Humanistiska kontoret Vers 2: 2007-09-26 Utvecklingsledare Lars Thorin Skolutredning 2007
Innehållsförteckning Inledning, uppdrag, dialog med brukare och mål 3 Bakgrund. 4 Resultat i grundskolan på två års sikt. 4 Ekonomiska kalkyler två års sikt 6 Resultat i grundskolan på fyra års sikt 7 Ekonomiska kalkyler på fyra års sikt.. 9 Resultat i grundskolan på sex och tio års sikt. 9 Gymnasieskolan.. 10 Förskolan. 11 Särskolan. 11 Resultat om vi fortsätter som idag.. 12 Frågor till tekniska förvaltningen 12 Bilagor. 13 2
Inledning En ny skolutredning är initierad av Socialdemokraterna i kommunen och därför har tjänstemännen på Humanistiska kontoret fått i uppdrag av Humanistiska nämnden att genomföra en sådan. Målet är att nämnden innan årsskiftet skall ta ställning till ett antal förslag till långsiktiga lösningar för skolverksamheten i kommunen. Uppdrag Bakgrunden till översynen är dels den elevminskning som har skett och fortsätter att ske, dels det underhållsbehov och anpassningskostnader ( funktionshindrades rätt att kunna ta sig in och ut samt ändrade miljökrav i kök ) som finns i våra skolfastigheter. Därutöver finns också behov av att frigöra resurser för att ta hand om utsatta barn och ungdomar. 1. Uppdraget gäller hela skolsystemet inklusive förskola och gymnasium. 2. En dialog med brukare och arbetstagarorganisationer skall ske under processens gång 3. Ett antal analyser och förslag skall föreläggas på 2, 4 och 6 års sikt. Analysen skall inkludera en beskrivning över möjligheter och problem. a/ kostnader/kvalité med allt lika som idag b/ kostnad/kvalité med 3 minst tre olika möjliga lösningar om 2,4 och 6 år? Dialog med brukare Dialogen med brukarna kommer att ske via att utredningsmaterialet kontinuerligt föredras för Humanistiska nämnden och skolråden ute på skolorna. Det planeras också att läggas ut en flik på Ånge kommuns hemsida med olika typer av presentationer och utredningsmaterial. I samband med detta så planeras även antingen ett diskussionsforum där brukarna kan skriva sina synpunkter och få dem besvarade eftersom. En anledning till att vi vill kommunicera på detta sätt är för att vi inte kan vara tillgängliga på telefon hela tiden. På detta sätt kan vi svara på inlägg när vi har tid. Mål Att få fram en långsiktigt hållbar plan för skolorganisationen både ekonomiskt och kvalitetsmässigt Att vi kan bibehålla kvalitén på kommunens skolor med minskade skatteintäkter 3
Bakgrund Antalet grundskoleelever i kommunens skolor kommer att minska från 1214 elever läsåret 2006/2007 till 1018 elever läsåret 2012/2013. Det innebär en minskning av elevantalet med 196 stycken. Antalet skolor är i dagsläget 9 stycken. Fastigheterna är enligt ÅFA:s bedömning i olika gott skick så därför kommer ÅFA:s objektsplan också att ligga till grund för utredningen. Ett annat bakgrundsmaterial som vi kommer att använda oss av är antalet barn på förskolorna för att ha en beredskap på vad som händer i kommunen även i framtiden. Ett annat material som kommer att ligga till grund för många beräkningar är materialet Grundskolans elevutveckling som ligger ute på kommunens hemsida under länken barn och utbildning. Ett annat statistikmaterial har inhämtats från Kommunstyrelsen. I denna finns befolkningsstatistik fram till åren 2016. Efter ett samtal med Ove Skägg så har vi fått reda på att alla hyresavtal kommer att göras om efter 2010 och gälla tillsvidare. Då behöver vi inte ha avtal som sträcker sig 20 år fram i tiden och låser oss kvar i vissa byggnader i olika orter. Ett annat viktigt utgångsläge är att det inte handlar om att göra en besparing/nedskärning utan att använda våra skattepengar på ett klokt sätt så att kommunen får en så bra skolorganisation