Umeå kommun RESULTATRAPPORT PROJEKT LEDNINGSKRAFT PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Umeå kommun RESULTATRAPPORT PROJEKT LEDNINGSKRAFT PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Förord Umeå kommuns jämställdhetspolitiska mål är att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Umeå kommun strävar efter att erbjuda en jämställd medborgarsservice som speglar individers behov oavsett vilket kön de har. Det kräver kunskap och medvetenhet såväl som prioriteringar. För arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunens verksamheter har jämställdhetsutskottet arbetat fram en Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun som antogs av ett enigt kommunfullmäktige 2011. Det identifierades tidigt ett behov av ett processnära stöd för chefer på mellannivå i deras arbete med att implementera Strategi för jämställdhetsarbete. Det huvudsakliga syftet med projekt Ledningskraft var således att stötta chefer och nyckelpersoner i deras arbete med att omsätta det övergripande jämställdhetsmålet och de politiska ambitionerna i konkret könsmedveten verksamhetsutveckling. Projektet har varit en tillgång för Umeå kommuns jämställdhetsarbete som bland annat har lett till fler verksamhetsspecifika jämställdhetsmål och ett tydligare och synligare jämställdhetsarbete gentemot politiken. Det har även lett till en ökad medvetenhet och en fördjupad kunskap om makt och kön i organisationen vilket bland annat märkts genom de dialogrundor som jämställdhetsutskottet har haft under 2013 med respektive nämnd och verksamhetsansvarig. Under projektets spridningskonferens lyftes goda exempel såväl som de utmaningar och dilemman som identifierats och som ett aktivt jämställdhetsarbete som på allvar utmanar normer och maktstrukturer måste beakta. Det är viktigt att de lärandeprocesser som projektet bidragit till att starta och utveckla följs upp och fortsätter att prägla vårt arbetssätt. Fördelen med tidsbegränsade projekt är att det finns utrymme och resurser för att testa olika metoder, att problematisera och utmana och att flytta fram positionerna. Ledningskraft har varit nära knutet till kommunens ordinarie jämställdhetsarbete och det tror jag har betytt mycket för projektets framgångar. Det innebär också att det finns bra forum i organisationen för att förvalta utvecklingsarbetets lärdomar och erfarenheter. Att projektet nu avslutas ska inte innebära att jämställdhetsarbetet avtar eller tappar fart. Umeå kommun har arbetat länge med frågan och jämställdhetsutskottet kommer att fortsätta vara en drivande aktör för jämställdhetsarbetet i Umeå och ständigt sträva efter att vi ska vara en feministisk kommun med progressiva ambitioner. Tamara Spiric (V) Kommunalråd och ordförande i jämställdhetsutskottet, Umeå kommun Umeå kommun 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Tidigare utvecklingsarbeten inom program för hållbar jämställdhet... 5 Genomförande... 6 Fokusverksamheter för utvecklingsarbetet... 7 Budget... 14 Resultat... 14 Projektmål och utfall... 17 Effekter av utvecklingsarbetet på medborgar- och brukarnivå... 19 Umeå universitet... 20 Utbildning... 20 Kommunikation... 24 Hållbarhet... 25 Processutvärdering... 25 Reflekterande analys och lärdomar... 27 Bilagor... 31 Umeå kommun 3

Sammanfattning Ledningskraft har syftat till en fördjupning och utveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens verksamheter samt i styr- och ledningssystem som på lång sikt ska bidra till en jämn fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män i Umeå och en likvärdig medborgarservice oavsett kön. Utvecklingsarbetet har bedrivits med stöd från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) satsning Program för Hållbar Jämställdhet och pågått i projektform mellan september 2011 och november 2013. Projektet har fokuserat på att erbjuda ett processinriktat stöd till verksamheterna i deras arbete med att bryta ner övergripande jämställdhetsmål i ordinarie verksamhet. Projektledaren har arbetat med utgångspunkt i kommunens Strategi för jämställdhetsarbete samt nära kommunens jämställdhetsstrateg och politiska jämställdhetsutskott. Projektets strategiska inriktning har varit att utöver rollen som stödfunktion också öka den genusteoretiska kunskapen i kommunen i nära samverkan med Umeå centrum för genusstudier i syfte att skapa flera läroprocesser och öka användandet av genusanalytiska verktyg. Projektet har även bidragit till att initiera specifika pilotstudier och delprojekt med fokus på att upparbeta konkreta metoder för genusanalyser kopplat till verksamheten. Utgångspunkten har varit att förankra arbetet på ledningsnivå såväl som hos medarbetare i verksamheten samt integrera mål och uppföljning av arbetet i ordinarie styrdokument och planeringsprocesser. De främsta resultaten av utvecklingsarbetet är en ökad tydlighet och styrning av jämställdhetsarbetet, en fördjupad genuskunskap och medvetenhet i organisationen, metodutveckling och förbättrade rutiner samt att det skapats fler forum för reflektion och samverkan i organisationen. Umeå kommun 4

Bakgrund Umeå kommuns övergripande jämställdhetsmål är att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det har funnits en strategfunktion för jämställdhetsarbete sedan 1989, ett politiskt jämställdhetsutskott sedan 1994 och dessförinnan en politisk jämställdhetskommitté sedan 1978. Det finns även en strategi för jämställdhetsarbete som anger riktlinjer och utgångspunkter för arbetet med att nå det målet. Kommunen har således en förankrad politisk ambition och en etablerad stödstruktur för jämställdhetsarbetet. I samband med att Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun antogs av kommunfullmäktige år 2011, skrev Umeå kommuns jämställdhetsstrateg fram en projektansökan till program för hållbar jämställdhet. Det hade identifierats ett behov av en extra resurs i kommunen, utöver jämställdhetsstrategen, som kunde bygga vidare på tidigare utvecklingsarbeten för jämställdhet och fungera som ett processnära stöd i arbetet med att implementera den nyligen antagna strategin. Projekt Ledningskraft skulle ge den kraft till ledningen som behövdes för att för att överbrygga det gap som fanns mellan policy och konkret verksamhet med ambitionen att kommunen på längre sikt skulle erbjuda en likvärdig medborgarservice till både kvinnor och män. Det problem som lyftes upp i projektansökan handlade om det gap som finns mellan övergripande policynivå och verksamhetsnivå. Att ansvaret för att konkretisera delmål, aktiviteter och åtgärder för jämställdhetsarbetet ligger på nämnder och verksamheter samtidigt som mellanchefer, utvecklingsledare och processledare uttrycker en brist på tid, kunskap och medel för att kunna göra de analyser och underlag som krävs för ett kvalitativt och långsiktigt jämställdhetsarbete. Genom ett processnära stöd och en tydligare styrning av jämställdhetsarbetet ansågs detta gap kunna minska. Ledningskraft syftade därför till en fördjupning och vidareutveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens styr- och ledningssystem och en kvalitetssäkring av kommunens verksamheter som på lång sikt förväntas leda till att kommunen bättre bidrar till en jämn fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Tidigare utvecklingsarbeten inom program för hållbar jämställdhet Under den första programperioden inom program för hållbar jämställdhet 2009-2010 var två utvecklingsarbeten kopplade till Umeå kommun. Jämställdhet, genus och förändringsarbete i Umeåregionen, var ett regionalt projekt riktat till Umeåregionen, där Umeå kommun är en av sex kommuner. Projektet resulterade i bl.a. en gemensam kunskapsportal kring genus och jämställdhetsfrågor samt en handlingsplan för regionalt jämställdhetsarbete i Umeåregionen som byggde på CEMR-deklarationen och mynnade ut i lokala handlingsplaner i respektive kommun. Ledningskraft har syftat till att vidareutveckla och fördjupa det påbörjade arbetet från "Jämställdhet, genus och förändringsarbete" med fokus på Umeå kommun genom att stödja länken Umeå kommun 5

