Redovisning av olika utbildningsgrupper
|
|
- Karin Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisning av olika utbildningsgrupper Läsanvisningar På de följande sidorna redovisas för ett urval av utbildningar två diagram samt uppgifter om antalet förvärvsarbetande, förvärvsfrekvensen och de tre vanligaste yrkena 21. Diagrammet över tillskott, rekryteringsbehov och arbetskraftsreserv Uppgifterna för avser den faktiska rekryteringen respektive tillskottet, medan uppgifterna för åren är beräknade. Några faktiska uppgifter för 22 och 23 finns alltså inte ännu, eftersom de nämnda storheterna beräknas med hjälp av uppgifter från bl.a. skatteadministrationens register över hela befolkningen. Uppgifterna för förfluten tid och de beräknade har lite olika karaktär. Uppgifterna om rekryteringen under förfluten tid är den rekrytering som kunnat realiseras under då rådande läge på arbetsmarknaden och inte behovet av rekrytering, medan de beräknade uppgifterna avser att visa just behovet av rekrytering. För vissa utbildningar visar diagrammet över rekryteringsbehovet ett hack vid övergången från observerade till beräknade värden (mellan åren 21 och 22). Det beror på att de antaganden vi gjort om vilken utbildning de nyrekryterade till olika näringsgrenar bör ha (i allmänhet) grundar sig på utbildningsfördelningen för de nyrekryterade i genomsnitt för perioden , och inte på förhållandena under det senast kända året. Som nämnts tidigare har vi för verksamheterna vård, skola och omsorg byggt våra beräkningar på den fördelning som de nyrekryterade hade åren 1996 och 1997, eftersom det under senare år varit svårt att rekrytera behörig personal. I stället har man fått ta in arbetskraft med mindre adekvat utbildning. Konsekvenserna av detta ser man i en (beräknad) kraftig höjning av rekryteringsbehovet mellan 21 och 22 för lärare och vårdutbildad arbetskraft och en motsvarande minskning för bl.a. personer med allmän gymnasial utbildning. Under förfluten tid är arbetskraftsreserven alltid positiv 4 så som vi definierat den, medan den beräknade framtida reserven kan bli negativ. I realiteten blir den naturligtvis aldrig det. En negativ reserv 4 Däremot kan det finnas vakanser samtidigt som vi har en reserv av arbetslösa, bl.a. på grund av regionala obalanser. Vakanser kan man av naturliga skäl inte se i personregister. Med arbetskraftsreserv under förfluten tid avses de som i den speciella sysselsättningsklassificeringen räknats som arbetslösa (se bilaga 2). 31
2 indikerar en framtida brist. Hur allvarlig den bristen sedan är beror på hur utbytbar den aktuella utbildningen är mot andra utbildningar. För vissa utbildningar minskar reserven, trots att tillskottet av arbetskraft är större än rekryteringsbehovet. Förklaringen till detta är att det sker en avgång även från reserven. I storleksordningen 1-15 procent av reserven försvinner årligen pga. studier, pension, emigration eller dödsfall. Andelen varierar från utbildning till utbildning. Observera att rekryteringsbehovet och tillskottet är flödesdata som kan summeras över åren, medan den framräknade reserven/bristen avser reserven/bristen vid varje tidpunkt och alltså inte kan summeras. Observera även att skalan i diagrammen är olika för de olika utbildningarna. spyramiden Diagrammet visar den procentuella fördelningen på kön och ålder av antalet förvärvsarbetande 21 i åldern år enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I diagrammet finns som jämförelse inlagt en konturlinje, som visar fördelningen på kön och ålder för alla förvärvsarbetande i landet. Observera att varje stapel avser andelen av samtliga förvärvsarbetande i den redovisade utbildningsgruppen, både män och kvinnor, och alltså inte den procentuella fördelningen för män och kvinnor var för sig. Observera även att skalan är olika för olika utbildningar. Antal förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens, vanligaste yrken 21 Uppgifterna om antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen är hämtade från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Yrkesuppgifterna är hämtade från SCB:s yrkesregister och avser anställda i november enligt RAMS. Egna företagare ingår alltså ej och inte heller vissa kategorier med lös anknytning till arbetsmarknaden. Alla uppgifter avser åldrarna år. Eftersom andelen egna företagare varierar ganska starkt mellan olika utbildningsgrupper kommer också andelen med känt yrke att variera och jämförelser mellan grupperna blir därför inte helt rättvisa. Statistiken över de förvärvsarbetande 21 enligt RAMS visar att var femte förvärvsarbetande med naturbruksutbildning var egna företagare. Hög företagarandel (1-15 procent) hade exempelvis också personer med konstnärlig utbildning, sjukgymnaster och veterinärer, medan receptarier, sjuksköterskor, polisutbildade och flera kategorier av lärare hade låg företagarandel, bara någon enstaka procent. Om yrkesstatistiken finns mer att läsa i bilaga 4, Yrkesregistret. 32
3 Samhällsvetenskaplig utbildning...34 Naturvetenskaplig utbildning...35 Barn- och fritidsutbildning...36 Förskollärare och fritidspedagoger...37 Grundskole- och gymnasielärare...38 Yrkeslärare...39 Estetisk gymnasieutbildning...4 Medieutbildning, gymnasial...41 Humanistisk högskoleutbildning...42 Teologer...43 Handels- och administrationsutbildning...44 Ekonomer...45 Jurister...46 Programmerare/Systemerare...47 Byggutbildning...48 Energi- och VVS-utbildning...49 Fordons- och farkostutbildning...5 Verkstadsutbildning...51 Högskoleingenjörer...52 Civilingenjörer...53 Omvårdnadsutbildning...54 Biomedicinska analytiker...55 Apotekare...56 Receptarier...57 Sjuksköterskor...58 Läkare...59 Arbetsterapeuter...6 Sjukgymnaster...61 Socionomer...62 Hotell- och restaurangutbildning...63 Naturbruksutbildning
