LSS och socialpsykiatri 2016

LSS och socialpsykiatri 2016 Kvalitetsrapport 150701-160630 Oktober 2016 Christina Forsberg Susanna Ahlin Helén Mårtensson Pernilla Lindeberg Sara Torres Eva Sjöstedt

2 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 4 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Intern kontroll-uppdrag HO 2016 Kontroll privata medel... 4 2.2 Intern kontroll-uppdrag LoS 2016 Förbättra avvikelsehantering... 5 2.3 Information och erbjudande om SIP (samordnad individuell plan) inom socialpsykiatri... 5 2.4 Inventering behov av insatser psykisk funktionsnedsättning... 6 2.5 Brukarrevision... 6 2.6 Intern kontroll-uppdrag HV 2016 där LoS ingår - Säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder... 7 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter... 8 3.1 Miljö/Hälsa tillsyn vårdboenden... 8 4. Brukarundersökningar, lokala... 9 4.1 Eyragården... 9 4.2 Anhöriga och brukare korttidsvistelse... 9 4.3 Daglig verksamhet med digital apparat till brukare... 10 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 10 5.1 Nationell brukarundersökning genom SKL höst 2016... 10 5.2 Uppföljning av Kundlöften... 10 5.3 Extern utförare - Attendo gruppboende... 10 6. Nyckeltal... 11 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 11 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 11 6.1.2 KKiK... 11 6.2 Lokala nyckeltal... 12 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 12 6.2.2 Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL... 12 6.2.3 Rapport anhörigstöd... 12 6.2.4 Ej verkställda beslut... 13

3 7. Ständiga förbättringar... 13 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 13 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 13 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 13 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 14 7.2.2 Lex Sarah... 15 7.3 Patientsäkerhetsberättelse... 15 8. Samverkan... 15 9. Kompetensförsörjning... 17 10. Sammanfattning... 18 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte LSS och Socialpsykiatri (LoS) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom LSS och Socialpsykiatri. Årets version omfattar tidsperioden 150701 160630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt.

4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av verksamhetschef för LoS, psykiatrihandläggare, LSS-handläggare, två enhetschefer samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för rapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på kontroll av hantering av privata medel granskning av avvikelsehantering granskning av information och erbjudande om SIP (samordnad individuell plan) inventering behov av insatser psykisk funktionsnedsättning, samt analys av brukarrevision. Den externa tillsynen innehåller i år rapport från inspektion gjord av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen. De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom LoS s verksamhetsområde enligt beslutad frekvens. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2016. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll-uppdrag HO 2016 Kontroll privata medel Syftet var att förstärka skyddet för brukares privata medel och att ge personalen trygghet i hanteringen. Detta har skett genom att förtydliga ansvar och hantering i en reviderad rutin. Rutinen gäller i förhållande till brukare som har insatsen Bostad med särskild service LSS. En ny rutin Hantering av privata medel har tagits fram av enhetschefer inom LoS, i samverkan. I rutinen definieras privata medel. I rutinen anges också att överenskommelse ska finnas, och hur den ska upprättas samt hur redovisning ska ske, med mera. Rutinen avslutas med en checklista för personal.