mellan policynivå och kärnverksamhet. Arbetet inom Ledningskraft har utgått ifrån Umeå kommuns strategi för jämställdhetsarbete som i sin tur är tydligt kopplad till CEMR-deklarationen och Umeåregionens handlingsplan för jämställdhet. Utvecklingsarbetet i Ledningskraft är fokuserat till Umeå kommun, men Umeåregionens kommuner har deltagit i flera av utbildningsinsatserna samt tagit del av projektets resultat och erfarenheter under erfarenhetsutbyten och vid spridningskonferensen. Ledningskraft har även byggt vidare på erfarenheter av socialtjänstens utvecklingsarbete Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning som syftade till att stärka könsmedvetandet i det sociala biståndsarbetet och därmed bidra till jämställdhet i beslutsprocessen inom myndighetsutövningen. Enheten för myndighetsutövning inom äldre- och handikappomsorg är en av fokusverksamheterna för projektet och har i en pilotstudie gjort en jämställdhetsanalys av beviljandet av särskilt boende inom äldreomsorgen. Flera intressanta slutsatser dras från rapporten, bl.a. handlar det om att synliggöra könsmönster bland äldre människor, frågan om anhörigvård, samt att tillgången till könsuppdelad statistik behöver bli bättre kopplat till olika insatser inom socialtjänsten. Nyckelpersoner från socialtjänstens stab har även deltagit i flera av projektets utbildningar och nätverksträffar. Umeå kommun och Umeåregionen har totalt beviljats 5 290 000 kr för tre olika utvecklingsarbeten inom SKL:s program för hållbar jämställdhet. Genomförande Utvecklingsarbetet har varit sammankopplat med kommunens ordinarie jämställdhetsarbete. Det har anställts en projektledare som har varit knuten till enheten för strategisk utveckling där också kommunens jämställdhetsstrateg finns. Jämställdhetsstrategen har fungerat som handledare för projektledaren på 20 procent. Jämställdhetsutskottet har agerat styrgrupp och har fått kontinuerlig återrapportering under projektets gång. En fördel med det är att arbetet blivit förankrat politiskt samt skett i enlighet med kommunens strategi för jämställdhetsarbete. Det har funnits två referensgrupper. En akademisk som bestått av representanter från Umeå centrum för genusstudier och en kommunal som bestått av chefer och kvalitetsutvecklare kopplat till kommunens huvudverksamheter. Referensgrupperna har fungerat på olika sätt. Den akademiska har syftat till att vara ett kritisk bollplank där projektledaren fått möjlighet att problematisera och få feedback på det arbete som bedrivits. Den kommunala chefsgruppen har istället varit viktig för att diskutera olika metoders och pilotstudiers relevans för kommunens verksamhetsutveckling, samt för att synliggöra och förankra de resultat och erfarenheter som projektet genererat. I de fokusverksamheter som projektet involverat har det utsetts personer som fungerat som delprojektledare och kontaktpersoner. Det har varit personer med olika mandat och har handlat om chefer och rektorer såväl som personal som delegerats ett ansvar för jämställdhetsarbetet från ledningen. Umeå kommun 6

Fokusverksamheter för utvecklingsarbetet Projektet har fungerat kommunövergripande och involverat många av kommunens verksamheter i någon utsträckning, men det processnära stödet har till stor del fokuserats till ett begränsat antal verksamheter med ett stort engagemang och en hög prioritering av frågan på ledningsnivå. Anledningen var dels projektets tidsbegränsade karaktär och dels att en vilja och ett engagemang ansågs vara en förutsättning för att kunna åstadkomma en utveckling som leder till mer fördjupade och bestående förändringar. I detta avsnitt beskrivs utvecklingsarbetet i de huvudsakliga verksamheter som varit fokus i projektet. Några fokusverksamheter har under projektets gång av olika anledningar valt att avbryta sitt deltagande. Anledningar som uppgetts har varit tidsbrist, omorganiseringar och bristande engagemang i organisationen. Bostadsanpassning Chefen för bostadsanpassning identifierat en utmaning i och med den ökade efterfrågan som följer en åldrande befolkning och hårdare krav på kvalitativ service. Ledningen är övertygad att kön kommer att spela roll och att jämställdhet måste vara en del av verksamhetsutvecklingen. För att synliggöra jämställdhetsarbetet för nämnden samt underlätta uppföljning och redovisning har ett resultatmått inkluderats i verksamhetsplanen som kopplar till kommunens jämställdhetspolitiska mål. Detta skall följas upp i årsredovisningen. Bostadsanpassningen har infört förändrade rutiner som innebär att all statistik som visar resursfördelning samt brukarenkäter skall delas upp på kön och att avvikelser mellan kvinnor och män skall analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv i en årlig rapport. Några av de frågor som lyfts i denna rapport är om kvinnors och mäns bostäder anpassas utifrån kön istället för utifrån behov samt om ärenden utreds annorlunda beroende på den sökandes och/eller handläggarens kön. I syfte att belysa hur fördomar om kön kan påverka bedömningar och sätt att analysera och beskriva har handläggarna i grupp diskuterat slumpvis utvalda ärenden som avkönats och avkodats. I syfte att öka kunskapen om hur genus och normer skapar föreställningar om kön som kan påverka beslut och bemötande har ledningen och personalgruppen deltagit i flera av projektets utbildningar. Brandförsvar och säkerhet Brandförsvarets utvecklingsarbete har framförallt fokuserat på att förändra normer för maskulinitet och begränsande maktstrukturer och hierarkier inom organisationen som är kopplade till kön, etnicitet och sexualitet. De vill bland annat skapa ett mer öppet diskussionsklimat vilket ses som en förutsättning för förändring samt förbättra kommunikationen och respekten för varandras olikheter och hitta en gemensam värdegrund att utgå ifrån. Att arbeta med förändring internt prioriterades i ett inledande skede framför att arbeta utåtriktat. På längre sikt finns målsättningar som handlar om att förändra bilden av en brandman extern samt att få in fler kvinnor samt män med olika bakgrund och erfarenheter i personalgruppen. En annan målsättning är att ökad kunskap om Umeå kommun 7

