Institutionen för språk och litteraturer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2016-02-12 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh

FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Mål för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Verka för att institutionens forskning får en tydligare anknytning till berörda utbildningar och vice versa. Tillse att institutionens forskningsresultat gagnar utbildningen, bl.a. genom att koppla dem till kursutbudet på avancerad nivå, och genom att anordna ändamålsenliga workshops och möten inom berörda handledarkollegier. Under hösten hade institutionen en gästforskare, Hubert Cuyckens, tillika 2015 års Lamberg-professor, som höll en kurs på forskarnivå. Denna var öppen också för studerande på avancerad nivå. Vidare har Översättarprogrammets studenter regelbundet deltagit i seminarier inom forskningsprofilen Transculture, Translation, Transmission. Gästforskares bidrag har gjorts tillgängliga för studerande på olika nivåer. Det professionsinriktade Översättarprogrammet har fått en tydlig forskningsanknytning. Utveckla spetsforskningen genom att stödja etablerade forskningsprofiler och möjliggöra att nya utvecklas. Kontinuerligt utvärdera forskningsprofilerna, och anlägga ett dynamiskt förhållningssätt till dem. Forskningsprofilerna utvärderades vid institutionens personalkonferens i november, med bl.a. presentationer av genomförd verksamhet och diskussion kring nya idéer och upplägg. En forskningsprofil har avslutats. De övriga genomgår nu en process för spetsning och vidareutveckling av nya idéer. 2 (10)

Utöka institutionens samarbete med andra forskningsaktörer lokalt, nationellt och internationellt i syfte att utveckla forskningen. Framhålla institutionens forskningsprofiler genom aktiv medverkan i internationella nätverk, samt ökat deltagande i internationella konferenser och symposier. Ca 50 konferensresor har företagits under året. Därtill kommer resor för fältarbete och motsvarande. Institutionen avsätter regelbundet driftsmedel för resor som inte täcks på annat sätt. En stor grupp anställda, däribland ett antal doktorander, har besökt minst en internationell konferens under året. Stärka forskningsmiljön genom aktiv rekrytering av yngre forskare och internationella gästforskare, allt för att kunna möta olika globala utmaningar där språkforskningen kan bidra med nya perspektiv. Satsa på yngre lovande forskare via aktiv rekrytering, främst genom att lysa ut anställningar som postdoktor och/eller biträdande universitetslektor. Under året har fyra nya biträdande universitetslektorer och två postdoktorer anställts. En gästforskare har vistats vid institutionen under hela höstterminen. Forskningsmiljön, särskilt i ett par mindre ämnen, har stärkts påtagligt. Använda fakultetens forskningsanslag strategiskt för att främja internationell rekrytering och publicering, samt för att öka andelen externfinansierad forskning. Stödja forskare i deras strävan att publicera internationellt, samt att arrangera och delta i internationella konferenser och symposier. Säkra arbetstid för skrivandet av forskningsansökningar, t.ex. till ERC, RJ, VR och liknande forskningsråd. Resurser har avsatts för både publiceringsstöd och deltagande i internationella konferenser. Medel har lysts ut och fördelats för skrivande av externa forskningsansökningar. En god publiceringsfrekvens har uppnåtts, inte minst på det internationella området. Fem nya forskningsprojekt tilldelades externa medel under hösten. Utöka andelen seminarier och möten via nätet, under förutsättning att erforderlig infrastruktur och teknikservice byggs ut och upprätthålls. Stödja fortsatt utveckling och användning av nätbaserade media inom forskningen. Fortsatt kunskapstillägnande och infrastrukturuppbyggnad har ägt rum under året. Villigheten och beredskapen att använda nätbaserade media inom forskningen har höjts. 3 (10)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Mål för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Ge fortsatt stöd för studenterna i deras dagliga verksamhet. Vidareutveckla institutionens mentorsverksamhet och erbjuda workshops kring bl.a. studieteknik och karriärplanering. Institutionen har fortsatt att anordna workshops för studenterna under ledning av studievägledarna. Fortsatt möjlighet att skapa mentorsgrupper i ämnena har erbjudits. Såväl VT15 som HT15 har studenterna på grundkurserna bjudits in till workshops i början på terminen. Mentorsgrupper har funnits i flera ämnen. HT15 anordnades en ämnesövergripande startvecka för studenter på grundkurserna. Startveckan gav en första introduktion till bl.a. litteratur, språkvetenskap, akademiskt skrivande och UB. Utvärderingarna visade att den var generellt uppskattad. Införa fler språkövergripande kurser, exempelvis i översättning och klassisk litteratur. Fortsätta arbetet med översyn och eventuell omarbetning av kursplaner för att möjliggöra fler Nya SPL-kurser har kunnat ges, till exempel SPL150 Språk i praktiken, SPL160 Svenska i kontrast I: Litte- SPL150 innebar att flera studenter åkte utomlands och gjorde praktik (i Sverige, Frankrike, Tyskland, USA, 4 (10)

