Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden"

Transkript

1 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 RAPPORT 215:5

2 Rapport 215:5 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 215 Författare: Anders Viberg (projektledare), Keili Saluveer, Fredrik Svensson och Statistiska centralbyrån, Prognosinstitutet Grafisk form: AB Typoform Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 773, Stockholm tfn fax e-post registrator@uka.se

3 Innehåll Sammanfattning Läsanvisningar för de följande sidorna Agronomer och hortonomer Apotekare Arbetsterapeuter Arkitekter Barnmorskor Biblioteks- och informationsvetare Biomedicinska analytiker Civilingenjörer Datautbildade Ekonomer Fritidspedagoger Förskollärare Grundlärare Humanister Högskoleingenjörer Journalister Jurister Konstnärlig utbildning Naturvetare Personal- och beteendevetare Psykologer Receptarier Samhällsvetare och förvaltningsutbildade... 6 Sjukgymnaster/fysioterapeuter Sjuksköterskor, grundutbildade Specialistsjuksköterskor Socionomer Speciallärare och specialpedagoger Tandhygienister Tandläkare Teologer Veterinärer Yrkeslärare... 8 Ämneslärare Teknisk beskrivning av beräkningarna Svensk utbildningsnomenklatur SUN Standard för svensk yrkesklassificering SSYK Yrkesuppgifternas kvalitet Läkare.... 5

4

5 Sammanfattning Detta är första gången Universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisar en prognos för den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan. Rapporten är en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett UKÄ att informera universitet och högskolor samt blivande studenter om arbetsmarknadens framtida behov i relation till utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå. Fokus i rapporten ligger på en bedömning av arbetsmarknaden när de som börjar studera läsåret 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden. Motsvarande redovisningar har sedan 26 tidigare genomförts av Högskoleverket. För drygt en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar beräkningarna på balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet examinerade när de som nu börjar sin utbildning blir färdiga. I övrigt finns påtagliga risker för över- respektive underskott på examinerade, om inga förändringar i dimensioneringen görs. Det finns en risk för framtida brist på bland annat yrkeslärare, fritidspedagoger, grundlärare, tandläkare och specialistsjuksköterskor om antalet nybörjare på dessa utbildningar inte ökar. För tandläkarna skulle det behövas fler utbildningsplatser för att minska den befarade bristen. Detta gäller till viss del även läkarna, där Sverige sedan flera år inte är självförsörjande utan behöver lita till ett invandringsöverskott av läkare med utländsk utbildning. Examinerade konstnärer, journalister, humanister, personal- och beteendevetare samt naturvetare är grupper som det finns stor risk för överskott på med den nuvarande dimensioneringen av utbildningen. Med andra ord kan man säga att det är risk för underskott inom en del utbildningar inom vård- och undervisningsområdet, medan det är risk för överskott inom en del humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar. När det gäller utbildningen till lärare kommer utfallet att avgöras av om antalet sökande till olika lärarutbildningar förändras och vilka inriktningar inom dessa utbildningar som studenterna väljer. Det är några av resultaten i de beräkningar av den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av högskoleutbildade som Prognos institutet vid Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av UKÄ. Regeringen har i ett annat uppdrag till UKÄ bett myndigheten att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. UKÄ ska sprida resultaten av uppföljningen till universitet och högskolor och föreslå eventuella åtgärder för att förbättra arbetet. Det uppdraget fokuserar huvudsakligen på hur lärosätena arbetar och kommer att delredovisas inom kort. I denna förenklade och sammanfattande tabell redovisas det prognosticerade balansläget på arbetsmarknaden när de som börjar studera läsåret 215/16 examineras, om inte nuvarande dimensionering av utbildningarna eller antalet sökande till utbildningarna förändras. 5 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