genus, normkritik, makt och kön ska ligga till grund för kvalitetsutveckling av det förebyggande olycks- och säkerhetsarbetet vad gäller både analys, planering och bemötande. Brandförsvaret i Umeå har tillsammans med Fredrik Bondestam, genusforskare och konsult med erfarenhet av förändringsarbete utifrån ett genusperspektiv inom räddningstjänsten, genomfört tre dialogseminarier med samtliga medarbetare. Under seminarierna har personalen fått mer kunskap inom området, fått ta ställning i olika värderingsövningar och diskuterat problemen utifrån sina egna erfarenheter i små och stora grupper. Det konkreta resultatet från dialogseminarierna var en sammanställning av de problem och förslag på lösningar som personal och ledning identifierat som handlade om vilken betydelse kön, klass, etnicitet och sexualitet har i Brandförsvaret och hur normerna kring dessa kategorier skapas och upprätthålls och är tydligt kopplade till makt. Problemformuleringarna finns bifogade i bilaga 1. Brandchefen, personalansvarig samt två medarbetare har även läst universitetskursen Genus, makt och samhälle (7,5 hp) vid Umeå Centrum för Genusstudier. Efter dialogseminarierna har brandförsvaret skapat en arbetsgrupp med representanter från samtliga arbetslag samt ledningen som skall arbeta utifrån problemformuleringarna och lägga fram en plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet som ska innehålla förslag på insatser och förändringar. Arbetsgruppen tillsammans med ledningsgruppen har senare genomgått ytterligare kompetensutveckling tillsammans med Fredrik Bondestam som stöd för att driva utvecklingsarbetet i den egna organisationen. Presentation av Brandförsvar och säkerhets jämställdhetsarbete, foto: Tina Sandström Arbetsgruppen har fått följande uppdrag från ledningen: "Ledningsgruppen uppdrar till arbetsgruppen En jämlik arbetsplats att arbeta fram förslag till mål och aktiviteter som främjar jämlikheten och jämställdheten inom Brandförsvar och säkerhet. Utgångspunkt för projektgruppens arbete är Umeå kommuns strategi för jämställdhetsarbete, tekniska nämndens uppdragsplan avseende jämställdhet, samt det underlag kring jämlikhet som arbetats fram inom Brandförsvar och säkerhet. Umeå kommun 8

Konkreta görbara mål och aktiviteter utifrån problemformuleringarna har tagits fram i gruppen, som exempelvis följande: Problemformulering: Synliggöra och förändra begränsande normer och värderingar i organisationen i syfte att skapa en större öppenhet och inkludering Prioriterat mål: Synliggöra och problematisera normer kring maskulinitet Aktivitet: Materialet Machofabriken, vilket består av ett antal filmsnuttar med tillhörande diskussionsfrågor, genomförs bland all personal under oktober/november månad. Diskussionerna sker i mindre grupper med personal från alla arbetsområden. Fyra diskussionsledare har utbildats i materialet för att kunna stötta, styra och leda diskussionerna. Nästa steg för arbetsgruppen är att ta fram en verksamhetsplan som sammanfogar de jämställdhetsmål som gruppen tagit fram med kommunens och tekniska nämndens. Denna ska även implementeras med Brandförsvar och säkerhets övergripande verksamhetsplan. Svårigheter och fördelar med arbetsformen en specifik grupp har diskuterats och är något gruppen ständigt förhåller sig till. Några utmaningar med arbetsformen är att hitta en balans mellan en sidoordnad arbetsgrupp och jämställdhetsintegrering i verksamheten, att involvera och frälsa övriga utanför gruppen, hur gruppsammansättningen ska se ut, samt att gruppen lätt blir en slasktratt som får lösa problem som inte har något givet forum. Några fördelar med arbetsformen är att det finns avsatt tid till att diskutera jämställdhet och medel för arbetet, ett utpekat ansvar gör att det faktiskt händer något, det är en stor grupp vilket innebär att det alltid är någon som är drivande och de kommer bort från beroendet av eldsjälar, en bred representation ger styrka och förankrar arbetet både top-down och bottom-up. Städ- och verksamhetsservice Under våren 2012 höll projekt Ledningskraft tillsammans med Normstorm en processutbildning i fyra delar för ledningsgruppen med fokus på ledningsstyrt jämställdhetsarbete. I mars samma år deltog även hela personalgruppen inom städ- och verksamhetsservice i en halvdagsutbildning om genus, normer och jämställdhet. Syftet var att höja kunskapen hos personalen, skapa diskussion kring frågorna och förankra det arbete som påbörjats på ledningsnivå. Genom att öka ledningens och personalens kunskap om genus och jämställdhet ser Städ- och verksamhetsservice sitt jämställdhetsarbete som ett sätt att utveckla arbetsorganisationen, verksamheten och arbetsmiljön. De har som mål att skapa en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Att uppmärksamma det positiva med yrket, visa på utvecklingspotentialen, höja statusen och värdet på arbetet samt få bukt på de höga sjuktalen på arbetsplatsen mot bakgrund av kunskap om den könssegregerade arbetsmarknaden. Umeå kommun 9

