Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 maj 2014
Sidan 3 av 124 Ärende 1
Sidan 4 av 124
Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Sidan 5 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Åsa Bergström, 581 692 29 2014-04-11 Dnr 11/0279 1 1 Bygg- och miljönämnden Remiss, angående ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Arlanda flygplats (M 11706-13) Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att som yttrande till mark- och miljööverdomstolen överlämna bygg- och miljöavdelningens förslag till yttrande daterat 2014-04-11. Bygg- och miljönämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Bygg- och miljönämnden mottog den 21 mars 2014 en remiss från mark- och miljööverdomstolen angående Swedavia ABs ansökan om tillstånd att vid Stockholm Arlanda Airport bedriva flygplatsverksamhet på tre rullbanor samt vattenverksamhet. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt meddelade 2013-11-27 Dom i mål M 2284-11, rubricerat ärende. Domen är överklagad och Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 7 februari 2014 prövningstillstånd, mål M 11706-13. Bygg- och miljöavdelningen vidhåller tidigare ställningstaganden. Beslutsunderlag Remiss från mark- och miljööverdomstolen, aktbilaga 39, som inkom den 21 mars 2014. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 april 2014 Ärendet Bygg- och miljönämnden mottog den 21 mars 2014 en remiss från mark- och miljööverdomstolen angående Swedavia ABs ansökan om tillstånd att vid Stockholm Arlanda Airport bedriva flygplatsverksamhet på tre rullbanor samt vattenverksamhet. Remissen ska vara besvarad senast den 15 maj 2014 enligt tidsplan daterad 2014-04-07, aktbilaga 49. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt meddelade 2013-11-27 Dom i mål M 2284-11, rubricerat ärende. Domen är överklagad av Swedavia AB, Naturvårdsverket, Täby kommun, Sigtuna kommun, Vallentuna kommun, Föreningen Väsbybor mot flygbuller, Föreningen Rosersbergs villastad, Rolf Westerlund, Örjan Lundgren (Bro), Magnus Melin samt AB Gunnar Löfberg. Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 7 februari 2014 prövningstillstånd, mål M 11706-13.
2(2) Sidan 6 av 124 Tillväxtkontorets synpunkter Bygg- och miljöavdelningen vidhåller tidigare ställningstaganden. Upplands-Bro kommun har tidigare lämnat skriftliga synpunkter i ärendet vilka bifogas yttrandet: Kommunstyrelsens yttrande 20 av den 10 mars 2010, Bygg- och miljönämndens delegationsbeslut 120 av den 31 augusti 2011, Bygg- och miljönämndens beslut 29 av den 14 maj 2012 samt Bygg- och miljönämndens beslut 15 av den 21 mars 2013. Bygg- och miljönämnden har i dessa yttranden framfört i huvudsak följande. Flygbuller i kommunen ska inte få öka utan ska minska. Kommunen förordar därför det alternativ för Arlandas flygverksamhet som innebär mindre buller i kommunen jämfört med idag. Kommunen har begärt att ansökan ska kompletteras med närmare uppgifter om bullret i bevarandeområdena i kommunens västra del samt bebyggelseområdena i Brunna och i stråket mellan Kungsängen och Bro, där flera klagomål har framförts. Förslaget om avvikelse från SID vid 70 db(a) ska avslås. Bullerfrågan bör prioriteras ner till 60 db(a) på marken tills flygplanen passerat bullerkänsliga områden. Därefter kan utsläppen prioriteras genom att skapa genvägar via avvikelser från SID. Det är ytterst angeläget att koldioxidutsläppen från flygtransporterna minskar genom en snar övergång till alternativa flygbränslen. Det är angeläget att de kollektiva tvärförbindelserna förbättras till Arlanda för nordvästsektorn i Stockholmsområdet. Barnperspektiv Barn är en särskilt känslig grupp för bullerexponering. Barn som håller på att lära sig språk och att läsa och som befinner sig i en bullrig miljö påverkas i sin förmåga att uppfatta och förstå tal. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Pirjo Körsén bygg- och miljöchef Bilagor: Åsa Bergström miljöinspektör Tillväxtkontorets förslag till yttrande daterad 2014-04-11.
Bygg- och miljönämnden Sidan 7 av 124 YTTRANDE Datum 2014-04-11 1 1 (2) Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm (2 ex) Yttrande angående ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Arlanda flygplats (M 11706-13) enligt bygg- och miljönämndens beslut 2014-05-08, xx Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro kommun mottog den 21 mars 2014 en remiss från mark- och miljööverdomstolen angående Swedavia ABs ansökan om tillstånd att vid Stockholm Arlanda Airport bedriva flygplatsverksamhet på tre rullbanor samt vattenverksamhet. Bygg- och miljönämnden framhåller att tidigare ställningstaganden vidhålles. Upplands-Bro kommun har tidigare lämnat skriftliga synpunkter i ärendet, dessa bifogas, bilaga 1-4. Bygg- och miljönämnden har i dessa yttranden framfört i huvudsak följande. Flygbuller i kommunen ska inte få öka utan ska minska. Kommunen förordar därför det alternativ för Arlandas flygverksamhet som innebär mindre buller i kommunen jämfört med idag. Kommunen har begärt att ansökan ska kompletteras med närmare uppgifter om bullret i bevarandeområdena i kommunens västra del samt bebyggelseområdena i Brunna och i stråket mellan Kungsängen och Bro, där flera klagomål har framförts. Förslaget om avvikelse från SID vid 70 db(a) ska avslås. Bullerfrågan bör prioriteras ner till 60 db(a) på marken tills flygplanen passerat bullerkänsliga områden. Därefter kan utsläppen prioriteras genom att skapa genvägar via avvikelser från SID. Det är ytterst angeläget att koldioxidutsläppen från flygtransporterna minskar genom en snar övergång till alternativa flygbränslen. Det är angeläget att de kollektiva tvärförbindelserna förbättras till Arlanda för nordvästsektorn i Stockholmsområdet. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Lars Brofalk ordf. bygg- och miljönämnden Pirjo Körsén bygg- och miljöchef Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen 196 81 KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon 08-581 690 00 (vxl) Telefax 08-581 692 40 E-post kommun@upplands-bro.se Internet www.upplands-bro.se Bankgiro 5420-3674 Org.nr 01-212000-0100
2(2) Sidan 8 av 124 Bilagor: 1. Kommunstyrelsens yttrande 20 av den 10 mars 2010, 2. Bygg- och miljönämndens delegationsbeslut 120 av den 31 augusti 2011, 3. Bygg- och miljönämndens beslut 29 av den 14 maj 2012 samt 4. Bygg- och miljönämndens beslut 15 av den 21 mars 2013.
