Slutrapport Jobb i Hyllie. - Utvärdering av Jobb i Hyllie

Slutrapport Jobb i Hyllie - Utvärdering av Jobb i Hyllie 1

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vad är Jobb i Hyllie? 3 3. Vad skiljer Rekryteringsteamet från annan bemanningsverksamhet? 4 4. Viktiga steg i projektets utveckling 4 5. Glapp mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsmarknadens krav 4 6. Att (ut)värdera projektets insatser 7 7. Implementering 8 8. Utvärderingens upplägg och rapportens disposition 8 9. Litteraturhänvisning 9 10. Skriftliga rapporteringar under projektets tre år: 10 A. Arbetsgivarstudie B. Deltagarstudie 2 C. Implementeringsstudie D. Deltagarstudie 1 E. Seminarierapport 2 F. Seminarierapport 1 2

Inledning Mellan åren 2009-2012 har Malmö högskola haft uppdraget att utvärdera det ESF finansierade projektet Jobb i Hyllie. Uppdraget har varit att följa projektprocessen i enlighet med de allmänna riktlinjer för utvärdering av strukturfonderna, som finns för perioden 2007-2013. I mitten av projektperioden gjordes en del förändringar av utvärderingsarbetet, och de tidigare processbetonade utvärderingsaktiviteterna ersattes av mer avgränsade utvärderingsinsatser. Den senare halvan av projektperioden har handlat om att lyfta fram deltagarnas och de samverkande arbetsgivarnas perspektiv på projektet, samt diskutera projektets hinder och möjligheter till implementering. Jobb i Hyllie har haft både framgångar och utmaningar under projekttiden. Projektet har på ett nytt och innovativt sätt hittat en metod där de sköter företags rekryteringsprocess och matchar de tjänster som uppstår med sökande bland de egna projektdeltagarna, eller andra försörjningsstödstagare inom Malmö stad. Bland utmaningar har den viktigaste stötestenen att lösa varit att hantera det glapp som finns mellan arbetsgivarnas krav och deltagarnas förutsättningar. Projektet har aktivt sökt lösningar under projektperioden för att minska glappet. Man har arbetat med arbetsgivarna, processen med att förbereda deltagare, men även med projektets egen organisering för att identifiera vilka insatser som behövts göras. Projektet har förstått värdet av att matcha rätt deltagare med rätt jobb. Att deltagare med goda färdigheter och som står nära arbetsmarknaden ska matchas med mer kvalificerade arbete, medan deltagare långt ifrån arbetsmarknaden bland annat blir aktuella för de arbeten där det ingår en arbetsmarknadsintroduktion på sex månader. Glappet mellan arbetsgivares krav och deltagarnas förutsättningar kvarstår trots flertalet insatser för att lösa dem, vilket är något som Rekryteringsteamet inom Jobb i Hyllie kommer att jobba vidare med när de efter projekttiden blir en del av Malmö stads ordinarie verksamhet. Mer om denna problematik, andra utmaningar, men även framgångar går att läsa i denna rapport. Denna rapport är en slutrapport som summerar det utvärderingsarbete som gjorts i projektet under perioden 2009-2012. Rapporten består av de skriftliga återkopplingarna av utvärderingsarbetet som gjorts under projektets gång, tillsammans med denna inledande och summerande kappa. Vad är Jobb i Hyllie? Jobb i Hyllie är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden tillsammans med Malmö stad. Tankarna bakom projektets framkomst handlade bland annat om att ta tillvara de arbetstillfällen som uppstod genom att ett nytt område byggdes fram vid Hyllievång. Ett stort antal företag förväntades att flytta till området, och personerna bakom projektet såg möjligheten att samverka med företagen för att skapa arbetstillfällen åt långtidsarbetslösa personer inskrivna på Arbets-och Integrationscentrum (AIC) eller annan verksamhet inom Malmö stad. Projektets huvudsyfte är alltså att få människor i arbete genom olika metoder och insatser. Det är framförallt två delar i projektet Rekryteringsteamet och Jobbstart som utgör Jobb i Hyllie. Rekryteringsteamet erbjuder arbetsgivare att sköta deras rekryteringsprocess vid nyanställning av medarbetare. Rekryteringsteamet rekryterar bland egna deltagare eller andra personer inom 3

JobbMalmö 1, vilket ger dessa personer en konkurrensfördel de inte skulle ha på den öppna marknaden. Istället för att lägga tyngdpunkt på CV och personliga brev betonas i större mån intervjutillfället. Som en del av rekryteringsprocessen upprättar Jobb i Hyllie kravprofiler, formulerar och skickar ut annonser inom JobbMalmö, arrangerar rekryteringsmöte och genomför intervjuer. Slutligen tar rekryteringsteamet fram ett urval sökande som sedan presenteras till arbetsgivaren. Utöver arbeten förmedlas även praktikplatser, som ett sätt att öka deltagarnas arbetslivserfarenhet. Under praktikplatserna följer projektmedarbetarna upp deltagarna för att ge dem stöd och feedback. Jobbstart är en insats som förebereder deltagare till jobb eller praktik. Jobbstart är på så vis en föreberedande del inför rekrytering via Rekryteringsteamet. Genom Jobbstart får deltagaren hjälp med att kartlägga vilka branschområden som är intressanta för honom/henne, vilket blir vägledande i det fortsatta jobbsökandet genom Rekryteringsteamet. Andra aktiviteter inom Jobbstart är individuella samtal och gruppsamtal, anordnande av studiebesök på arbetsplatser eller att arbetstagare bjuds in till projektet för att föreläsa under olika teman. Vad skiljer rekryteringsteamet från annan bemanningsverksamhet? Inom Jobb i Hyllie har man på olika sätt arbetat med CSR, Corporate social responsibility, som ett sätt att skapa ett mervärde för arbetsgivare att rekrytera genom projektet. CSR handlar om att få företag att ta samhällsansvar, i det här fallet genom att ge personer långt från arbetsmarknaden en chans till arbete. CSR kan även vara en del av ett företags marknadsföring. Genom att underlätta rekryteringsprocessen, samt att inspirera företagare till att bli ett socialt ansvarstagande företag, har Jobb i Hyllie jobbat för att motivera arbetsgivare att rekrytera personer som annars skulle ha svårt att konkurrera om jobb på den öppna arbetsmarknaden. Som en del i CSR tänket har Jobb i Hyllie även arbetat med ett koncept kallat Pro Bono. Pro Bono handlar om att företag låter sina anställda, på betald arbetstid, göra något för samhället. I Jobb i Hyllie har det handlat om att hålla föreläsningar för deltagarna om sitt arbete eller ta emot för studiebesök. Viktiga steg i projektets utveckling En viktig händelse under projektets treårsperiod var att Jobb i Hyllie, när projektet närmat sig halvtid av projekttiden, bytte ut stora delar av projektorganisationen. Samtliga medarbetare utan två lämnade projektet och Jobb i Hyllie fick en ny projektledare. Den förra projektledaren som varit med att ta fram idén till projektet fick gå och en ny projektledare kom på plats. Förändringarna som gjordes var en följd av omorganiseringar inom Malmö stad. Fem av Malmö stads Arbets- och integrationscentrum (AIC) skulle bli två, och i samband med det sades flera projektanställda personer upp. Även om omorganiseringen var omtumlande välkomnades förändringar av berörda medarbetare. Projektet behövde vid denna tidpunkt en uppstramning och en del förbättringar. Projektansökan som godtagits av ESF-rådet var spretig och lovade väldigt mycket. Målen var mycket 1 JobbMalmö är en del av Serviceförvaltningen, Malmö stad, där flera arbetsmarknadsinriktade projekt finns samlade. 4