som möjligt. Utgångsläget i utredningsarbetet är också att vi skall satsa på verksamhet istället för lokaler vilket innebär att vi inte skall ha fler lokaler än vi behöver och fylla dessa med bra verksamhet. Samverkan är ett annat honnörsord i utredningsarbetet. Där det går att samverka mellan t ex förskola 1-5 och skolor skall vi göra det och där det går att samverka med kommunens övriga verksamhet skall vi göra det. Resultat i grundskolan på två års sikt Förslag 1 Överturingens skola läggs ned inför läsåret 2008/2009. Eleverna från årskurs 1-5 får gå på Östavalls skola eller Rätans skola Alla årskurs 6 elever från Överturingen, Östavall, Alby och Erikslund flyttas in på Minervaskolan. Alla årskurs 6 elever från Torpshammar och Ljungaverk flyttas till Fränstaskolan Skolexpeditionen på Minervaskolan flyttas ut till extern fastighet och bildar en ny expedition för hela Västra rektorsområdet. Bör ske snarast för att bereda plats på Minervaskolan Textilslöjdssalen för skolår 1-5 flyttas från Minervaskolan till Björkbackaskolan för att bereda plats för de nya sexorna 4
Möjligheter med följande förslag Eftersom alla sexor går på samma skolor kan språkundervisningen förläggas på flera dagar vilket ger en ökad kvalité i jämförelse med dagens 60 minuter i veckan. Troligen kommer fler att läsa språk och då sker förhoppningsvis färre avhopp från språkundervisningen under grundskolans år 6-9. Att kunna göra en avstämning efter nationella proven i femman och kunna tillsätta resurser på den nya skolan efter resultaten. I dagsläget skall de gå kvar ett år till innan eleverna grupperas om och nya resurser kan tilldelas. Möjlighet att genomföra kursplanen på ett bättre sätt eftersom kursplanens avstämningsperioder är efter år 5 och år 9. Förslaget innebär därför att det blir lättare att följa lagar och förordningar. Minskning av hyreskostnad för Överturingens skola. Problem med följande förslag Elevminskning på småskolorna vilket kan ses som ett första steg att lägga ned skolan och att byns överlevnad är hotad. Tryggheten med små elevgrupper och lugn miljö försvinner ett år tidigare Långa resor för eleverna från Överturingen i skolår 1-6 Interkommunal ersättning ökar ( Bergs kommun ) Extra kostnader för skolskjuts tillkommer till Rätans skola för de elever som väljer att gå där Trångt på Minervaskolan läsåret 2008/2009 Förslag 2 Överturingens skola läggs ned till viss del. Eleverna i skolår 3-5 åker till Rätan eller Östavall. En barnskola bildas i Överturingen för barn och elever från 0-9 år. Denna placeras i dagens befintliga förskolelokaler. Vi låter de sexor som vill börja på högstadieskolorna från läsåret 2008/2009. Övriga sexor som inte väljer att gå i 6:an i Ånge eller Fränsta får läsa mer B-språk på elevens val under årskurs 7 för att ta igen den tid som de ligger efter. Möjligheter med följande förslag De yngre eleverna behöver inte åka långa skolskjutsar och får därför inte så långa dagar. Det blir mer verksamhet kvar i Överturingen vilket ger större samordningsvinster för personalen 5
Problem med följande förslag En ombyggnadskostnad tillkommer när förskoleklassen skall integreras med förskolan i Överturingen En utökad kostnad för kommunen eftersom en extra skolskjuts behövs till Rätan samtidigt som skollokalen i Överturingen blir kvar Svårt att få alla elever på samma nivå när man börjar åk 7. Man har troligtvis läst olika saker också så att en likvärdig utbildning blir svår att genomdriva i åk 7 Förslag 3 Alla sexor blir kvar på sina byskolor men kan erbjudas språkundervisning två gånger i veckan genom att man åker in till Fränsta och Minerva 2 ggr i veckan istället för en. Möjligheter med följande förslag Att 6:orna kan gå kvar på sina skolor