Sidan 9 av 124
Sidan 10 av 124
Sidan 11 av 124
Sidan 12 av 124
Sidan 13 av 124
Sidan 14 av 124
Sidan 15 av 124
Sidan 16 av 124
Sidan 17 av 124 Ärende 2
Sidan 18 av 124
Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Sidan 19 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Åsa Bergström, 581 692 29 2014-04-11 Dnr 14/0193 1 1 Bygg- och miljönämnden Remiss, Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller (TRV 2014/9086) Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att som yttrande till Trafikverket överlämna bygg- och miljöavdelningens förslag till yttrande daterat 2014-04-11. Bygg- och miljönämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Bygg- och miljönämnden fick den 24 mars 2014 Trafikverkets förslag till åtgärdsprogram om omgivningsbuller. Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EGdirektiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Trafikverket ger de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Trafikverket har kartlagt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna i Sverige och tagit fram förslag på prioritering av åtgärder till den nationella planen för transportsystemet 2014-2025. Bygg- och miljöavdelningen anser att skola och omsorgsboende ska ha prioritet 1 på samma sätt som bostadsrum och att även rekreationsytor bör ingå i kartläggningen och åtgärdsprogrammet. Beslutsunderlag Remiss som inkom till Upplands-Bro kommun den 12 mars 2014, överlämnad till bygg- och miljönämnden den 24 mars 2014. Yttrande över Banverkets förslag till åtgärdsprogram mot buller 2009-2013, Dnr 08/0280, Bmn 55/2008. Rapport, Uppföljning av bullersituationen i Upplands-Bro kommun, augusti 2011, Dnr 11/0372, Bmn 63/2011. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 april 2014 Ärendet Bygg- och miljönämnden fick den 24 mars 2014 Trafikverkets förslag till åtgärdsprogram om omgivningsbuller. Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EGdirektiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Trafikverket ger de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
2(3) Sidan 20 av 124 Enligt förordningen skall Trafikverket utarbeta strategiska bullerkartor samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram för vissa utpekade sträckor för väg- och järnvägstrafik samt vissa flygplatser. Programmet är av övergripande karaktär för rapportering till EU. Programmet hanterar inte detaljerade åtgärder i enskilda kommuner. Programmet kommer att konkretiseras i ordinarie åtgärdsplaneringar utgående från Nationell transportplan 2014-2025. Bygg- och miljönämnden har möjlighet att lämna synpunkter i ärendet senast den 1 april 2014. Efter begäran om anstånd med yttrandet har detta medgivits till den 9 maj 2014. Kartläggning Trafikverket har kartlagt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna i Sverige. Kartläggningen omfattar 400 mil statlig väg, 140 mil statlig järnväg samt flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Kartläggningen visar att totalt ca 1 000 000 människor är utsatta för bullernivåer överstigande L den 1 55 dba från väg- och järnvägstrafik från de kartlagda vägarna. Cirka 15 000 boende vid de tre kartlagda flygplatserna är utsatta för bullernivåer överstigande L den 55 dba. De viktigaste bullerkällorna är kontakten mellan däck och vägbana, hjul och räls samt motorljud. Vid låga hastigheter dominerar motorljudet som bullerkälla. Vid flygplatserna är det start och landning som ger bullerstörningar. Det långsiktiga nationella miljökvalitetsmålet (år 2020) är att ingen ska vara utsatt för bullernivåer utanför sin bostad från vägtrafik, tåg eller flyg som överskrider de riktvärden som Riksdagen fastställde 1997. Det innebär att målsättningen för befintlig bebyggelse är densamma som för ny bebyggelse. Inom tidsperioden för åtgärdsprogrammet väntas skyddsåtgärder i form av fasadåtgärder leda till att drygt 10 000 personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka 5000 personer med bostäder längs statlig väg med >Leq 65 dba får en skyddad uteplats eller skyddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboende ha fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. För flygplatserna är det tillstånden enligt Miljöbalken som bestämmer hur flygplatsen ska arbeta med bullerisolering av bostäder och såväl Göteborg- Landvetter flygplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Arlanda flygplats har genomfört och genomför program för bullerisolering av bostäder i enlighet med miljödomarna. Tillståndet för Bromma är aktuellt och för Arlanda och Landvetter pågår omprövning. Bygg- och miljönämnden har lämnat yttrande i processen med Arlandas förnyade miljöprövning. Tillväxtkontorets synpunkter Tillväxtkontorets bygg- och miljöavdelning har tagit del av rubricerat förslag till åtgärdsprogram. Bygg- och miljöavdelningen har i Rapport, Uppföljning av bullersituationen i Upplands-Bro kommun, augusti 2011, Dnr 11/0372, Bmn 63/2011 sammanställt bullersituationen i kommunen. Av rapporten framgår att de statliga vägarna, järnvägen och flygtrafiken är de stora källorna till bullerstörningar inom kommunen. Bebyggelsen i tätorterna är lokaliserad 1 Inom EU används i samband med omgivningsbullerdirektivet måttet L den dag-kväll-nattnivå och L night ekvivalent ljudnivå nattetid
Sidan 21 av 124 3(3) mellan E18 i norr och Enköpingsvägen i söder, järnvägen löper parallellt och söder om Enköpingsvägen. Av rapporten framgår också att även rekreationsytor längs järnvägen, till exempel Bro idrottsplats och Broängarna naturreservat, bör ingå i Trafikverkets bullerkartläggning. Trafikverket har i åtgärdsprogrammet visat hur olika bullerutsatta miljöer längs hela det statliga väg- och järnvägsnätet ska prioriteras i planförslag Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Bygg- och miljöavdelningen anser att skola och omsorgsboende ska ha prioritet 1 på samma sätt som bostadsrum. Omsorgsboende är en bostad för särskilt känsliga individer och barn är en särskilt känslig grupp för bullerexponering. Barn som håller på att lära sig språk och att läsa och som befinner sig i en bullrig miljö påverkas i sin förmåga att uppfatta och förstå tal. Bygg- och miljöavdelningen anser att även rekreationsytor bör ingå i kartläggningen och åtgärdsprogrammet. Barnperspektiv Barn är en särskilt känslig grupp för bullerexponering. Barn som håller på att lära sig språk och att läsa och som befinner sig i en bullrig miljö påverkas i sin förmåga att uppfatta och förstå tal. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Pirjo Körsén bygg- och miljöchef Bilagor: Åsa Bergström miljöinspektör 1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande daterad 2014-04-11. 2. Remiss, Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller (TRV 2014/9086) G:\Tillväxtkontoret\Bygg- och miljönämnden\tjänsteskrivelser till Bmn\2014\20140508\Trafikverkets åtgärdsprogram mot om omgivningsbuller\tjskr_tv_åtgärdsprogram.docx / 1999-05- 11
Bygg- och miljönämnden Sidan 22 av 124 YTTRANDE Datum 2014-04-11 1 1 (1) E-post: Jan.skoog@trafikverket.se Yttrande över Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller (TRV 2014/9086) enligt bygg- och miljönämndens beslut 2014-05-08, xx Bygg- och miljönämnden har tagit del av rubricerat förslag till åtgärdsprogram lämnar härmed synpunkter avseende detta. Bygg- och miljönämnden har i Rapport, Uppföljning av bullersituationen i Upplands-Bro kommun, augusti 2011, Dnr 11/0372, Bmn 63/2011 sammanställt bullersituationen i kommunen, bilaga. Av rapporten framgår att de statliga vägarna, järnvägen och flygtrafiken är de stora källorna till bullerstörningar inom kommunen. Bebyggelsen i tätorterna är lokaliserad mellan E18 i norr och Enköpingsvägen i söder, järnvägen löper parallellt och söder om Enköpingsvägen. Av rapporten framgår också att även rekreationsytor längs järnvägen, till exempel Bro idrottsplats och Broängarna naturreservat, bör ingå i Trafikverkets bullerkartläggning. Trafikverket har i åtgärdsprogrammet visat hur olika bullerutsatta miljöer längs hela det statliga väg- och järnvägsnätet ska prioriteras i planförslag Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Bygg- och miljönämnden anser att skola och omsorgsboende ska ha prioritet 1 på samma sätt som bostadsrum. Omsorgsboende är en bostad för särskilt känsliga individer och barn är en särskilt känslig grupp för bullerexponering. Barn som håller på att lära sig språk och att läsa och som befinner sig i en bullrig miljö påverkas i sin förmåga att uppfatta och förstå tal. Bygg- och miljönämnden anser att även rekreationsytor bör ingå i kartläggningen och åtgärdsprogrammet. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Lars Brofalk ordf. bygg- och miljönämnden Pirjo Körsén bygg- och miljöchef Bilaga Rapport, Uppföljning av bullersituationen i Upplands-Bro kommun, augusti 2011, Dnr 11/0372, Bmn 63/2011 Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen 196 81 KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon 08-581 690 00 (vxl) Telefax 08-581 692 40 E-post kommun@upplands-bro.se Internet www.upplands-bro.se Bankgiro 5420-3674 Org.nr 01-212000-0100
Samhällsbyggnadsförvaltningen Bygg- och miljöavdelningen Ulla Kujala Sidan 23 av 124 RAPPORT 2011-08-05 Dnr 2011-000372 1 (31) Uppföljning av bullersituationen i Upplands-Bro kommun, augusti 2011 i enlighet med Bygg- och miljönämndens beslut den 1 november 2005, 112
Sidan 24 av 124 Sida 2 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 4 INLEDNING 4 Bullerfrågor i kommunen 4 Bullerkällor 4 Ansvaret för bullerfrågorna 5 Klagomålshantering 6 Nationella riktvärden och mål för buller 6 Trafikbuller 6 LOKALA MÅL OCH RIKTLINJER 7 JÄRNVÄGSBULLER 7 Läget 7 Befintlig bebyggelse 7 Ny bebyggelse 7 Åtgärder 8 Etapp 1 8 Etapp 2 8 Bullerkarteringar 8 Forskning 9 Rekommendationer 9 VÄGTRAFIKBULLER 9 Läget, Trafikverket 9 Åtgärder, Trafikverket 10 Olika åtgärder 10 Etapp 1 11 Etapp 2 11 Åtgärder under 2010-2021 11 Statliga bidrag 11 Samordning 12
Sidan 25 av 124 Sida 3 Läget, kommunen 12 Befintlig bebyggelse 12 Ny bebyggelse 12 Bullerkartering 13 Rekommendationer 14 FLYGBULLER 16 Läget 16 Åtgärder/rekommendationer 18 SKOTTBULLER 18 Läget 18 Kungsängens övnings- och skjutfält 18 Veckholms övnings- och skjutfält 18 Åtgärder/rekommendationer 19 BYGGBULLER 19 Läget 19 Åtgärder 19 Rekommendationer 20 BULLER FRÅN INSTALLATIONER M.M. 20 Läget 20 Åtgärder 20 Rekommendationer 20 ÖVRIGA PÅGÅENDE ARBETEN 21 Bilagor 22