högt satta och Jobb i Hyllie skulle engagera sig i många olika delar. Att förstå vad som skulle göras och hur, samt vad som skulle prioriteras, var något av det första som den nya projektgruppen fick ta sig an när de var på plats. De två delarna i projektet Rekryteringsteamet och Jobbstart, hade även kommit att glida ifrån varandra. Den del av projektet som kallas Rekryteringsteamet, som matchar arbetsgivare och deltagare för jobb och praktik, genomfördes separat från den del av projektet som kallas Jobbstart, som syftar till att förbereda inför arbete. Det saknades en röd tråd mellan de båda delarna samtidigt som den nya projektorganiseringen såg behovet av att integrera dem. De båda delarna har jobbats samman, och Jobbstart fungerar som en väg in för att på ett bättre sätt matcha de krav som arbetsgivarna ställer på rekryteringsteamets deltagare. I samband med omorganiseringen sågs även målgruppen för Jobbstarts över. De deltagare som man tog in i Jobbstart skulle stå något närmre arbetsmarknaden än vad de gjort tidigare. I den interna utvärderingen av Jobbstart står det att deltagarna ska kunna och vilja ta ett arbete omgående samt ha kommunikativ svenska. Flera av deltagarna i Jobb i Hyllie har dock stått mycket långt från arbetsmarknaden och kraven från arbetsgivarna har inte alltid varit intakt med deltagarnas förutsättningar, trots de förberedande insatserna via Jobbstart. Glapp mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsmarknadens krav En av de största utmaningarna under projektperioden har varit det glapp som har funnits mellan deltagarnas förutsättningar och färdigheter jämfört med de krav som arbetsgivarna har ställt på dem de rekryterar. Även om projektmedarbetarna förbereder arbetsgivarna på att deltagarna har vissa begränsningar, som exempelvis bristande språkkunskaper i svenska, kan det uppstå krockar i det första mötet. När projektet startades upp var utgångspunkten att de deltagare som skulle rekryteras genom Rekryteringsteamet skulle vara job-ready. Job-ready är en benämning som används inom AIC för att markera att personen står nära arbetsmarknaden och är redo att ta ett arbete. Under projektets gång har dock insikten vuxit fram att det som benämns som job ready inom AIC, inte fullt ut matchar det krav som arbetsgivarna ställer. Samtidigt bör det lyftas fram att Jobb i Hyllie kommer i kontakt med en mängd olika arbetsgivare, en del arbeten ställer höga krav medan andra bättre matchar deltagarnas förutsättningar. Att vara selektiv och bara ta emot erbjudande från företag som man tror kan matcha deltagarnas möjligheter kan verka orimligt, då mycket tid och resurser har lagts på att få arbetsgivare intresserade. Det är också skillnader mellan deltagarnas färdigheter. I den senare av de två deltagarstudier, som gjorts inom ramen för utvärderingen, framkommer dock att en del deltagare anser att de arbeten som annonseras ut har krav som de inte kan matcha, de kan i de fallen handla om krav på körkort, taxikort, truckkort etc. Förväntningarna från både arbetsgivare och deltagare har på så vis inte helt matchat verkligheten. Under slutseminariet för Jobb i Hyllie visade Mikael Ottosson, lektor på Malmö högskola problematiken med att deltagarna i projektet står långt ifrån arbetsmarknaden, genom bilden nedan. 5

Bild 1. Bilden visar avståndet mellan deltagarna som slussas in till projektet och den arbetsmarknad som projektet jobbar mot. Med bilden ville Ottosson bland annat illustrera var Jobb i Hyllies deltagare befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden för att sätta projektets resultat i sin kontext. Det bör dock tydliggöras att deltagarna i Jobb i Hyllie inte genomgår en rehabiliteringsprocess i den bemärkelsen att de går från sjuka till friska. Processen deltagarna genomgår är snarare en återgång till arbetsmarknaden. Att det funnits ett glapp mellan deltagarnas färdigheter och arbetsgivarnas krav är väl känt för projektet. I Jobb i Hyllies internta utvärdering följde projektet upp frågeställningen om varför projektets deltagare inte söker de jobb som annonseras ut. Denna problematik har följt projektet från början och tas även upp i den första deltagarstudien som görs inom ramen för Malmö högskolas utvärdering. I den interna utvärderingen identifierades följande anledningar till att projektets deltagare inte söker de jobb som annonseras ut. Flera deltagare saknade den yrkeserfarenhet som tjänsterna krävde Några deltagare hade svårt att förstå annonserna Några deltagare saknade e-post adress Några deltagare saknade grundläggande datakunskaper för att söka jobbet Några deltagare hade stora språkliga begränsningar Några deltagare hade svårt att formulera sina svar skriftligt Några, framförallt kvinnor, uppgav att de inte kunde arbeta på obekväma arbetstider Några uppgav att de endast var intresserade av heltidstjänster Problematiken med att deltagarna inte söker de utannonserade tjänsterna i önskad grad hänger således ihop med det glapp som finns mellan de krav som arbetsgivarna förmedlar genom annonserna, och deltagarnas förutsättningar. Deltagarna saknar yrkeserfarenhet men tycks även sakna grundläggande förutsättningar för att kunna söka arbete. Det finns även de deltagare som inte söker jobben på grund av arbetstider eller arbetsförhållanden. 6

