Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT
2
Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020. I huvudrapporten ges en djupare förståelse för de olika förutsättningarna som föreligger Västra Götaland och dess fyra delregioner avseende kompetensförsörjningen. Denna bilagerapport beskriver hur tillgång och efterfrågan på 50 olika utbildningsgrupper kommer att utvecklas med siktet på 2020. Framtida obalanser mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrupper som redovisas i denna rapport ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Detta innebär att obalanserna inte nödvändigtvis speglar den förväntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Ett syfte med denna rapport är att bidra till att uppmärksamma behovet och ange riktningen för en sådan anpassning. Prognosen som ger en totalbild för hela Västra Götaland (inkl. Kungsbacka) har även brutits ned på de fyra delregionerna: Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. I bilagerapporten finns även tabellbilagor med bl.a. prognos på tillgång och efterfrågan på cirka 100 utbildningsgrupper samt en efterfrågeprognos på sysselsatta med avseende på yrken och näringsgrenar. Prognosen har utarbetats av Prognosinstitutet vid SCB och rapporten har sammanställts av WSP Analys & Strategi. 3
4
Innehållsförteckning Utsikterna för olika utbildningsgrupper...8 Folk- och grundskola...10 Högskoleförberedande gymnasieutbildning...11 Förskollärare...12 Fritidspedagoger...13 Grundskollärare, tidigare år...14 Speciallärare, specialpedagoger...15 Grundskollärare, senare år och gymnasielärare...16 Yrkeslärare...17 Humanister, eftergymnasial utbildning...18 Konstnärliga utbildningar...19 Handel och administration (gymnasial)...20 Ekonomer, eftergymnasial utbildning...21 Jurister...22 Journalister...23 Psykologer...24 Samhälls- och beteendevetare, förvaltningsutbildning...25 Systemerare/programmerare...26 Biologer...27 Kemister...28 Fysiker...29 Tekniskt gymnasium (2-3 år)...30 Byggutbildning (gymnasial)...31 Elektro- och datateknisk utbildning (gymnasial)...32 Fordons- och farkostutbildning (gymnasial)...33 Industriutbildning (gymnasial)...34 Energi- och VVS-utbildning (gymnasial)...35 Livsmedelsutbildning (gymnasial)...36 Arkitekter...37 Civilingenjörer: Totalt...38 Civilingenjörer: Väg och vatten, byggnad, lantmäteri...39 Civilingenjörer: Maskin-, fordon- och farkostteknik, industriell ekonomi.40 Civilingenjörer: Teknisk fysik, elektro- och datateknik...41 Civilingenjörer: Kemi-, bio-, material- och geoteknik...42 Högskoleingenjörer: Totalt...43 Högskoleingenjörer: Väg och vatten, lantmäteri...44 Högskoleingenjörer: Maskin, farkost och industriell ekonomi...45 Högskoleingenjörer: Elektroteknik, teknisk fysik, data...46 Naturbruksutbildning (gymnasial)...47 5
Barn- och fritidsutbildning (gymnasial)...48 Omvårdnadsutbildade (gymnasial)...49 Arbetsterapeuter...50 Biomedicinska analytiker...51 Läkare...52 Sjukgymnaster...53 Sjuksköterskor...54 Socionomer...55 Tandläkare...56 Tandsköterskeutbildning...57 Hotell- och restaurangutbildning (gymnasial)...58 Transportutbildning (gymnasial)...59 Tabellbilaga Västra Götaland...61 Tabellbilaga Göteborgsregionen...77 Tabellbilaga Skaraborg...93 Tabellbilaga Sjuhärad...109 Tabellbilaga Fyrbodal...125 6
Att tolka resultaten Kalkylerna av tillgång och efterfrågan grundar sig i en framskrivning av tillgången på arbetskraft per utbildningsgrupp och en prognos av efterfrågan av förvärvsarbetande inom respektive utbildningsgrupp. Framskrivningen av den framtida tillgången till arbetskraft per utbildningsgrupp ska ses som konsekvensen av ett i princip oförändrat utbildningsbeteende och oförändrat utbildningssystem. Detta innebär att framskrivningen inte nödvändigtvis speglar den förväntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Efterfrågekalkylen kan ses som en blandning mellan dels konsekvensen av antaganden om människors framtida förvärvsdeltagande, dels kraven på en balanserad ekonomisk utveckling och utvecklingen av utbildningskraven per yrke. En viktig förutsättning för prognosen är att sysselsättningsutvecklingen per näringsgren följer Konjunkturinstitutets kortsiktiga prognos samt Långtidsutredningens prognos av den långsiktiga strukturomvandlingen. Är tillgången större än efterfrågan (dvs. den blåa kurvan i diagrammen är högre än den röda) indikerar det att det finns ett överskott av personer med en viss utbildning. Om istället efterfrågan är större än tillgången (den röda kurvan ligger högre än den blå) tyder det på en brist på personer med denna utbildning på arbetsmarknaden. Analysen uttalar sig dock inte om balansen i nuläget eller bakåt. De historiska uppgifterna fram till år 2009 kan inte heller jämföras med prognosens förväntade brist eller balans. Före år 2009 avser den röda linjen faktiskt antal förvärvsarbetande och inte beräknad efterfrågan. Detta gör att linjen i de flesta fall följer linjen för tillgång nära och aldrig kan överstiga den. Obalanserna mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrupperna ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Ett stort överskott eller en stor brist betyder alltså inte med nödvändighet att arbetslösheten inom utbildningsgruppen blir stor eller att ett visst antal vakanser inte kommer att besättas. Snarare indikerar det att kraven på anpassning kommer att bli stora. Inom många yrken råder dessutom utbytbarhet mellan utbildningarna, det vill säga personer med annan utbildning än den som i första hand är inriktad på yrket kan bli aktuella. De enda undantagen är de yrken där det råder strikta krav på formell utbildning, till exempel legitimationskrav inom vården eller rättsväsendet. Se bilaga 2 i huvudrapporten för en detaljerad beskrivning av hur tillgång och efterfrågan beräknas. 7