Sidan 26 av 124 Sida 4 Sammanfattning Både invånarantalet, bebyggelsen och trafiken ökar i kommunen. Kommuninvånare har under de senaste åren hört av sig till kommunen på grund av upplevda bullerstörningar framförallt från vägtrafiken. Samtidigt finns det uttalade önskemål att bevara hög boendekvalitet och kvaliteten i kommunens fritids-, frilufts- och grönområden. Därför är det allt viktigare att ha en aktuell helhetsbild och att arbeta förebyggande med bullerfrågorna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en uppföljning av bullersituationen i kommunen. Resultatet redovisas i denna rapport. Av rapporten framgår också vilka riktvärden som gäller för bedömning av buller i olika sammanhang. En slutsats som kan dras och rekommendation som kan ges är att det är nödvändigt att kommunen satsar mera på arbetet att minska och förebygga buller i kommunen. Bl.a. behöver bullerkarteringen längs kommunens vägsträckor uppdateras och ett åtgärdsprogram tas fram för de fastigheter där de nationella riktvärdena för trafikbuller överskrids. Det är också viktigt att kommunen följer upp trafikmängderna i samband med att nya områden bebyggs och arbetar med förebyggande åtgärder. Det är också önskvärt att kommunens synsätt i bullerfrågor redogörs i ett särskilt dokument, t.ex. en trafikbullerpolicy. Bakgrund Bygg- och miljönämnden gav 2002-04-23, 35 Samhällsbyggnadsförvaltningens dåvarande Miljöavdelning i uppdrag att återkommande följa upp bullersituationen i kommunen. En uppföljning har gjorts i september 2005. I samband med att den uppföljningen avrapporterades gav nämnden Miljöavdelningen i uppdrag att göra en ny uppföljning inom fem år. Denna rapport redovisar resultatet från den uppföljning som nu gjorts och som omfattar perioden 2006 halvårsskiftet 2011. Inledning Bullerfrågor i kommunen Bullerkällor Trafiken är den största bullerkällan i kommunen. Klagomålen har under de senaste åren gällt både väg-, järnvägs- och flygbuller. Också byggbuller och buller från olika installationer är relativt vanligt. Även skottbuller förekommer. Totalt har drygt trettio bullerklagomål registrerats hos Bygg- och miljönämnden under perioden från 2006 och fram till halvårsskiftet 2011, se sammanställningen i bilaga 1. Bebyggelsen i tätorterna är lokaliserad mellan E18 i norr och Enköpingsvägen i söder. Järnvägen löper parallellt och söder om Enköpingsvägen. Andra större
Sidan 27 av 124 Sida 5 vägar är Granhammarsvägen, väg 269, väg 263 och Lejondalsvägen. Trafikbullerklagomålen gäller i huvudsak dessa trafikleder. Boende i framförallt fritidshusområdena norr om Lejondalssjön har anmält störningar från flygtrafiken vid Arlanda flygplats. Vad som upplevs som godtagbar ljudmiljö i ett visst område påverkas i hög grad av vilka förväntningar som finns beträffande buller i området. Till exempel kan trafikbuller under gällande riktvärden upplevas som störande i bostadsområden som är tysta i övrigt. Förväntningarna på bullerfrihet är ofta ännu högre i fritids-, frilufts- och grönområden. I parker och närområden förväntar man sig kanske inte total frihet från samhällsbuller. Beger man sig däremot längre bort från tätbebyggelsen gör man det ofta just för att få en tystare miljö. Buller i sådana områden minskar upplevelsevärdet för många. Både invånarantalet, bebyggelsen och trafiken ökar i kommunen. Samtidigt finns det uttalade önskemål att bevara hög boendekvalitet och kvaliteten i kommunens fritids-, frilufts- och grönområden. Därför är det allt viktigare att ha ett helhetsperspektiv på bullerfrågorna. Ansvaret för bullerfrågorna Ansvaret för att kontrollera och begränsa buller ligger hos verksamhetsutövaren. Det är uppdelat mellan kommunens olika delar och trafikverken m.fl. enligt följande. Plan- och exploateringsavdelning samt exploatören ansvarar för att buller beaktas vid planering av nya bostäder. Bygglovsenheten hanterar buller i samband med byggande. Tekniska avdelningen ansvarar för vägtrafikens bullerstörningar till följd av trafiken på kommunens vägar. Om störningen orsakas av busstrafiken har SL också ett ansvar. Trafikverket ansvarar för vägtrafikens bullerstörningar till följd av trafiken på de statliga vägarna i kommunen samt för tågtrafikens bullerstörningar. Swedavia ansvarar för flygbuller från trafiken vid Arlanda flygplats. Länsstyrelsen har tillsynen över verksamheten vid Arlanda flygplats. Polisen hantera buller från motorcyklar samt hastighetsöverträdelser. Verksamhetsutövarna har ansvar för bullerstörningar från sina verksamheter inklusive buller från transporter till och från verksamheterna. Detta gäller också privata fastighetsägare med fläktar m.m. som kan ge upphov till bullerstörningar hos närboende. Bygg- och miljönämnden (Miljöenheten) är lokal tillsynsmyndighet för miljöfrågor och har tillsyn över bl.a. Trafikverkets och Tekniska avdelningens arbete med bullerfrågor. Nämnden är remissinstans och deltar med expertkunskap i planläggning.
Sidan 28 av 124 Sida 6 Klagomålshantering Vid klagomål på bullerstörningar uppmanas klaganden att vända sig till den som ansvarar för störningen (verksamhetsutövaren). På detta sätt möjliggörs åtgärder på frivillig väg. Om störningen kvarstår kan klaganden vända sig till Bygg- och miljönämnden (Miljöenheten), som är lokal tillsynsmyndighet för miljöfrågor. I ett första skede görs en utredning för att fastställa om klagomålet kan vara befogat, ofta genom uppgifter i bullerkartan (trafikbuller) eller genom bullermätningar. Om klagomålet kan anses vara befogat tas kontakt med verksamhetsutövaren, som uppmanas att åtgärda bristerna. Bygg- och miljönämnden kan också fatta formella beslut i klagomålsärenden, t.ex. beslut om bullerutredningar eller bullerskyddsåtgärder. Nämnden kan också besluta att det är orimligt att kräva skyddsåtgärder i det enskilda fallet. Nationella riktvärden och mål för buller Trafikbuller I samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställde Riksdagen riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena ska normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Infrastrukturproposition1996/97:53 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) För flygbuller utomhus gäller FBN 55 dba. Vid åtgärder i järnväg eller annan spåranläggning gäller riktvärdet för buller utomhus. 55 dba i ekvivalentnivå gäller vid uteplats, och 60 dba i ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras enligt ovan, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I propositionen formuleras vidare ett krav på åtgärdsprogram (etapp 1), som bör omfatta befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av de inomhusnivåer som överstiger 30 db(a) ekvivalentnivå och 45 db(a) maximalnivå. Trafikverken (f.d. Vägverket och Banverket samt
Sidan 29 av 124 Sida 7 Swedavia) har tagit fram egna åtgärdsplaner för hur och i vilken takt bullerproblemen ska åtgärdas. För åtgärdsplaner se vidare under kapitlet för respektive trafikslag. Det långsiktiga nationella miljökvalitetsmålet (år 2020) är att ingen ska vara utsatt för bullernivåer utanför sin bostad från vägtrafik, tåg eller flyg som överskrider de riktvärden som Riksdagen fastställde 1997. Det innebär att målsättningen för befintlig bebyggelse är densamma som för ny bebyggelse. Långsiktigt nationellt miljökvalitetsmål Det långsiktiga nationella miljökvalitetsmålet (år 2020) är att ingen skall vara utsatt för bullernivåer utanför sin bostad från vägtrafik, tåg eller flyg som överskrider de riktvärden som Riksdagen fastställde 1997. De preciseringar av Riksdagens riktvärden som finns för olika trafikslag framgår av bilagorna 2-5. Nationella riktvärden för skott-, industri, inomhus- respektive byggbuller finns i bilagorna 6-9. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller i friluftsområden finns i bilaga 10. Lokala mål och riktlinjer I Översiktsplan 2000 samt i förslaget till översiktsplan 2010 anges att bullernivåer i regel inte ska överstiga gällande nationella riktlinjer. Av förslaget till översiktsplan 2010 framgår vidare att avsteg från gällande riktlinjer kan prövas i vissa centrumnära lägen med närhet till service och god kollektivtrafik. Järnvägsbuller Läget Befintlig bebyggelse Ett flertal fastigheter längs järnvägen, framför allt i Bro samhälle och mellan Kungsängen och Bro utsätts för ljudnivåer över riksdagens riktvärden. Inga av dessa fastigheter utsätts dock för ljudnivåer som omfattas av Trafikverkets åtgärdsprogram i dag. Åtgärdsnivåerna och Trafikverkets övriga arbete med bullerskyddet beskrivs under rubriken Åtgärder. Ett klagomål har under perioden 2006-halvårsskiftet 2011 varit aktuellt på fastigheten Bro Prästgård 6:27. Ett annat klagomål har lämnats in av Aspviks koloniträdgårdsförening. Dessa klagomål har inte lett till några bullerskyddsåtgärder. Ett under våren 2011 initierat klagomål gäller transporter med godståg till/från Coops centrallager i Bro. Ny bebyggelse Om ny järnväg byggs eller om befintlig järnväg väsentligt byggs om ska Trafikverket bekosta skyddsåtgärder för att riksdagens riktvärden ska
Sidan 30 av 124 Sida 8 innehållas. På motsvarande sätt ska kommunen/exploatören av ett nytt bostadsområde bekosta eventuella skyddsåtgärder för att riktvärdena ska innehållas. Det normala är att Trafikverket får möjlighet att yttra sig över detaljplaner som berörs av järnvägen. Åtgärder Etapp 1 Sedan 1998 har Trafikverket (tidigare Banverket) genomfört åtgärder enligt antagen åtgärdsplan för att minska buller i bostäder. Etapp 1 har omfattat permanentbebodda bostäder som utsatts för maximala bullernivåer högre än 55 dba i sovrum mer än fem gånger per natt. År 2006 var etapp 1 arbetet i huvudsak klart. Dock kvarstår vissa fastigheter där ägare tidigare tackat nej till åtgärder samt fastigheter längs bansträckningar där trafiken ökat så att fastighetsägaren numera är berättigad till åtgärder. Inga åtgärder inom etapp 1 har vidtagits i Upplands-Bro kommun under åren 2006-2010. Etapp 2 Trafikverket arbetar sedan 2008 med att skapa skyddade uteplatser vid permanentbostäder där den ekvivalenta ljudnivån från järnvägen överstiger 70 dba (etapp 2). Detta arbete beräknas vara klart 2017. Trafikverket utreder också för närvarande behov av bulleråtgärder i lokaler för vård, skola och barnomsorg med så kallad anmälningspliktig verksamhet. Lokalerna ska vara belägna vid banor där fler än 40 tåg per dygn passerar, eller minst fem tåg per natt. Lokaler som har en maximal ljudnivå på 55 dba eller högre inomhus ska åtgärdas senast 2017. Trafikverket har genomfört inventering och besökt 5 fastigheter i Upplands-Bro. Inga av dessa fastigheter har varit aktuella för bullerskyddsåtgärder inom etapp 2. Bullerkarteringar Banverket utförde 2007-2008 en bullerkartering enligt förordningen om omgivningsbuller. Den omfattade alla järnvägar med fler än 60 000 passager per år. Sträckan Stockholm Kungsängen ingick i kartläggningen men inte banan genom Upplands Bro kommun. I en tidigare utredning längs järnvägssträckan genom Upplands-Bro kommun (Mälarbanan genom Upplands-Bro kommun, Banverket 2003-08-06) beräknades att ca 40 bostadshus längs den kartlagda järnvägssträckningen har nivåer som överstiger det långsiktiga miljökvalitetsmålet om högst 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus. Enligt information från Trafikverket kommer Trafikverket att kartera alla banor med fler än 30 000 passager (och alla vägar med fler än 3 miljoner vägfordon) per år under 2011-2012. Resultatet ska redovisas till Naturvårdsverket juli 2012. Kartläggningarna avser EU-måtten Lden och Lnight.