En inom svensk forskning känd teori för att analysera bristande implementering av politiska beslut är statsvetaren Lennart Lundqvist (1992) teoribildning om förstå, kunna, vilja. I Jobb i Hyllies fall rör det sig inte om att implementera politiska beslut men - förstå, kunna, vilja - går även att applicera på problematiken ovan för att förklara utfallet av en insats. Det vill säga att det finns utannonserade jobb samt deltagare i behov av arbete men att deltagarna inte söker jobben i önskad grad. Applicerat på Lundqvist begrepp förstå, kunna, vilja, är förutsättningen för att nå det önskade utfallet att deltagarna förstår hur de ska gå tillväga för att söka tjänsterna, att de ska kunna söka tjänsterna och att de ska vilja söka tjänsterna. Som framgår i punkterna ovan är anledningarna till att deltagarna inte sökt tjänsterna i önskad grad att de inte förstår annonserna, att de inte kan söka jobben eftersom de saknar e-postadresser eller inte har de rätta kompetenserna. Den sista anledningen, att deltagare endast är intresserade av heltidstjänster, går att relatera till bristande vilja att söka en del av de jobben som annonseras ut. Att deltagarna måste förstå hur annonserna ska kunna besvaras, att de ska kunna söka annonserna, samt vilja söka arbetena, kan vara viktiga ledord att ha med sig i en fortsatt diskussion om Rekryteringsteamets utveckling. När det kommer till att öka deltagarnas förståelse för att söka arbete har dock redan åtgärder gjorts. Som ett resultat av vad undersökningen lyfte fram, började Jobb i Hyllie erbjuda deltagarna öppna informationsmöten med efterföljande snabbintervjuer när ett arbete annonserades ut, för att minska risken att deltagarna inte söker jobben på grund av bristande förståelse. Att (ut)värdera projektets insatser Under 2009-2012 har 928 personer deltagit i projektet. Av dessa 928 har 343 personer gått vidare till arbete eller studier. Jobb i Hyllies resultat i siffror går att läsa ur tabellen nedan. Antal personer som fått arbete Antal personer som gått vidare till studier Antal personer som fullföljt deltagandet men gått tillbaka till ordinarie verksamhet Antal personer som avbrutit deltagandet i projektet Antal personer som deltagit i projektet 273 st. 70 st. 371 st. 214 st. 928 st. Bild 2. Tabellen visar hur många av Jobb i Hyllies deltagare som passerat projektet samt vad deltagandet har lett till för dem. Siffrorna baseras på Jobb i Hyllies egen uppföljning. Under projektperioden har projektet erbjudit deltagarna 493 stycken olika tjänster. I 273 stycken fall har det resultaterat i ett arbete. Vad som definieras som arbete enligt denna statistik bör dock problematiseras. Inom kategorin arbete ryms allt från långsiktiga anställningar till korta tidsbegränsade anställningar, eller timarbete i olika omfattning. Att 273 deltagare i Jobb i Hyllie har erhållit arbete innebär alltså inte automatiskt att 273 deltagarna nu befinner sig på arbetsmarknaden. Resultaten bör alltså ses i rätt sammanhang. Samtidigt ska resultaten heller inte förringas. För de deltagare som haft tidsbegränsade anställningar har anställningen lett till arbetslivserfarenhet och möjligen ökat chanserna till en långsiktig anställningsform längre fram. Resultatet visar även på ett framgångsrikt sätt att matcha samman långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare med arbeten på arbetsmarknaden. 7

Två deltagarstudier har gjorts inom ramen för Malmö högskolas utvärdering. Den första studien baserades på intervjuer med några deltagare från Rekryteringsteamet medan den andra studien baserades på intervjuer med deltagare från både Rekryteringsteamet och Jobbstart. Några deltagare i den andra studien gav uttryck för en frustration över att ta praktik som inte garanterar jobb samt att en del jobb som utannonseras har krav som inte motsvarar deras kompetenser, vilket följer den diskussion som tagits upp ovan om glappet mellan deltagarnas förutsättningar och arbetsgivarnas krav. Även om deltagarnas kritik inte ska förringas bör det dock ses i den kontext deltagarna finner sig i. Flera deltagare har varit arbetslösa under en längre period, en del har varit delaktiga i projekt tidigare, och flera har erfarenheter av praktik som inte lett till arbete. Det är rimligt att anta att vad deltagarna ger uttryck för är en frustration över deras situation och inte nödvändigtvis projektet. På samma sätt går det att tolka deltagarnas svar på om projektet motsvarat deras förväntningar. De deltagare som förväntade sig att deltagandet skulle leda till bredare insikt om arbetsmarknaden är mer nöjda än deltagare som förväntat sig att projektet skulle leda till arbete. Deltagare menar att Jobb i Hyllie, i jämförelse med annan befintlig verksamhet såsom Arbetsförmedlingen, ger ett mer fördjupat stöd. Förberedande intervjuer, personligt bemötande, hjälp med CV och liknande har varit uppskattade inslag. Arbetsgivarna som kommit till tals i utvärderingen beskriver en mycket god inställning till hur de har uppfattat Rekryteringsteamet och deras tjänster. Rekryteringsprocesserna har varit professionella och kommunikationen med projektmedarbetarna har varit bra. Av de som kommit till tals menar samtliga att de kan tänka sig att anlita Rekryteringsteamet igen. Att ta samhällsansvar är en av anledningarna till varför de väljer rekrytera genom Rekryteringsteamet, men även att rekryteringen fungerar snabbt och smidigt. Några arbetsgivare menar att rekryteringen fungerar bättre med projektet än med annan bemanningsverksamhet eftersom Rekryteringsteamet följer upp och stöttar deltagarna. Implementering Även om Jobb i Hyllie har försökt att integrera de två delarna av projektet Rekryteringsteamet och Jobbstart kommer de hållas isär här i en diskussion om implementering. De är också så de har diskuterats i den implementeringsstudie som gjorts inom ramen för utvärderingsarbetet. I studien framkom att Rekryteringsteamet står för något innovativt och nyskapande, ett nytt sätt att tänka och agera inom Malmö stad, medan Jobbstart inte skiljer sig väldigt mycket från driftorganisationens sätt att arbeta. Under projektets senare månader beslutades att Rekryteringsteamet ska bli en permanent verksamhet inom Malmö stad. Fem tjänster har Malmö stad valt att satsa på för att etablera projektet inom driftsorganisationen. Fyra av dessa fem tjänster tillsätts av personer som jobbat med Rekryteringsteamet inom Jobb i Hyllie, och som på så vis redan är insatta med dess upplägg. När projektet blir en del av den permanenta verksamheten inom Malmö stad kommer målgruppen inte längre endast gälla försörjningsstödstagare utan upptagningen inom Malmö stad blir bredare. För Jobbstarts del har inte samma satsning på implementering gjorts. Detta kommer av att Jobbstart inte skiljer mycket från den verksamhet som redan bedrivs inom AIC. De medarbetare som jobbat med Jobbstart kommer att gå tillbaka till sina tjänster inom AIC, och på så vis är det möjligt att 8

metoder, eller tänk, som vuxit fram under arbetet med Jobb i Hyllie följer med dessa personer. Kunskapsöverföringen är dock betydligt mera individbunden än i Rekryteringsteamet. Samtidigt krävs heller inte samma satsning för att implementera denna del av projektet. Utvärderingens upplägg och rapportens disposition Diskussionerna som förs i denna summerande kappa fördjupas i de delrapporter som gjorts under projektperioden. Som bilagor följer här den löpande, skriftliga, rapportering som skett under de tre år som utvärderingen följt projektet. Rapporteringen sker i fallande ordning, där den senaste utvärderingsrapporten följer först. 1. Arbetsgivarstudie, i studien undersöks några av de samverkande arbetsgivarnas erfarenheter av att rekrytera genom Rekryteringsteamet. 2. Deltagarstudie 2, i studien undersöks några deltagares syn på projektet och dess insatser. Denna deltagarstudie är också en uppföljning av den deltagarstudie som gjordes under projektets första år (se deltagarperspektiv 1). 3. Implementeringsstudie, diskuterar projektets förutsättningar och hinder för att implementeras i den ordinarie verksamheten inom kommunen. 4. Deltagarstudie 1, är en studie som skildrar ett deltagarperspektiv och gjordes under projektets första år. 5. Seminarierapport 2, är en avstämning av projektets utveckling när halva projekttiden gått. 6. Seminarierapport 1, är en övergripande rapport som bland annat illustrerar projektets programteori. Det vill säga vilka mål och effekter som projektet ämnar nå samt hur målen är tänkt att nås och med vilka resurser. Litteraturhänvisning Lundqvist, Lennart (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 9

