Handlingsplan för breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter vid KI under 2006-2008.



Relevanta dokument
Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

Karolinska Institutet

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Likabehandlingsplan

Handlingsplan för lika villkor 2016

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering

Vem kommer in, vem kommer ut?

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

Högskolan i Jönköping

Handelshögskolan i Stockholm

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Likabehandlingsplan för studenter

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Likabehandlingsplan för studenter Fastställd av rektor Tommy Löfgren , reviderad

Hur kan UHR stödja tidiga insatser Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Avtal med Uppsala universitet avseende mångfaldsbyrån ESMeralda

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Handlingsplan lika villkor 2018

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Juridiska institutionen

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Likabehandlingsplan 2012

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Brett deltagande i högskoleutbildning

Institutionen för kulturvetenskaper

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Verksamhetsplan Linje 14

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Handlingsplan för Lika villkor

Likabehandlingsplan för Historiska institutionen 2013 Fastställd av Institutionsstyrelsen

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk av 5

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Likabehandlingsplan 2009

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR

Total Rapport DoktorandBarometern 2014

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Jämställdhetsplan

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Handlingsplan för mångfald och likabehandling Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Högskolan på Gotland

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Plan för lika rättigheter och möjligheter på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2015)

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

BESLUT Dnr Mahr /244

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Lärarhögskolan i Stockholm

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011

Handlingsplan för likabehandling 2018

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling

Handlingsplan för lika villkor-behandling av studenter 2016

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, högskolepoäng. Teacher Education, Higher Educational Credits

Likabehandlingsplan 2016

Program för lika villkor

Kommentarer till kvalitetshjulet

Stockholms universitet

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga

Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng

Universitets och högskolors arbete mot sexuella trakasserier

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Dnr 6426/05-300 Handlingsplan för breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter vid KI under 2006-2008. Fastställd av Styrelsen för utbildning 2005-12-14

INLEDNING Regeringens proposition Ny värld ny högskola (2004/05:162) fastslår att svenska universitet och högskolor ska fortsätta att arbeta proaktivt med breddad rekrytering. I propositionen framgår att de kritiska punkterna för social breddning inom utbildningsområdet är förenat med de utbildningsval som individen gör, dvs inför valet av gymnasieprogram, i valet till högskolan och vid övergången till forskarutbildning. Dessutom konstateras att de längsta och mest statusfyllda utbildningarna i Sverige såsom läkarprogrammet och tandläkarprogrammet inte har lyckats minska den sociala snedrekryteringen. För att ytterligare förstärka arbetet med breddad rekrytering ger regeringen Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning ett särskilt nationellt uppdrag. Samtidigt är det av högsta vikt att de enskilda lärosätena fortsätter att arbeta med breddad rekrytering. Karolinska Institutet ser fram mot ett samarbete med Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning inom området breddad rekrytering. KI har arbetat planmässigt med breddad rekrytering sedan den första handlingsplanen fastställdes av Styrelsen för utbildning den 11 december 2002. Ett av styrelsens temaområden är rekrytering och breddad rekrytering har därmed en möjlighet att få extra uppmärksamhet inom styrelsen. De positiva omdömen som HSV gav KI i sin rapport Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald 1 och det diplom KI erhöll för arbetet förpliktigar. I rapporten står att läsa att Karolinska Institutet och Malmö högskola bedömdes ha det mest genomgripande och välorganiserade arbetet för att främja arbetet med social och etnisk mångfald. Vidare står att läsa: dessa båda lärosäten har lyckats bra med att rekrytera nya grupper och har introducerat ett flertal nya åtgärder och metoder för att uppnå konkreta resultat. I rapporten lyfts också fram att KI har en plan med hög konkretion och tydliga markeringar av vems ansvar det är att se till att målen nås. KI:s plan förtjänar också att lyftas fram eftersom de gjort en egen statistisk studie över graden av social och etnisk mångfald nedbruten på olika utbildningar och institutioner. I föreliggande handlingsplan för 2006-2008 redovisas hur arbetet med breddad rekrytering vid KI skall fortgå. Även fortsättningsvis kommer arbetet för breddad rekrytering vid KI att ha fokus på tre målområden: Nya studentgrupper Studenten i fokus Pedagogisk kompetensutveckling Målområdet nya studentgrupper innefattar bl a att genom marknadsföring, uppsökande verksamhet och samarbete med gymnasieskolor nå (så kallade) nya studentgrupper. Målområdet studenten i fokus innefattar att underlätta för och ta väl hand om de nya studentgrupperna genom t ex språkhjälp i Språkverkstad samt studentstödjande seminarier. 1 Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald, en uppföljning av Högskoleverkets utvärdering 1999/2000, HSV 2003:31 R (sid 9, 75) 2