Utsikterna för olika utbildningsgrupper I tabellen nedan redovisas vilka grupperingar och dess utbildningskoder som redovisas i bilagan för Västra Götaland. Därefter redovisas tillgång och efterfrågan för respektive utbildningsgrupp. Gruppering 01Z+02Z 03A+03N+23E+23M+33E Allmän utbildning Folk och grundskola Högskoleförberedande gymnasieutbildning 15B 15F 15G 15S 15H+15P 15V Pedagogik och lärarutbildning Förskollärare Fritidspedagoger Grundskollärare, tidigare år Speciallärare, specialpedagoger Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Yrkeslärare 25H 25K Humaniora och konst Humanister, eftergymnasial utbildning Konstnärliga utbildningar 33H 35E 35J 35M 35P 35F+35S Samhällsvetenskap, juridik, handel etc. Handel och administration (gymnasial) Ekonomer, eftergymnasial utbildning Jurister Journalister Psykologer Samhälls och beteendevetare, förvaltningsutbildning 45D 45B 45K 45F Naturvetenskap Systemerare/programmerare Biologer Kemister Fysiker 53A 53B 53E 53F Teknik och tillverkning Tekniskt gymnasium (2 3 år) Byggutbildning (gymnasial) Elektro och datateknisk utbildning (gymnasial) Fordons och farkostutbildning (gymnasial) 8
53I 53R 53L 55A 55B 55F 55C 55D 55E 55F 55H 55L 55H 55I 55J Industriutbildning (gymnasial) Energi & VVS utbildning (gymnasial) Livsmedelsutbildning (gymnasial) Arkitekter Civilingenjörer: Totalt Civilingenjörer: Väg och vatten, byggnad, lantmäteri Civilingenjörer: Maskin, fordon och farkostteknik, industriell ekonomi Civilingenjörer: Teknisk fysik, elektro och datateknik Civilingenjörer: Kemi, bio, material och geoteknik Högskoleingenjörer: Totalt Högskoleingenjörer: Väg och vatten, lantmäteri Högskoleingenjörer: Maskin, farkost, industriell ekonomi Högskoleingenjörer: Elektroteknik, teknisk fysik, data 63Z Lant och skogsbruk Naturbruksutbildning (gymnasial) 73B 73O+73X 75B 75D 75H 75L 75N 75O+75P 75V 73T Hälso och sjukvård samt social omsorg Barn och fritidsutbildning (gymnasial) Omvårdnadsutbildning (gymnasial) Arbetsterapeuter Biomedicinska analytiker Läkare Sjukgymnaster Sjuksköterskor Socionomer Tandläkare Tandsköterskeutbildning 83R 83T Tjänster Hotell och restaurangutbildning (gymnasial) Transportutbildning (gymnasial) 9
Folk- och grundskola En tredjedel över 55 år Antalet förvärvsarbetande med folk- eller grundskola som högsta utbildning var år 2009 ca 112 000 i Västra Götaland, varav närmare hälften i Göteborgsregionen. Det är en minskning med en fjärdedel sedan början av 2000-talet. Medelåldern är relativt hög och drygt var tredje är över 55 år. Andelen äldre är störst i Skaraborg och lägst i Göteborgsregionen. Av de förvärvsarbetande med folk- eller grundskola som högsta utbildning utgör männen 62 procent och kvinnorna 38. Andelen män väntas öka något fram till 2020. Vanliga yrken för denna grupp är arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som t.ex. städare, köks- och restaurangbiträden, tidningsdistributörer och vaktmästare. Fortsatt överskott Tillgången på arbetskraft med folk- och grundskola som högsta utbildning väntas minska stadigt i Västra Götaland fram till år 2020. Samtidigt minskar även efterfrågan ungefär lika mycket, vilket leder till ett fortsatt överskott på personer inom denna kategori. Även i framtiden kommer naturligtvis att finnas arbetsuppgifter som inte kräver mer än folk- eller grundskoleutbildning, men det beräknade överskottet för denna grupp fram till år 2020 innebär att det även fortsättningsvis kan bli relativt svårt för dem att få arbete, dock inte i någon större utsträckning än vad gäller redan idag. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 62 64 Kvinnor 38 36 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 12 % (9 310 personer) Göteborgsregionen Överskott 13 % (5 190 personer) Skaraborg Överskott 8 % (1 050 personer) Sjuhärad Överskott 7 % ( 910 personer) Fyrbodal Överskott 18 % ( 2 170 personer) Fyrbodal 10
Högskoleförberedande gymnasieutbildning De flesta går vidare till högskolan Till högskoleförberedande gymnasieutbildning räknas här dels samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, estetiska och medieprogrammen och dels motsvarande äldre utbildningar, exempelvis ekonomisk, humanistisk och social linje. Den stora merparten av dem som läser dessa utbildningar går vidare till högskolan inom tre år efter att de slutat gymnasieskolan. Antalet förvärvsarbetande med högskoleförberedande gymnasieutbildning som högsta nivå är år 2009 nära 106 000 i Västra Götaland. En något större andel (59 procent) är kvinnor och endast 11 procent är äldre än 55 år. Oförändrat överskott Tillgången på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning väntas öka relativt mycket fram till år 2020. Samtidigt ökar totalt sett efterfrågan relativt mycket, vilket väntas leda till att ett överskott kommer att kvarstå, med endast mindre ökningar. Utvecklingen ser dock lite olika ut i olika delregioner. I Göteborgsregionen beräknas överskottet öka från ca 6 000 personer till närmare 12 000 år 2020, medan det i Skaraborg och Sjuhärad blir i stort sett oförändrat. Att efterfrågan i främst Göteborgsregionen inte ökar lika kraftigt som tillgången, beror bland annat på att många inom denna grupp idag arbetar inom vård och omsorg, men förväntas ersättas av personer med en mer adekvat utbildning för yrken i fråga, i första hand gymnasial omvårdnadsutbildning. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 41 42 Kvinnor 59 58 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 13 % (15 755 personer) Göteborgsregionen Överskott 15 % (11 200 personer) Skaraborg Överskott 13 % (2 040 personer) Sjuhärad Överskott 10 % ( 1 435 personer) Fyrbodal Överskott 7 % (1 080 personer) 11