Arbetsgivarstudie Inledning Detta är den tredje rapporten av tre delstudier som planeras utgöra utvärderingsarbetet av Jobb i Hyllie från oktober 2011 till april 2012. Syftet med denna delstudie är att ge Jobb i Hyllie feedback från arbetsgivarna och lyfter fram arbetsgivarnas perspektiv. Denna rapport fokuserar på tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder till arbetsgivare och företag. Delstudien undersöker vad arbetsgivarna som har haft kontakt med Rekryteringsteamet anser om de tjänster Rekryteringsteamet erbjuder och hur de upplever att samarbetet har varit. Studien är baserad på telefonintervjuer med fjorton slumpmässigt utvalda arbetsgivare som har haft kontakt med Jobb i Hyllie någon gång mellan 2010 och februari 2012, då intervjuerna genomfördes. Jobb i Hyllie är ett ESF finansierat projekt som startade juni 2009. Projektet består av två delar, Rekryteringsteamet och Jobbstart. Rekryteringsteamet uppsöker företag som har ett rekryteringsbehov och förmedlar lediga jobb till inskrivna deltagare samt håller i rekryteringsprocessen åt företagen. Jobbstart arbetar med motivationshöjande och vägledande insatser för deltagarna genom en rad aktiviteter 1. Rekryteringsteamet arbetar med nya modeller för matchning. Rekryteringsteamet letar upp arbetsgivare med rekryteringsbehov samt arbetsgivare som är beredda att ta ett socialt ansvar genom att erbjuda praktikplatser eller utbildning. Därefter matchar Rekryteringsteamet deltagare som är inskrivna i projektet och/eller JobbMalmö 2 mot arbetsgivaren 3. Syftet med Jobbstart är att förbereda deltagarna inför att söka de arbeten som Rekryteringsteamet erbjuder genom individuella kartläggningar samt gruppaktiviteter 4. Jobbstart i sin nuvarande form har funnits sedan maj 2011 och sedan oktober 2011 har Jobbstart börjat arbeta med aktiviteter som är branschinriktade. Jobbstart anordnar en rad aktiviteter som är inriktade mot en bransch. Dessa genomför i grupp och exempel på områden är städ, handel, restaurang. Branschinriktade grupperna genomförs under 10 dagar och innefattar studiebesök hos arbetsgivare, intervjuträning och genomgång av CV. Jobb i Hyllie har utvecklat och provat olika metoder. Ett exempel är Arbetsmarknadsintroduktion, som erbjuder praktikperioder hos arbetsgivare, vilken Jobb i Hyllie har utvecklat i samverkan med Malmö Arena och IKEA. Jobb i Hyllie använder även konceptet socialt ansvarstagande företag när de arbetar mot arbetsgivare. Utgångspunkten i samarbetet är Malmö stads mål som är att sträva efter ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till arbete och självförsörjning och Jobb i Hyllie samverkar med arbetsgivare som vill bidra till en hållbar utveckling och att alla människor har lika möjlighet till arbete och självförsörjning 5. Sammanfattning av Rekryteringsteamets arbete Denna rapport fokuserar på de tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder till arbetsgivare och företag, därför är det viktigt att först beskriva hur Rekryteringsteamet arbetar med arbetsgivare. Som nämndes tidigare, arbetar Rekryteringsteamet först utifrån arbetsgivarnas behov sedan rekryterar Rekryteringsteamet deltagare till respektive arbetsgivare. Detta är ett nytt sätt att arbeta med matchning, enligt Rekryteringsteamet. Rekryteringsteamet söker arbetsgivare som har ett behov av att anställa personal, arbetsgivare som kan erbjuda praktik och eventuell anställning, samt 1 http://www.malmo.se/medborgare/jobb--praktik/jobbmalmo/aic/projektverksamheten/jobb-i-hyllie.html 2 JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad och genom olika arbetsmarknadsinsatser arbetar JobbMalmö med att förbereda och rusta arbetslösa malmöbor så att de kan bli självförsörjande. http://www.malmo.se/medborgare/jobb--praktik/jobbmalmo.html 3 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö. 4 Dokument Utvärdering av Jobbstart. 5 http://www.malmo.se/medborgare/jobb--praktik/jobbmalmo/aic/projektverksamheten/jobb-i-hyllie/socialansvarstagande.html 1

arbetsgivare som vill samverka genom att erbjuda Arbetsmarknadsintroduktion 6 och att arbeta med ett socialt ansvarstagande. Rekryteringsteamet letar efter arbetsgivare inom branscher som kan anställa okvalificerad arbetskraft inom yrken som kräver kortare eller ingen utbildning. Rekryterare kommer i kontakt med arbetsgivare på olika sätt till exempel via telefon eller email-kontakt och spontanbesök. Andra vägar är att arbetsgivarna själva kontaktar Rekryteringsteamet eller handläggare på AIC eller att andra nätverk tipsar arbetsgivaren om Rekryteringsteamet. Den första mars 2011, gick tidigare AIC genom en omorganisering och i samband med det byttes Jobb i Hyllies projektägarskap från AIC Hyllie till JobbMalmö. I samband med omorganiseringen har Jobb i Hyllie fått en ny projektledare och en stor del helt nya projektmedarbetare. Metoder och arbetssätt bland projektmedarbetarna förändrades också i samband med omorganiseringen. Idag arbetar Rekryteringsteamet med en modell där en rekryterare tar hand om hela rekryteringsprocessen, från första kontakt till rekryteringsintervjuer och uppföljning under eventuell praktik/utbildningsperiod. Rekryteringsteamet håller i ett informationsmöte med snabbintervjuer först, sedan kallas deltagarna som är aktuella till längre djupintervjuer. Efter djupintervjuerna med Rekryteringsteamets personal presenteras deltagarna som är lämpliga för den aktuella tjänsten för arbetsgivaren. Rekryteringsteamet arbetar idag med målgruppen bestående av arbetssökande försörjningsstödstagare i Malmö. En upptäckt som Rekryteringsteamet har gjort är att rekryteringsprocesser där CV är en central del missgynnar den målgrupp som Jobb i Hyllie vänder sig till. Deltagarna i Jobb i Hyllie har ingen eller mycket liten yrkeserfarenhet eller kompetens som de kan hävda i en sådan process. Snabba rekryteringsprocesser med fokus på att fylla arbetsgivarens behov av arbetskraft nämns också som mindre lyckosamt. Rekryteringsteamet menar att det krävs tid för arbetsgivare att förstå målgruppens behov och förutsättningar. Detta kan också kopplas till att deltagarna i Jobb i Hyllie har mycket liten yrkeserfarenhet eller kompetens och att det finns ett glapp mellan deltagarna och arbetsgivarens krav 7. 6 Projektet arbetar med olika typer av Arbetsmarknadsintroduktion som utbildningsinsats eller yrkesträning. 7 Dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö. 2

