Sid. 1 av 7 Konsekvensutredning gällande: Framtidens standard vid lägenhetsunderhåll i flerbostadshus. Med arbetsnamnet Framtidens innerväggar Bakgrund Vid 2007 år Nätverksträff för Måleriupphandlarna inom SABO fick kvalitetsgruppen i uppdrag att utreda konsekvenserna vid en ändring av ytbehandling gällande rums och hallväggar från uppsättning av papperstapeter med trådkant (överlapp) till tapeter av Non-woven kvalité (säljs bl.a. under varumärket EasyUp hos ECO-Boråstapeter), som sätts kant i kant, detta som ett resultat av de mångåriga problem som SABO-företagen haft med kantresningar vid överlappstapetsering samt en allt större efterfrågan från hyresgästerna av en skarvfri väggyta. Non-woven (ett material baserat på cellulosa och polyester) Papperstapeter för överlappstapetsering efterfrågas och förekommer nästan uteslutande bara hos den svenska allmännyttan. Det finns endast två tillverkare (EcoBorås tapeter och Fiona tillhörande Flügger koncernen), EcoBorås tapeter tillverkar också en mindre mängd papperstapeter främst för den Finländska marknaden med det undantaget att dessa kollektioner är skurna med mönsterpassning för uppsättning kant i kant. Uppdraget Var att kartlägga LCC- kostnader (Livskostnadsanalys) i tre specifika fall samt att se över konsekvenser för bostadsföretag, materialtillverkare, entreprenörer samt målare vid en förändring av ytbehandling av rumsväggar till tapeter som sätt upp kant i kant.
Sid. 2 av 7 Arbetsgruppen Gösta Gustavsson HP Hellgren Sandå måleri Umeå Pelle Samuelsson Målerimetoder Stockholm Per-Arne Kjellström Stefan Andersson Fredrik Larsson Per Carlsson Ove Forslund Målerikonsult & Partner (projektledare)
Sid. 3 av 7 Frågeställningar Förändrad kvalité på ytskikt Ekonomiska konsekvenser Arbetsmiljökonsekvenser Tekniska frågeställningar Material (tapeter, lim) Underhållskonsekvenser Arbetsplan Att göra en livskostnadsanalys och kartlägga LCC- kostnader i följande alternativ - Tapetsering kant i kant i nyproduktion. - Omtapetsering från rengörningsgrad 1 enligt Hus-AMA - Omtapetsering från rengörningsgrad 3 enligt Hus-AMA - Målning av väggar på armeringsduk (microlit) som alternativ till tapeter. Studiebesök/Fältstudie. Att jämföra uppsättning med trådkant alt. kant i kant, både avseende vid nyproduktion och vid underhållstapetsering, i syfte att kartlägga behov av metod- och produktutveckling samt kartlägga eventuella konsekvenser i kollektivavtal. Konsekvensanalys Kartlägga konsekvenser för bostadsföretag, materialtillverkare, entreprenörer och de enskilda hantverkarna genom djupintervjuer och enkäter.
Sid. 4 av 7 Studiebesök hos AB Bostaden i Umeå (Projektgrupp i Umeå den 6-7 maj fick svar på många från gällande tapetsering med Non-woven tapeter) Den 6 och 7 maj gjordes en fältstudie hos AB Bostaden i Umeå för att på plats se hur och höra med alla inblandade hur det upplevs efter det beslut som fattades under hösten 2007 av AB Bostaden att höja standarden på tapetserade väggar från papperstapeter som sätt upp med trådkant till Non-woven tapeter typ EasyUp med uppsättning kant i kant. Under dagarna i Umeå besöktes sju arbetsställen där vi träffade Sandås måleriföretag, målare, arbetsledare och kvartesvärdar från AB Bostaden. AB Bostadens personal både på centralt placerade inom gruppen för Hyresgäststyrt Lägenhets underhåll (HLU) men kanske främst kvartersvärdar var mycket nöjda med det resultat som nu framträder. Tapeten tål högre slitage både avseende fett och mekanisk nötning sa kvartesvärdarna. Hyresgästerna är enligt AB Bostaden minst lika nöjda med en (skarvfri) vägg som står i mot fett vid sänggavlar på ett betydligt bättre sätt än vad den förra tapeten kund klara av. Målarna som vi träffade var nöjda och glada över att kunna leverera en högre kvalité till slutkunden. Målarna tyckte att tapetseringen med den nya tapeten tog något längre tid, men tapeten tål oömmare behandling, är lättare att skära i takvinklar och mot foder och socklar. Tapeten döljer mindre ojämnheter på underarbetet mycket bättre än papperstapeten.