ett år till och behålla tryggheten de har på de mindre skolorna Problem med följande förslag Förslaget innebär en utökad kostnad för kommunen eftersom vi måste utöka skolskjutsarna. Detta innebär att vi måsta spara på någonting annat för att få pengarna i vår budget att räcka till. Ekonomiska kalkyler på två års sikt Hyreskostnaden minskar med 432.000:- när vi avvecklar Överturingens skolhus. ( Gäller för förslag 1 )Vissa kostnader blir dock kvar för kommunen om inte det finns någon köpare på fastigheten. Avvaktar siffror från Ove Skägg på kostnader för underhållsvärme och andra kostnader som kommunen har trots att fastigheten är tom. Hyresavtalet sträcker sig till 2010-12-31. Kan kommunen göra någonting åt detta? Skolskjutskostnader kommer att öka eftersom en extra tur till Rätan måste inrättas om eleverna väljer att gå där. Åsa och Peter tittar på det Interkommunala ersättningar ökar. Summa kommer när vi fått kontakt med Bergs kommun Resultat i grundskolan på fyra års sikt ( Läsåret 2010/2011 ) Om vi ser till elevantalet 2010 så ligger det på 1029 elever i vårt eget material. En väldigt liten skola har bildats i Alby med 23 elever som inom en tvårsperiod dessutom kommer att 6
minska till 17 elever. Erikslunds skola fortsätter också att minska elever varje år och kommer 2012 att ha 36 elever. Minervaskolan och Fränstaskolan har fram till 2010 tappat 152 elever vilket innebär att det kommer att finnas gott om utrymme på dessa skolor. Minskningen fortsätter ända fram till 2013 då Fränstaskolan har stabiliserats på ca 160 elever i skolår 6-9. Minerva stabiliseras på ca 210 elever i skolår 6-9. De skolor som har ett konstant eller knappt ökande elevantal är Östavall, Björkbacka, Ljungaverk och Torpshammar. Förslag 1 Alby skola lägger ned årskurserna 1-5 och eleverna flyttas till Östavall eller Ånge beroende på bostadsort. Elever öster om Alby hänvisas till Ånge och elever väster om Alby hänvisas till Östavalls skola. Förskoleklass samordnas med Rödluvans förskola. Östavalls skola tar emot alla elever i hela Västra RO förutom förskoleklassbarnen som finns kvar i byarna och integreras med befintliga förskolor. Erikslund skola läggs ned och eleverna flyttas till Björkbackaskolan eller Ljungaskolan beroende på var man bor. Elever väster om Erikslund hänvisas till Ånge och elever öster om Erikslund hänvisas till Ljungaverk. Möjligheter med följande förslag Samordna all undervisning för alla barn i Västra RO innebär att man kan samla fler lärare med olika kompetenser vilket innebär att den samlade lärarkompetensen kommer att öka vilket borde öka kvalitén på undervisningen. Fler lärare innebär också att det blir lättare för lärarna att kunna fördela alla uppdrag mellan sig som t ex brandombud, skyddsombud, rastvakter mm mm Tryggar att det finns kvar en stark skola i västra området med rimlig resväg för alla elever istället för tre skolor med få elever som får kämpa för att få ihop verksamheten både personalmässigt och kvalitetsmässigt. Kommunen kan riva en fastighet i dåligt skick ( Erikslunds skola ) Samordning av lärarkompetens på en skola istället för att fördela den mellan både Ljungaverk och Erikslund Minskning av hyreskostnader för Alby skola Östavalls skola ligger mer centralt i Västra RO vilket innebär kortare resväg för de elever som åker längst Problem med följande förslag Alby skolas matservering som nyttjas av även externa företag försvinner eller får startas upp i alternativ regi. Elever som idag inte behöver resa så långt får längre skoldagar pg a längre skolskjutsar Hyresavtalet med Alby skola sträcker sig till 2019. Vad gör kommunen med fastigheten när skolan försvunnit? Östavalls skola har ett större investeringsbehov än Alby skola. Måste också byggas ut för att kunna ta emot alla elever i området. 7