Konkreta resultat av arbetet är att ledningsgruppen har utvecklat jämställdhetsperspektivet i planeringsprocessen. Ett verksamhetsmål med fokus på jämställdhet är att se över och analysera den ökade sjukfrånvaron utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det avsätts nu tid på arbetsplatsträffarna där respektive chef leder diskussioner kring normer, genus, jämställdhet och skillnader i status/värde mellan exempelvis mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser och hur detta hänger ihop med den könssegregerade arbetsmarknaden och fördelningen av obetalt arbete. Myndighetsutövning inom socialtjänstens äldre- och handikappomsorg Inom ramen för projekt Ledningskraft har fyra verksamhetsutvecklare, ärendehandledare och controllers från socialtjänsten deltagit i utbildningar i gender budgeting samt universitetskursen Genus, makt och samhälle (7,5 hp) vid Umeå Centrum för Genusstudier. Utvecklingsarbetet har dels handlat om att ta fram en konkret rapport med gender budget som analysmetod. I rapporten har könsuppdelad statistik avseende beviljandet av särskilt boende inom äldreomsorgen analyserats kopplat till kön, ålder, vårdtyngd, betalningsförmåga samt pågående insatser vid beslut om särskilt boende. Några slutsatser från rapporten var: Dålig tillgång till könsuppdelad statistik. En förutsättning för att kunna göra en gender budget analys är att könsuppdelad statistik finns tillgänglig. Underlaget till socialtjänstens rapport tog till stor del fram manuellt, något som vid ett större underlag inte hade varit tidsmässigt försvarbart. Data som är viktigt att på ett enkelt sätt (utan manuell handpåläggning) kunna fånga i ett systemstöd för att i framtid kunna fortsätta jobbet med genus och jämställdhet på ett enkelt och hanterbart sätt är: könsuppdelning, ålder och civilstånd som behöver kunna kopplas till insatstyp, omfattning och frekvens samt betalningsförmåga. Vad betyder kvalitet i socialtjänsten? Går det att säkerställa god kvalitet för alla brukare oavsett kön utan att kunna göra genus- och jämställdhetsanalyser utifrån könsuppdelad statistik? Handläggarna behöver mer kunskap och tid att reflektera över och diskutera frågor som t.ex. obetalt arbete vad antar vi att den samboende partnern/andra anhöriga som ofta är kvinnor skall bidra med och vad innebär det? Rapporten och dess förslag på verksamhetsförbättringar har presenterats för jämställdhetsutskottet och socialtjänstens ledningsgrupp samt vid Ledningskrafts spridningskonferens. Under 2014 skall den presenteras för socialnämnden. Arbetet har bland annat lett till att socialtjänstens bristfälliga statistiksystem behöver uppdateras och i kommande upphandling av ett nytt system skall könsuppdelad statistik vara ett krav. Inom socialtjänsten finns nu en ambition om att andelen resultatmått som redovisas uppdelat på kön ska öka vilket också innebär att verksamhetens statistik måste vara könsuppdelad. Underlagen från rapporten används även för att öka personalens kunskap om könsmönster kopplat till insatser och för att analysera avkönade ärenden vid ärendehandledningar i syfte att säkra en god kvalitet oavsett kön vid beslut. Umeå kommun 10

Förskolan Hedlunda Projektledaren har fungerat som ett processnära stöd för chefen och rektorn för den förskola med särskilt fokus på genus som håller att byggas i Umeå kommun och som ska stå klar hösten 2014. Bakgrunden till förskolan är ett politiskt beslut i för- och grundskolenämnden som också fastställer att det ska knytas ett kompetenscentrum för frågor kring genus, mångfald och jämställdhet till förskolan. Kompetenscentret skall ha ett nära samarbete med universitet och högskolor med syfte att utveckla vetenskapliga arbetssätt och ta vara på forskning och evidensbaserat vetande. Det finns en doktorand knuten till centret som på halvtid forskar om pedagogik ur ett genus- och mångfaldsperspektiv och halvtid arbetar med att utveckla kompetenscentrat. Hedlundaförskolan, ett passivhus med genuspedagogiskt fokus Skolområdeschef, rektor och kvalitetsutvecklaren kopplat till kompetenscentrat har bland annat läst universitetskursen Genus, makt och samhälle (7,5 hp) vid Umeå Centrum för Genusstudier. Kommunikationsenheten Samtliga informatörer/kommunikatörer i Umeåregionen har deltagit i en workshop om genusteori och metoder för normkritisk text- och bildhandtering samt ett kunskapshöjande pass om hur jämställdhet hänger ihop med media och kommunikation. Syfte var att höja kunskapen om makt, kön och normer inom media samt att visa på de möjligheter som kommunikatörerna har att påverka detta. Två kommunikatörer har läst universitetskursen Genus, makt och samhälle (7,5 hp) vid Umeå Centrum för Genusstudier. Under 2012 gjordes en kvantitativ kartläggning av kvinnor respektive män på bilder samt som citeras på kommunwebben. Denna visade att medan antalet bilder är relativt jämt fördelat mellan könen är könsfördelningen av de som citeras mer könsstereotyp i förhållande till verksamhetsområdet som berörs. Kartläggningen har legat till grund för diskussioner på kommunikationsenheten samt använts i verksamhetsutvecklingssyfte. Umeå kommun 11

Under 2014 planerar kommunikationsfunktionen ytterligare utbildning för kommunikatörer, ledd av en medievetare med genusprofil. Under året ska även en intern checklista tas fram för att underlätta jämställdhetsgranskning av informationsmaterial. Fortsatt granskning av webb och andra publikationer, ska göras årligen och 2014 års mätning blir ett nollresultat att sen utgå från för att bli ännu bättre. I den interna kvalitetsdeklarationen lovar kommunikationsfunktionen att beakta jämställdhet i deras arbete. I 2014 års styrkort finns två resultatmått med bäring på jämställdhet. I bl.a. kommunikationsplaneringsmall och reklambyråbeställarmall ska en text om att beakta jämställdhet skrivas in. Ett representativt urval av minst 5 publikationer granskas årligen ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsanalyser av text och bild görs innan publicering av informationsmaterial. Viva Komvux SFI Viva Komvux SFI har fastslagit i sin verksamhetsplan att de skall arbeta aktivt för att främja jämställdhet. Genusfrågor ska vara en integrerad del av verksamheten och lyftas fram i olika sammanhang. Jämställdhetsarbetet ska vara en synlig del av verksamheten, både i och utanför klassrummet. Viva Komvux SFI har följande fokus för sitt jämställdhetsarbete: Att tydliggöra för lärare och elever vad jämställdhet betyder, både praktiskt och teoretiskt. Det ska ske utifrån elevgruppens språkliga förutsättningar så att det blir förståeligt för alla. De ska även ha återkommande temadagar där temat jämställdhet belyses i olika former. Personalen ska vara medveten om sina egna förhållningssätt och reflektera över hur vi agerar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Personalen har viktiga roller och fungerar som förebilder i dessa frågor och det ska finnas tid till reflektion och diskussion kring ämnet samt ökad kunskap inom området. Vägledningen mot arbetslivet ska ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv tillexempel praktik, val av fortsatta studier och yrkesinriktning. Jämställdhetsarbetet ska ske i nära samverkan med kommunens strategi för jämställdhetsarbete och utvärderas i samband med den årliga elevenkäten. Ett särskilt delprojekt Upplevelser av Umeå - SFI-studenters bilder av staden har bedrivits på Viva Komvux SFI i samverkan med Umeå universitet och projekt Ledningskraft, den broschyr som togs fram till vernissagen bifogas i bilaga 2. SFI-skolans syfte var att stärka elevernas språk och ge förutsättningar för att tala om maktförhållanden som har att göra med kön, klass och etnicitet. De ville också undersöka och reflektera kring vilka pedagogiska metoder som passar för att ge deras elever, ökad medvetenhet om, och språk för att tala om frågor som rör maktförhållanden. Genom att delta önskade de även få kunskaper om elevernas upplevelser av, och relationer till, sin närmiljö. Studenter från två klasser vid SFI-skolan (svenska för invandrare) i Umeå har fått fota och beskriva var i staden de upplever att de mår bra. Materialet har Umeå kommun 12