6 Beräknat balansläge när de som börjar utbildningen läsåret 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden, givet nuvarande antal nybörjare och examensfrekvenser. Balans betyder att examinationen är mellan 8 och 12 procent av rekryteringsbehovet. Brist innebär att antalet examinerade beräknas till mindre än 8 procent av rekryteringsbehovet. I dessa grupper är rekryteringsbehovet större än antalet examinerade och antalet ny börjare behöver öka. Överskott betyder att nuvarande antal nybörjare kan leda till mer än 2 procent fler nyexaminerade än vad som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Yrkeslärare Fritidspedagoger Ämneslärare Tandläkare Specialistsjuksköterskor Biomedicinska analytiker Barnmorskor Grundlärare Speciallärare och specialpedagoger Förskollärare Veterinärer* Arbetsterapeuter Tandhygienister Sjukgymnaster Receptarier Läkare Datautbildade Arkitekter Teologer Agronomer och hortonomer Biblioteks- och informationsvetare Civilingenjörer Sjuksköterskor, grundutbildade Samhällsvetare Psykologer Jurister Socionomer Högskoleingenjörer Ekonomer Apotekare Naturvetare Personal- och beteendevetare Konstnärlig utbildning Humanister Journalister och medievetare Brist Brist Brist Brist Brist Brist Brist Brist Brist Brist Brist Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott * Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och därför baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år. 6 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

7 Inledning Ett planeringsunderlag för studenter och lärosäten En högskoleutbildning innebär för de allra flesta förbättrade framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Det framtida behovet av olika högskoleutbildade grupper är dock varierande. Inom vissa områden finns en bristsituation, vilket innebär att det skulle behövas fler utbildningsplatser, alternativt att fler skulle behöva välja sådana utbildningar. Andra områden har istället ett överskott av utbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Det kan medföra att det blir svårt att få anställning inom sitt utbildningsområde. Den främsta avsikten med denna rapport är att beskriva hur prognosen för det framtida balansläget ser ut för tillgången på utbildade inom olika områden i relation till arbetsmarknadens efterfrågan. Balansläget på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper beskrivs delvis på kort sikt, det vill säga när de som ska börja sin utbildning 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden, och delvis utifrån hur det ser ut att bli fram till år 235. Rapporten är en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett Universitetskanslersämbetet, att informera universitet och högskolor samt blivande studenter om arbetsmarknadens framtida behov i relation till utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå. Inför valet till högskolan, närmast inför läsåret 215/16, kan det vara en viss vägledning att studera arbetsmarknadens långsiktiga behov av olika utbildningsgrupper. Diskussionen om hur olika utbildningar ska dimensioneras, eller i ett studentperspektiv vilka utbildningar som är bäst att välja, brukar alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. Detta trots att de som börjar en högskoleutbildning inte blir klara med utbildningen förrän efter tidigast 3 6 år och att det snarare är vad man vet om den framtida arbetsmarknaden som bör vara styrande för beslutet att välja en utbildning. Regeringen har i ett annat uppdrag till UKÄ bett myndigheten att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. UKÄ ska sprida resultaten av uppföljningen till universitet och högskolor och föreslå eventuella åtgärder för att förbättra arbetet. Detta uppdrag som fokuserar på hur lärosätena arbetar kommer att delredovisas inom kort. Utgångspunkten för de resultat som redovisas är de beräkningar Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån (SCB) gör vart tredje år av de framtida balanserna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. Beräkningarna utgår från det aktuella utbildningsutbudet och den efterfrågan som blir följden av den beräknade långsiktiga utvecklingen av näringsgrenar, yrkesstruktur och utbildningskrav. De senaste beräkningarna genomfördes under 214. Resultatet av dessa beräkningar, som avser hela utbildningssystemet, redovisar SCB i publikationen Trender och prognoser 214. I den här rapporten redovisar Universitetskanslersämbetet resultatet av beräkningarna för drygt trettio utbildningsgrupper inom den högre utbildningen. Dessa beräkningar har gjorts av SCB på uppdrag av UKÄ. De beräknade balanserna på arbetsmarknaden som redovisas i denna rapport är resultatet av en lång serie av historiska uppgifter och ett antal olika antaganden om den långsiktiga utvecklingen ända fram till år 235. I alla antaganden om framtiden finns en osäkerhet, vilken ökar ju längre tidsperspektiv som används. Det betyder förstås att resultaten inte är givna, men att de trots allt kan ge en viss vägledning om i vilken utsträckning förändringarna på arbetsmarknaden, givet nuvarande utbildningsutbud och sökmönster bland studenterna, kan ge ett över- eller underskott av utbildade. För att få en bättre bild av utgångsläget för prognosen redovisas för flertalet utbildningsgrupper också uppgifter om arbetsgivarnas bedömning av det aktuella rekryteringsläget: om det varit brist, balans eller god tillgång på sökande med aktuell utbildning under det senaste året. Dessa uppgifter är hämtade från den så kallade arbetskraftsbarometern som Prognosinstitutet vid SCB publicerar årligen, senast i Arbetskraftsbarometern 214, Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar, Information om utbildning och arbetsmarknad 214:2. För de olika utbildningsgrupperna redovisas även uppgifter om vilka som är de vanligaste yrkena i åldern år, arbetets normala kvalifikationskrav samt uppgifter om arbetsinkomster. 7 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