Förskollärare Nästan alla är kvinnor Antalet förvärvsarbetande med förskollärarutbildning i Västra Götaland var år 2009 drygt 10 000. 1 Den absoluta majoriteten av dessa är kvinnor och endast 5 procent är män. Mer än tre fjärdedelar arbetar som förskollärare, fritidspedagoger eller som verksamhetschefer inom förskolesektorn. Knappt var fjärde är över 55 år gammal, med vissa regionala variationer. I Skaraborg är de utbildade förskollärarna yngst, medan det är flest över 55 år i Göteborgsregionen. Balans i hela Västra Götaland men brist i Fyrbodal Efterfrågan på förskollärare i Västra Götaland väntas öka fram till år 2016 för att därefter plana ut. Efterfrågan styrs till stor del av den förväntade utvecklingen av antalet barn, men även av ökade krav på adekvat utbildning. Samtidigt väntas tillgången på utbildade förskollärare öka i ungefär samma takt. I hela Västra Götaland innebär detta att det bedöms att råda balans mellan tillgång och efterfrågan fram till år 2020. Det finns dock vissa regionala variationer. I såväl Skaraborg som i Sjuhärad väntas tillgången överstiga efterfrågan och ett överskott kan komma att uppstå. I Fyrbodal och i viss mån i Göteborgsregionen är det istället en viss fortsatt brist på utbildade förskollärare. Förändringar i utbildningssystemet kan dock komma att påverka balansen. Krav på lärarlegitimation införs för samtliga lärare, inklusive förskollärare, och den nya utbildningen med särskild förskollärarexamen påbörjas under 2011. Könsfördelning, % Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad 2010 2020 Män 5 3 Kvinnor 95 97 Arbetsmarknadssituation 2020 Fyrbodal Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Balans 0 % ( 10 personer) Göteborgsregionen Balans 1 % ( 90 personer) Skaraborg Överskott 5 % (100 personer) Sjuhärad Balans 4 % (60 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 80 personer) 1 I den historiska tillgången 2000-2009 ingår ej examinerade med dubbelkompetens förskola - lärare tidigare år. Detta förklarar delvis nedgången runt 2005-2009. För prognosåren är det korrigerat för detta. 12
Fritidspedagoger Tre av fyra fritidspedagoger är kvinnor I Västra Götaland fanns år 2009 drygt 2 500 förvärvsarbetande med fritidspedagogutbildning 2. En knapp fjärdedel av dessa är män och 22 procent är över 55 år. Omkring tre fjärdedelar av de förvärvsarbetande med fritidspedagogutbildning i Västra Götaland arbetar som fritidspedagoger eller i förskola. Lärare som utbildats de senare åren med inriktning mot yngre barn har ofta en kombination av grundskolans tidiga år och förskola, förskoleklass eller fritidshem, medan endast ett fåtal varit inriktade enbart mot fritidshem. I de nya lärarexamina införs en särskild grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Brist i Göteborgsregionen överskott i Sjuhärad I hela Västra Götaland väntas efterfrågan på utbildade fritidspedagoger öka fram till år 2015 för att sedan plana ut. Tillgången beräknas under samma period vara oförändrad och efter år 2015 minska något. Sammantaget gör detta att en viss brist kommer att uppstå fram till år 2020. Situationen ser dock lite olika ut i olika regioner. I både Göteborgsregionen och Skaraborg väntas en brist uppstå, medan läget beräknas bli mer balanserat i Fyrbodal. I Sjuhärad väntas tillgången på utbildade fritidspedagoger överstiga efterfrågan redan år 2015 för att sedan fortsätta öka och resultera i ett överskott i prognosperiodens slut. Förändringarna i och med de nya lärarexamina som införs från år 2011 kan dock komma att påverka utvecklingen i framtiden. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 24 22 Kvinnor 76 78 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 12 % ( 320 personer) Göteborgsregionen Brist 18 % ( 290 personer) Skaraborg Brist 9 % ( 40 personer) Sjuhärad Överskott 13 % (30 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 20 personer) Fyrbodal 2 I den historiska tillgången 2000-2009 ingår ej examinerade med dubbelkompetens fritidshem - lärare tidigare år. Detta förklarar delvis nedgången runt 2005-2009. För prognosåren är det korrigerat för detta. 13
Grundskollärare, tidigare år Allt färre män Gruppen grundskollärare, tidigare år omfattar i Västra Götaland närmare 12 000 förvärvsarbetande. Till kategorin räknas även de äldre utbildningarna lågstadielärare, mellanstadielärare och grundskollärare 1-7. 3 De vanligaste yrkena (över 85 procent) är läraryrken och en viss andel återfinns även som verksamhetschefer inom utbildning. Endast 14 procent är män och den andelen väntas minska framöver. Drygt en fjärdedel är äldre än 55 år. Minst andel äldre finns i Sjuhärad, medan störst andel återfinns i Fyrbodal. Balans överallt utom i Göteborgsregionen Efterfrågan av grundskollärare för de tidiga åren ökar i Västra Götaland i takt med allt större barnkullar. Detta innebär en gradvis större efterfrågan fram till år 2020. Samtidigt ökar även tillgången på utbildade grundskollärare, dock inte i tillräcklig omfattning för att fullt ut matcha den ökande efterfrågan. De regionala skillnaderna är dock påtagliga. Medan efterfrågan på grundskollärare väntas öka i ungefär samma takt överallt i Västra Götaland, beräknas tillgången i Göteborgsregionen vara oförändrad. I Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal ökar tillgången i stort sett i samma takt som efterfrågan. År 2020 väntas därför balansen bestå i dessa regioner, medan det i Göteborgsregionen förutses en tilltagande brist. Kraven på lärarlegitimation och de nya lärarexamina som införs från år 2011 kan på sikt komma att påverka tillgången på grundskollärare för de lägre åldrarna. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 14 12 Kvinnor 86 88 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 6 % ( 830 personer) Göteborgsregionen Brist 10 % ( 670 personer) Skaraborg Balans 2 % ( 40 personer) Sjuhärad Balans 4 % ( 80 personer) Fyrbodal Balans 1 % ( 30 personer) Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 3 I den historiska tillgången 2000-2009 ingår även examinerade med dubbelkompetens fritidshem/förskola lärare tidigare år. Detta förklarar delvis uppgången runt 2005-2009. För prognosåren är det korrigerat för detta. 14