Målområdet pedagogisk kompetensutveckling innefattar att genom information i seminarieoch diskussionsform nå ut till utbildningarna och institutionerna vid KI och där höja kunskapen och engagemanget för mångfaldsfrågor för att bättre möta de nya grupper av studenter, som kommer och väntas komma till högskolan. Detta arbete är starkt integrerat i KIs förebyggande arbete kring likabehandling av studenter. AKTUELL STATISTIK HSV har tagit fram nyckeltal för universitet och högskolor i Sverige, vilket möjliggör jämförelser mellan enskilda högskolor och riket. Etnisk härkomst Nyckeltal från HSV KI Riket Andel studenter med utländsk bakgrund % * 2004 33 16 2003 34 15 2002 30 14 2001 31 13 * HSVs definition av utländsk bakgrund är att studenten själv är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands. Riket avser genomsnittet på svenska högskolor (alltså inte befolkningen i stort). KIs har en hög andel studenter med utländsk bakgrund. Siffrorna avser hela KI. Variationen mellan KIs olika utbildningsprogram avseende etnisk bakgrund varierar dock stort. Detta bekräftas också av statistik från en studentenkätundersökning utförd av Exquiro Market Research ht 2005 på uppdrag av Styrelsen för utbildning vid KI, riktad till samtliga nybörjare på utbildningsprogram. Där framkommer att 21 % av förstaårsstudenterna vid KI ht 2005 är av utländsk härkomst. Ht 2003 var motsvarande siffra 28 %. Exquiros definition är om studenten själv är född utomlands eller inte. Störst andel studenter av utländsk härkomst har: - Tandhygienist, påbyggnad 57 % (ej redovisat 2003, ej redovisat, 2001) - Biomedicinska analytikerprogrammet 51% (53 % 2003, 52 % 2001) - Röntgensjuksköterskorna 41% (55 %, 2003, 38 % 2001) - Medicinsk informatik 41% (38 % 2003, 29 % 2001) Lägst andel studenter av utländsk härkomst har: - Folkhälsovetenskapsprogrammet 4% (programmet fanns ej tidigare) - Barnmorskeprogrammet 4 % (10 % 2003, redovisades ej 2001) - Optiker 6 % (17 % 2003, 21 % 2001) - Logopedprogrammet 7 % (13 % 2003, 12 % 2001) 3

Social bakgrund Nyckeltal från HSV KI Riket Andel studenter med arbetarbakgrund % 2004 20 24 2003 23 24 2002 19 23 2001 22 23 Siffrorna för faktorn arbetarbakgrund jämförs i tabellen med nybörjare i högskolan i riket. Men siffrorna bör också jämföras med befolkningen totalt (i motsvarande åldersintervall). I befolkningen totalt har 34 % arbetarbakgrund. Man kan således konstatera att snedrekryteringen till svenska högskolor kvarstår. KI Riket Andel studenter med högutbildade föräldrar % ** 2004 37 29 2003 34 28 2002 31 29 2001 29 29 ** Studenten kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har högskoleutbildning HSVs siffror för KI tyder på en tillbakagång i arbetet med breddad rekrytering. Den sociala snedrekryteringen har ökat istället för att minska. Detta är särskilt tydligt när man ser till föräldrarnas utbildningsnivå. I studentenkätundersökning Exquiro ht 2005 angav total 65 % att minst en av föräldrarna hade akademisk examen. Siffrorna kan inte jämföras eftersom HSVs mätning och Exquiros studentundersökning grundar sig på olika mätunderlag. HSVs uppgifter baserar sig på SCBs befolkningsregister och inkluderar även nybörjare på fristående kurser, medan Exquiroundersökningen avser nybörjare enbart på program. Även här finns stor variation mellan utbildningsprogrammen. Andelen studenter med minst en förälder som är akademiker är störst bland studenterna på: - Läkarprogrammet 84 % (84%, 2003, 78%, 2001) - Logopedprogrammet 85 % (68 % 2003, 63 %) - Folkhälsovetenskapsprogrammet 78 % (programmet fanns ej tidigare) - Programmet för medicinsk informatik 76 % (73%, 2003, 62% 2001) - Tandläkarprogrammet 87 % (69%, 2003, 72% 2001) Tandhygienistprogrammet ligger lägst vad gäller andelen föräldrar med akademisk examen (36 %) följt av Röntgensjuksköterskeprogrammet (44 %). I Exquiro ht 2005 redovisas också totalsiffror avseende akademisk bakgrund samkört med härkomst. Studenter födda i Sverige uppger att 68 % har minst en förälder med akademisk examen medan 56 % svarar att minst en förälder har akademisk examen i gruppen utlandsfödda. Arbetet för breddad rekrytering avseende social och etnisk mångfald vid KI skall ses som ett långsiktigt arbete vars effekter är möjliga att avläsa först längre fram. 4