5 Resultat och analys Syftet/målsättningen med revideringen och granskning av hanteringen av brukarens privata medel, med insats bostad med särskild service, har förstärkts genom tydligare riktlinjer och förbättrad checklista för personalen. Den reviderade rutinen för Hantering av privata medel kommer under hösten 2016 att förankras hos all berörd personal. 2.2 Intern kontroll-uppdrag LoS 2016 Förbättra avvikelsehantering Syftet var att förbättra avvikelsehanteringen inom LSS och Socialpsykiatri. Avvikelsehantering hanteras enligt följande lagrum, samt lokal rutin: 7 kap. 6 första stycket och 14 kap. 3 6 SoL samt 23 e första stycket och 24 b 24 e LSS, (2 5 kap. samt 7 kap. 1 och delar av de allmänna råden i 7 kap.). I SOSFS 2011:5 och SOSFS 2011:9 klargörs tillämpningen. Våren 2015 gjordes en extern revision inom LoS som kom fram till att det fanns ett behov av att förbättra avvikelsehanteringen och Lex Sarah-rapporteringen. Organisationskulturella aspekter har genomlysts för att identifiera orsaker till lågt antal avvikelserapporter. Utbildningsinsatser har genomförts. Verktygen för avvikelse- och Lex Sarahrapportering har förbättrats. Ett nytt tänk har implementerats som uppmuntrar och välkomnar avvikelserapportering i lärande syfte. Informationsinsatser har gjorts. Resultat och analys En fördubbling av antalet registrerade avvikelser har noterats för innevarande period. Se även kap 7.2.1. Se även kap 7.2.1. Fortsatt stort fokus och en stor insats kommer att läggas på att informera medarbetarna om vikten av att rapportera in och att öka kvantiteten av avvikelser i handikappomsorgens organisation. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT dagordningen så välkomnar organisationen en öppen diskussion om avvikelser och ämnet blir förhoppningsvis inte lika laddat som det tidigare har upplevts. 2.3 Information och erbjudande om SIP (samordnad individuell plan) inom socialpsykiatri Syftet med undersökningen var att granska följsamhet till rutin att informera om och erbjuda SIP, i de fall det finns behov av sådan plan. SIP är lagstadgad sedan 2010 både i HSL 3f och SoL 2 kap. 7. SIP ska erbjudas brukare som har behov av insatser från både Socialtjänst och Hälso- och sjukvård, om det finns behov av samordning. Handläggare ska informera brukare minst en gång per år om SIP. SIP ska ge ökad upplevelse av delaktighet och inflytande.

6 Perioden som granskades var hela 2015. Granskningen har skett genom sökverktyget i ProCapita. Resultat och analys Av 39 möjliga brukare hade 13 personer minst en gång fått information om SIP. Alla 13 hade av handläggaren erbjudits att upprätta en SIP, då handläggare hade bedömt att det fanns ett behov. 9 brukare tackade ja och har fått en plan upprättad. Eftersträva följsamhet till rutin för att uppnå 100% erbjudande. För att skapa ökat fokus på SIP, har en indikator förts in i målstyrningen 2017. En lättläst broschyr ska tas fram i syfte att motivera brukare till att tacka ja till erbjudande om SIP. 2.4 Inventering behov av insatser psykisk funktionsnedsättning Enligt 5 kap. 8 socialtjänstlagen SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena för personer med psykisk funktionsnedsättning. Genom att inventera målgruppens livssituation kan kommunen få ett underlag för sin planering och verksamhetsutveckling. Inventeringen har genomförts under januari-mars 2016. För inventeringen har använts Socialstyrelsens inventeringsverktyg. I inventerings-formuläret bedöms målgruppens livssituation och behov av insatser. De insamlade uppgifterna sammanställs på gruppnivå. Det finns en definierad målgrupp. 186 personer har omfattats av inventeringen. Jämförelser görs med 2013 års inventering. Resultat och analys Resultatsammanställningen är avidentifierad och redovisas på gruppnivå. Följande iakttagelser har gjorts. Minskat behov av försörjningsstöd jämfört med 2013 men ökning av försörjning genom sjukpenning. Andel upprättade SIP ar (Samordnade Individuella Planer) har minskat från 13,7% till 8,6%. Låg frekvens av kognitiva hjälpmedel, 40%. Andel biståndsbedömda boendeformer har halverats och löses med ordinärt boende och stöd i boendet. Fortsatt arbete för att öka andel upprättade SIP ar Se även kap 2.3. Sprida kunskap om kognitiva hjälpmedel. 2.5 Brukarrevision En brukarrevision har genomförts inom socialpsykiatrin; boendestödet. Brukarrevision är en utvärdering som görs av personer med egen erfarenhet och man reviderar då på en enhet eller verksamhet. En brukarrevision tittar specifikt på en insats där man undersöker hur detta upplevs ur brukarperspektiv, och vad som kan utvecklas.