Sidan 31 av 124 Sida 9 Forskning Enligt information från Trafikverket kommer verket i framtiden att satsa mer inom följande områden. Ett internationellt och nationellt forskningsarbete pågår för att kunna minska bullret vid järnvägens dominerande bullerkälla, kontaktytan mellan hjul och räls. En minskning av källbullret förutsätter en kombination av åtgärder på både fordon och bana. För att de ska ge god effekt bör de göras parallellt. Utbyte av bromssystem på godsvagnar i kombination med spårslipningsåtgärder har identifierats som nyckelfrågor. Dessa åtgärder bedöms vara betydligt mer samhällsekonomiskt effektiva än nuvarande bullerskyddsåtgärder i form av skärmar och fasadåtgärder. En stor del av sektorns aktörer, såväl banhållare som operatörer och tillverkare berörs, och samverkan krävs kring åtgärder inom flera områden. Rekommendationer Miljöenheten ska följa upp Trafikverkets bullerkartering längs järnvägssträckan genom kommunen. Även rekreationsytorna längs järnvägen, t ex Bro idrottsplats och Broängarnas naturreservat, bör ingå i Trafikverkets bullerkartläggning. Vid planering av ny bebyggelse ska kommunen/exploatören se till att de nationella riktvärdena beaktas. Det gäller inte minst planer för utbyggnad av Bro stationsområde och Jursta samt genomförandet av planer i Kockbacka. Trafikverket ska ges möjlighet att yttra sig över de detaljplaner som berörs av järnvägen. De nationella riktvärdena ska beaktas vid handläggning av bygglovansökningar för bebyggelse utanför planlagt område. Vägtrafikbuller Läget, Trafikverket Trafikverket ansvarar för de statliga vägarna i kommunen, se bild 1. Trafikverket har genomfört fasadåtgärder, bullerdämpande ventiler och fönster, på fyra fastigheter längs med väg 263 och 269 i enlighet med åtgärdsplanen etapp1. Inga ytterligare åtgärder är planerade längs med de statliga vägarna i kommunen. För åtgärdsplaner och etapparbetet, se vidare under rubriken Åtgärder. Klagomål har under 2006 - halvårsskiftet 2011 lämnats in av boende längs E18, väg 269 (Killinge Byväg) och väg 841 (Stäket) samt från Aspviks koloniträdgårdsförening Dessa klagomål har hänvisats till Trafikverket, men har inte omfattats av åtgärdsprogrammet.
Sidan 32 av 124 Sida 10 Bild 1. Statliga vägar i Upplands-Bro kommun Antalet fastigheter längs med de statliga vägarna i kommunen för vilka bullerriktvärdena överskrids redovisas i tabell 1. Redovisningen baseras på uppgifter från Trafikverket. 55-60 dba E18 88 14 263 3 2 269 6 3 840 2 841 2 3 912 13 60-65 dba Tabell 1. Antalet fastigheter längs med de statliga vägarna i Upplands-Bro för vilka bullerriktvärdena överskrids enligt uppgifter från Trafikverket. Åtgärder, Trafikverket Olika åtgärder Åtgärder mot buller i befintlig miljö omfattar en rad olika typer av åtgärder. Åtgärderna kan indelas i de som minskar bullret vid källan, de som flyttar källan och de som på olika sätt avskärmar och dämpar bullret. Avskärmande åtgärder kan genomföras snabbt och ger en relativt stor effekt. För bullerkällor i marknivå är dämpningen i storleksordningen 10 dba. Det anses i de flesta fall dock mer kostnadseffektivt att minska bullret vid källan än att vidta bullerskärmande åtgärder. Trafikverket bedömer att varken åtgärder vid källan eller avskärmande åtgärder ensamt kan garantera att de långsiktiga bullermålen uppnås. Endast genom att
Sidan 33 av 124 Sida 11 kombinera de båda kan tillräckligt stora förbättringar nås. Regeringen har också ansett det vara rimligt att åtgärder för att skärma av buller från trafikanläggningar i befintlig miljö utomhus inriktas mot en nivå som tillsammans med framtida reduktioner av bullret vid källan kan leda till att det långsiktiga målet, riktvärdet, uppfylls. Minskat buller vid källan kan uppnås genom teknikutveckling och genom höjda produktkrav. Detta är en långsiktig process. Potentialen för att genom produktutveckling minska bullret vid källan är för vägtrafik ca 5 7 dba. Lägre hastighet innebär i allmänhet lägre buller. Åtgärder som sätter ned hastigheten på korta sträckor prövas därför ofta som en möjlighet och en kompletterande åtgärd för att minska bullret. Det pågår ett arbete hos Trafikverket för att gå över till jämna steg för hastighetsbegränsningar, 40, 60, 80 respektive 100 km/h. I detta arbete vägs också bulleraspekterna in. Trafikverket ställer genom Transportstyrelsen krav på däck och fordon, t.ex. genom arbete för internationella gränsvärden och märkningsregler. Etapp 1 Trafikverkets åtgärder inom etapp 1 omfattar befintliga bostadsmiljöer med buller över 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna ska i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Även om åtgärderna i första etappen inriktas på att begränsa inomhusnivåerna bör även om möjligt de långsiktiga målen för utomhusnivåer uppnås. Det betyder att även uteplatser och balkonger om möjligt bör åtgärdas. Etapp 2 Inom etapp 2 vidtas åtgärder vid fastigheter som utsätts för maxbuller på över 55 dba inomhus mer än fem gånger per natt. Åtgärder under 2010-2021 Enligt Trafikverkets nationella åtgärdsplan för åren 2010-2021 kommer cirka 50 000 fall med buller över 65 dba ekvivalentnivå och över 80 dba maximal nivå utanför bostaden att åtgärdas i landet. Dessutom kommer cirka 500 lokaler för skola, vård och omsorg med höga bullervärden att åtgärdas. Också skolor, övervåningar och rekreationsområden ska kartläggas vidare, främst med hjälp av statistik från SCB. Statliga bidrag Trafikverket administrerar statliga bidrag för bullerdämpande åtgärder längs kommunala vägsträckor. Bidrag (50 procent) kan sökas för fastigheter med ljudnivåer över 65 dba ekvivalentnivå, t.ex. för fasadåtgärder, merkostnaden för tystare beläggning, trafikregleringar och hastighetsreducerande åtgärder.
