt hur de somatiska undersökningarna inom elevhälsans medicinska insatser kan erbjudas. Rekommendation i vägledningen baseras på expertutlåtanden och konsensus. Riksföreningen ser det som betydelsefullt att den samlade elevhälsan arbetar mot bakgrund av evidens utifrån de områden där det finns evidens beskrivit vilket över tid främjar utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsan. Riksföreningen för skolsköterskor ställer sig positiva till att kunna mäta och följa upp verksamheten med hjälp av Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa som utarbetats av Riksföreningen och Svenska skolläkarföreningen vilka bland annat speglar de krav som ställs i lagar och förordningar. Elevhälsans arbete bedrivs på tre nivåer, organisation, grupp och individ och utgår från ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete vilka Riksföreningen menar tydliggörs i vägledningen. Riksföreningen vill föreslå att de professionsföreträdare som medverkat i arbetsgruppen vid framtagande av vägledningsdokumentet omnämns enligt följande: Agnetha Fredin, Riksföreningen för skolsköterskor, Kristianstad kommun Marina Lundquist, Riksföreningen för skolsköterskor, Örebro Universitet Riksföreningen för skolsköterskor väljer att huvudsakligen lämna och förtydligande och synpunkter (bilaga, 1) gällande den medicinska insatsens uppdrag inom elevhälsan. Med vänlig hälsning Agnetha Fredin Ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor ordforande@skolskoterskor.se Marina Lundquist Kassaförvaltare, Riksföreningen för skolsköterskor kassor@skolskoterskor.se

3 Bilaga, 1 Förslag på förtydligande och synpunkter på elevhälsans medicinska insatser Sid Befintlig text i dokumentet Förslag på förtydligande och I Läsanvisning pp sid.15. I vägledningen används vårdnadshavare som begrepp både för de fall där elevens förälder är vårdnadshavare eller där någon annan än föräldern är vårdnadshavare. synpunkter Förslag är att vårdnadshavare används i hela dokumentet Saknas referenser/och eller konsensus Läggas till Hänvisning kan göras till Skol-VIPS gällande skolsköterskorna dokumentation i patientjournalen. Detta ser Riksföreningen som betydelsefullt då Skol- VIPS har evidens och då kan utvärderas. Att tydliggöra skolläkarens roll Riksföreningen anser det som betydande att dokumentet Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialisering till skolsköterska finns med i dokumentet då skolsköterskans uppdrag och roll tydliggörs. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Omvårdnadsforskningen utvecklades till egen disciplin Ett grundläggande antagande inom den omvårdnadsvetenskapliga disciplinen är att omvårdnad sker på individnivå. Omvårdnad på barnets/ungdomens och/eller vårdnadshavares villkor strävar efter att bevara dennes integritet och värdighet. Evidensbaserad omvårdnad innebär en strävan att förena bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda barns/ungdomars och/eller vårdnadshavares situation och upplevelser. I den enskilda omvårdnadssituationen räcker det inte att ha kunskap om evidensen, utan denna kunskap ska vägas samman med andra typer av kunskap såsom beprövad erfarenhet, kunskap om barnets/ungdomens och/eller vårdnadshavarnas önskemål och kunskap om tillgängliga resurser. En evidensbaserad omvårdnad innebär att varje barns/ungdoms unika omvårdnadssituation analyseras och att skolsköterskan med ledning av evidensen och i samråd med barnet/ungdomen och dess vårdnadshavare väljer den åtgärd som med störst sannolikhet gör mest nytta och minst skada. En kompetens som omfattar både evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap, men även färdighet i att omsätta denna kunskap med hjälp av förbättringskunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2009, Omvårdnad och god vård). Detta kan också beskriv den kunskap (evidensbaserad vård) som skolsköterskan har att förhålla sig till- Kunskapsutvecklingen inom hälsooch sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad om nya rön.