HANDLINGSPLAN Nedan följer en presentation av de aktiviteter och åtgärder för breddad rekrytering som genomförts under år 2004-2005 utifrån intentionerna beskrivna i KIs handlingsplan för breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-01-28. Planerade åtgärder för åren 2006-2008 presenteras också. Mål nya studentgrupper Breddad rekrytering handlar i stor utsträckning om att nå nya studentgrupper, d v s grupper som av tradition inte sökt sig till universitet och högskolor. Utifrån Högskoleverkets och Statistiska centralbyråns 2 undersökningsresultat - att föräldrars akademiska bakgrund och därpå föräldrarnas socioekonomiska situation är de viktigaste faktorerna när det gäller övergång från gymnasieskolan till högskolan kan en strategi för KIs insatser formuleras. KI utbildningsbroschyr 16 grundutbildningar KI har producerat en broschyr på lättförståelig svenska, så att även personer med endast baskunskaper i svenska kan läsa den utan svårighet, och som beskriver de utbildningar KI har och de yrken som våra utbildningar leder till. Broschyren har uppdaterats med folkhälsovetenskapsprogrammet. Broschyren har distribuerats till gymnasieskolor i Storstockholm, den finns i KIs monter på Stockholms Akademiska Forum och den används vid olika tillfällen för studieinformation. KI hade planer på att eventuellt översätta broschyren till arabiska, persiska, turkiska och somaliska samt i ett andra skede eventuellt engelska, franska och spanska. Detta har dock inte genomförts. Planerad åtgärd för 2006-2008 Broschyren kommer revideras och nytryckas i enlighet med att KIs utbildningsutbud förändras. En plan för hur broschyren ska användas och hur den ska spridas ska upprättas. Studentavdelningen, Utbildningsavdelningen. Projektet finansierades från början av medel från den statliga Rekryteringsdelegationen. Sedermera har finansiering skett genom Styrelsen för utbildning. 2006-2008 ska finansiering av eventuell revidering, nytryck och distribution tillgodoses av Styrelsen för utbildning. Studentavdelningen för statistik över antal utdelade broschyrer. 2 UF 20 SM 0002, sid 24 5