7 Brukarrevisonen är genomförd och sammanställdi en rapport av en representant för brukarorganisationen NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). LoS har analyserat sammanställningen i syfte att hitta utvecklingsområden inom hela socialtjänsten med fokus på delaktighet, inflytande, förebyggande och hälsofrämjande. Brukarrevisionen lämnade ut anmälningsblankett/samtyckesblankett till boendestödjarna på deras APT som i sin tur överlämnade materialet till alla brukare med beviljat boendestöd. Sammanlagt är det 10 respondenter av 39 möjliga, som har valt att bli intervjuade. Svarsfrekvensen är 25%. Man ska vara medveten om att det begränsade intervjumaterialet inte med automatik kan generaliseras, men kan ge en fingervisning. Resultat och analys Man ser en stor nöjdhet med bemötandet från personal inom socialpsykiatri; boendestöd. Övriga resultat och analys framkommer genom handlingsplanen nedan. Utforma broschyr om fritidsaktiviteter för att öka tillgängligheten. Undersöka gemensam träffpunkt för brukare med boendestödsinsats. Analysera avvikelser som rapporterats gällande ej upprättad genomförandeplan. Skapa en lättläst informationsbroschyr om genomförandeplan för att öka kunskapen hos brukarna. Utveckla samverkan boendestöd och arbetskonsulenter i syfte att hjälpa brukarna att komma igång med aktiviteter inom boendestödets verksamhet. Se över brukarnas inflytande över vem som utför boendestödet samt eventuellt mera flexibla arbetstider. Gällande SIP (samordnad individuell plan), revidera informationsskrift och utforma den i lättläst text samt öka kunskapen hos boendestödjarna om SIP. Se även kap 2.3. Ta fram en informationsbroschyr som guidar brukarna gällande kontaktpersonalens uppgifter. Skapa en stående punkt på teammöten Informationsspridning till brukare. 2.6 Intern kontroll-uppdrag HV 2016 där LoS ingår - Säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder Syftet var att säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder. All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter bland annat en god hygienisk standard och anges som ett specificerat krav i Hälso- och sjukvårdslagen. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas aven vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. Risken för smittspridning begränsas genom att följa gemensamma regler för basal hygien och arbetskläder. I Kävlinge kommun ska all personal vid omvårdnadsnära arbete följa dessa regler för att begränsa smittvägar samt för att minska risken för smittspridning och därmed öka patientsäkerheten. Delmoment 1. Utbildnings och informationsinsatser, hygienrond. Delmoment 2. Punkt prevelens mätning (PPM) genom SKL:s nationella mätning. Resultat och analys Vårdhygien Skåne har haft två utbildningstillfällen där legitimerad personal samt enhetschefer deltagit.

8 Nationell mätning utifrån SKL:s PPM genomfördes under vecka 13 och 14 2016. Mätningen genomfördes på de flesta enheterna i Hemvården samt i delar av LSS och Socialpsykiatri (daglig verksamhet samt en boendeenhet). Rapporten från mätningen visar resultat från både Hemvård och LoS. Mätningen genomförs i åtta steg varav fyra berör basala hygienrutiner och fyra berör arbetskläder. Resultat av mätningen: Nya dialogmöten kommer att hållas gällande arbetskläder med fackliga företrädare och arbetsgivare. Ny rutin avseende basala hygienrutiner ska tas fram med beaktande av nya föreskrifter och prejudikat. 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter 3.1 Miljö/Hälsa tillsyn vårdboenden Under hösten 2015 genomförde Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Kävlinge kommun planerade inspektioner inom LoS s samt Hemvårdens boenden. Exempel på tillämplig lagstiftning: Miljöbalken 1998:808, 26 kap. 19, om verksamhetsutövarens egenkontroll Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer (FoHMFS 2014:14) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus (FoHMFS 2014:16).