Sidan 34 av 124 Sida 12 Samordning Riksrevisionsverket har påpekat att samordning saknas mellan statliga verk när det gäller buller vid förtätning av stad. Med anledning av detta pågår ett arbete hos Trafikverket för att ta fram riktlinjer för detta. I dessa riktlinjer ska Trafikverket sammanväga olika syn i frågan, bl.a. Boverkets och Naturvårdsverkets allmänna råd. Arbetet beräknas vara klart till hösten 2011. Läget, kommunen Befintlig bebyggelse Boende vid Lejondalsvägen har klagat på den upplevda ökade trafiken och ökade störningar framförallt från SL-trafiken efter flytt av en busshållplats. De boende har sina uteplatser mot Lejondalsvägen. Klagomålet har inte lett till någon åtgärd. Ett pågående klagomål blev aktuellt i samband med uppförandet av ett bullerplank norr om Enköpingsvägen inom detaljplanen för Sylta 3. Boende söder om Enköpingsvägen upplevde ökade bullerstörningar efter att planket uppförts. Tekniska avdelningen kommer att genomföra en bullermätning vid klagandes fastighet. Ett antal klagomål från boende vid Granhammarsvägen har varit aktuella under året och gällt framförallt den ökade lastbilstrafiken till Coop-lagret. Också koloniföreningen i Aspvik har kontaktat kommunen om bullerstörningar både från vägtrafiken till Coop och från tågtrafiken. Uppskattningsvis transporterades 450 fordon per dygn Coop-lagret vid tiden för klagomålen och i början av 2011. Coop beräknar dock att under 2011 kommer trafiken att minska med ca 100-150 fordon/dygn, då en del varor kommer att transporteras på järnvägen till den nybyggda kombiterminalen. Kommunen har erbjudit koloniföreningen fyllnadsmassor för att förbättra banvallens bullerskydd. Boende vid Enbärsvägen samt vid Cellovägen och Banjovägen har också hört av sig till kommunen beträffande störningar från trafiken på Granhammarsvägen. Ny bebyggelse Vid planering av ny bebyggelse ska kommunen enligt gällande översiktsplan se till att nationella riktvärden beaktas. Detsamma gäller också vid handläggning av bygglovansökningar för bebyggelse utanför planlagt område. Genom att ställa de rätta frågorna så tidigt som möjligt kan man slippa problem senare då det är ofta svårare att rätta till problemet i efterhand. Buller och trafikens övriga påverkan ska ingå i den behovsutredning som tas fram i planprocessen. Det är viktigt att bullerutredningen baseras på en framtida trafiksituation. Den ska också beakta befintlig bebyggelse. Vid trafikbullernivåer över riktvärdena ställer Plan- och exploateringsavdelningen krav på att bullerskydd ska ingå i projektet när nya permanenta bostäder ska byggas. Förekommande krav vid högt trafikbuller är
Sidan 35 av 124 Sida 13 bullerplank, avskärmande hus, att byggnaderna placeras på större avstånd från vägen och att uteplatser inte ska vara vända mot vägen. Exempel på områden där bullerskydd föreskrivits är Svartviken (mot E18 och Kungsvägen), Korpstigen (mot Enköpingsvägen), Sylta 3 (mot Enköpingsvägen), Mineralvägen-Granhammarsvägen, cirkulationsplatsen vid Råbyvägen, Kockbacka (mot Enköpingsvägen/Mälarbanan och Kockbackavägen), Jurstaområdet och Solhaga (mot E18). Exempel på pågående planarbeten där bullerskydd är aktuellt är Ringvägen (mot Enköpingsvägen), Södra Gröna dalen (nuvarande IP), Rankhus, Bro Trädgårdsstad (mot Mälarbanan), Kungsängens Golf (bullervall längs E18, hotell, ej boende) och Norrboda (mot Pettersbergsvägen). Avvägningar, som inneburit avsteg från bullerriktvärdena har gjorts i vissa fall, t.ex. höghusen i Kungsängens centrum, Svartenvik och Bo Klokt i Kockbacka. Motiv för avsteg har varit att bebyggelsen kan ses som komplettering av befintlig bebyggelse i kommunens centrala del och i nära anknytning till kollektivtrafiken. För att avstegsfall ska kunna tillämpas i kollektivnära förtätning krävs att minst 50 % av bostadsrummen ska ha en tyst sida; jämför avstegsfall A i bilaga 4. Trots att bullerfrågorna är en självklar del i plan- och byggprocessen har det uppstått problem i vissa situationer. Till exempel i Sylta 3, där ett bullerplank uppfördes i samband med att nya bostäder skulle byggas på norra sidan av Enköpingsvägen. Det ledde till att boende på södra sidan av vägen upplevde att bullerstörningarna ökade hos dem. Ett annat exempel är ett nybyggt hus vid väg 263, där huset placerats nära vägen och med friskluftsventilerna mot trafiksidan. I samband med nybyggnation av ett bostadshus vid Skolvägen i Kungsängen hörde den nye fastighetsägaren av sig till kommunen om trafikbullret. Eventuellt bullerskydd hade inte tagits upp i bygglovsprocessen. Bullerkartering Upplands-Bro kommuns Tekniska avdelning har som väghållare genomfört en trafikräkning och bullerkartering under 2004/2005. Bullerkarteringen redovisar nuläget (2005) samt en prognos för år 2015 för såväl den ekvivalenta som maximala ljudnivån. Kartläggningen innehåller också en beräkning av ljudnivåer från E 18. Av kartorna framgår bl.a. följande. Längs Enköpingsvägen och Granhammarsvägen i ett par avsnitt ligger bullret nära riktvärdena. För vissa bostäder på ömse sidor om E18 där den passerar Gröna Dalen är utomhusvärdena högre än riktvärdena. På östra sidan av Granhammarsvägen överstiger ekvivalenta ljudnivåer riktvärdet 55 db(a) i området mellan Musikvägen och Artistvägen En beräkning med E18 visar att ekvivalenta ljudnivåer överstiger riktvärden vid en del av området mellan E18 och Strängstigen. Ekvivalenta ljudnivåer överstiger riktvärdet längs Enköpingsvägen på södra sidan av Enköpingsvägen, i områden mellan Skällstavägen och
Sidan 36 av 124 Sida 14 Skolvägen, mellan Lärarvägen och Köpmanvägen samt strax efter korsningen Lejondalsvägen och Ginlögs väg, längs Enköpingsvägen mot Kungsängen på norra sidan av Enköpingsvägen. Öster om korsningen mellan E18 och väg 840 finns ett antal hus för vilka ekvivalenta ljudnivåer överstiger riktvärden. Enligt beräkningarna överstiger ekvivalenta ljudnivåer riktvärdet längs Enköpingsvägen i områden vid Sylta, mellan Granhammarsvägen och Centrumvägen samt mellan Kungsvägen och Prästhagsvägen på norra sidan av Enköpingsvägen samt på längs bägge sidor av Bygdegårdsvägen och Skyttens väg. Bullerkartorna har använts som underlag för kommunens bostadsplanering samt vid klagomålshantering. Kartorna kan också användas för bedömning av åtgärdsbehov i befintlig bebyggelse. I och med att trafiksituationen ändras successivt finns behov att uppdatera bullerkarteringen. Tekniska avdelningen arbetar för att trafikbullret utomhus ska minska. Hittills har det handlat om bl.a. hastighetsbegränsningar och rondeller. Avdelningen arbetar för närvarande med att ta fram en hastighetsplan som förhoppningsvis kommer att leda till att hastighetsbegränsningar införs i bullerstörda områden. Idag saknas en sammanvägd plan med uppgifter om för vilka fastigheter riktvärdena överskrids och hur och i vilken takt dessa ska åtgärdas. Det finns behov att ett sådant åtgärdsprogram tas fram. Se vidare under rubriken Nyttan med ett åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller. Rekommendationer Tekniska avdelningen bör återkommande uppdatera bullerutredningen. Aktuella bullerkartor på kommunens hemsida är ett bra sätt att informera exploatörer och kommuninvånare. Tekniska avdelningen bör, i samarbete med Bygg- och miljöavdelningen och för vissa vägavsnitt även med Storstockholms Lokaltrafik, ta fram en åtgärdsplan för bullerutsatt bebyggelse (buller över gällande riktvärden) längs kommunens vägsträckor. Möjlighet till statligt stöd bör prövas för att förbättra bullersituationen i kommunen. Kommunen bör återkommande följa upp hur trafikmängderna förändras i samband med att nya områden bebyggs och arbeta förebyggande med åtgärder. En bedömning är att vägtrafiken på t.ex. Enköpingsvägen, E18 och Granhammarsvägen kommer att öka vid genomförande av detaljplaner för bl.a. SL-depån och Kockbackaområdet. Detta kan komma att leda till att bullerriktvärdena överskrids i ytterligare områden. Trafikverket bör redovisa och presentera åtgärds-/handlingsplan för situationen längs E18. Det är även ett viktigt underlag för kommunens bygglovhantering.