KI-ambassadörer med breddad rekrytering i fokus KI ambassadörer är KI studenter som informerar om KIs utbildningar i gymnasieskolor, på Stockholms akademiska forum, på KIs Öppna-husdagar och under mässor. Våra KI ambassadörer bidrar redan idag med stor kunskap om KIs utbildningar men behöver utbildning i mångfaldsfrågor, antidiskrimineringsarbete och likabehandlingslagen. För att öka kunskapen och medvetenheten hos KIs studentambassadörer ingår frågor kring breddad rekrytering och hur man ska prata med yngre elever (låg- och mellanstadiet) som en integrerad del av ordinarie utbildning för ambassadörerna. Denna utbildning ges till nya studentambassadörer varje höst. Hösten 2005 utbildades 40 nya ambassadörer. Planerad åtgärd för 2006-2008 Studentavdelningen kommer fortsätta rekrytera och utbilda studentambassadörer enligt ovan. Studentavdelningen. Inom ramen för Studentavdelningens ordinarie budget. Statistik förs över antal utbildade ambassadörer. 40 nya ambassadörer utbildades 2005. Samarbete med gymnasieskolor KI har valt att medverka i djupgående samarbete med tre gymnasieskolor. Dessa skolor är Huddinge gymnasiet (HGY), Tensta gymnasium och Solna gymnasium. Genom samarbetsgymnasierna når KI också ut till elever inom grundskolan. Det är angeläget att informationsinsatserna om högskolan riktas mot elever redan tidigt i högstadiet. KI har utsett kontaktpersoner för respektive gymnasiesamarbete liksom en styr- och arbetsgrupp, som fattar beslut och initierar idéer kring samarbetet. Huddinge gymnasium (HGY) Inom samarbetet ryms bl a KI-dagen vid Huddinge gymnasium, sommarprojektarbeten och fortbildning för gymnasiets lärare. Sedan hösten 02 har HGY två lärare om vardera 25 % som fungerar som kontaktpersoner gentemot KI. Skolans rektor och biträdande rektor är också involverade i det praktiska arbetet. Samverkan mellan KI och Huddinge Gymnasium fungerar mycket väl och har inneburit en mängd aktiviteter som riktats till gymnasieeleverna och skolans lärare. Exempel på dessa är KI-dagen, som inrymmer populärvetenskapliga föreläsningar riktade till alla skolans elever varje år med ett särskilt tema, filmer, andra aktiviteter samt mässutställning med KIs utbildningsprogram. Dessutom bjuds niorna från grundskolorna i Huddinge kommun till mässutställningen. 6

Inom samarbetet ges handledning vid KI av den empiriska delen av elevers projektarbete, elever har deltagit i laborationer, föreläsningar och gjort studiebesök. Föreläsningar har också givits för lärare kring önskade teman. Hösten 2005 åkte en delegation på nio personer (4 från KI och 5 från HGY) till University of East London för ett tre dagars studiebesök. De första kontakterna mellan samarbetsgruppen och prefekt Li Tsai och hennes forskargrupp samt University of Stanford har också tagits. Meningen är att huddingeelever ska delta i ett forskningsprojekt kring inlärning och simulering. Aktiviteterna kommer att fortgå på likartat sätt som under tidigare år. Nytt från år 2005 är det forskningsprojekt som KI och University of Stanford ska genomföra gällande simulering. HGYs elever kommer ingå i forskningsprojektet som leds av bland andra prefekt Li Tsai vid KI. KI och HGY skall tillsammans med University of East London undersöka möjligheten att söka externa medel för ett gemensamt utvärderingsprojekt gällande breddad rekrytering. Utbildningsavdelningen. Projektet har till stor del finansierats av medel från Rekryteringsdelegationen. Finansiering framöver skall tillgodoses av Huddinge kommun och Styrelsen för utbildning. Projektet söker också externa medel när så är möjligt. En utvärdering, bestående av enkäter och djupintervjuer av elever, inblandad personal från KI samt lärare på gymnasiet har genomförts under hösten 2003. Utvärdering, som har bekostats av Huddinge kommun, visar att samarbetet och genomförda aktiviteter utfaller väl. Ett påfallande ökat söktryck till gymnasiets naturvetenskapliga program har noterats varpå man hösten 2003 för första gången på mycket länge kunde starta två NV-klasser. Andra utvärderingar genomförs kontinuerligt bland annat om KI-dagen och om val till högskolan. Tensta gymnasium KI samverkar med Tensta gymnasium. Vid Tensta gymnasium ges ett särskilt naturvetenskapligt program med forskningsinriktning. Eleverna i dessa klasser får göra studiebesök på KI, får handledning i sitt specialarbete och ges möjlighet att besöka KIs institutioner. KIs samverkan med Tensta gymnasium (TG) startade formellt år 2001 med inriktning forskning. Ett särskilt Naturvetenskapligt program har skapats med forskningsinriktning mot humanbiologi (NvF). Detta program löper parallellt med det ordinarie NV-programmet, men med flera timmar med inriktning mot profilämnet Humanbiologi. Projektet vänder sig också till grundskolan. 7