språkövergripande moment. ratur och samhälle och SPL161 Svenska i kontrast I: Språk- och ljudstruktur. Australien, Nederländerna). SPL160 och SPL161 följdes av Erasmusstudenter från framför allt Frankrike och Tyskland. En ämnesövergripande introduktionsvecka inledde HT15 (se ovan). Den ämnesövergripande introduktionen innebar att studenterna möttes över ämnesgränserna. Ge möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete bland institutionens lärare. Lysa ut nya interna medel för att främja pedagogiskt nytänkande i allmänhet och kursutveckling i synnerhet. Interna medel för pedagogisk utveckling har utlysts och fördelats. Kursutveckling, utveckling av pedagogiskt material och pedagogiska projekt har genomförts i främst engelska, franska och tyska. Främja lärarnas pedagogiska meritering. Underlätta för lärare att ansöka om prövning av pedagogisk excellens. Lärare har kunnat anmäla intresse för att få tid att följa PIL:s seminarier och sammanställa en ansökan om att antas som excellent lärare. Lärare har fått tid i sin tjänstgöringsplan för att arbeta med pedagogisk meritportfölj. Etablera institutionens nya programutbildningar på avancerad nivå. Starta två nya språkprogram på avancerad nivå, ett med språkvetenskaplig inriktning och ett med litteraturvetenskaplig inriktning. Programmen Världslitteratur och Språk och interkulturell kommunikation, båda på avancerad nivå, erbjöds för första gången. Medan programmet Världslitteratur ställdes in på grund av för få sökande, startade programmet Språk och interkulturell kommunikation under hösten 2015 med nio studenter inom huvudområdena arabiska (1 student), engelska (2), franska (1), japanska (2), ryska (1), och spanska (2). 5 (10)

Attrahera högt kvalificerade sökande från andra lärosäten, både nationella och internationella, till utbildningen på forskarnivå. Rekrytera 4-6 doktorander minst vartannat år, såväl nationellt som internationellt, under förutsättning att ekonomin så medger. Aktivt nyttja internationella nätverk för att locka kvalificerade sökande på forskarnivå, samt tillse att aktuell information om utbildningen tillgängliggörs kontinuerligt på institutionens hemsida. Våren 2015 antogs 12 nya doktorander efter internationell utlysning. 114 ansökningar fördelade på 31 olika nationaliteter inkom. Av de 12 antagna var fem svenska medborgare, medan de övriga fördelade sig på sju olika länder inom och utom Europa. Av dessa sju hade tre helt utländsk utbildningsbakgrund, medan övriga fyra hade grundutbildning från annat land och master eller lic från Sverige. De antagna doktoranderna framstår som välkvalificerade inom sina respektive ämnesområden. Genom det öppna ansökningsförfarandet har doktorandgruppen kommit att få en bred internationell sammansättning. Stärka interaktionen mellan forskning och utbildning på forskarnivå. Introducera doktorander i befintliga nätverk samt stödja utvecklingen av nya sådana. Arbeta för att integrera antagna doktorander i institutionens forskningsmiljöer och i internationella nätverk. Alla ansökningar har bedömts i förhållande till handledningskompetensen inom institutionens profilområden. Doktoranderna har involverats i profilerna av sina handledare, som även bistår med internationella kontakter. Flera nydisputerade använder sig av de kontakter de upparbetat under studietiden, främst i ansökningar om internationella postdoktorplaceringar. Uppmuntra doktorander att röra sig över ämnes- och fakultetsgränser, och att vistas i internationella miljöer. Underlätta för doktorander att vistas i internationella miljöer. Doktoranderna har uppmuntrats att söka sig utomlands, via konferenser och längre vistelser vid annat lärosäte. Många har biträdande handledare vid andra lärosäten och söker sig naturligen dit. Flera har eller har haft cotutelle-avtal. Ett driftsbidrag under doktorandtiden hjälper till med rörligheten. Under året har tre disputationer med cotutelle-avtal genomförts. Flera doktorander har deltagit i internationella konferenser, andra har haft kortare eller längre uppehåll vid sina biträdande handledares lärosäten, och/eller genomfört fältstudier i andra länder. 6 (10)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Mål för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Utveckla nya informations- och kommunikationsformer med det omgivande samhället. Fortsätta informationen till anställda om de riktlinjer som gäller för samverkan, bl.a. via sociala medier som blogg och Facebook. Via institutionens nyhetsbrev har riktlinjer kommunicerats för användande av sociala medier i olika delar av verksamheten. Aktiviteten har lett till en generellt ökad medvetenhet i frågor som berör informations- och kommunikationsområdet. Utveckla möjligheterna att bedriva uppdragsutbildning, och samtidigt lyfta fram perspektiv kring bildning och livslångt lärande. --- Institutionen har för närvarande inga aktiva uppdragsutbildningar, men har påbörjat ett arbete för att utveckla ett kursutbud med uppdragsutbildningar (vilket även utgör del av handlingsplanen för 2016-2018). --- Utöka det generella samarbetet inom universitetet, samt med andra universitet och externa partners. Utarbeta en lokal modell för att premiera samverkansarbete. Utrymme motsvarande två procent av arbetstiden har avsatts för lärares samverkan. Samverkan ses numera i ökande grad som en naturlig del av det dagliga arbetet. Undersöka potentialen för ett mera strategiskt samverkansarbete, med Institutionen utlyste 250 000 kr i konkurrens för projektarbete för att Flera projekt beviljades medel för nämnda ändamål. De avsåg främst 7 (10)