Rivningskostnad för Erikslunds skola tillkommer Förslag 2 Östavalls skola läggs ned och alla elever från Överturingen och Östavalls skolor erbjuds plats i Alby skola. Förskoleklass och Rödluvans förskola samordnar sina verksamheter. Ljungaverks skola läggs ned och eleverna får välja Erikslunds skola om man bor väster om Ljungaverk och om man bor öster om Ljungaverk hänvisas man till Fränsta. Möjligheter med följande förslag Samordna all undervisning för alla barn i Västra RO innebär att man kan samla fler lärare med olika kompetenser vilket innebär att den samlade lärarkompetensen kommer att öka vilket borde öka kvalitén på undervisningen. Fler lärare innebär också att det blir lättare för lärarna att kunna fördela alla uppdrag mellan sig som t ex brandombud, skyddsombud, rastvakter mm mm Tryggar att det finns kvar en stark skola i västra området med rimlig resväg för alla elever istället för tre skolor med få elever som får kämpa för att få ihop verksamheten både personalmässigt och kvalitetsmässigt. Minskning av hyreskostnader på Östavalls och Erikslunds skola. Alby är en skolbyggnad i bättre skick än Östavalls skola Problem med följande förslag Det blir långa resvägar för eleverna från de västligaste delarna av kommunen ( 52 km enkel resa för de som bor i Överturingen ) vilket innebär långa skoldagar för de yngsta eleverna. Alby skola behöver en flygel till för att alla elever skall få plats och rimligt med utrymme Stora renoveringskostnader med t ex handikappanpassning som bör vara genomförd till 2010 och ombyggnationskostnader för att alla elever skall få plats på Erikslunds skola. Ett alternativ kan vara en ny skola i Erikslund som byggs för 70-75 elever. Förslag 3 Vi har även titta på om det vore möjligt att ta bort 1-5 skolan i Fränsta eftersom den största elevminskningen sker där och köra eleverna till Torpshammar och Ljungaverk. Det skulle dock innebära elevantal på över 130 elever i Torpshammar och ca 120 elever i Ljungaverk och det innebär att de skolorna blir ytterst trångbodda. Möjligheter med följande förslag Att vi kan erbjuda en likvärdig skola med skolbyte samtidigt för alla elever i östra området av kommunen. 8
Minskade hyreskostnaderna på Fränstaskolan. Problem med följande förslag Stora lokaler blir tomma vid Fränstaskolan som kommunen fortsätter att ha kostnader på. Svårt att sälja enstaka byggnader inom ett skolområde. Även svårt att hyra ut till annan kommunal verksamhet Eleverna från Fränsta får sämre möjligheter att nyttja bra lokaler t ex idrottshall, simhall och slöjdlokaler Torpshammars skola och troligen även Ljungaskolan måste byggas ut för att kunna ta emot så många elever Ökade skolskjutskostnader för att elever måste transporteras både till och från Fränsta både morgon och kväll Ekonomisk kalkyl på fyra års sikt Minskade hyreskostnader beroende på vilket alternativ som väljs Östavalls skola 560.000:-/år Alby skola 1 144.000:-/år Erikslunds skola 645.000:-/år Ljungaskolan 990.000:-/år Resultat i grundskolan på sex års sikt ( Läsåret 2012/2013 ) Eftersom det enligt vårt statistiska material endast sker marginella förändringar i elevantalet mellan sex och tio års sikt så ser det ut som det inte skulle behöva göras några större strukturella förändringar på skolorna. De förslag som vi lade för fyra års sikt skulle därmed kunna gälla även för sex års och tio års sikt. Som det ser ut i dagsläget skulle det 2012/2013 finnas en 6-9 skola och två F-5 skolor i Västra skolområdet och en 6-9 skola och två F-5 skolor i Östra området om man bara tittat på elevantal och möjligheten till trygga skolor under lång tid framöver. En annan aspekt som kan tryggas