9 Sammanställning och analys av de inspektioner som Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har utfört, för att skapa en överblick över resultaten. Analys och resultat 12 punkter med identifierade brister har påtalats. De punkter som verksamheterna själv ansvarar för åtgärdades direkt. Övriga punkter ska tas upp med KKB. Kontakt har tagits med KKB för möte avseende ansvarsfrågor. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. LoS gör brukarundersökningar inom nio olika insatser med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare och anhöriga/närstående. I årets rapport presenteras 3 brukarundersökningar. Dessutom kommer LoS under hösten 2016 att delta i den nationella brukarundersökningen genom SKL, för områdena Gruppbostad LSS och Servicebostad LSS. 4.1 Eyragården Enkät till samtliga brukare som deltog i verksamheten under maj månad 2016. Samtliga 24 brukare besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 100%. En fråga ställdes Anser du att du kan vara med och påverka utbudet av aktiviteter på Eyragården? Analys och resultat 22 besökare (92%) ansåg att man kunde påverka utbudet, och 2 besökare (8%) ansåg inte att man kunde påverka utbudet. Delaktighet är viktigt och det vore önskvärt att 100% nöjdhet hade uppnåtts, även om 92% får anses vara ett gott resultat. Anledningen till att två respondenter är missnöjda med påverkansmöjligheterna går ej att utläsa då undersökningen inte är uppbyggd med fritextsvar, utan har förenklats med gröna/röda kort. Att vidareutveckla brukarrådet på Eyragården (som är välbesökt). Att överväga start av ett övergripande brukarråd för hela Socialpsykiatrin. 4.2 Anhöriga och brukare korttidsvistelse Enkät till samtliga föräldrar/myndiga brukare som hade beslut om korttidsvistelse vid mättillfället juli 2016. Enkäten innehöll 9 frågor med lättförståeliga frågor och svarsalternativ med glatt, neutralt eller ledset ansikte. Antal utsända enkäter var 20, och inkomna svar 8, vilket ger en svarsfrekvens på 40%. Analys och resultat

10 Undersökningen visar att bland de svarande så trivs majoriteten av brukarna. Övriga resultat och analys framkommer genom handlingsplanen nedan. Arbeta för ökad svarsfrekvens. Ge information om synpunktshantering genom Åsikt Kävlinge. Se över information när det sker personalbyten. Rekrytering av stödpedagog. Se över möjlighet att skapa facebooksida för information. 4.3 Daglig verksamhet med digital apparat till brukare Under perioden 160321 160428 har det digitala verktyget Tummen upp använts i 6 olika gruppverksamheter; Plastgruppen, Tallgårdsgruppen, Bibliotekscaféet, Stationens Café, Miljögruppen och Fixargruppen. Brukarna har fått trycka tummen upp eller tummen ner som svar på frågan Hur har dagen varit på Daglig verksamhet? Personer som har förmåga att svara verbalt eller med teckenkommunikation har erbjudits att svara på följdfrågor, vilket 27 deltagare har gjort (fritextsvar). Det finns deltagare som tryckt fler än en gång, varför det inte går att få fram någon svarsfrekvens. Resultat och analys Totalt har 45 deltagare svarat. 88% av dessa har tryckt tummen upp medan resterande 12% deltagare har tryckt tummen ner. Det vill säga en stor nöjdhet. Apparaten är dock svår att använda för målgruppen. I svaren framkommer vissa utvecklingsområden som; att se över upplevd stress, upplevd ljudnivå och hur arbetsgrupperna fungerar i sina inbördes relationer. Se över upplevd stress och upplevd ljudnivå. Arbeta med värdegrundsfrågor för att uppnå goda inbördes relationer i arbetsgrupperna. Till nästa år överväga att använda verktyget Pict-o-stat istället för Tummen upp. 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning genom SKL höst 2016 Undersökningen pågår under hösten 2016 och redovisas i nästa Kvalitetsrapport 2016-2017. 5.2 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning 2016. 5.3 Extern utförare - Attendo gruppboende Uppföljningen av anbudet med Attendo gällande Kungsgatan 39 i Furulund genomfördes under 2016. Vid uppföljningen granskades dokument, och intervjuer genomfördes med utföraren, brukare och anhöriga. Attendo valde ut vilken personal, brukare och anhöriga som skulle intervjuas.