Konkret innebär KI-TG projektet en rad aktiviteter inklusive projektarbeten på KI med doktorander som handledare, pris för bästa projekt och handledarinsats, återkommande studiebesök på Campus Solna och Södersjukhuset, frekventa föreläsningar på KI och TG, återkommande student-elev kontakter och satsning på grundskolor i TGs närområde. Finjustering av tidigare genomförda aktiviteter, fördjupning av student-elev kontakterna och utveckling av grundskolesatsningen planeras liksom genomförande av en länge planerad lärarfortbildning. Särskild samordnare finns. Projektet har till stor del finansierats av medel från Rekryteringsdelegationen. Finansiering framöver skall tillgodoses av Stockholms stad och Styrelsen för utbildning. Projektet söker också externa medel när så är möjligt. Solna gymnasium KI inledde hösten 02 ett samarbete med Solna gymnasium. Efter en lång inledande planeringsperiod, då bl a gymnasiet genomgått en stor omorganisation, har samverkan inletts höstterminen 2003. I en överenskommelse skriven mellan KI och Solna Gymnasium i Solna stad beskrivs KIs medverkan i samarbetet som aktiviteter i form av föreläsningar, studiebesök, laborationer, studieinformation, medverkan vid Öppna Hus mm. KI har hittills medverkat i utformningen av rekryteringsinformation för gymnasiet, medverkat vid gymnasiets Öppna Hus, tagit emot en heldags studiebesök på KI samt deltagit i utformandet av kursplanerna för de medicinskt inriktade kurserna inom Solna gymnasiums nyinrättade NV-program, inriktning medicin. Solna gymnasium måste framöver tillsammans med KI formulera en aktivitetslista för att samarbetet ska resultera i konkreta åtgärder. Till exempel kan en sådan lista innehålla aktiviteter såsom i form av laboration på KI, studentkontakter, lärarfortbildning mm. Eventuellt bör projektet arvodera en KI student som kan vara samordnare i projektet. Utbildningsavdelningen och Studentavdelningen Kostnader för aktiviteter riktade mot Solna Gymnasium bekostas av medel från Styrelsen för utbildning. Samarbetet dokumenteras kontinuerligt för framtida utvärdering. 8

Stockholms akademiska forum KI ingår i StAF:s mångfaldsgrupp. KIs representant är ordförande i gruppen som består av tjänstemän från nio andra lärosäten i Stockholm. KI har aktivt deltagit i utbytet av erfarenheter och idéer kring arbetet med breddad rekrytering och ökad mångfald tillsammans med StAF:s medlemshögskolor. KI har medverkat i projektet Skugga en student, och varit med och framställt mångfaldsutställningen Öppna dörrar som turnerade i landet. Fortsatt aktivt deltagande i StAF:s mångfaldsgrupp planeras under kommande år. En projektledare har anställts som tillsammans med mångfaldsgruppen söker externa medel för finansiering av gemensamma projekt. Utbildningsavdelningen Aktiviteter finansieras av StAF. Gemensamma insatser utvärderas gemensamt med StAF. MÅL STUDENTEN I FOKUS Breddad rekrytering handlar inte bara om att locka nya studentgrupper till KIs utbildningar, utan också om att skapa ett universitet som värnar om sina studenter. Det långsiktiga målet är att ingen student ska behöva avbryta sina studier på grund av språksvårigheter, brist på förebilder eller utanförskap i den akademiska miljön. Vi anser att tillgången till det svenska språket är en av grundpelarna för den enskilda studentens möjlighet att tillgodogöra sig en bra utbildning. Språkverkstad I februari 2003 öppnade KIs Språkverkstad på Blickagången 7 på Campus Huddinge. Språkverkstaden har haft öppet två halvdagar i veckan. Språkverkstaden arbetar enligt devisen hjälp till självhjälp. Läraren i Språkverkstaden har också informerat om verksamheten på föreläsningar samt arrangerat skrivseminarier. Efter en initial period har ansvaret för Språkverkstaden flyttats från Utbildningsavdelningen till Studentavdelningen. Språkverkstaden kommer utöka sina öppettider och servicen kommer därmed att också ges på campus Solna. Språkverkstadens lärare kommer även framöver erbjuda skrivseminarier. Styrelsen för utbildning ansvarar för att möjlighet ges för utförandet. Det operativa ansvaret ligger på Studentavdelningen. 9