4 Samhällsvetenskaplig utbildning 7 Reserv , 65 % kvinnor och 35 % män 73,7 % 72,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 23 % Försäljare detaljhandel 9 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6 % Staplar: Samhällsvetenskaplig utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Växande överskott Skillnaden mellan tillskottet och rekryteringsbehovet, räknat i antal personer, är stort för denna utbildningsgrupp. Dessutom är gruppen förhållandevis ung vilket leder till att den närmaste tidens pensionsavgångar blir måttliga. De personer som väljer denna utbildning har ofta som mål att studera vidare på högskolan. Av de studenter som avslutade sin samhällvetenskapliga gymnasieutbildning läsåret 199/91 hade drygt 75 procent påbörjat någon högskoleutbildning fram till läsåret 22/3. De som i stället gick ut på arbetsmarknaden arbetade ofta i yrken som inte kräver just samhällsvetenskaplig utbildning. 34 Läsanvinsingar se sid 31
5 Naturvetenskaplig utbildning Reserv , 35 % kvinnor och 65 % män 62,5 % 62,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 9 % Försäljare detaljhandel 8 % Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5 % Staplar: Naturvetenskaplig utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Åtta av tio studerar vidare Naturvetenskapsprogrammet är en studieförberedande gymnasieutbildning. Åtta av tio studerar på högskola tre år efter avslutade gymnasiestudier. Detta förklarar varför åldersdiagrammet över de förvärvsarbetande har en så kraftig övervikt mot de yngre åldrarna. Övergången till högskolestudier är högre bland kvinnor än bland män. Förvärvsfrekvensen är låg eftersom många med denna utbildning fortfarande studerar. Vanligast bland kvinnorna är att arbeta som vård- och omsorgspersonal (18 procent). nen är däremot mer spridda över olika yrken, där de vanligaste är försäljare och dataspecialister (6 procent). En undanträngning av naturvetarna från vården och omsorgen skulle ske om det fanns behörig personal att tillgå, men då bristen snarare ser ut att förvärras inom dessa verksamheter är vår beräkning av reserven troligtvis överdriven. Läsanvisningar se sid 31 35
6 Barn- och fritidsutbildning Reserv , 9 % kvinnor och 1 % män 79,1 % 77,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 63 % Försäljare detaljhandel 5 % 2-24 Förskollärare 2 % Staplar: Barn- och fritidsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Från överskott till brist Den gymnasiala utbildningen med inriktning mot barn och ungdom har länge varit kraftigt kvinnodominerad. Andelen män på barn- och fritidsprogrammet (som utbildningen heter idag) har emellertid ökat något de senaste åren. Valet av yrke skiljer sig mellan könen. Endast 33 procent av männen arbetade år 21 inom skola, vård och omsorg, jämfört med 69 procent av kvinnorna. et väntas vara fortsatt hög under prognosperioden. Detta beror bl.a. på att antalet sysselsatta inom barnomsorgen beräknas öka. Samtidigt är det troligt att de ökade pedagogiska kraven inom barnomsorgen inte kommer att kunna tillgodoses p.g.a. en fortsatt brist på förskollärare. Tillskottet på barn- och fritidsutbildade beräknas inte täcka behovet vilket riskerar att medföra en tilltagande brist framöver. 36 Läsanvisningar se sid 31
7 Förskollärare och fritidspedagoger 1 5 Reserv , 91 % kvinnor och 9 % män 9,3 % 91, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Förskollärare och fritidspedagoger 73 % Vård- och omsorgspersonal 4 % 2-24 Verksamhetschefer 3 % Staplar: Förskollärare och fritidspedagoger Linjer: Alla förvärvsarbetande Fler bebisar ger ökat rekryteringsbehov Huvuddelen av förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 1-6 år, medan fritidspedagogerna arbetar med något äldre barn. I statistiken över den nya lärarutbildningen är det emellertid svårt att urskilja vilken inriktning studenterna valt, varför dessa utbildningsgrupper redovisas tillsammans i denna rapport. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 har det under de senaste åren varit brist på både förskollärare och fritidspedagoger. Höjda pedagogiska krav, liksom reformerna om maxtaxa och allmän förskola, har lett till ökad efterfrågan på dessa utbildningsgrupper. Behovet beräknas öka ytterligare fram till år 21, bland annat till följd av att barnafödandet ökar. Om examinationen ligger kvar på dagens nivå kommer bristen att tillta. Läsanvisningar se sid 31 37
8 Grundskole- och gymnasielärare 8 7 Reserv , 68 % kvinnor och 32 % män 92, % 92,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Grundskollärare 51 % Gymnasielärare m.fl. 26 % 2-24 Drift- och verksamhetschefer 4 % Staplar: Grundskole- och gymnasielärare Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora pensionsavgångar Här ingår grundskollärare, lärare i praktisk-estetiska ämnen samt gymnasielärare i allmänna ämnen. Över 8 procent arbetar inom utbildningsområdet. Elevunderlaget i grundskolan minskar sedan läsåret 22/3 medan antalet elever i gymnasieskolan nu ökar snabbt. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar inom lärarkåren eftersom mer än hälften är i åldrarna 5-64 år. Detta innebär att rekryteringsbehovet kommer att bli stort. Den minskade kommunala vuxenutbildningen har i viss utsträckning frigjort lärarresurser. Antalet nyexaminerade lärare väntas öka de närmaste åren eftersom antalet utbildningsplatser har blivit fler. Examinationsprognosen är dock osäker p.g.a. lärarutbildningens nya uppläggning. 38 Läsanvisningar se sid 31