Speciallärare, specialpedagoger Hög medelålder Utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar på lärarutbildningen. Utbildningen till speciallärare ersattes 1990 av den nuvarande specialpedagogutbildningen, men från 2008 finns båda utbildningarna parallellt i högskolorna. Speciallärare arbetar med elever i skolan som är i behov av särskilt stöd. Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll för att bidra till skolans pedagogiska utveckling. Det fanns år 2009 ca 2 400 förvärvsarbetande i Västra Götaland inom utbildningsgruppen. De allra flesta är kvinnor och andelen väntas öka ännu mer fram till 2020. Medelåldern är hög och 56 procent av alla förvärvsarbetande med speciallärar- eller specialpedagogutbildning är över 55 år. Överskott på speciallärare/specialpedagoger i Sjuhärad och Fyrbodal Efterfrågan på speciallärare och specialpedagoger väntas öka i Västra Götalands alla delar, till största delen beroende på förväntat större barnkullar. Totalt sett beräknas tillgången minska fram till år 2016, varefter minskningen planar ut. Effekten blir en viss brist på speciallärare och specialpedagoger vid periodens slut. Skillnaderna mellan regionens delar är dock betydande. I Skaraborg men framför allt i Göteborgsregionen väntas tillgången minska betydligt och relativt stora brister kan komma uppstå fram till år 2020. Däremot väntas tillgången istället öka ansenligt i både Sjuhärad och Fyrbodal, med resultatet att ett visst överskott kan komma att uppstå. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 13 9 Kvinnor 87 91 Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 18 % ( 440 personer) Göteborgsregionen Brist 32 % ( 480 personer) Skaraborg Brist 19 % ( 60 personer) Sjuhärad Överskott 21 % (60 personer) Fyrbodal Överskott 11 % (40 personer) 15
Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Tre av fyra lärarutbildade arbetar inom skolan Grundskollärare för senare år och gymnasieskolan utgörs av lärare med utbildning i allmänna och praktisk-estetiska ämnen. Bland dem som de senaste läsåren tog en lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan har ungefär hälften inriktat sig mot svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, och en fjärdedel mot naturvetenskapliga ämnen och matematik. I den nya ämneslärarexamen som införs hösten 2011 kommer inriktningarna att ges med ett mer begränsat antal ämneskombinationer än vad som är fallet nu. I Västra Götaland omfattar gruppen drygt 13 000 förvärvsarbetande. Andelen män är 40 procent och 28 procent är äldre än 55 år. Omkring tre fjärdedelar av utbildningsgruppen arbetar som lärare i grundskolan eller gymnasiet. Det är inte heller helt ovanligt att arbeta som skolledare eller rektor. Balans i Skaraborg och Fyrbodal Efterfrågan på grundskollärare för senare år och gymnasielärare styrs i stor utsträckning av antalet barn i de övre åldrarna. I Västra Götaland väntas efterfrågan av lärare gradvis öka prognosperioden, något som gäller i regionens alla delar. Däremot skiljer det sig åt hur tillgången väntas utvecklas fram till år 2020. I Göteborgsregionen beräknas tillgången till grundskollärare för senare år och gymnasielärare vara i huvudsak oförändrad, vilket tillsammans med den ökade efterfrågan kan komma att leda till en bristsituation. I regionens övriga delar väntas tillgången istället öka, så balans föreligger, eller i Sjuhärads fall ett överskott. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 40 37 Kvinnor 60 63 Arbetsmarknadssituation 2020 Fyrbodal Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 4 % ( 580 personer) Göteborgsregionen Brist 9 % ( 750 personer) Skaraborg Balans 3 % (60 personer) Sjuhärad Överskott 13 % (210 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 100 personer) 16
Yrkeslärare Över hälften äldre än 55 år För att bli lärare i gymnasiets yrkesämnen krävs både omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning, eller motsvarande utbildning. Lärare i yrkesämnen undervisar bland annat inom gymnasiets yrkesförberedande program och Komvux. I Västra Götaland fanns det år 2009 ca 2 800 utbildade yrkeslärare. I Göteborgsregionen arbetar endast var fjärde som yrkeslärare, medan det i övriga delar är närmare hälften. Många med utbildningsinriktning mot vård och omsorg arbetar exempelvis inom hälso- och sjukvård. Drygt 40 procent är män och medelåldern är hög. Över hälften är äldre än 55 år, vilket indikerar att stora pensionsavgångar är att vänta kommande år. Hälften så många yrkeslärare i Göteborgsregionen Efterfrågan på yrkeslärare i Västra Götaland väntas vara i stort sett oförändrad fram till år 2020. De stora pensionsavgångarna gör dock att tillgången beräknas minska kraftigt de närmaste tio åren. Främst slår detta igenom i Göteborgsregionen, där antalet väntas mer än halveras. Detta innebär risk för en stor brist på utbildade yrkeslärare. I övriga delar av Västra Götaland beräknas inte tillgången minska lika drastiskt. Sjuhärad och Fyrbodal väntas stå inför en måttlig brist på grund av minskad tillgång, medan det beräknas att en balanserad situation i Skaraborg snarare kvarstår, då tillgången och efterfrågan minskar i relativt likvärdig takt. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 43 49 Kvinnor 57 51 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 36 % ( 910 personer) Göteborgsregionen Brist 50 % ( 710 personer) Skaraborg Brist 8 % ( 30 personer) Sjuhärad Brist 24 % ( 80 personer) Fyrbodal Brist 21 % ( 90 personer) 17
Humanister, eftergymnasial utbildning Återfinns inom många yrken En examen inom humaniora innehåller ofta en kombination av flera ämnen, exempelvis arkeologi, etnologi, historia, språk, litteratur-, kultur- eller konstvetenskap. Humanister är spridda över flera yrken. I Göteborgsregionen och Sjuhärad är det vanligast att arbeta som universitets- och högskolelärare, medan arkivarie eller bibliotekarie är mest förekommande i Skaraborg och Fyrbodal. Dock återfinns inte mer än 12 procent av alla humanister inom var och en av dessa yrkesgrupper. Det fanns år 2009 ca 3 200 förvärvsarbetande med humanistisk högskoleutbildning i Västra Götaland. Två tredjedelar är kvinnor och 28 procent är äldre än 55 år. Västra Götaland Göteborgsregionen Stora skillnader i efterfrågan mellan olika inriktningar Efterfrågan på humanister väntas förbli i det närmaste helt oförändrad i hela Västra Götalands län. Det är inte heller några regionala skillnader i den bedömda efterfrågan. Tillgången väntas öka svagt i samtliga delar, vilket gör att ett överskott kommer att föreligga och dessutom spädas på ytterligare. Störst relativt gap bedöms uppstå i Skaraborg och Sjuhärad. Det är dock stora skillnader mellan olika inriktningar inom humaniora. Exempelvis inriktning mot arkeologi eller museiarbete bedöms gå en svårare arbetsmarknad till mötes, medan översättare och tolkar kommer stå inför ett fortsatt stort behov. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 34 34 Kvinnor 66 66 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 18 % (560 personer) Göteborgsregionen Överskott 17 % (410 personer) Skaraborg Överskott 22 % (60 personer) Sjuhärad Överskott 22 % (40 personer) Fyrbodal Överskott 18 % (50 personer) 18