11 Socialtjänsten hade krav på att intervjua verksamhetschefen. Områden som följdes upp avviserades i förväg. Urvalet i uppföljningen baserades på krav och särskilda mervärden i anbudet. De som utförde uppföljningen var verksamhetschef och enhetschefer inom LSS och Socialpsykiatri samt utbildningssamordnare inom Socialtjänsten. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2016 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För LoS gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät LSS och 3) enkät Socialpsykiatri. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2015 arbetade 240 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Resultat och analys Den senaste undersökningen publicerades i januari 2016. LoS redovisas i ett KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende 96% uppfylls. Medel 82%. Trend Mycket bra resultat. Måttet består av 10 delfrågor. Bästa resultat på alla delfrågor utom en; våld och hot brukare emellan. Kartläggning/analyser med stöd av nytt verktyg samt observationsschema. Ska ge ökade möjligheter att förbättra det förebyggande arbetet och minska risken för våld och hot mellan brukare.

12 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL En årlig granskning sker för att säkerställa att uppföljningar på beslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade) görs i enlighet med lagstiftningens intentioner. Handläggare registrerar alla uppföljningar i dataprogramet ProCapita efter en upprättad rutin och har därefter utvunnit all statistik från detta dataprogram per mätdatum 151001. Resultat Andelen uppföljda beslut avseende LSS-insatser för perioden, är 68%. Andelen uppföljda beslut avseende SoL-insatser socialpsykiatri och boendestöd för perioden, är 76%. Målsättningen är att samtliga brukare (100%) ska få minst en uppföljning per år. Att LSS-handläggare och psykiatrihandläggare fortsatt följer gällande rutin med målsättningen att andelen uppföljda beslut ska vara 100% per 12-månaders-period. 6.2.3 Rapport anhörigstöd Anhörigstödet inom LSS och Socialpsykiatri har erbjudit sju informationskvällar under perioden ht 2015 - vt 2016. Teman för kvällarna har varit: LSS-handläggarna. Tvång/tvångssyndrom. Problemlösande beteende. Hur ska anhörigstödet utvecklas? Vid två tillfällen. God man och förvaltare. Familjejuridik. Resultat Efter vårens föreläsningar delades en utvärderings-enkät ut efter tre av kvällarna med 8 frågor samt en öppen fråga där deltagarna även kunde göra förslag framåt. Deltagarna är nöjda med informationskvällarna. På en skala 1-5 ligger medelvärdena för de tre kvällarna på 4,6 (tvångssyndrom), 4,3 (problemlösande beteende) och 3,5 (familjejuridik). Förslag till innehåll i föreläsningar har framkommit.

13 Mera nischade informationskvällar. Ökad samverkan med hemvårdens anhörigstöd. Informationskväll för att starta lokalt nätverk för autism och Asperger. Vidareutveckla informationsspridning till anhöriga. 6.2.4 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För LSS och Socialpsykiatri rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal 3 2015 0 beslut - Kvartal 4 2015 0 beslut - Kvartal 1 2016 3 beslut Kontaktperson LSS Avlösarservice LSS Kontaktperson LSS Kvartal 2 2016 0 beslut - Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Analys Det finns en svårighet att rekrytera kontaktpersoner, avlösare och ledsagare på grund av att en spetskompetens krävs för att möta nya behov hos brukare. Översyn av rekryteringsprocess gällande kontaktpersoner, avlösare och ledsagare. Ökad information till gymnasieutbildningar med flera, i rekryteringssyfte. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet.