9 Yrkeslärare 1 5 Reserv , 57 % kvinnor och 43 % män 88,4 % 86,4 % Staplar: Yrkeslärare Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Gymnasielärare m.fl. 4 % Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens 7 % Sjuksköterskor 7 % En allt större brist Denna grupp utgörs av personer utbildade för att undervisa i yrkesämnen på gymnasiet, t.ex. på bygg-, medie- eller omvårdnadsprogrammet. Många arbetar inom andra områden än skolan. År 21 arbetade endast drygt hälften av denna grupp inom utbildningsområdet. För de flesta grupper av yrkeslärare ser det ljust ut på arbetsmarknaden de närmaste åren. Detta beror bland annat på att elevantalet inom gymnasieskolan ökar snabbt samtidigt som ett stort antal lärare kommer att gå i pension under perioden fram till år 21. sstrukturen inom gruppen är mycket skev, två av tre är i åldrarna 5-64 år. Antalet nyexaminerade yrkeslärare har minskat kraftigt sedan mitten av 199-talet. Tillskottet väntas därför klart understiga rekryteringsbehovet och bristen bedöms bli stor. Läsanvisningar se sid 31 39
10 Estetisk gymnasieutbildning Reserv , 64 % kvinnor och 36 % män 62, % 61,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 15 % Försäljare detaljhandel 12 % 2-24 Konstnärer 5 % Staplar: Estetisk gymnasieutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Svårt att få rätt jobb Den senaste femårsperioden har antalet nybörjare på gymnasieskolans estetiska program ökat med nära 2 procent. Programmet har en längre tid varit mycket populärt, särskilt bland flickor. Tillgången beräknas fortsätta att öka till år 21. Behovet motsvarar dock inte alls detta tillskott. Överskottet kommer därmed att bli mycket stort. Närmare hälften av alla förvärvsarbetande med denna utbildning är i åldern 2-24 år och två tredjedelar är kvinnor. Det är få som arbetar i yrken som ligger i linje med utbildningen. Förvärvsfrekvensen är bland de lägre av samtliga utbildningsgrupper, sannolikt då de flesta är mycket unga. Många läser vidare på komvux och högskola. Att bredda sin kompetens tycks fordras för att få jobb. 4 Läsanvisningar se sid 31
11 Medieutbildning, gymnasial 1 9 Reserv , 49 % kvinnor och 51 % män 7,6 % 69,8 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Försäljare detaljhandel 1 % Vård- och omsorgspersonal 8 % 2-24 Grafiker 6 % Staplar: Medieutbildning, gymnasial Linjer: Alla förvärvsarbetande Stort överskott framöver Personer som gått gymnasieskolans medieprogram är utbildade för att arbeta med text, bild och ljud, vilket kan leda till bl.a. arbete som dekoratör och reklamtecknare. Ett viktigt inslag i utbildningen är att behärska den tekniska utrustningen. Förvärvsfrekvensen är relativt låg. Många läser vidare på komvux och högskolan. De förvärvsarbetande finns spridda på flera yrken såsom försäljare och vård- och omsorgspersonal. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 bedöms arbetsmarknaden vara svag för personer med denna utbildning. Tillskottet av nyutbildade beräknas öka något och reserven kommer att växa kraftigt framöver. Läsanvisningar se sid 31 41
12 Humanistisk högskoleutbildning 25 2 Reserv , 66 % kvinnor och 34 % män 76, 2 % 77,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Universitets- och högskollärare 1 % Arkivarier, bibliotekarier, m fl. 1 % 2-24 Journalister, konstnärer, m. fl. 9 % Staplar: Humanistisk högskoleutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Spridda på många yrken En humanistisk högskoleutbildning kan omfatta många olika slags utbildningar, t. ex. främmande språk, historia, filosofi, svenska och konsthistoria. na utgör två tredjedelar av alla förvärvsarbetande med denna utbildning. Tillskottet av nyutbildade beräknas år 21 ligga på ungefär samma nivå som år 21. Andelen som förvärvsarbetar inom utbildningssektorn har successivt sjunkit. Nära var femte återfinns i yrken där inte humanistisk högskoleutbildning krävs. De regionala skillnaderna är tydliga; reserven är relativt sett störst i Norrbottens och Södermanlands län och minst i Stockholms län. Totalt kommer dock reserven att minska i takt med väntade pensionsavgångar. Nära hälften är i åldrarna 5-64 år. 42 Läsanvisningar se sid 31
13 Teologer 6 4 Reserv , 35 % kvinnor och 65 % män 87,2 % 91,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Präster 57 % Pastorer 8 % 2-24 Universitets- och högskollärare 4 % Staplar: Teologer Linjer: Alla förvärvsarbetande Två tredjedelar är präster eller pastorer Teologerna arbetar naturligtvis främst som präster och pastorer, men också som lärare inom högskola, gymnasium och grundskola samt inom vård- och omsorgssektorn. Drygt var tredje teolog är kvinna. Den andelen kommer successivt att öka, eftersom fler kvinnor än män börjar läsa teologi och en större andel av männen än av kvinnorna går i pension de närmaste åren. Teologkåren har relativt hög medelålder. Fyra av tio är 5 år eller äldre. På 1 års sikt kommer 27 procent av männen och 17 procent av kvinnorna att ha uppnått pensionsåldern. Pensioneringar och annan avgång från arbetslivet medför att rekryteringsbehovet under prognosperioden klart kommer att överstiga tillskottet av utbildade. Därmed växer bristen på teologiskt utbildade markant. Läsanvisningar se sid 31 43
14 Handels- och administrationsutbildning 4 35 Reserv , 72 % kvinnor och 28 % män 78,1 % 8, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 9 % Övrig kontorspersonal 9 % 2-24 Försäljare detaljhandel 9 % Staplar: Handels- och administrationsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Förbättrad arbetsmarknad på sikt Enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är tillgången på arbetskraft med gymnasial utbildning inom handel och administration relativt god. Man räknar inte heller med någon ökning av behovet under de närmaste åren. Trots att tillskottet beräknas bli större än rekryteringsbehovet kommer reserven att minska. Det beror på att avgången från reserven till studier och pension kommer att bli relativt stor. Denna utbildningsgrupp är spridd över många yrken inom ekonomi, handel och kontor. Det vanligaste yrket, vård- och omsorgspersonal, kan dock inte sägas ligga i linje med utbildningen, vilket antyder att gruppens ställning på arbetsmarknaden inte är särskilt stark. 44 Läsanvisningar se sid 31