Sedan 2004 har Styrelsen för utbildning bekostat verksamheten i Språkverkstaden vilket även kommer att ske 2006-2008. Statistik över antalet studenter som nyttjat Språkverkstaden samt dokumentation av de frågor/problem som tas upp vid besöken förs av läraren i Språkverkstaden. Utvärdering i samverkan med Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) genomfördes under 2004. I utvärderingsrapporten framgår bland annat att studenterna upplevt att de fått hjälp som de inte kunde fått någon annanstans. Omdömena var överlag mycket positiva. Det enda studenterna var missnöjda med var de begränsade öppettiderna. Studentstödjande seminarier Läsåret 2004-05 genomfördes tre seminarier kring talängslan med rubriken Prata inför grupp ett seminarium om att inte våga samt två seminarier på temat Lär dig skriva på KI gör ditt skrivande rättvisa!. Seminarieledare var medarbetare på Studentavdelningen och 10-20 studenter deltog i vardera seminarium. Höstterminen 2005 har utbudet av seminarier och föreläsningar utökats och ser ut på följande sätt: Tidspress, krav och måsten ett seminarium om att hantera studentlivets stress och få balans i tillvaron. Seminariet kommer att ges vid två tillfällen. Lär dig skriva på KI gör ditt skrivande rättvisa! kommer att ges vid ett tillfälle liksom Prata inför grupp ett seminarium om att inte våga. I form av föreläsning kommer Etik en väg till framgång ges vid ett tillfälle. Studievanor och studieteknik kommer också att ges i form av en föreläsning vid ett tillfälle. Vid varje seminarium har ca 30 studenter möjlighet att delta. Föreläsningarna ger utrymme för att bjuda in 100-150 studenter. Gensvaret vid inbjudan har varit mycket stort och samtliga evenemang har snabbt blivit fulltecknade. KI avser att fortsätta med seminarier och föreläsningar kring dessa teman. Styrelsen för utbildning ansvarar för att möjlighet ges för utförandet. Det operativa ansvaret ligger på Studentavdelningen. Styrelsen för utbildning skall stå för eventuella merkostnader. Lönekostnader och dylikt ingår i Studentavdelningens ordinarie budget. Erfarenheter från seminariet diskuteras tillsammans med ansvarig seminarieledare och får ligga till grund för utformningen av kommande seminarier. Redan genomförda seminarier har vid utvärderingen fått mycket positiva omdömen. En deltagarlista upprättas för varje seminarium för att dokumentera antalet deltagare samt vilka utbildningar de representerar. 10