Sidan 37 av 124 Sida 15 Tekniska avdelningen och Plan- och exploateringsavdelningen deltar i årliga informations- och planeringsmöten med Trafikverket. Även Miljöenheten bör bjudas in på dessa möten. Plan- och exploateringsavdelningen bör överväga nyttan med en trafikbullerpolicy, där riktlinjerna/målen för buller vid nybebyggelse klargörs och sammanställs. I exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören ingår bedömningen av omgivningspåverkan från den föreslagna planen. I de fall exploateringen innebär att bullersituationen försämras utanför planområdet bör man kunna ställa krav i exploateringsavtal på att exploatören ska åtgärda buller även utanför planområdet. Vid byggsamråd bör ställas byggnadstekniska krav och krav på kontrollmätningar som säkerställer god ljudmiljö i bostaden. Nyttan med ett åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller För att komma tillrätta med bullerproblemen i den befintliga miljön och med hänsyn till den ökande trafiken i kommunen bedöms det angeläget att ett åtgärdsprogram tas fram. Målsättningen med åtgärdsprogrammet bör vara att klargöra vilka ljudmiljöer som ska åtgärdas och i vilken omfattning. T.ex. att åtgärder ska vidtas för att minska inomhusnivåerna i de bostäder som har mer än 65 dba utomhus och att exempelvis 20 fastigheter ska åtgärdas under en viss period. Den största vinsten med ett åtgärdsprogram är förstås hälsomässig, då människor kommer att exponeras för mindre buller allt eftersom programmet genomförs. Forskningen inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning samt skapar stress och medför koncentrationssvårigheter. Det finns också indikationer på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra effekter på hjärtkärlsystemet. En tystare ljudmiljö innebär således både en bättre folkhälsa och lägre kostnader för samhället. Ett åtgärdsprogram innebär också att man inom kommunen kan arbeta mer systematiskt och bredare med bullerfrågorna. Ökade kunskaper i bullerfrågor innebär också att man kan undvika felsatsningar, t ex bullerplank där fönsterbyten skulle vara en bättre lösning eller lokaliseringar av känsliga verksamheter t.ex. förskolor på platser där ljudmiljön utomhus inte kan bli acceptabel. En fördel med åtgärdsprogram kan också vara att större uppmärksamhet kommer att riktas mot bullerfrågorna vid nyplanering av bostäder. Om man inser att det krävs stora summor för att komma till rätta med de brister som gjorts i den befintliga miljön blir man mera benägen att bygga på rätt sätt från början. Åtgärdsprogram underlättar också klagomålshanteringen i och med att det blir tydligt vilka fastigheter som för tillfället ä r aktuella för bullerskyddsåtgärder. Om Tekniska avdelningen arbetar i den takt som anges i åtgärdsprogrammet kan man vid klagomål hänvisa till den prioritering som gjorts i programmet. Nyttan med trafikbullerpolicy
Sidan 38 av 124 Sida 16 En god ljudmiljö är en viktig aspekt att ta hänsyn till när nya bostäder byggs. I beslut enligt PBL vägs olika intressen mot varandra. Inte sällan vägs bullrets hälsopåverkan mot transportbehovet, stadsbilds- och boendemässiga kvalitéer, klimatuppvärmningen och förtätningsprocessen. Bl.a. därför är det viktigt att en kommun är tydlig gentemot exploatörer och byggherrar med vilka kvalitetskrav som gäller för trafikbuller i kommunen och hur det bör behandlas i planering och byggande. Ett lämpligt sätt kan vara att redogöra för kommunens synsätt i en trafikbullerpolicy. Förutom som stöd vid planering och utformning av ny bebyggelse kan trafikbullerpolicy användas vid bullerberäkningar (framför allt när extern hjälp anlitas), vid bygglovsprövning, vid uppförande av kontrollprogram i samband med bygganmälan samt vid uppföljning av att kraven uppfylls. Miljöbalkens bestämmelser gäller för buller i eller invid bostäder från och med den dagen en bostad tas i anspråk för boende. En trafikbullerpolicy, som uppfyller ljudmiljökraven enligt miljöbalkens olägenhetsbegrepp, kan därför också förebygga att befogade klagomål uppstår i efterhand. Flygbuller Läget Över kommunen finns flera flygkorridorer från Arlanda flygplats över tätortsområdena Bro, Brunna och Kungsängen samt områdena Håbo-Tibble och Håtuna. Flygverksamheten vid Arlanda flygplats, som är av riksintresse, regleras i koncessionsbeslut 1993-04-06, med revidering utifrån ändrade villkor 1998-09-07. Verksamheten får vid utnyttjandet av befintliga rullbanor inte ge upphov till en högre ekvivalent flygbullernivå (FBN) än 65 respektive 55 dba utanför redovisade kurvor, för maxnivån gäller 70 och 80 dba. Ekvivalentnivåerna överskrids inte i kommunen i dagsläget. Maxnivåerna 70 och 80 dba berör ett område från Skarven in över Försvarets skjut- och övningsfält och fram till Stentorp norr om Lejondalssjön. Klagomål på flygbuller har varit framförallt i Långvreten. De har hänvisats till Swedavia. Influensområde är det område som Swedavia bevakar som riksintresse för den flygverksamhet som pågår idag och för den verksamhet som ska kunna bedrivas i framtiden, se bild 2. Influensområdet är kopplat till bullret från verksamheten och begränsar naturligtvis kommunens möjligheter till byggnation. För närvarande pågår en översyn av influensområdet. Ny tillståndsprövning pågår för ökad verksamhet vid Arlanda flygplats. Inför ansökan har Swedavia utrett alternativa flygsätt för ökad flygkapacitet, minskade koldioxidutsläpp och minskat buller över Upplands-Väsby och Sigtuna kommuner. Kommunstyrelsen och Bygg- och miljönämnden har deltagit i samrådet inför ansökan med synpunkter på bl.a. bullerstörningarna i kommunens bebyggelse- och grönområden. Swedavia har lämnat in tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen i maj 2011. Kommunen deltar som remissmyndighet i prövningsprocessen.
Sidan 39 av 124 Sida 17 En planerad fördubbling av flygtrafiken på Arlanda har beräknats medföra att både FBN 55 nivån och maximala ljudnivåer över 70 dba kommer att beröra områden längre in i kommunen och omfatta bl.a. områdena Mariedal och Näshagen norr om Lejondalssjön. Dessa områden består av blandad permanent- och fritidsbebyggelse; planer finns att på sikt försörja området med kommunalt vatten och avlopp, vilket kan leda till ökat permanentboende. Influensområdet från ökad flygtrafik på Arlanda kan även komma närmare permanentbebyggelsen i Håbo-Tibble samt det planerade nya bostadsområdet Rankhus i kommunens östra del. Ett viktigt forum är samarbetsorganet för Arlanda flygplats som bl.a. omfattar omgivande kommuner och som leds av Länsstyrelsen i Stockholms län, som är tillsynsmyndighet för Arlanda flygplats. En miljöinspektör representerar Upplands-Bro kommun i samarbetsorganet. Bild 2. Influensområdet för flygbuller från verksamheten vid Arlanda flygplats. Inom kommunen finns en mindre flygplats för ultralätta flygplan vid Frölunda. Klagomål på buller från verksamheten har inte förekommit sedan början av 1990-talet. Planer har funnits att flytta det nedlagda Barkarby flygfältet i Järfälla till Högbytorp-området. Anmälan enligt miljöbalken lämnades in hos Bygg- och
Sidan 40 av 124 Sida 18 miljönämnden under 2010, men återtogs innan ärendet skulle behandlas i nämnden. Åtgärder/rekommendationer Miljöenheten ska i den pågående tillståndsprövningen bevaka planerade förändringar i flygtrafiken vid Arlanda flygplats och verka för att gällande riktvärden underskrids i bebyggda områden i kommunen och att tysta områden bevaras. Miljöenheten ska även i fortsättningen delta i samarbetsorganet för Arlanda flygplats. Vid ny bebyggelse ska buller från Arlanda flygplats beaktas. För närvarande gäller det planer för bostadsområdet Rankhus och enskilda bygglov i området norr om Lejondalssjön. Skottbuller Läget Kungsängens övnings- och skjutfält Enligt tillståndsbeslutet från 1997 har Försvarsmakten tillstånd att bedriva skjut- och sprängverksamhet med skarp och lös ammunition på Kungsängens övnings- och skjutfält. Enligt beslutet gäller högst 65 dba Imp för finkalibriga vapen och 90 dbcx för tunga vapen. Gränserna för dessa bullernivåer överensstämmer endast till liten del med influensområdets gränser. Försvarsmakten har gjort en översyn av riksintresseavgränsningen för Kungsängens övnings- och skjutfält utifrån nya beräkningar av skjutbullret. Enligt planen kommer Länsstyrelsen att fastställa ett nytt influensområde under hösten 2011. Vid planering och byggande ska influensområdet och de nationella riktvärdena för buller beaktas. Hänsyn ska också tas till att Försvarsmakten ännu inte utnyttjar sitt tillstånd enligt miljöbalken till fullo. Boende väst och nordväst om fältet samt i den nordligaste delen av Brunna utsätts för skottbuller idag. Generalläkaren har tillsynen över verksamheten vid fältet. Inga bullerklagomål har registrerats hos Bygg- och miljönämnden under de senaste åren. Hittills har skjutbuller beaktats främst i enskilda bygglov. För närvarande pågår planering för bostadsområdet Rankhus söder om skjutfältet. Veckholms övnings- och skjutfält Försvarsmakten driver också Veckholms övnings- och skjutfält i Enköpings kommun. Försvaret har 2009 lämnat in en ansökan om nytt tillstånd för ökad verksamhet vid anläggningen, upp till 230 skjutdagar per år. Bland områden i Upplands-Bro som påverkas av verksamheten på Veckholmen är Bebyggelsen på Smidö, som håller på att omvandlas till permanent bebyggelse i och med att kommunalt VA dragits till området Samlad bebyggelse i Saltvik och Skarpskär Fritidshusområdena Gräsholmen och Alholmen