Sammanfattning av arbetsgivarna som ingår i denna studie Resultatet bygger på telefonintervjuer med fjorton slumpmässigt utvalda arbetsgivare som har haft kontakt med Jobb i Hyllie. Utvärderaren fick en lista på 33 arbetsgivare som Jobb i Hyllie har haft kontakt någon gång mellan 2010 och februari 2012. Utvärderaren valde först ut 21 arbetsgivare slumpmässigt utifrån vilken tidsperiod arbetsgivarna hade kontakt med Jobb i Hyllie. Därefter informerade medarbetarna i Rekryteringsteamet de 21 arbetsgivarna om utvärderingen. När Rekryteringsteamet kontaktade de 21 arbetsgivarna meddelade en arbetsgivare att de inte ville medverka i utvärderingen. Två andra arbetsgivare hade lagt ner verksamheten och ville därför inte medverka i utvärderingen. Utvärderaren kontaktade de arton återstående arbetsgivarna, men fick inte kontakt med två av dem trots många försök. Ytterligare två arbetsgivare bokades in för intervju men svarade aldrig i telefonen, och återkom inte efter att utvärderaren försökte kontakta dem igen och lämnat meddelande. I slutändan bokades och genomfördes fjorton intervjuer. Samverkansformen De fjorton arbetsgivarna som intervjuades arbetar i olika yrkesbranscher. Yrkesbransch Antal arbetsgivare Blandade yrkesområde 1 Hotell/Restaurang/Kök 5 Städ/lokalvård 3 Vård och omsorg 2 Verkstad 1 Annat (definierat som fysisk hårt arbete) 2 TOTAL 14 Samverkansformen som arbetsgivarna har haft med Jobb i Hyllie varierar och studien inkluderar även de arbetsgivare som bestämde sig för att inte fortsätta med rekrytering via Jobb i Hyllie. Nedanstående är en sammanfattning av hur samarbetet mellan Jobb i Hyllie och de fjorton arbetsgivarna gått till. Det ska noteras att de två företag som utlyste direktrekrytering inte hittade rätt kandidater. Samverkansform Antal arbetsgivare Samarbetsplanering pågående 8 2 Gick inte vidare med samarbete 2 Direktrekrytering 9 2 Praktik/utbildning (4-8 veckor) med eventuell anställning 3 Praktik/utbildning (12-24 veckor) med eventuell anställning 10 5 TOTAL 14 Nio arbetsgivare hade avslutat projektet eller hade inte kontakt med Jobb i Hyllie längre när de intervjuades. Fem arbetsgivare hade kontakt och pågående samarbete med Jobb i Hyllie, varav en arbetsgivare planerade rekrytering, en hade rekryterat deltagare och planerar praktikstart, och tre hade praktik och utbildning pågående när de intervjuades. Bland de fjorton arbetsgivarna, hade tre samarbetat mer än en gång med Jobb i Hyllie. 8 En arbetsgivare planerar rekrytering, den andra har rekryterat deltagare och planerar praktikstart. 9 I detta fall betyder direktrekrytering att arbetsgivarna letade efter någon som hade yrkeserfarenhet och kunde sättas in i arbete direkt utan någon praktikperiod. 10 I formen av Arbetsmarknadsintroduktion som är antingen yrkesträning eller utbildningsinsats. 3

Anställning av deltagare efter praktik/utbildning Bland de fjorton arbetsgivarna som intervjuades till denna studie, är det sammanlagt åtta arbetsgivare som erbjudits praktik och utbildning med eventuell anställning eller timanställning. Bland de åtta arbetsgivarna hade sex arbetsgivare redan avslutat praktikperioden när de intervjuades. Hur många praktikanter de tog emot och hur många som blev anställda efter praktiken varierade. Nedanstående tabell visar hur många praktikanter de sex arbetsgivare som redan avslutat praktikperioden tog emot och hur många som fick anställning eller timanställning efteråt. Antal praktikanter Antal som fick anställning efter praktik Arbetsgivare A 1 0 Arbetsgivare B 4-5 0 Arbetsgivare C 10 + 18 (två olika tillfällen) 4-5 anställda + praktik pågående Arbetsgivare D 20 6 timanställda Arbetsgivare E 20-25 (totalt i två olika tillfällen) 4 anställda Arbetsgivare F 25 (totalt, olika tillfälle) 6 timanställda En del arbetsgivare har möjlighet att erbjuda anställning eller timanställning direkt efter praktiken medan andra arbetsgivare är verksamma inom säsongsbetonade yrken och därför verkade det inte finnas en direkt koppling mellan praktik och anställning. En arbetsgivare uttryckte till exempel att de erbjuder utbildning och praktik och uppmanar deltagare att söka [jobb hos] andra företag. En annan arbetsgivare sa Det är timanställning [vi kan erbjuda]så man tar in personen när man behöver dem. Som det är nu behövs de inte men kanske till sommaren. Tidigare erfarenheter att ta emot praktikanter Nio av arbetsgivarna som intervjuades hade tidigare erfarenheter av att ta emot praktikanter eller att arbeta med olika arbetsmarknadspolitiska återgärder. Fem arbetsgivare uttalade att de hade erfarenhet av att ta emot praktikanter via Malmö kommun eller AIC, en arbetsgivare hade tagit emot praktikanter genom gymnasie- eller högskoleprogram, och tre arbetsgivare hade arbetat med projekt via Arbetsförmedlingen. Hur arbetsgivarna kom i kontakt med Jobb i Hyllie Bland de fjorton arbetsgivarna som intervjuades till denna studie, hade hälften av dem blivit kontaktade direkt av Jobb i Hyllie över telefon. De andra kontaktkanalerna som nämndes från övriga arbetsgivare var JobbMalmö, Arbetsförmedlingen, AIC, Malmö Stad och en privat rekryteringsverksamhet. Intervjufrågor Nedanstående är en sammanfattning av intervjufrågorna som ställdes till arbetsgivarna. Intervjufrågorna fokuserar på hur arbetsgivarna uppfattar tjänster som Rekryteringsteamet erbjuder, hur erfarenheter från samarbetet har varit, och hur arbetsgivarna ser på socialt ansvarstagande och Malmö stads roll. Vilka rekryteringskanaler brukar ni använda när ni rekryterar personal till företaget? o Vad är skillnaden mellan att arbeta med andra rekryteringskanaler och rekrytering via Jobb i Hyllie? Varför bestämde ni att/varför bestämde ni att inte rekrytera genom Jobb i Hyllie? o Rekryterade ni personal genom andra kanaler under samma period? Vad var era förväntningar inför rekryteringsprocessen genom Jobb i Hyllie? Hur upplevde ni rekryteringsprocessen genom Jobb i Hyllie? Vad är era erfarenheter av att arbeta med personer som rekryterades via Jobb i Hyllie? Hur ser ni på socialt ansvarstagande och att man bidrar till Malmös utveckling? 4