Konstnärliga utbildningar Spridning på många yrken Konstnärliga utbildningar finns inom fyra huvudsakliga områden: dans, konst och design, musik samt scen och medier. Spridningen på olika yrken bland de konstnärligt utbildade är stor, beroende både på att många olika utbildningar ingår i gruppen och på svårigheten att få jobb inom det område man utbildat sig för. Trots de osäkra arbetsmarknadsutsikterna har de konstnärliga utbildningarna varit mycket eftersökta och intresset för utbildningarna är fortsatt stort. Det finns drygt 3 200 förvärvsarbetande med konstnärlig utbildning i Västra Götaland. Andelen kvinnor är något större än andelen män och 20 procent är äldre än 55 år. Balans bland musikanter i Skaraborg Efterfrågan på konstnärligt utbildade i Västra Götaland väntas öka stadigt fram till år 2020. Allra mest bedöms efterfrågan öka i Sjuhärad, där den väntas öka med en tredjedel inom de närmaste tio åren. Samtidigt bedöms tillgången öka i ännu högre grad. Främst gäller detta i Göteborgsregionen och Fyrbodal, där ett relativt stort överskott därmed kan komma att uppkomma. I Sjuhärad väntas den stora efterfrågeökningen i kombination med en måttlig ökning av tillgången istället ge upphov till en viss brist, medan det i Skaraborg bedöms uppstå balans mellan tillgång och efterfrågan vid prognosperiodens slut. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 44 40 Kvinnor 56 60 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 20 % (770 personer) Göteborgsregionen Överskott 27 % (750 personer) Skaraborg Balans 3 % (10 personer) Sjuhärad Brist 11 % ( 40 personer) Fyrbodal Överskott 15 % ( 50 personer) 19
Handel och administration (gymnasial) Stor yrkesspridning Handel och administration är en utbildning på gymnasial nivå, som i Västra Götaland år 2009 omfattade ca 43 000 förvärvsarbetande. Kvinnorna utgör drygt två tredjedelar och en fjärdedel är över 55 år. Yrkesspridningen är stor och det vanligaste yrket är försäljare och demonstratörer i detaljhandeln. Företagssäljare och inköpare samt övrig kontorspersonal är också vanligt förekommande yrken i gruppen. Västra Götaland Göteborgsregionen Viss brist i samtliga regioner Efterfrågan på personer med gymnasial utbildning i handel och administration väntas vara i huvudsak konstant fram till år 2015 för att sedan minska något. Intresset för utbildningen har minskat gradvis och i kombination med pensionsavgångar ger detta en sjunkande tillgång fram till år 2020. Ett måttligt överskott kan därmed övergå till en viss brist inom en tioårsperiod. Det är inga noterbara skillnader mellan de olika delregionerna. Efterfrågan väntas överskrida tillgången efter år 2013 i såväl Göteborgsregionen som Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Bristen kan dock eventuellt dämpas genom att det finns utbytbarhet mellan personer med denna utbildning och exempelvis gymnasiets samhällsvetenskapsprogram. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 32 37 Kvinnor 68 63 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 7 % ( 2 750 personer) Göteborgsregionen Brist 7 % ( 1 670 personer) Skaraborg Brist 6 % ( 390 personer) Sjuhärad Brist 8 % ( 430 personer) Fyrbodal Balans 4 % ( 250 personer) 20
Ekonomer, eftergymnasial utbildning Bred utbildning med många inriktningar Ekonomer är en stor utbildningsgrupp som återfinns inom alla olika delar av arbetsmarknaden. Utbildningen är bred och har många olika inriktningar, t.ex. inköp, försäljning och distribution, ledning och administration eller redovisning och beskattning. Totalt sett utgör de olika ekonomiska ämnena några av de mest populära i högskolan och är en av de största utbildningsgrupperna. I Västra Götaland finns det närmare 14 000 förvärvsarbetande med ekonomutbildning. Det vanligaste yrket är revisorer, marknadsanalytiker, marknadsförare eller övriga företagsekonomer. Andelen män och kvinnor är lika stora, men kvinnorna väntas utgöra en majoritet vid prognosperiodens slut. Medelåldern är låg och endast 12 procent är äldre än 55 år. Stort överskott på ekonomer i Sjuhärad En låg medelålder och därmed följande fåtaliga pensionsavgångar i kombination med fortsatt stor popularitet som utbildning, gör att tillgången till ekonomer väntas vara stor och växande även i framtiden. Allra tydligast är detta i Sjuhärad och Fyrbodal, där antalet utbildade ekonomer väntas växa med mellan 50 och 65 procent. Även i Göteborgsregionen och Skaraborg ökar tillgången betydligt, om än i något mindre omfattning. Efterfrågan väntas också växa, men inte i samma omfattning. Det finns därför risk för ett visst överskott fram till år 2020. Det största glappet beräknas uppstå i Sjuhärad och Fyrbodal, främst på grund av den kraftigt ökande tillgången. På grund av utbildningens bredd väntas dock balansen variera beroende på specifik inriktning. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 50 43 Kvinnor 50 57 Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 12 % (2 330 personer) Göteborgsregionen Överskott 11 % (1 540 personer) Skaraborg Överskott 8 % (1 20 personer) Sjuhärad Överskott 27 % (440 personer) Fyrbodal Överskott 16 % (230 personer) 21
Jurister Kvinnorna snart i stor majoritet bland jurister De flesta med utbildning inom juridik har avlagt en juristexamen, men en viss andel som ökat under senare år har istället avlagt en generell examen i rättsvetenskap eller juridik. För att kunna arbeta inom vissa juristyrken (t.ex. domare och åklagare) krävs även notarietjänstgöring, då nyutexaminerade jurister under två år tjänstgör vid en tingsrätt eller förvaltningsrätt. I Västra Götaland fanns år 2009 närmare 3 900 förvärvsarbetande med juristutbildning. De flesta omkring hälften arbetar inom renodlade juristyrken. Könsfördelningen är relativt jämn, men kvinnorna väntas inom den närmaste framtiden utgöra en betydande majoritet. Medelåldern är inte uppseendeväckande hög, med en andel på 20 procent över 55 år. Risk för överskott på jurister i hela regionen Efterfrågan på juristutbildade i Västra Götaland väntas även i framtiden vara stor, med ett växande behov under hela prognosperioden. Totalt sett beräknas dock tillgången öka ännu mer, vilket ger risk för ett överskott fram till år 2020. Det föreligger även vissa regionala skillnader. Efterfrågan utvecklas i stort sett likadant i Västra Götalands alla delar, men i Fyrbodal och i viss mån i Sjuhärad ökar tillgången betydligt mer än efterfrågan. I Göteborgsregionen och Skaraborg väntas överskottet inte bli riktigt lika omfattande. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 51 41 Kvinnor 49 59 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 9 % (440 personer) Göteborgsregionen Överskott 8 % (320 personer) Skaraborg Överskott 6 % (20 personer) Sjuhärad Överskott 11 % (30 personer) Fyrbodal Överskott 20 % (90 personer) 22