Sidan 41 av 124 Sida 19 Norra Björkfjärdens övärld, som är ett natura 2000 område. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Högholmens naturreservat Västra delen av Låssa halvön, bl.a. kulturobjektet Rösaring, Svalgarns naturreservat och naturintresset Hebbo, som är klassade som stora opåverkade områden. Genom sina mycket höga natur- och kulturvärden samt möjligheter till ostörda naturupplevelser är dessa områden bland kommunens attraktivaste områden för friluftslivet. Natura 2000 områdena Hebbo och Svalgarn i Mälaren Bygg.- och miljönämnden har deltagit i tillståndsprövningsprocessen och lämnat bl.a. följande synpunkter. Skjutning med tung kulspruta och sprängningar ska inte ske nattetid eller på lördagar och söndagar. Ingen skjut- och sprängverksamhet ska få ske under storhelger (jul, nyår, påsk, pingst, midsommar) eller på lördagar och söndagar under sommarhalvåret. Försvarsmakten bör ges i uppgift att undersöka och redovisa hur bullret och dess effekter kan nedbringas i närliggande naturvårdsområden och utpekade områden av intresse för det rörliga friluftslivet. Ett beslut i ärendet väntas komma under hösten 2011, enligt besked från Länsstyrelsen i Uppsala. Det finns några mindre skjutbanor i kommunen, bl.a. vid Lejondal, Signhildsberg, Thoresta, Gällöfsta, Almare Stäket och Sättervikshage. Kommunen är tillsynsmyndighet för dessa verksamheter. Åtgärder/rekommendationer Kommunen bör delta i processen för fastställande av ny riksintresseavgränsning för Kungsängens övnings- och skjutfält. Vid ny bebyggelse ska buller från övnings- och skjutfältet beaktas. För närvarande gäller det planer för bostadsområdet Rankhus och enskilda bygglov. Byggbuller Läget Sju klagomål har varit aktuella under perioden i samband med uppförandet av bullervall m.m. i Kockbacka, höghusen vid Österhöjden i Kungsängen, bullerplank vid Enköpingsvägen och bygge vid Enbärsvägen - Hjortronvägen i Tibble. Åtgärder Vid förtätning av bebyggelsen kan bullerstörningar vara ett problem under byggskedet, t ex schaktarbeten. Buller som förekommer under kvällar och
Sidan 42 av 124 Sida 20 helger, när man normalt vill finna ro och vila i sin bostad, upplevs ofta som särskilt störande. Buller som förekommer nattetid kan ge sömnstörningar. I befintliga bostadsområden där byggverksamhet kan pågå under flera år, måste särskild hänsyn tas vid varje enskilt bygge. Risken för störningar för närboende kan minska om bullerfrågorna beaktas i samband med planeringen av byggprojektet. Närboendes vetskap om när buller kan förekomma minskar störningsupplevelsen. Därför är det viktigt att kringboende informeras om hur bygget kan störa och hur länge störningarna kommer att hålla på. Särskild information kan behöva göras i ett visst skede av bygget, t ex vid husleverans en sen kväll. Rekommendationer För att förebygga klagomål på byggbuller bör Bygglovsenheten bedöma om och hur bullerfrågorna ska hanteras i byggsamrådet. Nationella riktvärden för byggbuller bör tillämpas. Buller från installationer m.m. Läget Totalt har elva klagomål registrerats hos Bygg- och miljönämnden under perioden 2006 halvårsskiftet 2011. Ett antal klagomål har gällt buller från olika installationer i anslutning till bostäder, t.ex. ventilations- och värmesystem, främst värmepumpar på villatomter och i radhusområden. I ett fall gällde klagomålet ett aggregat för uppvärmning av bassängvatten. Kylfläktarna vid Konsum i Kungsängens centrum har stört kringboende under 2010. Problemet har åtgärdats. Åtgärder Det är alltid den som äger och använder den bullrande anordningen (verksamhetsutövaren) som ska se till att boende inte störs av bullret. Ägaren ska fortlöpande kontrollera att installationerna fungerar på avsett sätt och att de inte stör omgivningen. Vid klagomål ska ägaren utreda bullret och åtgärda ljudnivåer över riktvärdena. Rekommendationer Kommunen bör gå ut med information till enskilda (t.ex. hemsidan och Kommunguiden) om vikten av att fortlöpande kontrollera buller från installationer samt om ägarens ansvar att vidta bullerdämpande åtgärder. Miljöenheten bör i tillsynen förmå företagare att förstärka sin egenkontroll så att bullerfrågorna beaktas och att företaget har rutiner för klagomålshantering. Nationella riktvärden för utomhus- och inomhusbuller ska tillämpas vid klagomål.
Sidan 43 av 124 Sida 21 Övriga pågående arbeten Regional bullerkarta - Stockholms län Bullernätverket för Stockholms län har anställt en konsult för att sammanställa befintliga bullerkartläggningar från länets kommuner, Trafikverket och SL. Syftet är att skapa en regional bullerkarta som ska kunna användas av olika myndigheter och kommuner i det dagliga arbete som berör bullerfrågor Miljöhälsorapport 2013 Forskare vid Karolinska Institutet arbetar för närvarande, på uppdrag av Socialstyrelsen, med Miljöhälsorapport 2013. Genom enkätfrågor till ca 80 000 föräldrar ska man kartlägga hur buller och andra miljöfaktorer påverkar hälsan hos barn och ungdomar. Det är en uppföljning av Miljöhälsorapport 2005. Forskningsstudie om sambandet mellan väg- och spårtrafikbuller och olika stressrelaterade sjukdomar Studien undersöker främst sambandet mellan buller och hjärt- och kärleffekter men inkluderar även allmän störning, sömnstörning samt allmänt hälsotillstånd. Studien utförs av en grupp forskare vid enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid Institutet för Miljömedicin, KI CEANS (Cardiovascular Effects of Air Pollution and Noise Study) En grupp forskare vid enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid Institutet för Miljömedicinvid KI genomför en studie som syftar till att klarlägga hälsoeffekter av bullerexponering samt undersöka eventuell interaktion mellan buller och luftföroreningar. Studien ingår även som en del i EU-projektet ESCAPE. Trafikbuller och planering del 4 Samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms stad, Ingmansson och SKL.
Sidan 44 av 124 Sida 22 Bilaga 1.
Sidan 45 av 124 Sida 23 Bilaga 2 Banverket och Naturvårdsverket 1997: Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik - policy och tillämpning (BVPO 724.001). Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler 30 dba ekvivalentnivå inomhus. 45 dba (55 dba 1 ) maximalnivå inomhus nattetid 60 dba 2 (55 dba 3 ) ekvivalentnivå utomhus. 70 dba maximalnivå utomhus. Undervisningslokaler 45 dba maximalnivå inomhus. Arbetslokaler 60 dba maximalnivå inomhus. Områden med låg bakgrundsnivå 55 dba vid rekreationsytor i tätort. 40 dba vid friluftsområden. Ekvivalent ljudnivå gäller vardagsmedeldygn. Riktvärdena är långsiktiga planeringsmål för bullerbegränsande åtgärder. Riktvärdena är vägledande och således inte bindande. Policyn anger också högsta acceptabla nivåer för buller i befintlig miljö. Åtgärdernas omfattning avgörs alltid med utgångspunkt från vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. 1 2 3 Avser nivå för övervägande av åtgärd i befintlig miljö. Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. Avser uteplats, särskilt avgränsat område.
Sidan 46 av 124 Sida 24 Bilaga 3 Vägverkets Publikation 2001:88 Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket anger följande riktvärden som målsättning vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad i olika områden Bostadsbebyggelse (permanent- och fritidshus) 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vårdlokaler och undervisningslokaler samt rekreationsytor i tätbebyggelse Utomhus: Riktvärde 55 dba ekvivalentnivå (vid fasad för lokaler). Inomhus vårdlokaler: Riktvärde 30 dba ekvivalentnivå samt 45 dba maxnivå (får överskridas högst fem gånger per natt (22-06)). Inomhus undervisningslokaler: Riktvärde 30 dba ekvivalentnivå. Arbetslokaler Utomhus: Riktvärde 65 dba ekvivalentnivå vid fasad. Inomhus: Riktvärde 40 dba ekvivalentnivå. Friluftsområden Riktvärde: 40 dba ekvivalentnivå. Bostadsområden med låg bakgrundsnivå Riktvärde: 45 dba ekvivalentnivå. Riktvärdena för bostadsbebyggelse är antagna av riksdagen och således bindande när åtgärder vidtas. Övriga riktvärden är inte bindande.