Hur upplever ni support och stöd från Jobb i Hyllie i rekryteringsprocessen/praktikperioden? Finns det behov av att Malmö stad arbetar med rekrytering? Vad är det ni letar efter i rekryteringsprocessen generellt? Skulle ni välja rekrytering genom Jobb i Hyllie igen nästa gång ni behöver rekrytera? Rekrytering via Jobb i Hyllie Nästan alla arbetsgivare som intervjuades svarade att de brukar använda Arbetsförmedlingen när de behöver rekrytera folk. Fyra arbetsgivare nämnde personliga kontakter som ett av de vanligaste sätten att rekrytera. Rekrytering genom annonser i tidningar och på internet, eller på företagets hemsida nämndes också. Några arbetsgivare nämnde också samarbete med organisationer som Tillväxtfaktor X, Lernia och Krami i samband med rekrytering. Det fanns ett par arbetsgivare som inte såg någon skillnad mellan rekrytering via Jobb i Hyllie och andra kanaler men de flesta arbetsgivarna svarade att Jobb i Hyllie var annorlunda från de andra rekryteringskanalerna de brukar använda. Några arbetsgivare uttalade att det är lättare och smidigare att arbeta med Jobb i Hyllie eftersom arbetsgivarna själva inte behöver spendera tid och välja kandidater bland alla de som söker. Att Jobb i Hyllie har möjlighet att lägga ner mer tid på att lära känna individerna inför rekryteringen ansågs som något positivt. En arbetsgivare uttryckte Jobb i Hyllie gör urvalsprocessen för en och jag behöver inte sitta och läsa hundra ansökningar för en tjänst. Jag behöver inte sitta i tio intervjuer för tjänsten utan jag sitter med en person [från Jobb i Hyllie] och Jobb i Hyllie levererar de man söker. En annan arbetsgivare sa Jobb i Hyllie kan man bara kontakta och de levererar någon till mig. Uttryck som Jobb i Hyllie är väldigt lätta att ha att göra med framkom också. Även om servicen uppfattas som bra och kan vara positiv för arbetsgivaren, är det en utmaning för Rekryteringsteamet att hitta en balans så att arbetsgivarna inte tar Rekryteringsteamets tjänster för givet eller som ett lättare rekryteringsalternativ. Urval av deltagare Rekryteringsteamet arbetar utifrån arbetsgivarens önskemål och krav och hittar sedan deltagare som passar arbetsgivaren. Detta är ett nytt sätt att arbeta med rekrytering och matchning inom kommunen enligt Rekryteringsteamet. En arbetsgivare uttryckte om rekryteringsprocessen Jag tyckte det var lyxigt och professionellt upplagt. Alla arbetsgivare som intervjuades var eniga om att rekryteringsprocessen var bra, professionell och positiv. Även de två arbetsgivarna som inte kunde hitta rätt kandidater till deras arbetsplats uttryckte att de var nöjda med urvals- och rekryteringsprocessen, från första kontakten med Rekryteringsteamet till presentationen av deltagare. Alla arbetsgivare som intervjuades verkade nöjda med urval och rekryteringsprocessen. De som har rekryterat deltagare mer än en gång uttryckte att man har förbättrat och utvecklat processen tillsammans och rekryteringsprocessen blev bättre varje gång. Vissa av arbetsgivarna uttryckte att de inte uppnådde målet att hitta personal som passar, medan andra arbetsgivarna har varit nöjda med resultatet. Arbetsgivarna som intervjuades hade förväntningar om att hitta personer som är intresserade av att arbeta och kan uppfylla kraven för att bli anställd. Anledningen till att vissa arbetsgivare uttryckte att de inte uppnådde målet berodde inte bara på urvalet utan det handlade också om intresse och motivation bland deltagarna. En arbetsgivare uttryckte: I början lät deltagarna väldigt bra men i slutändan blev det inte så bra för att de inbillade sig själva att man kan allt och när man kommer [till praktiken]så är det inte alls som man har tänkt sig. De [deltagarna] har för stora förväntningar och då blir det fel i slutändan. Det är lite synd. Själva rekryteringsprocessen var jättebra. Det var människorna som kom som inte riktigt hade viljan till att få ett jobb. 5

Det fanns också andra arbetsgivare som uttryckte att det var brist på motivation bland deltagarna som var orsaken till att arbetsgivarna bestämde sig för att inte anställa deltagare efter genomförd praktik. Det var dock många arbetsgivare som var nöjda med både urval och deltagarna de fick, vilket ledde till anställning eller timanställning. En arbetsgivare sa: Jag hade kanske önskat att vi kunde vara med lite mer i urvalen. Men det handlar mycket om hur mycket tid vi lägger. det blir stora kostnader för oss när vi investerar ganska mycket i det. Därför har vi låtit Jobb i Hyllie göra det men jag ska inte säga att det har blivit dåligt. Det säger ju någonting att det har funkat bra eftersom merparten är intressanta för oss [att erbjuda anställning]. Några arbetsgivare uttalade att de önskade ett bredare urval av deltagare som deltar i projektet. En arbetsgivare uttryckte att det kanske är lite för mycket fokus på personer som har varit långtidsarbetslösa och är långt ifrån arbetsmarknaden. En annan arbetsgivare sa att det inte kom tillräckligt många deltagare vid första informationsmötena och snabbintervjutillfällena med Rekryteringsteamet: Man kan inte göra urval och intervjuprocessen mycket bättre. Det [man skulle kunna göra] är att man skulle kunna få mer människor så att man kan få större urval. Detta kan underlättas när Rekryteringsteamet implementeras som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö, och då Rekryteringsteamet kan dra in deltagare med bredare och varierande bakgrund genom ett samarbete med andra verksamheter inom JobbMalmö samt Arbetsförmedlingen. Genom ett bredare samarbete med andra verksamheter kan Rekryteringsteamet informera om aktuella erbjudanden till ett bredare urval vilket kan leda till att fler antal personer deltar i informationsmöten och snabbintervjuer. Support under rekrytering En arbetsgivare uttryckte att support från Jobb i Hyllie var nödvändigt i rekryteringsprocessen: Det var ren okunskap från min sida över hur många som pratade extremt dålig svenska skillnaden från det vad vi är vana vid [vid rekrytering] var extremt stort och det var jag väldigt oförberedd inför. Det var skönt att har personal från AIC och Jobb i Hyllie med för att de var vana vid att träffa den målgruppen. De kunde ställa enkla raka frågor utan att genera folk. Det var väldigt nyttigt och vi var tacksamma för att vi hade med personal från Jobb i Hyllie. Denna arbetsgivares ord tyder på ett glapp mellan arbetsmarknadens krav och Jobb i Hyllies deltagare idag, och hur viktigt det är med support och uppföljning för att kunna bearbeta och möta glappet som finns. Samarbete med Jobb i Hyllie Några arbetsgivare uttalade ett trevlig bemötande och bra kontakt med projektmedarbetarna som anledningen till varför de bestämde sig för att gå vidare med samarbetet med Jobb i Hyllie. En arbetsgivare sa Jag har haft bra kontakt med personerna i projektet. De vet att jag är seriös och jag känner att de är seriösa och känner till mina behov och vilka typer av människor jag söker. Bland de fjorton arbetsgivare som intervjuades, beslutade två arbetsgivare att inte arbeta med Jobb i Hyllie. En av arbetsgivarna som inte gick vidare med samarbetet uttalade att de fick en praktikant genom en annan arbetsförmedlare och därför behövde de inte ett samarbete med Jobb i Hyllie. Den andra arbetsgivaren sa att det berodde på att de inte kände till Jobb i Hyllie så väl. Arbetsgivaren sa: Det är så att om jag går och pratar med Arbetsförmedlingen så vet jag hur den organisationen är. Det är bara våra fördomar. Arbetsförmedlingen har stått där länge och vi vet vad de kan göra och vad det är för möjligheter. Det är det som avgör. Vi försöker också rekrytera folk genom vårt eget nätverk. Om det är någon som känner någon är det det som avgör. 6