14 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren 2016. Det nya arbetssättet innebär att omvårdnadspersonalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser150701-160630 Föregående års siffra inom parentes. LoS har under mätperioden registrerat 67 (32) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. LoS har under perioden genomfört riskanalys på två avvikelser. Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden Under året som gått har ett förbättringsarbete gjorts utifrån de avvikelser som rapporterats för att förhindra upprepning av händelserna. Den som bedriver verksamheten ska om en avvikelse uppmärksammas vidta åtgärder, se över processer och rutiner så att dessa är ändamålsenliga, för att säkra att verksamheten arbetar systematiskt för att förbättra kvaliteten (SOSFS 2011:9). Kontroll/inköp av låsbara skåp till enskilda lägenheter. Dokumentationsutbildning för all personal. Sjuksköterskor utökad närvaro vid enheternas APT. MAS kontinuerlig närvaro vid LoS ledningsgruppsmöten. Planerade förbättringar under kommande period Inom Hemvården har ett pilotprojekt genomförts med digital signering av läkemedel, vilket har fallit väl ut. Digital signering kommer att genomföras inom hela hemsjukvården i Kävlinge, med start hösten 2016. Målsättningen är bland annat att minska antalet läkemedelsavvikelser och därmed öka patientsäkerheten. Förtydligande av rutin gällande egenvård samt utbildning i egenvård. Fortsatt stort fokus och en stor insats kommer att läggas på att informera medarbetarna om vikten av att rapportera in och att öka kvantiteten av avvikelser i LoS s organisation.

15 Genom att ha avvikelser som en punkt på APT dagordningen så välkomnar organisationen en öppen diskussion om avvikelser och ämnet blir förhoppningsvis inte lika laddat som det tidigare har upplevts. 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 150701 160630 Under perioden har ingen Lex Sarah-rapport gjorts av personal inom LSS och Socialpsykiatri. Upprepad information och utbildning till all personal ska enligt föreskrifterna göras regelbundet. Det pågår en informationskampanj till all personal, i syfte att få in fler rapporter från personal. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2016 och avser 2015. Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan LSS och Socialpsykiatri samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter; LSS och Socialpsykiatri, Hemvård samt Individ- och familjeomsorg avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet.

16 Exempel på fler interna samverkansforum: Hälsofokus, mellan enhetschefer och verksamhetschefer inom LoS och Hemvård, samt personalavdelning och kommunens hälsostrateg. Kontinuerliga uppföljningar av verkställighet och beslut - enhetschefer och handläggare. Samverkan mellan fritidsombud, fritidssamordnare och enhetschefer. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorg, Hemvård samt LSS och Socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, samt blev tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2015 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsens grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom de tre verksamhetsområdena under dessa år, utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till Socialstyrelsen. För 2016 har Socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medel skall redovisas senast den 31 oktober 2016 - i annat fall ska medlen återbetalas. LoS genomförde under våren 2016 också en brukarrevision inom psykisk ohälsa och med fokus på boendestöd. Brukarrevisionen genomfördes av patient- och anhörigorganisationerna Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) genom Brukarrevisionsprojektet. Brukarrevision är ett bra verktyg för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling samt att öka inflytandet och delaktigheten för brukare. Malmö högskola Samarbete/samverkan sker också med Malmö högskola genom mentorskapsår inom utbildningsområdet funktionsnedsättning. Under mentorsåret ges studenten möjlighet till ett lärande om mentorns organisation och samtidigt sker ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan mentor och student. För Kävlinge kommun bidrar denna samverkan till en ökad kunskap om blivande medarbetare samt ökad omvärldsanalys. Kommunala handikapprådet (KHK) Det kommunala handikapprådet är ett organ för samråd mellan företrädare för handikapporganisationerna, kommunstyrelse och nämnder. Handikapprådet sammanträder fyra gånger årligen och ordförande är socialnämndens ordförande. Handikapprådet är en referensgrupp i frågor som berör personer med funktionsnedsättning. Information från kommunen ges angående planer för förändringar av samhällsinsatser samt utformning av organisationen. Därvid hämtas synpunkter från rådet. Handikapporganisationerna har möjlighet att lyfta frågor till diskussion i rådet. Rådet har också möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå i frågor som har aktualitet för personer med funktionsnedsättning. Nätverk *Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar LoS på chefs- och handläggarnivå, uppdragsamordnare, fritidssamordnare, arbetskonsulent samt personligt ombud. Träffarna ger en bra omvärldsbevakning, vilket har en stor betydelse för erfarenhetsutbyte och LoS s verksamhetsutveckling.

