VGU slänter och räcken

Relevanta dokument
Vägar och gators utformning

Förändringar i VGU 2015

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet

Till

Vägar och gators utformning

TrVFS Trafikverkets författningssamling - föreskrifter som gäller generellt. Styrdokument/Övergripande krav

Räcken en underskattad livräddare

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

7 Vägkantsutmärkningar

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Vägars och gators utformning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar

Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

12 Lutningar Längslutning

Vägverket Region Mälardalen. Regionala riktlinjer för räcken

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053

P R O D U K T Ö V E R S I K T

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

5.8 DETALJUTFORMNING SIDOOMRÅDE

TRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1

PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Vägutformning 94 Del 1

PM gällande utformning av cirkulationsplats

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion landsbygd vägrum

Referat 1 (5) Datum

Teknisk PM avvattning och ledningar Väg E6, delen Pålen - Tanumshede

FMk:s rörprofilräcken säkerhet Funktion Design

8 Sidoområde. 8.1 Säkerhetszon

Stråk 2 regional plan. Workshop

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Utformning av belysningsanläggning

PM Väg Inledning. 2. Översiktsplanen. Uppdrag Klockelund Beställare Stockholm Stad

Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng

Bilaga 1. Förutsättningar för elektrifiering av det svenska huvudvägnätet

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Vägars och gators utformning

Innehåll. Riskreducerande åtgärder Väg 155 Öckeröleden, Lilla Varholmen - Gossbydal. 1 Inledning. 1.1 Uppdragsbeskrivning.

Räcken en underskattad livräddare

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

HUSBY Vsf Söderköpings kommun Allm.vägen 839-2/035. Åtgärdsplan ÖVERSIKTSKARTA. Utdrag ur topografiskt kartblad Skala 1:50 000

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30)

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

Kalkyl PM. E20 förbi Hova

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

P R O D U K T Ö V E R S I K T

Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare. Handbok. For the love of lives

Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder


Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING Projektnummer:

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Projektförslag. Skolskjutshållplatsinventering

Vägutformning 94 Del 16

3 Längsgående markeringar

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

PM Avvattning och övriga ledningar

Ärendenr: TRV 2012/23446

Kalkyl PM E45 BanaVäg i Väst, delen Agnesberg-Älvängen

Utdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94. Del 1 Läsanvisning. Version S

Säker, säkrare, SafeEnd

Vägars och gators utformning

Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Transkript:

Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till broar samt effekter och kostnader för sidoområdesåtgärder beslut inom fyra olika åtgärdspunkter, se bifogat beslut bilaga 1. Nedan ges en något mer detaljerad förklaring. 1) Kapacitetsklassen för broräcke ska i normalfallet vara H2. Vägräcke för vägar med 90 km/tim och högre ska i normalfallet ha kapacitetsklass N2. Ingen förändring sker i jämförelse med normalfallen idag. 2) Utsträckning av räcke vid risk och skyddsobjekt samt räcke vid bro. Nedanstående ersätter liknande text i del Väg- och gatuutrustning avsnitt 2.6.3. Detta gäller vägar som ingår i det nationella stamvägnätet samt övriga vägar efter särskild utredning. 2a) Vid risk- och skyddsobjekt ska räcket (val av kapacitetsklass se VGU) utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 1. Justeringar av längderna kan behöva göras för att kompensera för höger- eller vänsterkurva. Skyddsobjekt ställverk > 30 m > 60 m = Högkapacitetsräcke = Normalfallet kapacitetsklass N2 Figur 1. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid ett skyddsobjekt/riskobjekt. 1

2b) Vid bro ska ett räcke med samma kapacitetsklass som broräcket utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 2 och 4. Observera att vid dubbelbroar på motor-/fyrfältsväg bör räcket på båda sidor av vägbanan ha samma utsträckning, på raksträcka ca 60 m före bron, se figur 3. > 60 m > 30 m Figur 2. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid bro på en 2- fältsväg. > 60 m Figur 3. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid dubbelbro på motorväg/4-fälts väg. 2

> 60 m > 30 m Figur 4. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid enkelbro på mötesfria vägar med mittremsa smalare än 4 m. 3) Sidoområdestyp A, dvs 1:6-slänt, utgår som trafiksäkerhetslösning och ska användas endast, då andra skäl som t ex estetik motiverar merkostnaderna. Sidområdestyp bör väljas med hänsyn till referenshastighet VR och årsdygnstrafiken öppningsåret ÅDT-0 enligt Tabell 1. Tabell 1. Val av sidoområdestyp ÅDT-0 VR70 VR90 VR110 <2000 C C B,C 2000-4000 C B,C B 4000-8000 B,C B A*, B >8000 B A*, B A*, B *) Normalt väljs vid dessa flöden och VR sidoområdestyp B. Sidoområdestyp A kan användas vid låga bankar av främst estetiska skäl. Ovanstående tabell ersätter tabell 8-4 i Del Sektion landsbygd-vägrum avsnitt 8.3 Val av sidoområdestyp. 4) Bankdike föranleder lätt en vältning av fordon med tillhörande skaderisker. Bankdiken eller andra diken, som inte uppfyller kraven på mjuk utformning (exempel på mjuk utformning se figur 5), får ej förekomma i säkerhetszonen. Är detta icke möjligt skall bankdiket utföras stenfyllt, se ATB VÄG, eller flyttas utanför säkerhetszonen. Alternativt kan avvattningen ske med hjälp av åkerdrän, där så är lämpligt. 1:4 0,5 m 0,5 m 1:6 Figur 5. Exempel på bankdike med mjuk utformning. 3

Ovanstående ersätter text i moment 8.5.1 Bankdike i del Sektion landsbygd-vägrum. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till slutrapporten Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet VV Publikation 2007:8 (Utgivningsdatum 2007-01-26). Beslutet ska tillämpas med följande övergångsregler: - Objekt som vid beslutsdatum,2006-12-22, fanns med i den ekonomiska långsiktiga planeringen eller senare i processen berörs inte av beslutet vad gäller punkt 2 och 4. - Samtliga objekt fram till och med de som har faställd arbetsplan ska prövas med hänsyn till punkt 3. 4

Bilaga 1