stöd av de inventeringar som genomförts på både institutionsoch fakultetsnivå. utveckla institutionens samverkan. att fördjupa kontakten med olika partners, bl.a. universitetsbiblioteket, gymnasieskolor och översättare. Öka antalet studenter från grupper som är underrepresenterade i verksamheten. Identifiera ytterligare partners för breddad rekrytering, både inom och utom landet. Institutionens studievägledare har deltagit vid bl.a. Besöksdagen och mässan Kunskap & Framtid. Insatserna har påverkat rekryteringen positivt, även om det är för tidigt att uttala sig om saken rent kvantitativt. Anordna två kontaktträffar ( språkdagar ) per år med gymnasieelever och -skolor i regionen i syfte att bredda studentrekryteringen. Skolor har bjudits in till föreläsningar kring samtliga institutionens språk. En gång per termin har också gymnasieelever inviterats särskilt till det språk de studerar på gymnasiet. Kontakten med olika skolor har utökats och fördjupats. Synliggöra språkens olika dimensioner i en allt mera internationell värld, både i deras egenskap av vetenskapliga discipliner och som kulturbärare. Utveckla institutionens offentliga informationskanaler för utbildning och forskning, i enlighet med institutionens webbplan. Institutionens hemsida uppdateras och utvecklas kontinuerligt. Medarbetarna uppmuntras att sprida sina samarbetsevenemang via nyhetsbrevet, kalendariet, affischer på Humanisten och via sociala medier. Resultaten är svåra att mäta, men rent generellt verkar språkämnena nu få en bättre exponering än tidigare. Aktuella samverkansaktiviteter redovisas via institutionens nyhetsbrev, nyhetsspalten på hum.gu.se och sprak.gu.se samt HumNytt. 8 (10)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Mål för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Skapa ett större ansvarstagande för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Ge fortsatt stöd till den arbetsgrupp för arbetsmiljöfrågor som bildats på institutionen, där arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmiljöombud, likabehandlingsombud och studenter alla är representerade. Under året har arbetsmiljögruppen haft fyra sammanträden. Vid dessa har ett antal olika ärenden diskuterats, bl.a. resultaten av de fysiska och psykosociala undersökningar som genomförts, samt innehållet i det nya arbetsmiljöavtal som lanserats. Aktiviteterna har lett till större förståelse, ökad tydlighet och effektivare arbete. Detta manifesteras bl.a. i ett tydligare uppdrag för arbetsmiljögruppen, bättre information på institutionens nätsidor, och ökad kännedom om den kommande om- och tillbyggnaden av Humanisten. Genomföra åtgärderna i institutionens nya handlingsplan för arbetsmiljön, samt följa upp desamma. De listade åtgärderna i handlingsplanen har samtliga genomförts, helt eller delvis, under året, samt följts upp i arbetsmiljögruppen och stämts av vid ett personalmöte. De genomförda åtgärderna har haft en positiv effekt på institutionens arbetsmiljö. Bl.a. finns det tecken på att stressen har minskat, att tryggheten har ökat och att motsättningarna har blivit färre. En bidragande orsak till denna utveckling står att finna i det stora 9 (10)

antal nyrekryteringar som gjorts av lärare, doktorander och administratörer. Genomföra en omfördelning av institutionens biblioteks- och personalutrymmen, med ambitionen att krympa de förstnämnda till förmån för de sistnämnda. Fortsätta minskningen av institutionens biblioteksytor och avsluta arbetet med att inreda ett större personalrum. Ytterligare insatser har gjorts för att gallra, rensa och packa institutionens sammanlagt nio olika biblioteksutrymmen, samtidigt som erforderliga ombyggnadsåtgärder har vidtagits för att realisera tankarna kring personalrummet. Projektet har resulterat i en cirka 30- procentig minskning av institutionens totala bokbestånd, samt i färdigställandet av institutionens nya personalrum (invigt i augusti 2015). Öka utbildningsgraden hos institutionens chefer och områdesansvariga. Låta institutionens prefekt, viceprefekter och studierektorer genomgå fortsatt utbildning inom bl.a. arbetsmiljöområdet. Ett antal ledningspersoner har genomgått vidareutbildning via kurser rörande bl.a. arbetsmiljö, chefshandledning, risk-, incidentoch avvikelserapportering, kommunikation och rekrytering. Åtgärden har bidragit till generellt ökad kunskap och medvetenhet på ledningsnivå, dels i arbetsmiljörelaterade frågor, dels när det gäller planering, internkommunikation och rekrytering. 10 (10)