Förändringsarbete -Social service -Strukturella samhällsf llsförändringar -Arbeta med individens inre verklighet Psykosocialt arbete Ej förknippat f med visst yrke och yrkesroll Bedrivs mot individ, familj eller grupp. Avgränsning mot psykoterapi och samhällsarbete. Medvetandegöra människor m sås att de ändrar sina livsvillkor. Systematiskt och målinriktatm Psykosocialt arbete fem grundläggande ggande kriterier Det psykosociala synsättet Teori för f r psykosocialt arbete Metoder Systeminriktning Handlingsmodell Psykosociala synsättet Grundläggande för f r arbetet Individ i sitt sammanhang Hänsyn till dubbel verklighet - Yttre faktorer - Inre faktorer Teori för f r psykosocialt arbete Systematisk och målinriktad m verksamhet Viktigt sammanhängande ngande teoretiskt perspektiv Analys och handlingsaspekt Analys och handling interrelaterade Metod - avser de arbetssätt tt man arbetar utifrån förändringstrategier Riktade mot individ, familj och grupp, ej samhälle Systeminriktning arbetet bedrivs med inriktning mot de sociala sammanhang/system i vilka klienten ingår. Processer inom och mellan dessa system 1
Handlingsmodell Egen aktion kamraten Direkt styrning rådgivare Indirekt styrning terapeuten Dubbelt kontrakt, anställning/behandling Behandling ska vara systematisk, genomtänkt, nkt, medveten, teorianknuten Handlingsutrymme, inre/yttre murar Casework metodik Diagnostiska skolan Funktionella skolan Idéhistoria Paynes tre generella perspektiv 1. Det individualistiska reformistiska perspektivet 2. Reflexivt terapeutiska perspektivet 3. Socialistiskt kollektiva perspektivet Analytiska aspekter Förklara klientens problem, cirkulära ra orsakssamband Förstå- förståelse för f r klienten och dess process Gör r det svårgripbara gripbart genom bild och metafor Redskapsaspekt Effektaspekt Handlingsaspekter 2
Öppenhet Teorin erkänna sin ofullständighet Universialitet Inte referera till alltför avgränsad kontext. Samhället påverkar p teorin men teorin bör b r i den utsträckning det är r möjligt m vara oberoende av aktuella samhället. /tänkande Psykodynamisk teori Kallas ofta systemtänkande Ser till cirkulära ra orsakssamband/processer istället för f r kausala orsakssamband Andra glasögon gon att betrakta världen v med Berikar och skapar möjligheterm Många faktorer påverkar p problemens uppkomst, vidmaktshållande och förändring f Helhetsbegreppet Hierarkiska nivåer - system påp en högre h hierarkisk nivå omfattar system påp lägre nivå som subsystem eller entiteter beroende påp vald analytisk upplösning. Vilken nivå vi väljer v att betrakta utifrån påverkar vad vi ser och hur vi bedömer. Motkrafter som arbetar mot en förändring. Behöver inte behandla hela systemet för f att man utgår r från n en helhetssyn. Arbetar vi med en del sås förändras systemet. Slutna eller öppna gränser Klara eller oklara Flexibla eller rigida 3
Förändring genom kontinuerliga processer naturligt åldrande, förändring f över tid Förändring genom diskontinuerliga processer, plötsliga händelse, h olyckor, förälskelse Ständig förändringsprocess, f aldrig statiskt Målinriktning styrs av intention Logisk nivå Basnivå verklighet där d r handlingar utspelar sig Metanivå tankar om verkligheten, symboler Meta-metaniv metanivå reflektioner om tankarna om verkligheten Isomorfi - likformighet strukturlikheter Anisomorfi Olikhet Likhet och olikhet mellan bild och verklighet viktig för f r att lära l känna k klientens förvrägningsmekanismer Alternativa sätt s att tolka verklighet Medvetandegöra mönster m i förhf rhållningssätt Morfostas strukturbevarande processer, upprätta den dynamiska självbilden. Morfogenes förändring av systemets grundläggande ggande struktur Homeostatiska återställa jämnvikt Styr och reglermekanismer input, positiv och negativ feedback Psykodynamisk teori Lägger vikt vid motsättningen ttningen mellan drifter och försvar. f Individens utveckling följer f lagbundenhet. Tidiga omedvetna konflikter kan leda till att normal utveckling störs Topografiska aspekten Allt mänskligt m beteende kan definieras ur deras grad av medvetenhet. Medvetet Förmedvetet Omedvetet 4