4 Evidensbaserad vård syftar till att tillförsäkra patienten vård enligt bästa tillgängliga kunskap och att garantera att hälso- och sjukvårdens resurser används så effektivt som möjligt. Sjuksköterskor har ansvar att tillämpa evidensbaserad vård för att kunna garantera att patienterna får omvårdnad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2011, Evidensbaserad vård och omvårdnad). s. 24 Under punkterna på Elevhälsans medicinska insatser Lägga till. s. 28 Huvudmannens ansvar för elevhälsan För skolväsendet finns fyra olika typer av huvudmän: kommuner, landsting, stat och enskilda. En huvudman ansvarar för att: s. 43 Den vårdgivare som vill ska få en kopia eller utskrift av journalen, såvida det inte finns något hinder utifrån sekretesslagstiftningen. s.51 En person kan lämna sitt samtycke i förväg, med tanke på en kommande situation. s.70 Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer organisation, grupp och individ s.111 Vid det första hälsobesöket hos skolsköterskan och skolläkaren är det angeläget s.112 Hälsobesök förskoleklass. Undersökning av hörsel s.111 I hälsobesöken ingår undersökningar för att upptäcka syn- eller hörselnedsättningar och ryggdeformitet (skolios). Hälsobesöket kan också ge eleven tillfälle att samtala om sin hälsa med Ge konsultation och handledning till skolpersonal Kan inom ramen för detta stycke kan tydliggöras att samverkan mellan huvudman och/eller annan verksamhetschef än verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser ska och bör samverka då det gäller att verksamheten har adekvat kompetensförsörjning och erbjuda personalen kompetensutveckling med mera. I praxis kan skolsköterskan/skolläkare ha två chefer en verksamhetschef för elevhälsans hälso- och sjukvård och annan chef som har personalansvar/budget Bör kanske förtydligas att det ska se efter samtycke från vårdnadshavare och/eller elev. Kanske bör förtydligas att ett samtycke inte kan lämnas för exempelvis alla hälsoundersökningar/vaccinationer. Är det möjligt att ange tidsgräns? Och vad är rimligt Exempel på hälsofrämjande arbete kan vara skolsköterskans hälsosamtal Viktigt att tydliggöra skolläkarens roll vid hälsobesöket i förskoleklass, det kan se olika ut inom verksamheten. Riksföreningen för skolsköterskor anser att vid hälsobesöket i förskoleklass kan eleven och vårdnadshavaren träffa skolsköterskan och vid behov skolläkaren eller träffa både skolsköterskan och skolläkaren Här önskas ett förtydligande då det på s.112 ges exempel på vad ett hälsobesök kan innehålla. I skollagen 2 kap 27 anges att Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. I bilaga 8, specifika hälsoundersökningar Hörsel anges på s. 167 att Enligt skollagen ska barn erbjudas hörselundersökning. Denna ska erbjudas i förskoleklass. Detta kan tolkas olika. I skollagen 2 kap 27 regleras att eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Detta kan kännas som ett start ord då detta bara framgår för hälsobesöket i förskoleklass. Hörselnedsättningar, ryggdeformitet (skolios) och vaccinationer.

5 skolsköterskan. I bilaga 8 finns mer information om de specifika hälsoundersökningarna. s.123 Vårdnadshavarnas samtycke krävs vid vaccination av barn s.125 En sjuksköterska utan specialistutbildning kan administrera en vaccination om en läkare har gett en ordination. s.125 Alla skolsköterskor behöver dock ordination enligt generella direktiv för att kunna ge medicinsk chockbehandling i samband med vaccinationer eller andra akuta tillstånd. Ordination enligt generella direktiv krävs också för alla skolsköterskor när det gäller utdelning av läkemedel till elever oavsett om läkemedlet är receptbelagt eller inte. sid. 150 Patientsäkerhetslagen Har ersatt den tidigare lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS). s.153 Under SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Det stycke som beskrivs under denna rubrik bör förtydligas mot bakgrund av det som JO skriver. Detta utifrån att det innebära ökade resurser då båda vårdnadshavarna ska ges möjlighet att lämna samtycke i samband med vaccinering. En fråga Riksföreningen initierar är om Socialstyrelsen och Skolverket anser att båda vårdnadshavarna ska lämna samtycke i samband med vaccinering. Här kan det göras ett förtydligande..en sjuksköterska utan specialistutbildning kan administrera en vaccination om en läkare och/eller om sjuksköterskan genomgått en specialistutbildning till distriktssköterska eller en specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har gett en ordination (SOSFS 2006:24 3 kap 10 ). Saknar ett förtydligande om det sker avsteg SOSFS 2006:22 9 Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2, utöver de som anges i dessa föreskrifter, får göras genom ordination av den ansvarige läkaren inom barnhälsovården och elevhälsan. (SOSFS 2012:19 Detta stycke bör tydliggöras och skrivas om med de begrepp och termer som används inom Socialstyrelsens föreskrifter. Ordination enligt generella direktiv innebär ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges. (SOSFS 2000:1). Detta kan exempelvis vara att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner i samband ved vaccinationer (SOSFS 1999:26; 2009:16). Ordination enligt generella direktiv används också för administrering av läkemedel vid exempelvis smärta, allergier (SOSFS 2000:1). Önskemål är att ta bort det som inte är aktuell Har ersatt den tidigare lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Även här kan det tydligas med Ändringsföreskrift (SOSFS 2010:4, 2013:3) som det görs i dokumentet generellt gällande bilaga 4