sedan analyserats av Ulrika Schmauch vid Umeå universitet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studenternas bilder och beskrivningar av staden har offentliggjorts vid en utställning på SFI-skolan och vid ett seminarium som inkluderade ett samtal om makt, kön och etnicitet kopplat till tillgång till det offentliga rummet. Målet med utställningen var bland annat att de som arbetar med exempelvis stadsplanering ska öka sin kunskap om att göra analyser utifrån ett intersektionellt perspektiv samt få exempel på nya metoder för hur upplevelser av staden kan förmedlas från olika grupper i samhället SFI-elever i klassrummet, foto: Arisa Phitphol Syftet med delprojektet har sett olika ut för de olika involverade aktörerna. För SFI-skolan handlar det bland annat om att stärka studenternas språk och utveckla pedagogiska metoder för att tala om frågor som rör maktförhållanden kopplat till exempelvis kön, klass och etnicitet. Umeå kommuns förhoppning är att erfarenheterna från projektet ska kunna användas i olika sammanhang som rör planering och utveckling av staden samt skapa diskussion kring vem som har makt att forma, synas i och nyttja staden och på vilka villkor detta kan ske. För Umeå universitet syftar projektet till att besvara frågor kring vad som kännetecknar de platser där SFI-studenterna upplever att de mår bra utifrån intersektionella perspektiv. Fokus kommer att ligga på vilka sociala relationer som utspelar sig på dessa platser samt hur olika grupper positioneras i dessa. Umeå Kommun har använt underlaget från projektet i olika sammanhang som rör planering och utveckling av staden samt i det strategiska jämställdhetsarbetet i diskussioner kring vem som har makt att forma, synas i samt nyttja staden och på vilka villkor detta kan ske. Umeå kommun 13

SFI-skolans elever har varit direkt involverade i jämställdhetsarbetet genom detta fotoprojekt. Projektet har gett eleverna en ökad medvetenhet och språk för att tala om frågor som rör maktförhållanden som har att göra med kön, klass och etnicitet och ett utrymme för lärarna att skapa dialog kring frågorna. Det har även inneburit en möjlighet för elevernas erfarenheter och upplevelser att lyftas arbetet med utveckling, planering och trygghet i staden. Budget Projekt Ledningskraft beviljades totalt 1,7 miljoner kronor från SKL:s program för hållbar utveckling. Nedan presenteras den totala budgeten inklusive egenfinansieringen uppdelat på de största övergripande kostnadsslagen i projektet. De största utgiftsposterna har varit lön till projektledaren samt medfinansiering i form av handledning, lokal och utrustning. Kostnadsslag Projektledning (löneutbetalningar) Utvärdering Litteratur Resor Utbildning Kommunikation och tryck Kompetensutveckling Egen finansiering Total kostnad: Kronor 1 180 970 kr 146 900 kr 9055 kr 45 210 kr 260 676 kr 17 326 kr 42 370 kr 1 288 450 kr 2 730 281 kr Resultat Det är viktigt att poängtera att utvecklingsarbetet i Ledningskraft har byggt vidare på många års jämställdhetsarbete i Umeå kommun samt tidigare projekt som utgjort en grund i form av en relativt god genuskunskap i organisationen, en erfarenhet av att arbeta strategiskt och en prioritering av frågan på hög nivå som gjort ledningskrafts arbete möjligt och som bidragit till de goda resultat projektet nått. En positiv sidoeffekt av Ledningskraft är att det möjliggjort för jämställdhetsstrateg och jämställdhetsutskott att bedriva den typ av jämställdhetsarbete som innebär mer utmanande och utåtriktade aktiviteter som också behöver finnas för att få upp frågan på dagordningen för att skapa opinion och diskussion kring rådande normer. Umeå kommun 14

Till exempel har Ledningskraft bidragit till att lösgöra den tid som behövdes för att genomföra jämställdhetsutskottets kampanj "jämställdhetsskatt" som fokuserat på att få Umeåborna att reflektera och diskutera kring frågan om ekonomisk ojämställdhet. Det var en lyckad kampanj som i dagarna vann Sveriges tyngsta prpris Spinn för bästa samhällsinformationskampanj. Syftet var att få igång en bred diskussion om anledningarna till de i snitt 4 500 kronor som skiljer per månad i inkomst mellan kvinnor och män i Umeå och skapa en debatt om vilket ansvar vi som Umeåbor har för att utmana begränsande normer och strukturer, bryta den könssegregerade arbetsmarknaden samt arbeta aktivt för en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet. Kampanjen fick ett enormt genomslag. Lokala medier rapporterade flera gånger om Jämställdhetsskatten, både förespråkare och motståndare publicerade lokala debattartiklar och det blev en snackis på stan i och med de stora affischerna som belyste frågan. Cirka 15-20 mediehus rapporterade om Jämställdhetsskatten, drygt 20 blogginlägg lyfte frågan, vi fick ca 350 kommentarer och inlägg på mediesajter, en av Sveriges största tidningar ordnade en omröstning om ämnet som över 18 000 personer deltog i och i sociala medier nåddes närmare en miljon människor av budskapet. Jämställdhetsstrategen som fungerat som handledare under projektets gång betonar att utvecklingsarbetet har frigjort möjligheter till flera av den här typen av mer banbrytande satsningar som i sin tur sätter press på verksamheterna att agera på grund av en stark opinion och att politiker och andra beslutsfattare lyfter frågan och tar debatten. Det arbetet kräver i sig att det samtidigt finns ett pågående kunskapsbaserat maktutmanande arbete i verksamheterna som syftar till förändring i organisationen. Ökad tydlighet och styrning Ett resultat av projektet är att antalet verksamhetsspecifika jämställdhetsmål har ökat samt skrivningar som kopplar till kommunens övergripande jämställdhetsmål. Det finns en tydligare styrning av jämställdhetsarbetet i enlighet med kommunens strategi för jämställdhetsarbete och en synlighet av arbetet gentemot politiken som gör att det efterfrågas och följs upp i högre grad. Det har lett till att jämställdhetsarbetet prioriteras högre i verksamheterna och att det tillförs mer resurser i form av tid och pengar. I syfte att bland annat få en bättre överblick av det jämställdhetsarbete som pågår i kommunen samt att synliggöra de mer kvalitativa aspekterna av det arbetet har jämställdhetsutskottet inlett dialogsamtal med samtliga kommunala bolag och nämnder som kallas till utskottets möten för en redovisning utifrån ett antal frågeställningar som bifogas i bilaga 3. Umeå kommun 15