Sid. 5 av 7 Ekonomi Att kartlägga Livscykelkostnaden (LCC) för behandling av ytskikt (väggar) 1. Väggar som i nyproduktion tapetseras med papperstapet och trådkant. 2. Väggar som i nyproduktion tapetseras med Non-woven kant i kant. 3. Väggar som målas i nyproduktion på armeringsduk (microlit) 4. Omtapetsering vid underhållsmålning enligt rengörningsgrad 3 (trådkant) 5. Omtapetsering vid underhållsmålning enligt rengörningsgrad 1 (kant i kant) 6. Omtapetsering vid underhållsmålning enligt rengörningsgrad 3 (kant i kant) 7. Ommålning på tidigare målade väggar. Sammanställning i koncentrat av LCC kalkyler ger följande resultat. Vid helrenovering, (målning och tapetsering) av hel lägenhet (3 rum och kök) ökar kostnaden med ca: 5 % om vi höjer kvalitén till kant i kant uppsättning med Non Woven tapet (typ EasyUp) Vid endast behandling av väggar (tapetsering) får vi en kostnads ökning på ca: 9 % Den högre kvalitén och materialets motståndskraft mot fläckar och skador i skarvarna på den kant i kant uppsatta Non Woventapeten medför troligen längre livslängd och färre omtapetseringar. Ommålning på tidigare målad yta är 19 % billigare än ny kant i kant uppsatt Non Woventapet, på tidigare tapetserad yta. Fördjupad ekonomisk redovisning. (Se särskild bilaga).
Sid. 6 av 7 Den högre kvalitén och materialets motståndskraft mot fläckar och skador i skarvarna på den kant i kant uppsatta Non-woventapeten medför tveklöst längre livslängd och behov av färre omtapetseringar. Vad finns det då för andra ekonomiska fördelar med att ändra standarden på tapetserade väggar till tapeter med Non-woven kvalité? Om färre omtapetseringar behöver utföras vid avflyttning som ett resultat av att Non-woven tapeter står emot mekaniskt slitage och fettfläckar betydligt bättre än en vanlig papperstapet kan detta ge tillräckliga ekonomiska incitament för en övergång till den nya ytskiktsstandarden. Flera allmännyttiga bostadsföretag redovisar en kostnad för omtapetsering vid av- och omflyttning p.g.a. slitage i nivåer på 20 % av deras totala kostnad för all målning och tapetsering. Arbetsmiljö Vid en övergång till Non-woven tapeter kommer troligtvis arbetsmiljön för målarna att påverkas positivt som en konsekvens av att det behöver spacklas betydligt mindre vid omtapetseringar, med det följer naturligtvis mindre slipdamm, vilket är bra både för målare och för hyresgäster. Slutkunden Upplåtelseformen hyresrätten och dess hyresgäster bör ha samma valmöjligheter som övriga kunder på bostadsmarknaden. Vi vet i dag efter undersökningar att fler och fler efterfrågar en tåligare väggyta som står i mot fett och mekanisk slitage på ett betydligt bättre sätt än dagens papperstapeter. Det är också viktigt att hyresrättens kunder inte har ett sämre utbud än andra att välja ifrån. Citat från ett medelstort fastighetsbolag i Mellansverige: Vår underhållsintervall på tapeter är på 10 år och i dagsläget är jag tveksam till att en vanlig papperstapet klarar detta. Vi har mycket omtapetsering vid avflyttande hyresgäster, en fettfläck är aldrig ovanligt. Trots att hyresgästen haft en sänggavel är det fettfläckar för att sänggaveln inte varit heltäckande utan i form av galler. En tapet ska ju klara av normalt slitag
Sid. 7 av 7 Projektgruppens rekommendation Är att de allmännyttiga bostadsföretagen bör överväga en förändring av standard avseende tapetkvalité som svarar mot slutkundens (hyresgästen). Skäl som talar för detta är: - Återkommande reklamationer på dagens papperstapeter. - De accelererande kostnaderna för omtapetsering vid avflyttning. - Hyresgästernas önskan att erhålla en skarvfri och tåligare ytskikt. - Arbetsmiljöförbättringar (mindre mängder slipdamm) Detta kräver naturligtvis ställningstagande från aktörerna på marknaden innebärande strategiska beslut från SABO företagen och materialtillverkarna. Denna studie kan tjäna som bakgrundsunderlag för dessa beslut. Stockholm den 15 oktober 2008 Projektgruppen i SABO s regi för Framtidens standard vid lägenhetsunderhåll i flerbostadshus.