15 Ekonomer Reserv , 41 % kvinnor och 59 % män 9, % 89,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Företagsekonomer m.fl. 3 % Chefer för särskilda funktioner 11 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 9 % Staplar: Ekonomer Linjer: Alla förvärvsarbetande Risk för ökande överskott Under de senaste fem åren har antalet högskolenybörjare i ekonomiska och administrativa ämnen ökat med mer än 3 procent. Nytillskottet av högskoleutbildade ekonomer kommer därigenom att öka väsentligt under prognosperioden och klart mer än rekryteringsbehovet. Den nuvarande goda tillgången på arbetskraft med högskoleutbildning inom ekonomi blir därför på sikt än mer uttalad. Ekonomgruppen är relativt ung, vilket gör att pensionsavgångarna de närmaste åren blir relativt få. Andelen kvinnor av alla förvärvsarbetande högskoleekonomer är drygt 4 procent. Av nybörjarna i ekonomiska ämnen utgör kvinnorna numera hälften. Läsanvisningar se sid 31 45
16 Jurister Reserv , 42 % kvinnor och 58 % män 88,7 % 89,2 % Staplar: Jurister Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Jurister 48 % Administratörer inom offentlig förvaltning 6 % Företagsekonomer m.fl. 6 % Kärv arbetsmarknad men ljusnande framtid Arbetsmarknadsläget är fortsatt kärvt för nyutexaminerade jurister, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 3. Antalet nybörjare på juristlinjen minskade i slutet av 199-talet men har sedan ökat igen. Detta påverkar givetvis tillskottet till arbetsmarknaden, vilket syns i stapeldiagrammet ovan. et har varit lägre än nytillskottet, men reserven har ändå minskat till följd av att ett betydande antal jurister lämnat arbetsmarknaden. Yrkeskåren har en sned ålders- och könsfördelning. Inom de närmaste åren väntas betydande pensionsavgångar framför allt bland de manliga juristerna. Tillskottet, som till största delen består av kvinnor, väntas i stort täcka behovet och på sikt ser arbetsmarknaden ut att bli mer balanserad. 46 Läsanvisningar se sid 31
17 Programmerare/Systemerare 6 Reserv , 38 % kvinnor och 62 % män 87,2 % 89,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Dataspecialister 51 % Datatekniker/dataoperatörer 8 % 2-24 Chefer för särskilda funktioner 4 % Staplar: Programmerare/Systemerare Linjer: Alla förvärvsarbetande En föränderlig arbetsmarknad I slutet av 199-talet hade denna utbildningsgrupp en synnerligen het arbetsmarknad. Det var mycket lätt att få välbetalda jobb. Ett betydande antal studenter valde att, åtminstone tillfälligtvis, avbryta sina studier för att arbeta. I dagsläget uppger arbetsgivarna via SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 att det är mycket god tillgång på programmerare/systemerare men att behovet troligen kommer att öka något under de närmaste åren. Under prognosperioden väntas tillskottet av nyutbildade dock klart överstiga rekryteringsbehovet vilket får till följd att överskottet ökar. Läsanvisningar se sid 31 47
18 Byggutbildning 2 15 Reserv , 1 % kvinnor, 99 % män 68,8 % 84,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Byggnads- och anlägg. arbetare 32 % Byggnadshantverkare 8 % 2-24 Målare, lackerare, m.fl. 7 % Staplar: Byggutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora regionala skillnader Under hela prognosperioden väntas rekryteringsbehovet överstiga tillskottet av byggutbildade och en bristsituation uppstår. I genomsnitt saknas närmare 7 byggutbildade personer per år under prognosperioden. Med tanke på bostadsbristen i framför allt universitetsstäderna finns risk för att bristsituationen kvarstår. För denna utbildningsgrupp bör det dock betonas att det finns stora regionala skillnader. I Stockholms län var 3 procent arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 21. I Norrbottens län var motsvarande andel 15 procent. och män med denna utbildning gör olika yrkesval. Andelen byggutbildade kvinnor är mycket liten. Av de kvinnor som har byggutbildning arbetar endast en liten del i byggbranschen. 48 Läsanvisningar se sid 31
19 Energi- och VVS-utbildning Reserv , 1 % kvinnor och 99 % män 78,9 % 87, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Byggnadshantverkare 33 % Ingenjörer och tekniker 6 % 2-24 Byggnads- och anläggn. arbetare 4 % Staplar: Energi- och VVS-utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora brister Tillskottet av personer med energi- och VVS-utbildning understiger rekryteringsbehovet med ca 3 personer per år de närmaste åren. Redan i dag uppger arbetsgivarna, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3, att bristen på energi- och VVS-utbildade är betydande. Det vanligaste yrket bland de få kvinnorna med denna utbildning är vård- och omsorgspersonal. I dagsläget finns det mycket som talar för att bristen på energi- och VVSutbildade kommer att bestå. Utvecklingen av alternativa energikällor och omställningen till dessa samt ett växande intresse för miljöfrågor leder troligen till fortsatt stor efterfrågan på denna grupp. Läsanvisningar se sid 31 49
20 Fordons- och farkostutbildning Reserv , 2 % kvinnor och 98 % män 73,1 % 86,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskin- och motorreparatör 19 % Fordonsförare 9 % 2-24 Montörer 5 % Staplar: Fordons- och farkostutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Bilmekaniker - en ung grupp et av fordonstekniker ligger drygt 1 procent över tillskottet under stora delar av prognosperioden vilket resulterar i att den nuvarande reserven minskar och en bristsituation uppstår. Gruppen av fordons- och farkostutbildade är förhållandevis ung och inga större pensionsavgångar är att vänta. De har under de senaste fem åren, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3, varit svårt att rekrytera fordonstekniker. Samtidigt har antalet examinerade ökat. Detta i kombination med den låga andel som arbetar i de tre vanligaste yrkena kan indikera att elever på fordonsprogrammet har fordon som ett intresse snarare än en vilja att arbeta inom bilindustrin och bilverkstäder. 5 Läsanvisningar se sid 31