Fördjupad genuskunskap och ökad medvetenhet Det finns en ökad och fördjupad genusteoretisk kunskap i organisationen framförallt till följd av det breda deltagandet i universitetskursen Genus, makt och samhälle. Ett flertal läroprocesser har startat och det finns en ökad genusanalytisk förmåga i organisationen som gett konkreta avtryck i verksamheterna. Ett talande exempel för den ökade medvetenheten delade Brandförsvar och säkerhet med sig av vid Ledningskrafts spridningskonferens. Programmet Plus skulle göra ett test av hårvårdsprodukter och ville att Brandförsvar och säkerhet skulle komma in till deras studio för att spruta luft och vatten med hårt tryck på ett löshår i syfte att se hur behandlingen med hårvårdsprodukterna stod emot den typen av yttre åverkan. Plus ville även att brandmännen skulle ge ett effektfullt intryck och komma inspringande iklädda utryckningsuniform och med Armageddon musik i bakgrunden. Brandmännen sa nej. De ville inte bidra till att förstärka och återskapa den stereotypa machobilden av en brandman. Händelsen ledde till att brandmännen började reflektera över att det finns en så stark vilja i samhället att bevara machonormen för brandmän och att det finns en föreställning om trygghet kopplat till den bilden som gör det ännu svårare för brandmännen själva att problematisera och bryta de normer för maskulinitet som upprätthåller denna bild internt. Metodutveckling och förbättrade rutiner Arbetet har i många verksamheter även lett till förändrade rutiner i form av könsuppdelad statistik och att det avsätts mer tid för analys och reflektion kring könade konsekvenser av olika beslut. Tekniska nämnden har exempelvis ändrat mallen för tjänsteskrivelser för att inkludera frågor utifrån ett jämställdhetsperspektiv och Bostadsanpassningen har infört könsuppdelad statistik för hela verksamheten som analyseras i en årlig rapport i samband med årsredovisningen i syfte att bland annat synliggöra resursfördelningen mellan kvinnor och män. Flera pilotstudier i metodutvecklande syfte har genomförts. Socialtjänsten har tagit fram en rapportmall utifrån gender budget metoden som synliggjort könsmönster i relation till specifika insatser och bakgrundsfaktorer och SFI-skolan har utvecklat en metod för att skapa en dialog om makt, kön och etnicitet i klassrummet. Forum för reflektion och samverkan Det har skapats nätverk och forum för lärande och utveckling i organisationen, där reflektion och erfarenhetsutbyten kan äga rum och lärandeprocesser utvecklas och utmanas. En positiv sidoeffekt av det arbetet är en ökad samverkan mellan verksamheter, samt att de har nått en ökad kontakt och samverkan med Umeå centrum för genusstudier. Jämställdhetsarbetet har i många fall synliggjort kvalitetsbrister med fokus på kön som också visat på vikten av att exempelvis ta fram statistik som visar hur det ser ut för olika grupper av kvinnor och män och att koppla kön till andra variabler. Det har lett till en diskussion om intersektionalitet som utmynnat i en efterfrågan om fördjupad kunskap och fortsatta diskussioner. Umeå kommun 16

Arbetet har även väckt frågor om andra maktrelationer och hierarkier i organisationen som handlar om demokrati, makt och inflytande. Till exempel har SFI-lärarna börjat analysera och problematisera sina egna maktpositioner som vita svenskar i klassrummet. De flesta som medverkat i utvecklingsarbetet har mött på motstånd i olika former som det finns ett behov av att förstå och bemöta i en dialog med andra. Brandförsvaret har börjat diskutera bilden av "jämställdhetsarbetaren" och vad det innebär att ha kunskap om genus och jämställdhet. Innebär det mer eller mindre makt och hur förvaltar de och organisationen den kunskapen? Projektmål och utfall En viktig lärdom från utvecklingsarbetet är att tidsbegränsade projekt med fokus på jämställdhet måste tillåtas utvecklas och förändras när nya behov och utmaningar identifieras. Den processutvärdering som varit kopplat till projektet har haft som huvudsakliga syfte att bidra till ständig reflektion kring effektmål, projektmål och aktiviteter, något som varit betydelsefullt för utvecklingsarbetets framgångar. Projektmålen för Ledningskraft har i huvudsak inte ändrats men effektmål och indikatorer såväl som aktiviteter har till viss del reviderats under arbetets gång, framförallt på grund av väldigt höga ambitioner i relation till projektets korta tidsspann. Det ledde till att projektet fokuserades till ett begränsat antal verksamheter med stort engagemang och en hög prioritering av frågan på ledningsnivå. Syfte En fördjupning och vidareutveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens styr- och ledningssystem och en kvalitetssäkring av kommunens verksamheter som på lång sikt leder till att kommunen bättre bidrar till en jämn fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektmål 1 Att projektets fokusverksamheter utvecklat jämställdhetsperspektivet i sin ordinarie verksamhet samt i styr- och ledningssystem så att jämställdhetsintegrering genomförs, redovisas och följs upp. Utfall Genom utbildningar, seminarier, workshops och ett processnära stöd har många chefer och nyckelpersoner nått ökade kunskaper kring genus och jämställdhet som lett till en ökad prioritering av frågan och en fortsatt utveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens styr- och ledningssystem. Antalet verksamhetsområden i kommunen med mätbara verksamhetsspecifika mål (resultatmått) med jämställdhetsperspektiv har ökat från 3 av 13 projektets start 2011 till 11 av 13 vid projektets slut 2013. Även användandet av könsuppdelad statistik vid uppföljning ökar. Antalet verksamhetsområden som redovisar statistik uppdelat på kön i verksamhetsplanen har ökat från 1 till 5 sedan 2011. Umeå kommun 17