Journalister Kvinnor utgör snart tre av fyra journalistutbildade Yrkesaktiva journalister har ofta en skiftande bakgrund. Endast en mindre andel har en eftergymnasial utbildning inom journalistik. Övriga har ofta en högskoleutbildning inom andra ämnesområden, till exempel humaniora, samhälls- eller beteendevetenskap. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med eftergymnasial journalistutbildning var år 2009 ca 1 600. Färre än var tredje arbetar dock inom yrkesgruppen journalister, författare eller informatörer. Två av tre journalistutbildade i Västra Götaland är kvinnor och denna andel väntas öka till tre av fyra den närmaste framtiden. Medelåldern är relativt låg och andelen äldre än 55 år är endast 17 procent. Stort överskott i Göteborgsregionen och Sjuhärad Efterfrågan på journalistutbildade i Västra Götaland väntas öka endast i relativt begränsad omfattning under prognosperioden. Stigande krav på formell utbildning inom yrkesområdet vägs till stor del upp av rationaliseringar inom arbetet som den tekniska utvecklingen och nya produktionsmetoder innebär. Samtidigt fortsätter tillgången på journalistutbildade öka i samma höga takt som tidigare. Totalt sett innebär detta att det i hela regionen kan förväntas ett betydande överskott fram till år 2020. Allra störst är glappet mellan tillgång och efterfrågan i Göteborgsregionen och Sjuhärad. I Skaraborg väntas dock situationen bli den omvända. Tillgången beräknas där vara i stort sett oförändrad under prognosperioden, vilket istället leder till risk för en viss brist på journalistutbildade vid periodens slut. Journalistutbildade utgör dock en relativt liten grupp, varför svängningarna kan vara stora. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 34 27 Kvinnor 66 73 Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 30 % (560 personer) Göteborgsregionen Överskott 34 % ( 470 personer) Skaraborg Brist 14 % ( 20 personer) Sjuhärad Överskott 50 % (70 personer) Fyrbodal Överskott 28 % ( 50 personer) 23
Psykologer Många psykologutbildade arbetar i yrket Det fanns år 2009 ca 1 700 förvärvsarbetande med psykologutbildning i Västra Götaland. I Göteborgsregionen arbetar drygt 60 procent av dessa som psykologer. Västra Götalands övriga delar uppvisar dock ett delvis annat mönster, där betydligt fler psykologutbildade (omkring 80 procent) arbetar i yrket. En del arbetar också som universitets- eller högskolelärare. Kvinnorna utgör en betydande majoritet bland de psykologutbildade, vilket även väntas bestå i framtiden. Medelåldern är relativt hög, med 40 procent äldre än 55 år. Idag är en majoritet av psykologerna aktiva inom offentlig sektor och i första hand inom vård och omsorg inom landstinget. Psykologernas arbetsmarknad håller dock på att vidgas eftersom deras kompetens efterfrågas inom allt större områden. Risk för omfattande psykologbrist i Fyrbodal Efterfrågan på utbildade psykologer väntas öka stadigt i Västra Götaland. Ökningen bedöms bli allra störst i Sjuhärad och Göteborgsregionen. Samtidigt gör den relativt höga medelåldern med därvid följande pensionsavgångar i kombination med ett måttligt inflöde av nybörjare att tillgången blir oförändrad eller till och med minskande. I Västra Götaland som helhet beräknas därför en brist uppstå. Regionalt skiljer det sig åt hur stor bristen väntas bli. Tillgången till psykologutbildade ökar i åtminstone någon mån i Göteborgsregionen, vilket gör att bristen inte blir så omfattande. I övriga delar beräknas tillgången bli oförändrad eller som i Fyrbodal betydligt lägre, vilket ger upphov till betydande brister år 2020. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 31 29 Kvinnor 69 71 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 18 % ( 350 personer) Göteborgsregionen Brist 9 % ( 120 personer) Skaraborg Brist 12 % ( 20 personer) Sjuhärad Brist 44 % ( 110 personer) Fyrbodal Brist 45 % ( 100 personer) 24
Samhälls- och beteendevetare, förvaltningsutbildning Administratör i offentlig sektor vanligast i Skaraborg Samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar är ett stort område, som omfattar examina inom bland annat kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap, psykologi och utbildningar inom administration, organisation och förvaltning. Utbildningen ger en generell kompetens, vilket gör att spridningen över olika yrken blir stor. I Västra Götaland fanns år 2009 nära 8 900 förvärvsarbetande med denna utbildning. Andelen kvinnor är 62 procent, men andelen väntas öka ytterligare de närmaste åren. Medelåldern är relativt hög och andelen förvärvsarbetande över 55 år är 32 procent. Det vanligaste yrket är revisorer, marknadsanalytiker, marknadsförare eller övriga företagsekonomer, förutom i Skaraborg där det är vanligast att jobba som administratör i offentlig förvaltning Brist i Fyrbodal balans i Göteborgsregionen Tillgången till utbildade inom samhälls- och beteendevetenskap samt förvaltningsutbildning väntas fortsätta öka. På grund av relativt stora pensionsavgångar beräknas dock ökningstakten bli något mindre. Samtidigt ökar efterfrågan i ungefär samma omfattning. Men det finns små delregionala variationer. I Fyrbodal kan uppstå brist fram till år 2020, medan ett marginellt överskott kan att uppstå i Sjuhärad. Vidare bör man även ha i åtanke att kompetensen hos denna grupp ligger nära den hos andra grupper på arbetsmarknaden, t.ex. ekonomer och jurister. Detta innebär en hög grad av såväl utbytbarhet som konkurrens dem emellan. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 38 30 Kvinnor 62 70 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Balans 0 % (50 personer) Göteborgsregionen Balans 2 % (120 personer) Skaraborg Balans 2 % ( 20 personer) Sjuhärad Överskott 6 % ( 40 personer) Fyrbodal Brist 8 % ( 90 personer) 25