21 Verkstadsutbildning 25 2 Reserv , 5 % kvinnor och 95 % män 64,9 % 8,2 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskinoperatörer m.fl. 1 % Gjutare, svetsare m.fl. 9 % 2-24 Maskin- och motorreparatörer 6 % Staplar: Verkstadsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Sätter 199-talets lågkonjunktur fortfarande sina spår? Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det svårt att rekrytera verkstadsutbildade. Samtidigt beräknas reserven av denna grupp vara av betydande storlek vilket indikerar att det är svårt att lämna arbetslösheten för denna grupp. De regionala skillnaderna är dock stora. I Norrbottens län var 14 procent arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 21. I Stockholms län var motsvarande andel 5 procent. Arbetsgivarnas problem med rekrytering kan bl.a. ha sin förklaring i 199- talets lågkonjunktur. Antalet förvärvsarbetande sjönk då kraftigt men när konjunkturen åter tog fart hade de arbetslösa inte rätt kompetens i förhållande till arbetets krav. Bland de få kvinnliga verkstadsteknikerna är vårdoch omsorgspersonal det klart vanligaste yrkesområdet. Läsanvisningar se sid 31 51
22 Högskoleingenjörer Reserv , 12 % kvinnor och 88 % män 89,1 % 92,6 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Ingenjörer och tekniker 27 % Säljare, inköpare, mäklare 9 % 2-24 Civilingenjörer, arkitekter 8 % Staplar: Högskoleingenjörer Linjer: Alla förvärvsarbetande Mindre tillskott ger brist på sikt Under de senaste fem åren har antalet nybörjare på utbildningen till högskoleingenjör minskat med 35 procent. Tillskottet av ingenjörer framöver kommer därför att bli lägre än under de senaste två-tre åren. et beräknas öka, vilket bl.a. beror på att denna ingenjörskategori skall ersätta de gymnasieingenjörer som går i pension i stor omfattning de närmaste åren. Av nära 1 gymnasieingenjörer år 21 var mer än hälften över 5 år. Enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det för närvarande god tillgång på högskoleingenjörer, men behovet väntas öka de närmaste åren. En betydande brist kan uppstå fram till Läsanvisningar se sid 31
23 Civilingenjörer Reserv , 16 % kvinnor och 84 % män 92, % 92,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Civilingenjörer, arkitekter 29 % Dataspecialister 13 % 2-24 Ingenjörer och tekniker 1 % Staplar: Civilingenjörer Linjer: Alla förvärvsarbetande God tillgång i dag ändras till brist på sikt Tillskottet av nya civilingenjörer väntas öka de närmaste åren, vilket beror på att antalet nybörjare under den senaste 5-årsperioden varit klart större än tidigare. et beräknas dock bli något större än tillskottet. Det beror främst på att antalet sysselsatta i näringsgrenen andra företagstjänster, där bl.a. tekniska konsulter ingår, antas fortsätta att växa, om än inte i samma takt som under slutet av 199-talet. Enligt arbetsgivarnas bedömning i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det för närvarande god tillgång på nyexaminerade civilingenjörer oavsett inriktning, men behovet bedöms öka under de närmaste åren. Ett ökat rekryteringsbehov i kombination med en så småningom stagnerande examination medför att det på sikt kan bli brist på civilingenjörer. Läsanvisningar se sid 31 53
24 Omvårdnadsutbildning Reserv , 93 % kvinnor och 7 % män 81,8 % 81,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 79 % Försäljare detaljhandel 2 % 2-24 Övrig kontorspersonal 1 % Staplar: Omvårdnadsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stor brist att vänta Det gymnasiala omvårdnadsprogrammet leder till arbete som undersköterska. Fyra av fem arbetar som vård- och omsorgspersonal, de övriga är spridda inom många andra yrken. Cirka 3 procent arbetar inom hälso- och sjukvården och nästan 4 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Intresset att välja omvårdnadsprogrammet på gymnasiet har minskat kraftigt bland ungdomar under de senaste 15 åren. Tillskottet av omvårdnadsutbildade bedöms vara oförändrat fram till 21. I framtiden blir pensionsavgångarna stora eftersom ca 3 procent av de förvärvsarbetande är 5 år eller äldre. Samtidigt ökar behovet av arbetskraft inom främst äldreomsorgen, den kvalificerade hemsjukvården och långtidssjukvården, vilket medför att bristen på personal med denna utbildning kan bli mycket stor på sikt. 54 Läsanvisningar se sid 31
25 Biomedicinska analytiker Reserv , 92 % kvinnor och 8 % män 9,6 % 86,5 % Staplar: Biomedicinska analytiker Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Biomedicinska analytiker 59 % Barmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 9 % Laboratorieingenjörer 6 % Stora pensionsavgångar framöver Biomedicinska analytiker (tidigare kallade laboratorieassistenter) utför kvalificerat laboratoriearbete och återfinns på sjukhus och vetenskapliga laboratorier samt inom medicinska institutioner. Utbildningen är starkt kvinnodominerad. Över 9 procent av dem som förvärvsarbetade år 21 var kvinnor. Drygt 6 procent arbetade inom hälso- och sjukvården och 8 procent inom läkemedelsindustrin. Kåren är relativt gammal; närmare 4 procent är mellan 5 och 64 år. De höga pensionsavgångarna kommer att medföra ett ökat rekryteringsbehov under prognosperioden. Redan i dag är det enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 brist på nyutexaminerade biomedicinska analytiker. Bristen riskerar att öka kraftigt om den nuvarande dimensioneringen av utbildningen består. Läsanvisningar se sid 31 55