Även om de två arbetsgivarna beslutade att inte samarbeta med Jobb i Hyllie, uttalade de båda att de inte hade något emot projektet och organisationen själv, och kan tänka sig anlita projektet i framtiden. I och med implementeringen av Rekryteringsteamet som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö kan Rekryteringsteamet öka samarbetet med andra organisationer och verksamheter inom och utanför Malmö kommun, vilket kan leda till ökat förtroende i kontakten med nya arbetsgivare. De två arbetsgivarna som initierade samarbete med Jobb i Hyllie och önskade direktrekrytering lyckades inte hitta rätt kandidater. Båda arbetsgivarna uttryckte att det var på grund av de krav de ställde på vilka personer de letade efter. De sökte någon med yrkeserfarenhet som kan sättas i arbete direkt. En arbetsgivare sa Jobb i Hyllie var bra och de ville gärna [hjälpa]. Det var bara att de inte hade folk som jag behövde. Jag behöver någon som har körkort och yrkeserfarenhet. Den andra arbetsgivaren hade förväntningar att Jobb i Hyllie skulle fixa någon fort. Arbetsgivaren sa Med Arbetsförmedlingen måste man lägga ut en annons och det tar tid innan man har personen men här behövde jag en person med en gång. Därför tyckte jag att det kanske var smidigare med Jobb i Hyllie. Denna arbetsgivare fick en deltagare med rätt yrkeserfarenhet men när arbetsgivaren träffade kandidaten visade det sig att personen inte hade möjlighet att arbeta de tider som krävdes. Arbetsgivaren konstaterade att Rekryteringsteamet inte kan kontrollera om vad deltagaren säger till Rekryteringsteamet är sant, i detta fall hade hon/han meddelat Rekryteringsteamet att hon/han kunde arbeta under viss arbetstid, vilket senare inte stämde. Det är inte Rekryteringsteamets fel utan deltagarens problem, uttryckte arbetsgivaren. Som Rekryteringsteamet själv uppmärksammat, så är ovanstående exempel på att rena CVrekryteringar eller snabbrekrytering som fokuserar på arbetsgivarens krav fungerar mindre bra med den målgrupp Jobb i Hyllie har idag 11. Det är också intressant att notera de två olika typer av förväntningar arbetsgivarna kan ha mot Rekryteringsteamet. Majoriteten av arbetsgivarna som intervjuades erbjöd praktik och utbildning mot anställning, och de flesta såg Jobb i Hyllie som ett alternativ till vanlig rekrytering, och en möjlighet att utbilda och rekrytera framtida medarbetare ur ett socialt ansvarstagande perspektiv. Detta gäller speciellt de arbetsgivarna som arbetar med Arbetsmarknadsintroduktion. Till exempel uttalade fyra av arbetsgivarna att de samtidigt rekryterade personal med yrkeserfarenhet och högre kompetens medan de samarbetade med Jobb i Hyllie, och uttryckte därför att de inte hade ett behov av att rekrytera kvalificerade personer med yrkeserfarenheter genom Jobb i Hyllie. Å andra sidan betraktade vissa arbetsgivare projektet som en bemanningsfunktion som kan hjälpa arbetsgivaren att hitta personer med yrkeserfarenhet. Med implementering av Rekryteringsteamet som en del i ordinarie verksamhet inom JobbMalmö, kommer Rekryteringsteamet att ha ökad möjlighet att arbeta med de två olika sätten att marknadsföra sig mot arbetsgivare. Kommunikation och kontakt med Rekryteringsteamet Alla arbetsgivare som ingår i denna studie var väldigt positiva till den kommunikation, support och kontakt de fick med Jobb i Hyllie under rekryteringsprocessen och praktiktiden. Arbetsgivaren som planerar ett samarbete med Jobb i Hyllie uttryckte att relationen har varit god än så länge: Många deltagare hamnar på ett företag som inte behandlar praktikanter på allvar. Det känns skönt att Jobb i Hyllie vet om att jag är seriös och vill de [deltagare] verkligen jobba så håller jag på det. Informationen och kommunikationen [med Jobb i Hyllie]är väldigt bra. En arbetsgivare som har ett pågående samarbete sa Det positiva har varit kontakten med medarbetarna på Jobb i Hyllie. Jag har haft fantastiskt bra kontakt med personalen där och har fått jättebra information, uppföljning och samarbetet har varit väldigt roligt. 11 Se dokument Implementering av Rekryteringsteamet i JobbMalmö. 7