Systemerare/programmerare Färre än en av tio är äldre än 55 år Utbildningar inom IT-området har stor bredd med flera olika inriktningar. Här finns t.ex. informatik, data och systemvetenskap. Vissa utbildningar har mer specialiserade inriktningar som exempelvis dataspelsutveckling eller ekonomi och IT. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med systemerar/programmerarutbildning var år 2009 ca 4 800. Två av tre är män ett förhållande som väntas kvarstå och i viss mån förstärkas även fortsättningsvis och medelåldern är mycket låg. Endast 8 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är dataspecialister eller datatekniker och dataoperatörer. Stor brist på systemvetare i Sjuhärad Efter en viss avplaning väntas tillgången till utbildade systemvetare öka stadigt fram till 2020. Efterfrågan beräknas dock öka ännu mer. Detta gör att ett läge med ett visst överskott kan komma att vändas till en måttlig bristsituation under perioden. De regionala skillnaderna är dock betydande. Situationen beräknas bli balanserad i Skaraborg, medan ett överskott väntas uppstå i Fyrbodal. På grund av oförändrad tillgång till systemvetare i Sjuhärad väntas bristen där bli mycket stor. Läget är dock svårbedömt eftersom flera grupper med IT-utbildning finns tillgängliga på arbetsmarknaden, till exempel civilingenjörer med datainriktning. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 63 66 Kvinnor 37 34 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 10 % ( 620 personer) Göteborgsregionen Brist 10 % ( 510 personer) Skaraborg Balans 2 % (10 personer) Sjuhärad Brist 30 % ( 150 personer) Fyrbodal Överskott 9 % (40 personer) Fyrbodal 26
Biologer Många specialinriktningar Biologutbildningen har ett flertal olika specialinriktningar. Exempelvis förekommer marinbiologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, bioteknik, biomedicin, miljövetenskap och fysiologi. Det fanns år 2009 ca 2 300 förvärvsarbetande med biologiutbildning i Västra Götaland. En majoritet av dem är kvinnor, något som väntas förstärkas inom den närmaste framtiden. Medelåldern är förhållandevis låg, med en andel över 55 år på endast 7 procent. De vanligaste yrkena är universitets- eller högskolelärare och biologer. Västra Götaland Göteborgsregionen Stort överskott på biologer Efterfrågan på biologer i Västra Götaland väntas öka endast i måttlig omfattning under prognosperioden. Samtidigt fortsätter tillgången att öka i betydligt högre takt, delvis på grund av den låga medelåldern med ett fåtal pensionsavgångar. Sammantaget gör detta att ett betydande överskott på biologer kan uppstå. I Skaraborg beräknas tillgången bli mer än dubbelt så stor som efterfrågan och i Sjuhärad och Fyrbodal väntas en ökning på mellan 40 och 50 procent. Vissa skillnader beroende på inriktning förekommer dock. Arbetsmarknadsutsikterna för exempelvis specialister inom läkemedelsoch medicinområdet ser mer gynnsamma ut än för gruppen som helhet. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 42 34 Kvinnor 58 66 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 44 % (1 150 personer) Göteborgsregionen Överskott 37 % (740 personer) Skaraborg Överskott 100 % (230 personer) Sjuhärad Överskott 38 % (50 personer) Fyrbodal Överskott 41 % (110 personer) 27
Kemister Vanligt med samarbete med andra naturvetare Kemister återfinns traditionellt inom laboratoriearbeten inriktade på läkemedels-, miljö- eller materialkemi. Man samarbetar ofta med andra naturvetare inom discipliner som fysik, biologi och kemi. Forskning inom tillverkningsindustrin i det privata näringslivet, främst kemisk industri, petroleum och pappersmasseindustri, är också vanliga inriktningar. I Västra Götaland fanns år 2009 ca 1 300 förvärvsarbetande med kemiutbildning. Det vanligaste yrket är kemist, men yrkesspridningen är relativt stor. Det är även vanligt att arbeta som universitets- eller högskolelärare eller som laboratorieingenjör, kemiingenjör eller kemitekniker. Könsfördelningen är jämn och medelåldern relativt låg med en andel på 11 procent äldre än 55 år. Västra Götaland Risk för viss brist på kemister Efterfrågan på kemister i Västra Götaland väntas fortsätta stiga stadigt under prognosperioden. Tillgången totalt sett i hela regionen ökar dock inte i samma omfattning, vilket gör att det finns risk för viss brist fram till 2020. Utbildningsgruppen är förhållandevis liten, vilket gör resultaten osäkra i de mindre delregionerna. Resultatet i diagramform redovisas därför endast för Västra Götaland totalt. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 52 48 Kvinnor 48 52 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 7 % ( 120 personer) 28
Fysiker Fyra av fem fysiker är män Utbildade fysiker är främst verksamma inom högteknologisk forskning och har en rad olika inriktningar. Däribland finns partikel-, bio-, kvant-, kärn-, atom-, radio- och materialfysik. Även meteorologi, sjukhusfysik och astronomi är angränsande områden. Det fanns år 2009 knappt 500 förvärvsarbetande med fysikutbildning i Västra Götaland. Fyra av fem är män och 21 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är universitets- eller högskolelärare, men en stor andel arbetar även som dataspecialister eller civilingenjörer med inriktning mot elkraft, elektronik eller teleteknik. Västra Götaland Risk för viss brist Totalt sett för hela regionen väntas efterfrågan öka måttligt men stadigt under hela prognosperioden. Tillgången väntas under samma period vara oförändrad, till stor del på grund av att inflödet av nybörjare inte längre är lika stort. Detta sammantaget med den ökande efterfrågan väntas ge risk för en viss brist på fysikutbildade. Utbildningsgruppen är förhållandevis liten, vilket gör resultaten osäkra i de mindre delregionerna. Resultatet i diagramform redovisas därför endast för Västra Götaland totalt. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 81 70 Kvinnor 19 30 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 10 % ( 50 personer) 29