26 Apotekare Reserv , 64 % kvinnor och 36 % män 94,5 % 88,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Hälso- och sjukvårdsspecialister 45 % Fysiker, kemister, m.fl. 8 % Chefer för särskilda funktioner 7 % Staplar: Apotekare Linjer: Alla förvärvsarbetande Kraftig ökning av examinationen Tillskottet av nya apotekare kommer att öka kraftigt under de kommande sex sju åren. Det är en följd av att antalet nybörjare har ökat genom att apotekarutbildning sedan läsåret 2/1, förutom i Uppsala, även finns i Göteborg. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer anser arbetsgivarna att bristen på apotekare har minskat under de senaste åren. Fram emot år 21 kan den ökande examinationen komma att leda till en något mindre gynnsam arbetsmarknadssituation för personer med apotekarutbildning. Nästan två tredjedelar av de förvärvsarbetande apotekarna är kvinnor. Bland de unga är kvinnornas dominans ännu större. 56 Läsanvisningar se sid 31
27 Receptarier Reserv , 98 % kvinnor och 2 % män 93,3 % 85,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Receptarier 87 % Vård- och omsorgspersonal 2 % 2-24 Övrigt servicearbete 1 % Staplar: Receptarier Linjer: Alla förvärvsarbetande Kraftigt ökande brist Genomsnittsåldern bland receptarierna är hög. Drygt 6 procent av de förvärvsarbetande år 21 var 5 år eller äldre. Pensionsavgångarna blir därför många under prognosperioden och den nuvarande utbildningskapaciteten räcker inte till för att täcka rekryteringsbehovet. Utöver pensionsavgången är det framför allt antagandet om vilken utbildning de nyrekryterade till apoteken bör ha som påverkar bilden av receptariernas framtidsutsikter. Vi har då utgått från den situation som rådde 1998, då det enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer var relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan på receptarier. Under senare år har man däremot inte kunnat rekrytera det antal som man behövt. Läsanvisningar se sid 31 57
28 Sjuksköterskor Reserv , 91 % kvinnor och 9 % män , % 93,4 % Vanligaste yrken 21: Sjuksköterskor 6 % 3-34 Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens 27 % 2-24 Vård- och omsorgspersonal 3 % t Staplar: Sjuksköterskor Linjer: Alla förvärvsarbetande Bristen på sjuksköterskor allt större Förvärvsfrekvensen bland sjuksköterskor är mycket hög. Tre av fyra arbetar inom hälso- och sjukvården och 1 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Ungefär 6 procent av sjuksköterskorna arbetar inom landstingen och drygt 2 procent inom kommunerna. Antalet utbildningsplatser har ökat under senare år vilket har medfört ett större antal nyutexaminerade. Tillskottet väntas fortsätta att öka under de närmaste åren. et bedöms dock öka ännu mer på grund av stora pensionsavgångar och ett växande behov av sjuksköterskor inom framför allt äldreomsorgen. Bristen på sjuksköterskor, framförallt med specialistkompetens, väntas därför bli mycket stor om några år. 58 Läsanvisningar se sid 31
29 Läkare 2 1 Reserv , 41 % kvinnor och 59 % män ,5 % 94,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Hälso- och sjukvårdsspecialister 84 % Universitets- och högskollärare 7 % Fysiker, kemister m.fl. 1 % Staplar: Läkare Linjer: Alla förvärvsarbetande Läkarbrist att vänta Fortfarande är över hälften av de yrkesverksamma läkarna män, men bland dem som går på läkarutbildningen är kvinnorna i majoritet. I åldrarna under 35 år finns det fler kvinnliga än manliga läkare. Läkarna har den allra högsta förvärvsfrekvensen av samtliga utbildningsgrupper, 94,5 procent för såväl kvinnor som män. Tillskottet av läkare väntas öka något under de närmaste åren men rekryteringsbehovet bedöms öka ännu mer till följd av att många läkare kommer att gå i pension under de kommande 1-15 åren. Över 4 procent av läkarna är i åldrarna 5-64 år. Bristen på läkare kan därför bli mycket stor på sikt. Särskilt besvärlig kommer bristen på specialistläkare att bli. Läsanvisningar se sid 31 59
30 Arbetsterapeuter Reserv , 96 % kvinnor och 4 % män 9,9 % 91,5 % t Staplar: Arbetsterapeuter Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Arbetsterapeuter m.fl. 8 % Vård- och omsorgspersonal 4 % Administratörer i offentlig förvaltning 2 % Behovet ökar snabbare än tillgången Arbetsterapeuter tränar människor som på grund av olyckor, sjukdom, medfött handikapp eller åldrande har svårt att klara sitt dagliga liv. För att utöva yrket krävs sedan år 2 legitimation. Över hälften av arbetsterapeuterna arbetar inom hälso- och sjukvården och drygt 2 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Det årliga tillskottet av arbetsterapeuter bedöms bli i stort sett oförändrat under prognosperioden. Tillgången på arbetsterapeuter bedöms ändå öka de närmaste åren eftersom kåren är relativt ung och pensionsavgångarna kommer att vara få. Efterfrågan på arbetsterapeuter är beroende av hälsooch sjukvårdens prioriteringar. Behovet väntas dock öka, främst inom äldreomsorgen. En bristsituation förutses därför på sikt. 6 Läsanvisningar se sid 31
31 Sjukgymnaster 15 1 Reserv , 8 % kvinnor och 2 % män 89,7 % 91,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Sjukgymnaster 8 % Vård- och omsorgspersonal 2 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m. fl. 1 % Staplar: Sjukgymnaster Linjer: Alla förvärvsarbetande Åtta av tio finns i målyrket Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 råder det brist på yrkeserfarna sjukgymnaster. I ett samhälle med ett ökat antal äldre och en ökad satsning på förebyggande verksamhet och rehabilitering behövs sannolikt fler sjukgymnaster. Tillskottet på nyutbildade sjukgymnaster väntas dock förbli i stort sett oförändrat fram till 21. Det vanligaste yrket är som väntat - sjukgymnast. Könsfördelningen är sned; endast en femtedel av de förvärvsarbetande är män. Medelåldern är relativt hög, nära var tredje är i åldern 5-64 år. et väntas öka på sikt, bl.a. beroende på stora pensionsavgångar. En stor brist på sjukgymnaster är således att vänta. Läsanvisningar se sid 31 61