MÅL - PEDAGOGISK KOMPETENSUTVECKLING En av de vikigaste insatserna för breddad rekrytering är att KIs lärare och annan studentrelaterad personal är utbildad i mottagande och bemötande av studenter. I kapitlet Mångfald i kvalitetsarbetet 3 betonas det att en pedagogisk kompetenshöjning ofta är nödvändig för att man verkligen ska kunna tillvarata de nya gruppernas förkunskaper och förhållande till kunskap. KI anser att kompetenshöjning och attitydförändring är ett långsiktigt projekt som bäst bedrivs i seminarieform, vilket möjliggör ett aktivt deltagande hos de som berörs. KI bör främja en ständig diskussion kring likabehandlingsfrågor, diskriminering och mångfaldsfrågor. Genom information, kompetensutveckling och utbildning kan alla som är verksamma inom KI gemensamt utveckla en arbets- och studiemiljö som gynnar alla oavsett t ex etnicitet, kön, sexuell identitet, funktionshinder, social bakgrund och ålder. Kartläggning och utbildning vid Institutionen för odontologi en arbetsmodell På initiativ av jämställdhets- och mångfaldsgruppen vid Institutionen för odontologi har en kartläggning av studenternas studiemiljön på institutionen genomförts. Studien hade ett särskilt fokus på kön och etnisk härkomst. Kartläggningen gjordes med hjälp av enkäter och djupintervjuer. Rapporten färdigställdes i december 2003. Resultatet och analysen av rapporten låg sedan till grund för en heldags seminarium för personalen på institutionen. Seminariet resulterade i ett antal arbetsgrupper som ska arbeta vidare kring frågor som lyftes under seminariet. Rapporten presenterades också på KIs årliga Utbildningskongress våren 2004. Denna åtgärd är därmed avslutad. Kartläggning av breddad rekrytering vid KI Den statistik som finns tillgänglig när det gäller breddad rekrytering är bristfällig. En rad områden som bör kartläggas kan identifieras. Det handlar bland annat om övergångsfaktorer från gymnasieskolan till KI, hur KIs studenter i målgruppen klarar sina studier och hur de upplever sin studiesituation vid KI. Den ökade kunskapen bör användas i det framtida arbetet med breddad rekrytering och inför uppdaterandet av denna plan. 2004 gjordes en uppföljande studie av arbetet med breddad rekrytering på KI. 29 studenter på 14 utbildningsprogram intervjuades om deras väg till KI och om hur de upplevde sin studietid. Kartläggningens resultat går att läsa i rapporten Jag visste inte ens vad en föreläsning var. Denna åtgärd är därmed avslutad. Särskild satsning: Läkarprogrammet och tandläkarprogrammet I regeringens proposition Ny värld ny högskola framgår att läkarprogrammen och tandläkarprogrammen tillhör de utbildningar i Sverige som har lägst andel nybörjare med arbetarbakgrund. Regeringen anser därför att det behövs särskilda insatser för att minska snedrekryteringen inom dessa utbildningar. Dessa insatser skall redovisas till departementet. 3 SOU 2002:4 Mångfald i högskolan Reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan, sid 107 11

Vid KI antas studenter till läkarprogrammet och tandläkarprogrammet via VHS och via särskild lokal antagning som är prov- och intervjubaserad. Karolinska Institutet har stor möjlighet att utforma den lokala antagningen. Detta innebär en möjlighet för KI att arbeta mot social snedrekrytering till dessa utbildningsprogram. Utredning och åtgärdspaket Styrelsen för utbildning ska inrätta ett särskilt projekt som skall kartlägga den nuvarande sociala bakgrunden bland studenter som antas via de olika systemen. Projektet ska också vara en del i KIs förebyggande likabehandlingsarbete. Kartläggningen skall därför också redovisa faktorerna kön, etnisk härkomst, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Om kartläggningen visar skillnader avseende social bakgrund eller brister avseende likabehandling skall utredningen leda till ett välförankrat åtgärdspaket. Projektet skall genomföras av en särskild projektledare. Projektets tre delar Del ett: Kartläggning av den nuvarande situationen. Genom att ta del av befintlig statistik, genom intervjuer med intervjuarna (läkare, tandläkare, psykologer) och med sökanden kan den nuvarande situationen beskrivas och analyseras. Den övergripande frågeställningen blir: Föreligger några skillnader mellan de olika antagningssystemen (VHS kontra lokal antagning) avseende social bakgrund, kön, etnisk härkomst, religiös tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder? Del två: En arbetsgrupp inrättas med företrädare för tandläkarprogrammets och läkarprogrammets lokala antagning samt med projektledaren. Arbetsgruppen och projektledaren ska kompetensutvecklas inom områdena breddad rekrytering och likabehandling av studenter för att kunna föreslå eventuella förändringar samt kompetensutveckla hela intervjuargruppen. Tillsammans med projektledaren skall arbetsgruppen formulera åtgärder för att minska risken för snedrekrytering och diskriminering. Del tre: Projektet implementeras till samtliga berörda. Samtliga intervjuare kompetensutvecklas avseende breddad rekrytering och likabehandling. Regelverk kring lokal antagning till läkarprogrammet och tandläkarprogrammet revideras i enlighet med utredning och åtgärdspaket. Projektet ska redovisas till styrelsen för utbildning samt till utbildningsdepartementet år 2008. En utförlig projektplan inklusive beräknade kostnader ska utarbetas. Styrelsen för utbildning fastställer projektplanen i särskild ordning. 12