i detta tankesätt är att det finns lärarkompetens inom alla områden på kommunens alla skolor. Om det blir många små enheter urholkas kvalitén med t ex behörighet i alla ämnen, tid för de som jobbar på skolorna att hinna alla uppdrag som idag finns i skolan. Ingen skola skulle i detta resonemang bli färre än 70-80 elever. De skolor vi idag kan se blir kvar enligt elevunderlaget är Fränstaskolans 6-9, Björkbackaskolan och Minervaskolan. Därutöver bör det finnas 1 skola i Västra RO och 1-2 skolor i östra området. Vilka det blir beror på vilka av alternativen som väljs ovan. 9
Gymnasieskolan Enligt våra beräkningar så har vi i dag 478 gymnasieelever som är folkbokförda i Ånge kommun varav 300 av dem går på Bobergsgymnasiet. Enligt Skolverkets statistik så går 285 av våra elever på vår egen gymnasieskola. Detta beror på att det har återkommit några elever till hemkommunen efter det att Skolverket samlade in sin statistik. I övriga glesbygdskommuner är det 50% av eleverna som går i sin hemkommuns gymnasieskolor. Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk 2006/2007 folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom belägna den förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen Hemkommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk i annan kommun Ånge 478 59,8 26,4 5,0 8,8 59,8 40,2 Glesbygdskommuner 13 494 50,2 41,1 3,4 5,3 50,7 49,3 Samtliga kommuner 376 087 63,1 20,6 1,2 15,0 71,1 28,9 I denna statistik kan man konstatera att vi har relativt hög andel elever från vår kommun som trots allt väljer vår egen gymnasieskola. Arbetet att få fler elever att söka Bobergsgymnasiet och framförallt från kommunens östra delar fortsätter dock oförtrutet och Bobergsgymnasiet har fått ett uppdrag att marknadsföra sig på ett bättre sätt mot framförallt Fränstaskolan. Elevutvecklingen av gymnasieelever ser ut som följer de närmaste 10 åren 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 465 478 473 468 449 409 381 350 325 318 314 Om 10 år är elevantalet 314 vid Bobergsgymnasiet. Vad händer när elevantalet minskar med 164 elever? Efter 2016 så kommer antalet gymnasieelever att stabiliseras på ca 300 elever per år. Om vi då har samma fördelning av antalet elever som idag skulle vi ha ca 180 elever på Bobergsgymnasiet. Vilka program kan vi då ha kvar? Går det att skapa program så att vi får fler elever via riksintag? Går det att utverka ett utökat samarbete med grannkommuner? Ett exempel på utökat samarbete är tanken om College som är ett samarbete mellan Timrå, Sundsvall, Ånge kommuner och näringslivet i respektive kommun. 2009 kommer en ny gymnasieutredning om att det skall bli fritt att söka vilken gymnasieskola man vill. Denna utredning gör att osäkerhetsfaktorn är stor i framtida prognoser. Det startas också upp friskolor i högre grad än någonsin vilket ökar konkurrenssituationen för Bobergsgymnasiet. Vad skulle konsekvenserna för kommunen bli om vi lade ner vår gymnasieskola? Förutom att kommunen skulle minska i attraktionskraft för inflyttning och dylikt så skulle det också ses som ett defensivt tänkande att vi inte vågar satsa på att bygga en slagkraftig 10
gymnasieskola. Ett antal personer skulle också bli utan arbete eller förflyttas till andra skolor i kommunen i detta scenario. Några ekonomiska fördelar finns dock för kommunen. Om man lade ner Bobergsgymnasiet skulle Minervaskolan kunna byta lokaler och flytta in i Bobersgymnasiet. Då skulle kommunen slippa stora investeringskostnader för att åtgärda Minervaskolans överhörningsproblematik och trånga lokaler. Minervaskolan skulle i detta scenario rivas helt och hållet förutom slöjdsalar och idrottshall. Då skulle Minervaskolan få tillgång till större och fräschare