32 Socionomer 2 15 Reserv , 79 % kvinnor och 21 % män. 9,6 % 9,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Socialsekreterare 62 % Administratör off. förvaltning 6 % Behandlingsass., fritidsledare 4 % Staplar: Socionomer Linjer: Alla förvärvsarbetande Många går i pension Socionomer arbetar huvudsakligen som socialsekreterare. Förvärvsfrekvensen är hög bland både kvinnor och män, ca 9 procent. Könsfördelningen är mycket sned, åtta av tio är kvinnor. Trots neddragningar i offentlig verksamhet har detta inte påverkat socionomernas sysselsättningsmöjligheter. Utbildningen är bred och socionomernas kunskaper behövs inom flera verksamhetsområden, såsom barn- och ungdomsvård, vård av missbrukare och hjälp åt flyktingar. et av socionomer fortsätter att öka till följd av stora pensionsavgångar. Det ökade tillskottet av nyutbildade kommer inte att räcka till varför vi får en brist på socionomer, särskilt under de närmaste åren. 62 Läsanvisningar se sid 31
33 Hotell- och restaurangutbildning Reserv , 62 % kvinnor och 38 % män 74,3 % 74,2 % Vanligaste yrken 21: Storhushålls- och restaurangpersonal 28 % Köks- och restaurangbiträden 12 % Vård- och omsorgspersonal 1 % Staplar: Hotell- och restaurangutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Sex av tio arbetar utanför målyrkena Arbetskraftsreserven bland hotell- och restaurangutbildade uppgick år 21 till drygt 5 individer, vilket är 9 procent av arbetskraften. Samtidigt bedömde arbetsgivarna i SCB:s Arbetskraftsbarometer att det rådde brist på både yrkeserfarna och nyutexaminerade sökande. Situationen på arbetsmarknaden är således motsägelsefull för denna utbildningsgrupp och det är svårt att förklara den dåliga matchningen mellan tillgång och efterfrågan. Tilläggas kan att sex av tio år 21 arbetade i yrken utan anknytning till utbildningen. En av tio arbetade som vård- och omsorgspersonal. Reserven riskerar att öka kraftigt om andelen elever som väljer utbildningen ligger kvar på samma nivå som idag, och om det blir svårare för gruppen att få jobb inom vård och omsorg. Men då bristen snarare ser ut att förvärras inom dessa verksamheter är vår beräkning av reserven troligtvis överdriven. Läsanvisningar se sid 31 63
34 Naturbruksutbildning 7 6 Reserv , 23 % kvinnor och 77 % män 72,6 % 83,8 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskinförare 8 % Vård- och omsorgspersonal 6 % Fordonsförare 5 % Staplar: Naturbruksutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Många är egna företagare Under de kommande åren väntas tillskottet av naturbruksutbildade klart överskrida rekryteringsbehovet. Detta leder till att överskottet tilltar efter att ha minskat under senare delen av 199-talet. I de yngre åldersgrupperna är könsfördelningen jämn. En förklaring till denna mer jämna könsfördelning är att naturbruksprogrammet numera har ett antal olika inriktningar som även tilltalar flickor. År 21 var mer än 2 procent egna företagare, vilket medför att vi saknar yrkesuppgifter om dessa (de egna företagarna finns ännu inte med i SCB:s yrkesregister). 64 Läsanvisningar se sid 31
Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora
VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan
Läs merArbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist
VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som
Läs merApotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade
VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-
Läs merEkonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist
SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.
Läs merUtdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos
Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne
Läs merUtflöde och rekryteringsbehov en jämförelse
Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen
Läs merEkonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist
SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 Samtliga 2 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Intresset för ekonomisk utbildning har en längre tid varit mycket stort och ekonomer behövs
Läs merBeräkningsmetod och beräkningarnas karaktär
Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt
Läs merPrognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning
Läs merYrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden
Läs merYrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merYrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1
Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken
Läs merDen framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Läs merNULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merBarn- och fritidsutbildade
UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 6 4 2 Förskoleministern föreslår nu att en ny barnskötarutbildning inrättas och betonar samtidigt att både förskollärare
Läs merNyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
Läs merSkånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015
Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom
Läs merFritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas
UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge 1996 25 1 6 Samtliga 4 2 97 99 1 3 5 I dag råder god på personer med barn- och fritidsutbildning. Tillgången bedöms minska något
Läs merArbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Läs merTabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
Läs merKönsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030
TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån
Läs merUtbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket
Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind
Läs merArbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län
Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2013-2014 Välkommen! Göran Nilsson Marknadsområdeschef Norra Norrland, 010-486 74 96 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker, Analysavdelningen 010-486 73
Läs merJobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Läs merUtsikterna på arbetsmarknaden
Utsikterna på arbetsmarknaden 81 Utsikterna på arbetsmarknaden I detta avsnitt redovisas en sammanvägning av beräkningarna över den framtida tillgången respektive efterfrågan på utbildade av olika slag.
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merAPRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring
APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens
Läs merFöretagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014
2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merBILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89
BILAGA 2 Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk var en bransch som sysselsatte relativt få ungdomar. Bara en (1) procent av samtliga ungdomar 19 22 år som arbetade
Läs merKompetensbehov inom teknik och tillverkning
Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Industritekniskt utbildade Brist och överskott samtidigt? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs merLandareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merVad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merKompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion
Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen 2050 Kortversion 1 Innehåll Inledning... 2 Framtida arbetskraft- och kompetensbehov... 3 Efterfrågan på högskoleutbildade per inriktning... 4 Utbud och efterfrågan
Läs merYrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,
Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp
Läs merUtsikterna på arbetsmarknaden
Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden en på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 23. Även efterfrågan ökar, men inte i samma utsträckning som tillgången. på
Läs merLandareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merRegionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne
Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?
Läs merM Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merVKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025
VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom
Läs merVad ungdomar gör efter Energiprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Robertsfors Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merUtbildning och arbetsmarknad
Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras
Läs merHögskoleutbildningarna och arbetsmarknaden
Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 RAPPORT 215:5 Rapport 215:5 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,38. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende i M Kv
Läs merLandareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merVad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merFramtida utbildning och arbetsmarknad
2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.
Läs merStatistikinfo 2011:13
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade
Läs merLandareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning
Läs merHögskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN
Rapport 21:1 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 21/11 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN
Läs merVad ungdomar gör efter Teknikprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006
Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende
Läs merFAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen
1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik
Läs merLandareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merLandareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Tjörn Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse- Flyttningsöverskott
Läs merEfterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg
Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering för
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merLandareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Läs merLandareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merVad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.
Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport
Läs merLandareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merKompetensbehov inom teknik och tillverkning
Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson
Läs merLandareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merVad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merVad ungdomar gör efter Byggprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merLandareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År
Läs merLandareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 118. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Trelleborg Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merLandareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Mellerud Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merSörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland
Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av
Läs merLandareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merLandareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 116 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merVad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merVad ungdomar gör efter Medieprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merLandareal: 348 kvkm Invånare per kvkm: 33. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 348 kvkm Invånare per kvkm: 33 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs mer