Måtten indikerar att jämställdhet i högre grad är ett perspektiv som finns med i planeringsprocessen men säger samtidigt lite om kvaliteten på det jämställdhetsarbete som bedrivs. Målet är uppfyllt enligt de indikatorer som tagits fram för att mäta utvecklingen, men bedömningen är ändå att en hel del kvarstår innan jämställdhetsintegrering fullt ut genomförs, redovisas och följs upp i Umeå kommun. Under 2013 har kommunens jämställdhetsutskott även inlett dialogsamtal med samtliga kommunala bolag och nämnder. Det är ett annat mer kvalitativt sätt att redovisa och följa upp jämställdhetsarbetet. Presidiet och de verksamhetsansvariga kallas till utskottsmötet och får där redogöra för det jämställdhetsarbete som bedrivs utifrån ett antal frågeställningar som lyfter exempelvis frågor om styr- och ledningssystemet, analyser, rutiner, resurser, kompetens och könsuppdelad statistik. Syftet är bl.a. att synliggöra det jämställdhetsarbete som bedrivs såväl som det som borde bedrivas, för att identifiera viken typ av stöd som bör prioriteras. Samtalen ger också möjlighet för verksamheterna att synliggöra de mer kvalitativa aspekterna av jämställdhetsarbetet samt en möjlighet för jämställdhetsutskottet att ställa direkta frågor och belysa kommunens jämställdhetsmål. Utformningen av kallelsen till dialogsamtalen bifogas i bilaga 3. Projektmål 2 Att Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun är väl förankrad hos chefer och utvecklingsledare och politiker och fungerar som ett stöd i verksamhetsplaneringsprocessen. Utfall Strategin är kommunicerad i politiska nämnder och ledningsgrupper och fungerar som ett stöd i VP-processen och i jämställdhetsarbetet för de verksamheter som varit delaktiga i utvecklingsarbetet. Jämställdhetsutskottets dialogrundor visar även att jämställdhetsarbetet i kommunen i hög grad kopplar till strategin. Representanter från projektets fokusverksamheter har dock belyst att det krävs god genuskunskap för att arbeta utifrån strategin på grund av att den är så övergripande. Det finns således ett fortsatt behov av ökad kunskap om hur strategin kan användas i konkret könsmedveten verksamhetsutveckling. Projektmål 3 Att controllers och ekonomiansvariga i Umeå kommun har fått erfarenhet av gender budgeting och att en lärandeprocess kring budgetbaserad genusanalys startat. Utfall Fyra utbildningstillfällen med fokus på kön och ekonomi, med gender budgeting som anlysverktyg har erbjudits inom utvecklingsarbetet där sammanlagt över 50 ekonomer, controllers och chefer från olika verksamheter och kommuner har deltagit. Det har dock varit svårt att få de högsta cheferna och budgetansvariga Umeå kommun 18

att avsätta tid för dessa utbildningar vilket är en svaghet. Tre av verksamheter som deltagit i utbildningarna har med stöd av projektledaren använt gender budgeting som analysverktyg i specifika pilotstudier. Tekniska nämnden har 2013 nått ett av sina jämställdhetsmål som handlar om att samtliga verksamhetsansvariga inom nämnden ska genomgå en utbildning med fokus på fördelning av resurser ur ett jämställdhetsperspektiv. Nämnden har även utvecklat rutinerna för tjänsteskrivelser som nu inkluderar frågor utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Lärandeprocesser har således startat kring gender budgeting som metod på både lokal och regional nivå. Det kommer förhoppningsvis att ge avtryck i det framtida budgetarbetet och bidra till en jämnare fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Projektmål 4 Via kommunikationsinsatser har erfarenheter och resultat från det fördjupade utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering och gender budgeting spridits till fler verksamheter och kommuner i Umeåregionen. Utfall Måluppfyllelsen är god. Deltagare i universitetskursen Genus, makt och samhälle ingår nu i ett nätverk för jämställdhetsarbete som är lett av en forskare från Umeå centrum för genusstudier. Regelbundna erfarenhetsutbyten hålls med kommunens verksamheter för att sprida kunskap och lärdomar i hela organisationen. Projektets avslutande spridningskonferens samlade över 70 deltagare varav många politiker och chefer. Umeåregionens kommuner har deltagit i flera av utbildningsinsatserna samt tagit del av projektets resultat och erfarenheter under erfarenhetsutbyten och via spridningskonferensen. Effekter av utvecklingsarbetet på medborgar- och brukarnivå Det långsiktiga effektmålet för utvecklingsarbetet är att Umeå kommun erbjuder en likvärdig medborgarservice oavsett kön och att makt och resurser fördelas jämnt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är ett långsiktigt mål som utgår ifrån ett maktperspektiv och som det strategiska jämställdhetsarbetet ska sträva mot. I ett tidsbegränsat projekt som detta förväntas inga mätbara effekter av arbetet synas på medborgarnivå. Däremot kan de resultat som uppnåtts på sikt bidra till att verksamheterna flyttar fram sina positioner i jämställdhetsarbetet, förutsatt att kommunen förvaltar och bygger vidare på de erfarenheter och läroprocesser som utvecklingsarbetet genererat. Några av de förväntade effekterna lyfts i detta avsnitt. Genom att många nyckelpersoner i organisationen har en ökad genuskunskap och fler verksamheter analyserar statistik och resursfördelning utifrån kön förväntas brukare på sikt märka att den service som kommunen erbjuder och de resurser som fördelas inte präglas av stereotypa föreställningar om kön utan utgår ifrån individers och gruppers behov. Umeå kommun 19