Tekniskt gymnasium (2-3 år) Hälften är äldre än 55 år Denna utbildningsgrupp omfattar gymnasieskolans teknikprogram samt motsvarande äldre utbildningar, både två- och treåriga. Inriktningen ger behörighet till högskolans civilingenjörs och högskoleingenjörsutbildningar och är i huvudsak studieförberedande till sin karaktär. I gruppen ingår till stor del också personer som genomgick den gamla gymnasieskolans två- eller treåriga tekniska linjer utan att därefter ta någon högskoleexamen. Utbildningsgruppen domineras fullständigt av män och medelåldern är hög. Hälften är över 55 år och många pensionsavgångar väntas. I Västra Götaland fanns det år 2009 ca 13 000 förvärvsarbetande med denna utbildning. 4 Yrkesspridningen är mycket stor, eftersom utbildningen inte ger någon särskild yrkesexamen. Tillgången halveras till år 2020 Efterfrågan på personer med teknisk gymnasial utbildning i Västra Götaland väntas fortsätta minska under prognosperioden. Samtidigt gör de stora pensionsavgångarna och det ringa inflödet att tillgången beräknas minska i ännu större omfattning. Antalet personer med denna utbildning väntas halveras fram till år 2020, vilket gör att det föreligger risk för en betydande brist på arbetsmarknaden. Mönstret ser likadant ut i regionens alla delar. Bristen är något större i Göteborgsregionen, men mönstret med kraftigt minskande tillgång är likartat även i övriga delar. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 94 93 Kvinnor 6 7 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 46 % ( 5 420 personer) Göteborgsregionen Brist 48 % ( 3 850 personer) Skaraborg Brist 47 % ( 650 personer) Sjuhärad Brist 37 % ( 380 personer) Fyrbodal Brist 34 % ( 530 personer) Fyrbodal 4 Av dem som går gymnasieskolans teknikprogram hamnar endast ca 12-13 procent i denna utbildningsgrupp, övriga fördelas över andra teknisk-industriella utbildningar. Således ett mycket lågt nytillskott till denna utbildningsgrupp, vilket leder till en fallande tillgång. 30
Byggutbildning (gymnasial) Intresset för utbildningen starkt konjunkturberoende Gymnasial byggutbildning ger möjlighet att börja jobba direkt efter examen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Dagens gymnasieprogram har fem huvudinriktningar; anläggningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri samt plåtslageri. Intresset för byggutbildningen är starkt konjunkturberoende och svängningarna i antalet sökande har varierat stort med byggbranschens upp- och nedgångar. Byggbranschen domineras i mycket hög grad av män. Medelåldern är låg - andelen över 55 år är bara 8 procent. Det fanns år 2009 drygt 20 000 förvärvsarbetande i Västra Götaland med gymnasial byggutbildning. Yrkesspridningen är förhållandevis stor och endast drygt 40 procent arbetar med någon form av byggnadsarbete. Stort överskott i Skaraborg och Fyrbodal Efterfrågan på byggutbildade är kraftigt beroende av byggbranschens utveckling. I Västra Götaland väntas bostadsbyggandet och ombyggnationer fortsätta i måttlig omfattning, så att efterfrågan ökar stadigt men begränsat. Samtidigt fortsätter tillgången att öka i betydande omfattning, främst på grund av de förväntat små pensionsavgångarna och det stora intresset för utbildningen. De regionala skillnaderna är dock märkbara. I regionen som helhet väntas utvecklingen resultera i ett måttligt överskott. Göteborgsregionen och Sjuhärad väntas ha så pass god utveckling inom byggbranschen att efterfrågeökningen i viss mån matchar den växande tillgången. I Skaraborg och Fyrbodal bedöms dock byggkonjunkturen ha en svagare utveckling, med följden att överskottet på byggutbildade blir betydligt större. Bilden kompliceras dock av att ett förmodat stort antal av de byggutbildade inte längre står till byggarbetsmarknadens förfogande. Könsfördelning, % 2010 2020 Män 97 96 Kvinnor 3 4 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 20 % (4 640 personer) Göteborgsregionen Överskott 15 % (1 810 personer) Skaraborg Överskott 24 % (970 personer) Sjuhärad Överskott 9 % (240 personer) Fyrbodal Överskott 43 % (1 600 personer) Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 31
Elektro- och datateknisk utbildning (gymnasial) Stor yrkesspridning Denna utbildningsgrupp omfattar gymnasieskolans elprogram samt motsvarande äldre utbildningar. Personer med denna utbildning är inriktade mot installation, reparation och underhåll av el och teleanläggningar samt datornät. Utbildningen ger möjlighet att börja jobba direkt efter examen eller studera vidare inom yrkeshögskolan. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med el- och datateknisk utbildning var år 2009 närmare 27 000. Den absoluta majoriteten är män och medelåldern är låg endast 9 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är byggnadshantverkare, men yrkesspridningen är stor. Risk för överskott El- och datatekniskt utbildade arbetar ofta inom byggrelaterade branscher, så efterfrågan styrs i viss mån av utvecklingen av dessa, dock inte i så hög grad som rena byggutbildade. Trenden går även mot ökade kompetenskrav inom teknikbranschen, vilket kan innebära krav på högre utbildning. Detta kan också i viss mån påverka efterfrågan. I Västra Götaland som helhet väntas efterfrågan stiga efter en viss nedgång 2008-2010. Efterfrågeökningen är jämnt spridd över regionerna och inga större skillnader föreligger dem emellan. Tillgången väntas dock öka i ännu högre grad, vilket ger upphov till en överskottssituation som riskerar att förvärras. Allra störst överskott beräknas uppstå i Skaraborg och Sjuhärad, medan den mer måttliga tillgångsökningen i Göteborgsregionen ger en något mindre obalans. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % 2010 2020 Män 96 96 Kvinnor 4 4 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 19 % (5 840 personer) Göteborgsregionen Överskott 14 % (2 370 personer) Skaraborg Överskott 26 % (1 310 personer) Sjuhärad Överskott 27 % (1 080 personer) Fyrbodal Överskott 23 % (1 040 personer) 32