Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Relevanta dokument
Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola; en intervjustudie

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Vad vet vi om inkludering?

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Specialpedagogiska seminarier

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj Gunilla Almgren Bäck Lars Björn

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Från förmedling till förståelse

Föreläsning nr 1 kl

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

A n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p

Här växer människor och kunskap

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet

Attentions Skolplattform

Vårt uppdrag SFS 2011:130

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Den goda organisationen

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Nya styrdokument för fritidshemmet

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Varför Interkulturell?

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Eiraskolans elevhälsoplan

Vad innebär en förskola för alla barn?

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Framgångsfaktorer för inkludering

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Stödinsatser i skolan

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Arbetsplan förskoleklass utifrån framtagna förbättringsområden

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Skolplan Med blick för lärande

Skytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Frågor inför Regeringens funktionshindersdelegation

PM angående lärar- och rektorsutbildningen

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Specialpedagogikdagarna

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Utbildningspolitisk strategi

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Åtgärdsprogram i skolan

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Transkript:

Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt stöd Skolan ska i sin utformning utgå från elevers olika förutsättningar Tidigare: Elever ska anpassas till en skolsituation som i egentlig mening inte är anpassad för dem. Från elevperspektiv lärmiljö perspektiv

Inkludering-Integrering INKLUDERING Helheten ska anpassa sig till delarna INTEGRERING Delarna ska anpassa sig till helheten

Elever i behov av särskilt stöd undervisas i klassen så långt det är möjligt

Vad är inkludering? Inkluderande undervisning innebär att skapa möjligheter för lärande och utveckling för hela gruppen och göra förändringar som främst ger de med störst behov möjlighet att utvecklas. Elever som går i en traditionell skolklass, utan att ha förutsättningarna för det, blir ofta socialt segregerade och upplever skolsituationen som övermäktig. Inkludering används tyvärr ofta för att rättfärdiga en strategi där alla barn tvingas följa samma undervisningsmall. M. Falkmer, doktor i Handikappvetenskap avhandlingen From Eye to us.

Erfarenheter och forskning tyder på att en fysisk integrering inte automatiskt leder till att man blir en del av gruppen. Personer som är fysiskt integrerade kan fortfarande vara socialt segregerade. Utgångspunkten är därför att begreppet inkludering tolkas som en strävan efter en verksamhet där målet är att alla ska omfattas redan från början. Ingen ska föras in i något som redan finns. (Marita Falkmer, Särtryck ur Skolverkets rapport 334 2009, Skolan och Aspergers syndrom erfarenheter från skolpersonal och forskare)

-Inkludering är mer än specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd -Inkludering gäller ALLA -Lärandemiljön ska ge förutsättningar till inkludering / delaktighet / tillgänglig utbildning. En lärandemiljö där alla inte behöver göra samma sak, på samma sätt, på samma gång. Om man tänker att klassen ska göra på ett visst sätt så blir det ju problem att somliga elever inte kan göra så. Olikheter är normen! Tänk in olikheter från början (Gunilla Almgren Bäck)

Pedagogik Specialpedagogik Pedagogik Specialpedagogik

Inkludering handlar inte om placering. Det är en missuppfattning av begreppet. Inkludering handlar om att känna gemenskap och vara en del av gruppen. Man måste skilja på inkludering och integrering. Inkludering är att helheten anpassas till delarna, och integrering innebär det rakt motsatta. Men det innebär inte att alla elever ska vara i klassrummet hela tiden. En del kan behöva en lugnare miljö ibland. Inkludering får inte bli en princip som leder till att enskilda offras för idealen. betonar Claes Nilholm, professor i specialpedagogik vid Malmö Högskolan

Faktorer av betydelse när det gäller att öka inkluderingen (jmf. t.ex. Lipsky och Gartner, 1998, Ainscow, 1999, Dyson och Millward, 2000) skolan flexibelt stöd till läraren (kollegor, skolledning och/eller specialpedagoger, stödteam) samarbete med andra skolor ledarskapet (samarbete, fokusering på huvudfrågorna) flexibel användning av arrangemang utanför klassrummet (som, i viss mån, också används för alla elever i en klass) aktiva föräldrar (inte endast i rollen av kunder utan också som deltagare; speciellt vad gäller arbete med den individuella undervisningsplanen)

lärare: attityder till olikheter förmåga att anpassa undervisningen till olikheter (metoder, material, tid, kunskap, färdigheter (bl.a. förvärvade genom fortbildning) och erfarenhet framhålls som viktiga faktorer för att läraren ska kunna genomföra en sådan anpassning av undervisningen) anpassning av kursplanerna tillgång till specialistkunskap, kollegor eller stödteam) lärarens förmåga att stärka elevernas sociala relationer.

Ytterligare faktorer av betydelse när det gäller att öka inkluderingen. yttre förutsättningar viktigt med ett tydligt ställningstagande nationellt stöd från regeringen i genomförande av inkluderande utbildning och genom att målen för utbildningsväsendet tydliggörs flexibel medelsfördelning som underlättar inkluderande undervisning (delegering av budget till regional nivå (såsom distrikt eller kommuner)) motivation och kunskap bland politiker och skolledning på olika nivåer.

Hemuppgift Reflektera på bloggen: Vad är inkludering för dig? Använd stavningsprogrammen på olika elever och fundera på vem eleven är som behöver dessa.