Sidan 47 av 124 Sida 25 Bilaga 4 Trafikbuller och planering III 2006, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Ingemanssons Technology AB Skriften avser primärt Stockholms stad men kan ligga till grund även för andra kommuner. 30 dba ekvivalent ljudnivå för dygn inomhus 45 dba maximal ljudnivå inomhus kl 19-07 4 55 dba ekvivalent ljudnivå för dygn utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse 40 dba ekvivalent ljudnivå för dygn utomhus vid bostadens tysta sida 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats 5 Avstegsfall A Från riktvärden och kvalitetsmål får göras avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till mindre bullrig sida för minst hälften av boningsrummen med nivåer betydligt lägre än 55 dba ekvivalent ljudnivå. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 dba ekvivalentnivå och högst 70 dba maximalnivå. Avstegsfall B Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen. Avsteg från riktvärdena kan inte utan vidare accepteras överallt. Huvudregeln bör vara att avsteg av detta slag kan diskuteras främst vid utbyggnad i centrala lägen med goda kollektivtrafikförbindelser. 4 Numera ändrat till kl 22-07. Värdet får enligt Boverket överskridas högst 5 ggr per natt 5 Får enligt Boverket överskridas högst 5 ggr under max trafiktimme.
Sidan 48 av 124 Sida 26 Bilaga 5 Boverkets allmänna råd och handbok om flygbuller i planeringen och vid byggande av nya bostäder (2009:1). Generellt gäller att maximalnivån 70 dba inte får överskridas utomhus vid byggnadens fasader mer än 30 gånger per dag/kväll samt tre gånger nattetid. Vid komplettering av bebyggelse i tätorter genom förtätning av kvartersstrukturer med flerbostadshus gäller FBN 55 dba samt att maximalnivån 70 dba får överskridas högst tre gånger nattetid. Vid planering och byggande av nya bostäder i områden som utsätts för flygbuller från försvarsrelaterad verksamhet eller flyg- och helikoptertrafik för räddnings- och sjukvårdstransporter bör FBN 55 dba uppfyllas.
Sidan 49 av 124 Sida 27 Bilaga 6 Riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen, regeringen 1998: 95 dblcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, övertiger ca 100 skott per år. 100 dblcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, understiger ca 100 skott per år. I områden där bullerexponeringen överstiger dessa värden skall skjutning under kvälls- och nattetid begränsas. Vid nyanläggning av skjutfält ska 95 dblcx eller lägre värden eftersträvas. Förvarsmakten ska tillämpa riktlinjerna vid planering av den egna verksamheten vid övnings- och skjutfälten.
Sidan 50 av 124 Sida 28 Bilaga 7 Riktlinjer (SNV RR 1978:8) för externt industribuller vid nyetablering av industri, Naturvårdsverket 1978 Områdesanvändning 6 Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Ekvivalent ljudnivå utomhus i dba Dag kl. 07-18 Kväll kl. 18-22 Sön och helg kl. 07-18 Natt kl. 22-07 60 55 50 Högsta ljudnivå i dba-läge "FAST" Momentana ljud nattetid kl. 22-07 -- Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildnings och vårdbyggnader Områden för fritidsbebyggelse/rö rligt friluftsliv där naturupplevelsen är viktig 8 50 45 40 7 55 40 35 35 50 6 Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullervillkoren anges på annat sätt, t.ex. ljudnivå vid stadsplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggningen. 7 Värdet för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokaler. 8 Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv.
Sidan 51 av 124 Sida 29 Bilaga 8 Allmänna råd SOSFS 2005:6 om buller inomhus, Socialstyrelsen 35-45 dba maximalt buller inomhus. 30 dba ekvivalent buller inomhus. Nivåerna är avsedda för vardagsrum och sovrum i bostäder men även lokaler för undervisning, vård, hotell, etc. För att bedömas som risk för olägenhet är det tillräckligt om det högre maxvärdet överskrids några få gånger under t.ex. en natt. För lågfrekvent buller samt höga ljudnivåer finns andra riktvärden.
Sidan 52 av 124 Sida 30 Bilaga 9 Allmänna råd NFS 2004:15 om buller från byggplatser, Naturvårdsverket 2004. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba Maximal ljudnivå i dba-läge "FAST" Dag 07-19 Kväll 19-22 Lör, sön, helgdag 07-19 Natt 22-07 Lör, sön, helgdag 19-22 Momentana ljud nattetid kl. 22-07 Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) 60 50 45 70 Inomhus (bostadsrum) 45 35 30 45 Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 50 45 -- Inomhus 45 35 30 45 Undervisningslokale r Utomhus (vid fasad) Inomhus 60 40 -- -- -- -- -- -- Arbetslokaler för tyst verksamhet 9 Utomhus (vid fasad) Inomhus 70 45 -- -- -- -- -- -- 9 Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor.
Sidan 53 av 124 Sida 31 Bilaga 10 Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för trafikbuller i naturoch friluftsområden, 003 I områden helt utan samhällsbuller bör 25 db(a) inte få överskridas mer än 10 min per vecka. I områden med mycket begränsat samhällsbuller bör 40 db(a) inte få överskridas mer än 5 min per dag. I friluftsområden i kommunala översiktplaner bör 45 db(a) inte få överskridas mer än 60 min per dag. I tätortsnära rekreationsområden bör 45 db(a) inte få överskridas mer än 120 min per dag. I parker bör den ekvivalenta ljudnivån under den tid parken besöks ligga 20 db(a) under nivån för omgivande gator eller vara högst 45-50 db(a), vilketdera som ger den högsta ljudnivån.
Ärendenummer Sidan 54 av 124 Dokumentdatum TRV 2014/9086 2013-12-07 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(2) Enligt sändlista Remiss: Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller Trafikverket arbetar med ett åtgärdsprogram mot buller med anledning av EG-direktiv 2002/49/EG och Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Trafikverket ger härmed de som berörs av programmet möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Enligt förordningen skall Trafikverket utarbeta strategiska bullerkartor samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram för vissa utpekade sträckor för väg- och järnvägstrafik samt vissa flygplatser. Programmet är av övergripande karaktär för rapportering till EU. Programmet hanterar inte detaljerade åtgärder i enskilda kommuner. Programmet kommer att konkretiseras i ordinarie åtgärdsplaneringar utgående från Nationell transportplan 2014-2025. Trafikverket har kartlagt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna i Sverige. Kartläggningen omfattar 400 mil statlig väg, 140 mil statlig järnväg samt flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Dessa är de mest belastade inom respektive transportslag. Arbetet för att minska bullerstörningarna kräver ett brett arbetssätt. Det omfattar bland annat dialog mellan Trafikverket och kommuner i tidiga planeringsskeden och planeringsstöd i form av riktlinjer, regler, inventeringar och information om miljö- och hälsoeffekter. Det är också viktigt att arbeta med tysta och vibrationsfria källor inom fordon, i användningen av transportsystemet och infrastrukturhållningen. Skyddsåtgärder i form av bullerdämpande åtgärder är det arbete som pågår och kommer att pågå kontinuerligt för att på kort sikt skydda de mest bullerutsatta miljöerna. Inom tidsperioden för åtgärdsprogrammet väntas skyddsåtgärder i form av fasadåtgärder bedöms leda till att drygt 10 000 personer som fortfarande exponeras för höga ljudnivåer inomhus, 10 dba eller mer över riktvärdena inomhus, får bullret åtgärdat. Bullerskärmar och vallar bedöms leda till att cirka 5000 personer med bostäder längs statlig väg med > LAeq 65 db får en skyddad uteplats eller skyddad utomhusmiljö. Dessutom kommer skolor, vård- och omsorgsboenden ha fått åtgärdad inomhus- eller utomhusmiljö. Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se
Ärendenummer Sidan 55 av 124 Dokumentdatum TRV 2014/9086 2013-12-07 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(2) För flygplatser är det tillstånden enligt Miljöbalken som bestämmer hur flygplatsen ska arbeta med bullerisolering av bostäder och såväl Göteborg-Landvetter flygplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Arlanda flygplats har genomfört och genomför program för bullerisolering av bostäder i enlighet med miljödomarna. Ni erbjuds möjlighet att lämna synpunkter på bifogat dokument: Trafikverkets åtgärdsprogram enligt 12 förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Remissversion Läsanvisning De olika trafikslagen, väg, järnväg och flyg är beskrivna i olika avsnitt då det gäller bullerkällor, bullerkartläggning, behov av förbättringar och prioriterade problem, bullerminskande åtgärder och skydd av områden. Avsnitten långsiktig strategi, utvärdering och kostnadsanalys beskrivs gemensamt för trafikslagen. Bullerkartorna för respektive trafikslag finns på Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/halsa/buller-och-vibrationer/rapporteringtill-eu---buller/bullerkartor---vag-jarnvag-och-flyg/ Trafikverket önskar synpunkter på förslaget senast 2014-04-01. Ange Ärendenummer TRV 2014/9086. Svar mailas till jan.skoog@trafikverket.se Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se
Sidan 56 av 124 RAPPORT TRAFIKVERKETS ÅTGÄRDSPROGRAM ENLIGT 12 FÖRORDNING (2004:675) OM OMGIVNINGSBULLER Remissversion: 2013-12-30 Ärendenummer: TRV 2013/xxxxx