lokaler Under detta år kostar våra gymnasieelever 53 368 000 kronor. Av detta går 27 370 000 kronor åt till att driva Bobergsgymnasiet och 25 996 000 kronor går åt till interkommunala ersättningar, inackorderingstillägg och gymnasieresor. Förskolorna Antalet elever i förskolorna ser ut som följer enligt vårt statistiska material. Dock är osäkerheten i materialet stor eftersom vi bara vet födslarna för 2006, Sifforna från 2007 och framåt bygger på befolkningscykler, statistiska underlag för inflyttning och utflyttning mm 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 486 499 488 489 491 478 473 469 464 458 451 Det innebär att toppen för barnomsorgen finns just nu. Under tioårsperioden så minskas barnantalet med ca 50 stycken vilket innebär att någon förskola troligtvis måste läggas ned under perioden. Dock är problemet med statistiken att vi inte får reda på var barnen finns i kommunen. Därför är det svårt att göra någon prognos för vilken förskola som kan bli drabbad i framtiden Särskolan I dagsläget finns det två särskolegrupper( Fränsta och Ljungaverk ) och en träningsskolegrupp ( Ljungaverk ) i kommunen. Vi ser att antalet barn som skrivs in i särskolan har ökat de senaste åren. Det vi måste fundera över i denna utredning är behovet av särskoleavdelningar i framtiden. Räcker det med att det finns i Fränsta och Ljungaverk? Om det blir så innebär det väldigt långa resor för elever från västra rektorsområdet. Ett annat alternativ är att det inrättas ens särskolegrupp i Ånge också Resultat om vi fortsätter som idag Skatteintäkterna minskar eftersom eleverna blir färre. Om vi inte minskar några fastighetskostnader och dessutom höjer hyrorna i samband med olika investeringsprojekt kommer vi att behöva sänka lärartätheten ytterligare för att klara vår budget. Vi måste besluta oss om vi vill satsa på fastigheter eller bra verksamhet. 11
För det minskade elevunderlaget får kommunen in ca 19 miljoner mindre i bidrag och skatteintäkter. Detta måste medföra att vi måste göra ordentliga strukturförändringar för att klara av detta. Totalt i förslaget så minskar vi på 3 stycken skolor fram till 2012. I dagsläget går det ca 1 lärare/12 elever. Om det minskar med 200 elever så innebär det att ca 16-17 lärartjänster måste tas bort som anpassning av det minskade elevunderlaget. Frågor till tekniska förvaltningen För att kunna göra ekonomiska beräkningar av ombyggnationer/nybyggnationer av skolor så har Ove Skägg som är teknisk chef konsulterats. Följande frågor har ställts och dessa ska besvaras till Humanistiska nämndens AU den 17/10 1. Vad kommer ombyggnaden av alla kök i förskolor och skolor att kosta? 2. Vad kostar det att reparera eller bygga en ny skola i Östavalls så ca 70-75 elever får plats? 3. Vad kostar det att bygga ut Alby skola så 70-75 elever får plats? 4. Vad kostar reparationerna eller nybyggnation av Erikslunds skola? 5. Vad kostar reparation eller nybyggnation av Ljungaskolan? 6. Vilken hyreshöjning kan man förvänta om man reparerar alla ovanstående skolor? Gärna om det går att specificera för varje enhet. 7. Vad kostar det att handikappanpassa de förskolor och skolor som inte är åtgärdade? När det gäller ÅFA:s siffror på ombyggnationskostnader så möts de med väldig skepsis ute bland medborgarna. Vi har fått deras objektsplan men den köper inte befolkningen. Inte heller kostnaderna för reparation av t ex Erikslunds skola accepteras. Tydligen har medborgarna där gjort en oberoende kostnadsberäkning som inte når i närheten av ÅFA:s siffror. Bilaga 1 Elevantal vid 6-9 skolor på Minervaskolan och Fränstaskolan Bilaga 2 Elevantal vid Östavalls skola efter sammanslagning med Alby och Överturingen Bilaga 3 Elevprognos fram till 2016 12