17 *LSS och Socialpsykiatri s handläggare har två externa nätverksgrupper som de är aktivt delaktiga i. TEKLA är inriktad främst på LSS-frågor och EBBA är inriktad på socialpsykatrins frågor. Nätverksträffar äger rum i respektive grupp 2-4 gånger per år. Kommuner representerade i EBBA är Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Höör, Hörby, Eslöv, Åstorp, Klippan, Burlöv, Örkelljunga och Perstorp. Kommuner representerade i TEKLA är Kävlinge, Lomma, Vellinge, Staffanstorp, Svedala och Burlöv. *LSS-handläggare samverkar med skola, BUP, Barn-och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Dessa är viktiga samverkansparter för att bereda och ha en bra framförhållning för målgruppens eventuella behov av LSS -insatser. *Daglig verksamhet samverkar med särskolan både för att ge ungdomar bra information och stöd när de ska gå ut i vuxenvärlden samt att informera varandra om respektive verksamhet och hitta samverkansformer. Daglig verksamhet har också ett större nätverk som består av bland andra; handläggare LSS, Arbetsförmedlingen, daglig verksamhet enhetschef och arbetskonsulent, kuratorer från skolor samt studievägledare från vuxenhabiliteringen. *Verksamhetschef samt enhetschef för korttidsvistelse och korttidstillsyn har gemensamt byggt upp nätverksträffar med föräldrar till barn och ungdomar som har dessa insatser. Dessa nätverksträffar startade 2009. Träffarna är ett viktigt forum där dialog kring utvecklingsfrågor förs som gagnar barn och ungdomar inom verksamheterna i LoS. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2015-2016 avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för LSS och Socialpsykiatri gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med LoS kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer. Från och med 2014 har LSS och Socialpsykiatri haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. LoS s personal har bland annat deltagit i kompletterande utbildningar och handledarutbildning Dessutom har genomförts utbildning gällande dokumentation, avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria. Utvärderingarna visar på ett bra resultat. När det gäller kravet på formell utbildning för LoS s omvårdnadspersonal gjordes en mätning i juni 2016 som visade att av LoS s omvårdnadspersonal hade 90 % adekvat utbildning. Under våren 2015 förändrades titlarna inom LoS. En nationell titulatur som är sammankopplad med tydliga kompetenskrav. De som har formell kompetens tituleras stödassistent och de som saknar kompetens, exempelvis vikarier, får titeln stöd- och omsorgsbiträde.

18 Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom LoS är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 90 nya vikarier. Justera introduktionens upplägg för sommarvikarier gällande deltagarantal per tillfälle. Förbättra informationskedjan mellan skola och handledare vid praktikplaceringar genom att använda funktionsbrevlådorna. Undersöka möjligheter till interna webbutbildningar, t ex vid introduktion. 10. Sammanfattning LSS och Socialpsykiatri presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till brukare och anhöriga, samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet.

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se