Umeå universitet Utbildning I detta avsnitt presenteras de större utbildningsinsatserna i projektet som riktat sig till en bred verksamhetsövergripande målgrupp. Inom respektive fokusverksamhet har projektet erbjudit ett flertal mer specifika föreläsningar, erfarenhetsutbyten, seminarier och workshops som finns beskrivna under rubriken Genomförande. Genus, makt och samhälle Den stora utbildningsinsatsen inom projektet har varit universitetskursen Genus, makt och samhälle: Fördjupad kompetensutveckling om jämställdhet och social hållbar utveckling 7,5 högskolepoäng. En uppdragsutbildning som tagits fram i samverkan med Umeå centrum för genusstudier (UCGS) och som getts under ht 2011 och 2012, med Umeå kommun och Umeåregionen, genom Jämställdhetsutskottet, projekt Ledningskraft och projekt Normstorm, som uppdragsgivare. Målgruppen var chefer, politiker och nyckelpersoner (personer som arbetar med exempelvis verksamhetsutveckling, kvalitetsfrågor, jämställdhet, horisontella mål, ekonomi m.m.) inom Umeå kommun och Umeåregionen. Totalt har ca 40 personer läst kursen under 2011 och 2012. Kursens syfte var att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla och fördjupa sina kunskaper kring betydelser av genus och samhälle, både generellt med fokus på att skapa förståelse för samhälleliga maktrelationer, och mer specifikt i relation till centrala aspekter inom det kommunala uppdraget, som inflytandefrågor, policy och organisation. Upplägget var följande: Sammankomst 1: Föreställningar och normer om genus Förbereds med inläsning av kurslitteratur och en individuell uppgift som redovisas vid sammankomsten. Under sammankomsten ges en genusteoretisk introduktion i två spår: det politiska och det teoretiska. Bl.a. behandlas en utveckling från kvinnoperspektiv till intersektionalitet, historiska föreställningar om kvinnor och män/kvinnligt och Umeå kommun 20

manligt, centrala begrepp och perspektiv inom genusteori, t.ex. frågan om kön/genus som biologi eller social konstruktion. Även olika typer av maktperspektiv och maktanalyser kommer att behandlas under denna första sammankomst. Sammankomst 2: Tre ingångar till genus och demokrati Förbereds med inläsning av kurslitteratur och en individuell uppgift som redovisas vid sammankomsten. De tre ingångar till genus och demokrati som behandlas under sammankomsten är: Social hållbarhet, Arbete och organisation samt Kroppslig integritet. Utgångspunkten är att dessa tre aspekter kan ses som centrala när det gäller att skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle utifrån at de berör inflytande från olika perspektiv och på olika nivåer: samhällsnivå/politik, organisationsnivå/arbete, individuell nivå/kropp. Sammankomst 3: Normkritik, motstånd och kritisk granskning Förbereds med inläsning av kurslitteratur och en individuell uppgift som redovisas vid sammankomsten. Under sammankomsten behandlas normkritik som teori och praktik och här breddas genusbegreppet mot ras/etnicitet, klass, sexualitet, religion. Sammankomstens andra del handlar om hur genus görs i situationen. Detta deltema utformas som en workshop med stort utrymme för egna erfarenheter, t.ex. av motstånd. Ett andra deltema under sammankomsten går in på frågan: hur görs genus i policy, med inriktning på både teori och metoder för att kritisk policyanalys. Sammankomst 4: Redovisning av egna arbeten Förbereds med en något större (jämfört med tidigare inlämningsuppgifter) skriftlig examinationsuppgift som sedan presenteras muntligt vid denna avslutande sammankomst. Uppgiften ska kopplas till den egna verksamheten och behandla något av de tre temana under sammankomst 2 med hjälp av granskande metoder som presenteras under sammankomst 3. Till följd av kursen finns en ökad genusteoretisk kunskap i organisationen. De lärandeprocesser som startat utvecklas kontinuerligt med hjälp av ett nätverk som startat där samtliga tidigare kursdeltagare bjuds in och som leds av tidigare kursansvarig Malin Rönnblom vid Umeå centrum för genusstudier. Nätverket träffas ungefär två gånger per år. Gender budgeting Fyra utbildningstillfällen med fokus på kön och ekonomi, med gender budgeting som anlysverktyg har erbjudits inom utvecklingsarbetet där sammanlagt över 50 ekonomer, controllers och chefer från olika verksamheter och kommuner har deltagit. Utbildningarna har resulterat i tre pilotstudier med gender budgeting som analysverktyg. Samt att tekniska nämnden nått ett av sina jämställdhetsmål som handlar om att samtliga verksamhetsansvariga inom nämnden ska genomgå en utbildning med fokus på fördelning av resurser ur ett jämställdhetsperspektiv. Umeå kommun 21

Våren 2012 hölls en utbildning i gender budgeting i två steg under ledning av nationalekonomen Anna Klerby. Utbildningens syfte var att öka kunskapen om att arbeta med jämställdhetsperspektiv i budgetprocess, i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Det handlade om att synliggöra hur de offentliga resurserna fördelas mellan grupperna kvinnor och män idag. Hur offentlig verksamhet möter medborgarnas behov och hur den eventuellt sätter restriktioner för deras val och möjligheter. Det handlade också om att på lång sikt se om verksamheten ska förändras och hur resurserna, i så fall, måste styras om för att stödja en jämställd utveckling. Jämställdhetsutskottets fokus har under 2012 och 2013 varit kön och ekonomi och i december 2012 hölls en seminariedag med tema jämställdhet och ekonomi som även lyfte gender budgeting som metod. Under dagen berättade Mikael Molén från SCB om den nya tidsvaneundersökningen, Åsa Löfström från Umeå universitet pratar om makt, kön och ekonomi och Anna Klerby från Högskolan i Dalarna förmedlar kunskap om och erfarenheter av gender budgeting. Under hösten 2013 höll Fredrik Bondestam en utbildning i gender budgeting med samtliga av tekniska nämndens verksamhetsansvariga med fokus på fördelning av resurser ur ett jämställdhetsperspektiv. Verksamheten gator och parker har som mål att under 2014 genomföra en gender budget analys utifrån den kommande resvaneundersökningen. Erfarenhetsutbyten Flera erfarenhetsutbyten mellan de verksamheter som på olika sätt utvecklat sitt jämställdhetsarbete med stöd av projekt Ledningskraft har genomförts. Där har olika exempel lyfts och problematiserats, något som deltagarena har funnit lärande och givande. Det är tydligt att träffar som ger utrymme för reflektion, inspiration och kunskapspåfyllnad är viktig för verksamheternas jämställdhetsarbete. De nätverk som bildats kommer att fortsätta att träffas och utbyta erfarenheter även efter projekt Ledningskraft avslutas, under ledning av jämställdhetsstrategen. Det senaste erfarenhetsutbytet i april 2013 avslutades med en diskussion om vad som är viktigt för att jämställdhetsperspektivet skall utvecklas i ordinarie verksamhet. Följande punkter lyftes: Sprida och utvecklas jämställdhetsarbete är en lärandeprocess, viktigt att lära och utvecklas av varandras erfarenheter, ta stöd av andra och återanvända bra idéer. Politikens roll - det arbete som görs måste efterfrågas av den politiska ledningen. Hjälp med analysen vad gör vi av könsuppdelad statistik och upptäckter av ojämställdhet? Viktigt med stöd i det analytiska arbetet. Umeå kommun 22