Den strukturella aspekten detet,, jaget och överjaget. Funktionella grupperingar användbara ndbara förf att förstf rstå mänskligt beteende och konflikter hos individ. Detet Biologiska drifterna, energikälla och drivkraft för f r personlighet. Psykisk energi, driftsimpulser. Sexuella = libidinösa i vid bemärkelse och agressiva driftsimpulser Detet Tillhör r personens omedvetna skikt. Lustprincip/tillfredställelse llelse hänger h samman med urladdning av driftspänningar. Primärprocess/t rprocess/tänkande prelogisk och preverbal.. Beaktar inte logiska och rationella synpunkter känner k inte förbud f och villkor. Jaget Observerar och registrerar faktorer som påverkar från n inre och yttre miljön. Integrerar krav och krafter och väljer v funktion som bäst b förefaller tjäna individens jämvikt. j Bevarar att jämvikt j bibehålls och ej rubbas av detet, överjaget eller yttervärlden. rlden. Medveten, förmedveten nivå.. Omedvetna jagfunktioner psykologiska försvarsmekanismer. Jaget Realitetsprincipen beaktar verklighetens begränsningar för f r omedelbar tillfredställelse. llelse. Bedömer situation och väljer det som påp långsikt ger största tillfredställelsen llelsen med minimala negativa följder. Sekundärprocess Logik, ordning i tid och rum och kausalitet. Överjaget Hänsyn till rätt/orr tt/orätt, tt, gott/ont, moral, samvete. Godkänner och underkänner nner handlande eller handlingsimpulser. Föreställning om jag ideal. Upprätth tthåller tradition och kontinuitet. Delvis medvetet, förmedvetet och en betydande del omedvetet. 5
Jag svaghet kan innebära: Vag identitetsuppfattning Dåligt självf lvförtroende Brister i impuls och självkontroll Sårbarhet Konflikter med omgivningen och dess krav Jag - psykologi 1930-talet USA Jaget anses fristående från detet.. Dess funktioner minne, tänkande, försvarsmekanismer och verklighetsuppfattning tillskrivs större betydelse Central i arbetet med vuxna människors m livsfaser och kriser Grunder till teoretisk förstf rståelse för f r föräldrars f bristande omognad Objektrelationsteorin 1920-30 tal Betonar människans m förmf rmåga att relatera till emotionellt betydelsefulla personer Goda objektrelationer livets mening Tidiga samspel mor och barn viktig för f skapande av inre psykiska strukturer Klyvning Ångest Individen har mera driftsenergi än n den förmår r binda farosituationen som orsakar ångest motsvara inte alltid av ett reellt yttre hot Genom ångest mobiliseras jagets försvars f och anpassningsmekanismer Försvarsmekanismer Grundläggs och utvecklas för f r att individ ska kunna lösa l inre konflikter. Verkar både b i normala och sjukliga tillstånd Verkar för f r att undvika ångestskapande impulser och bevara dynamiska jämviktenj Projektiv identifikation Motstånd Överföringring Klyvning 6
Ångest Individen har mera driftsenergi än n den förmår r binda farosituationen som orsakar ångest motsvara inte alltid av ett reellt yttre hot Genom ångest mobiliseras jagets försvars f och anpassningsmekanismer Symtombildning Individens utveckling följer f lagbundenhet, tidiga omedvetna olösta konflikter kan leda till att den normala utvecklingen störs. Det kan leda till patologisk utveckling och symtombildning. 7