Många arbetsgivare uttalade att när det uppstod problem under praktikperioden, erbjöd Jobb i Hyllie bra support och uppföljning och hjälpte arbetsgivaren. En arbetsgivare sa till exempel, Jag fick support och uppföljning när det uppstod problem. De var jätteduktiga på att ta tag i det. Om det var någon som inte kom, någon som inte höll sin tid. Det var medarbetaren [på Jobb i Hyllie] jättenoga med. Att en projektmedarbetare från Jobb i Hyllie är närvarande på arbetsplatsen eller kommer på besök under praktiktiden, och/eller man har ständig kontakt via telefon uppskattades mycket från arbetsgivarna. En arbetsgivare menade att det är positivt också för deltagarna att projektmedarbetarna är synliga medan de är på praktik, för att deltagaren då kan få feedback inte bara från arbetsgivarna utan också från Jobb i Hyllie. En arbetsgivare uttryckte att informationsspridning om projektet och samarbetet med Jobb i Hyllie ut i sin egen verksamhet kunde ha varit bättre. Arbetsgivaren menade att bättre information ut i sin egen verksamhet och i företagets ledningsgrupp kunde bidra till ännu bättre mottagning av praktikanterna. Denna arbetsgivare erbjöd utbildning utanför sin egen verksamhet inför praktikperioden och upplevde att utbildaren inte alltid tagit till sig de önskemål och krav de ställt och framfört inför utbildningen. Även om de här aspekterna kanske inte är direkt kopplat till Rekryteringsteamets ansvar, kan de hjälpa arbetsgivaren med detta. Informationen inom verksamheten och till arbetsgivarens ledningsgrupp kan förbättras till exempel genom att anordna informationstillfälle hos arbetsgivaren. Där kan Rekryteringsteamet som har bättre förståelse för projektet och målgruppen informera om sitt arbete och sin målgrupp så att inte bara kontaktpersonen utan alla som är i verksamheten får en förståelse för vad projektet innebär och vilken målgrupp verksamheten kommer att ta emot. Bättre informationsflöde internt hos arbetsgivaren kan bidra till inte bara smidigare start för deltagarna och arbetsgivaren, utan också framtida samarbete. När det gäller att samarbeta med utbildare som är en tredje part, kan Jobb i Hyllie också hjälpa till med feedback mellan utbildare, arbetsgivare och deltagaren. Vid en implementering av Rekryteringsteamet inom JobbMalmö finns kanske möjligheten att utveckla speciella utbildningsinsatser och yrkesträning inom JobbMalmö tillsammans med arbetsgivarna. Framtida samarbete med Rekryteringsteamet Eftersom arbetsgivarna var väldigt nöjda med kommunikationen och kontakten med Jobb i Hyllie, svarade nästan alla arbetsgivare att de kunde tänka sig att rekrytera genom Jobb i Hyllie igen nästa gång de behöver. En arbetsgivare uttryckte Jag skulle hellre använda Jobb i Hyllie än något annat. Det gör jag. Andra har kontaktat mig också men jag känner att Jobb i Hyllie är seriöst. Ett par arbetsgivare uttryckte att Jobb i Hyllie är ett bra sätt att rekrytera ny arbetskraft och personer som de själva inte kan nå genom en vanlig rekrytering. De var medvetna om socialt ansvarstagande. En av dem sa Vi tycker att det är ett bra sätt för oss och för de som vanligtvis inte skulle söka till oss. Framförallt tycker vi att vi hjälper till att vara en god granne i Malmö stad med de problem och möjligheter som finns. Några andra uttryckte också att positiva erfarenheter och lärdomar från tidigare samarbete kan förbättra nästa samarbete. Även en arbetsgivare som inte hittade rätt kandidater sa Om jag behöver folk varför inte. Det gick lätt och snabbt. Att deltagaren själv inte ville arbeta, det är en annan sak. Jag vill inte gå in på det. [Rekryterings]Processen var positiv. Ytterligare en annan arbetsgivare uttryckte att de kommer att fortsätta samarbetet med Jobb i Hyllie för att det fungerar bra och de slipper att gå och leta efter folk och de [Jobb i Hyllie]gör det istället. Det är positivt att arbetsgivarna vill komma tillbaka och anlita Jobb i Hyllie, men återigen som det nämndes innan är det viktigt att arbetsgivarna förstår hur Jobb i Hyllie arbetar med deltagaren så att det inte bara bli ett snabbt och smidigt alternativ till vanlig rekrytering. Det är igen viktigt att fundera på hur Rekryteringsteamet vill marknadsföra sig till arbetsgivarna, speciellt efter implementering av Rekryteringsteamet som ordinarie verksamhet inom JobbMalmö då man får större möjligheter och ett bredare urval av deltagare. 8

En arbetsgivare uttalade att de kan tänka sig att använda Jobb i Hyllie igen beroende på vad det är för personer de ska rekrytera. Arbetsgivaren menade att de kan absolut tänka sig att anordna ett nytt projekt det vill säga att anordna ett program med praktik och utbildning med eventuell anställning. Men de skulle vara lite mer tveksamma till att rekrytera personer genom Jobb i Hyllie om de letar efter någon med konkreta krav och yrkeserfarenheter. Återigen är det viktigt för Rekryteringsteamet att skilja på två olika sätt att arbeta mot arbetsgivarna. Vissa arbetsgivare ser Jobb i Hyllie som en alternativ bemanningsfunktion, där man har möjlighet att rekrytera personer med viss kompetens och yrkeserfarenhet. Andra arbetsgivare ser Jobb i Hyllie mer utifrån ett socialt ansvarstagande perspektiv, att det är en funktion där man kan nå personer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Då ser man Rekryteringsteamet som en möjlighet att utveckla framtidens arbetskraft i stället för att se det som en möjlighet att rekrytera någon som kan sättas in i ett arbete direkt. Att arbeta med deltagare på Jobb i Hyllie Några arbetsgivare nämnde att den stora skillnaden mellan personer som rekryteras genom Jobb i Hyllie och andra rekryteringskanaler är deltagarnas bakgrund. En arbetsgivare uttryckte att Jobb i Hyllie är inriktat till personer som inte har varit aktuella för tillsvidare anställning. Ett par arbetsgivare som hade svårt att rekrytera personer som speglar dagens Malmö, eller att rekrytera personer med invandrabakgrund, ansåg Jobb i Hyllies satsning som något positivt och något som de behöver. Denna aspekt var en av de mest nämnda anledningarna till varför arbetsgivarna bestämde sig för att samarbeta med Jobb i Hyllie. Några arbetsgivare nämnde specifikt ett behov av att rekrytera personer som är födda i andra länder eller har invandrarbakgrund. Socialt ansvar att hjälpa och erbjuda människor som står långt ifrån arbetsmarknaden uttalades också som en av anledningarna från ett par arbetsgivare. En arbetsgivare uttryckte Vi har arbetat med ett liknande projekt tidigare med god framgång och därför gjorde vi detta [samarbetade med Jobb i Hyllie]. Vi vet att det finns många som har goda tillgångar, som är duktiga men inte alltid får en chans på arbetsmarknaden för att de saknar lite erfarenhet. Arbetsgivarna uttryckte att det är positivt att arbeta med personer som de inte brukar rekrytera. Många arbetsgivare förstod att det tar lång tid för de som har varit arbetslösa i en längre period att komma tillbaka till yrkeslivet och såg det som en process att arbeta med målgruppen. Som det nämndes innan, vissa arbetsgivare uttryckte att de insåg att de inte var riktigt förberedda på att ta emot deltagarna. En arbetsgivare uttryckte, Positivt är, om man träffar rätt, att man får lojala medarbetare. Svårare är det när man inte hittar rätt. Det är tidskrävande att ta hand om människor som varit långt ifrån marknaden. Några arbetsgivare nämnde att planering tillsammans med Jobb i Hyllie inför att ta emot deltagare är viktigt för att det ska lyckas. En arbetsgivare sa: De flesta är långtidsarbetslösa som behöver ha hjälp med att komma igång och det har funkat bra. De flesta har motivation från början men vissa har inte det och då ska man helst inte ge sig in i sådana här [projekt]. Det som jag har märkt fungerar bäst är när vi har haft en tid på oss att planera en bra start på kurserna. Flera företag nämnde brister inom svenska språket hos deltagarna som en svårighet. Det största problemet är svenskan, kommunikationsproblem. Där har vi krävt att man måste kunna förstå och tala svenska. Man behöver inte kunna skriva på svenska, det är inte viktigt. En arbetsgivare uttryckte att praktiktiden ger bra träning och chans att höja deltagarnas kompetens i svenska språket och de ser inte språket som ett problem så länge man vet om att det kan finnas brister i svenska språket hos deltagarna. Denna arbetsgivare tyckte istället att det störta bekymret ligger i att ställa raka frågor som förstår du vad jag säger utan att det blir förödmjukande för deltagarna. I denna aspekt ansåg arbetsgivaren att Jobb i Hyllies erfarenhet att arbeta med målgruppen är en stor hjälp. 9