8 Bedömningar av framtidens arbetsmarknad Utbudet och omfattningen av olika högskoleutbildningar förutsätts vara baserade dels på studenternas intresse för olika utbildningar, dels på arbetsmarknadens behov. Studentintresset kan någorlunda enkelt följas med uppgifter om sökande till högskolan. Det är betydligt svårare att följa förändringar i arbetsmarknadens behov. Då krävs inte bara kunskap om den aktuella arbetsmarknaden, utan dessutom om hur behoven eller efterfrågan kan komma att se ut när studenterna blir färdiga med sin utbildning och ännu längre fram i tiden. Hur lärosätena arbetar med dimensioneringen kommer att redovisas i en kommande rapport från UKÄ. Även om den framtida efterfrågan endast är en uppskattning, finns det flera kända fakta som kan användas i beräkningen av de framtida behoven. Hit hör till exempel åldersfördelningen bland de yrkesverksamma. Den ger en förhållandevis säker bild av vilket ersättningsbehov som uppkommer genom de framtida pensionsavgångarna. Detta kan sedan balanseras mot det tillskott av examinerade som nuvarande antal nybörjare och examensfrekvenser på olika utbildningar ger. Dessa uppgifter kompletteras sedan med antaganden om olika förändringar av yrkessammansättningen i olika Förvärvsarbetande och beräknad efterfrågan på arbetskraft med fördelning på utbildningsnivå. Antalet eftergymnasialt utbildade (till övervägande del högskoleutbildade) ökade med drygt 26 mellan 26 och 212. Med nuvarande dimensionering av den högre utbildningen kommer utvecklingen att fortsätta, men i långsammare takt Antal fram förvärvsarbetande till 235. Källa: Trender och prognoser 214, SCB. näringsgrenar och förändrade utbildningskrav inom olika yrken. Förändringen av utbildningsstrukturen inom olika yrken antas ske långsamt, men i takt med nyrekryteringen till respektive yrke. Mer fakta kring dessa uppgifter finns i avsnittet Teknisk beskrivning av beräkningarna i slutet av rapporten. Fortsatt ökad efterfrågan på högskoleutbildade Ett övergripande resultat av beräkningarna är att efterfrågan på arbetsmarknaden avseende personer med olika utbildningsnivå hela tiden förändras. Den ökning av antalet sysselsatta med högskoleutbildning som skett i flertalet näringsgrenar sedan 2-talets början beräknas fortsätta fram till år 235, men i långsammare takt än tidigare. En tänkbar alternativ utveckling är att förändringen av utbildningsstrukturen inom olika yrken stannar av. Det kommer då att bli ett överskott av högskoleutbildade inom de flesta områden. Det beror på att antalet med högskoleutbildning bland dem som nu gör entré på arbetsmarknaden är högre än bland dem som lämnar arbetsmarknaden och som examinerades från utbildningsväsendet för 4 år sedan. Med den kraftiga expansionen av högskoleutbildningen som har skett under de senaste tjugo åren kommer flera grupper av högskoleutbildade att fortsätta öka i antal under de närmaste decennierna även utan en ytterligare ökning av antalet utbildningsplatser. Antalet nyexaminerade från högskolan är alltså större än antalet högskoleutbildade som lämnar arbetsmarknaden. Det gäller drygt två tredjedelar av de utbildningsgrupper som redovisas här. För resterande utbildningsgrup- Tusental Grundskoleutbildning (motsv.) Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

9 per är antalet nyexaminerade lägre än eller i princip i samma storleksordning som antalet som går i pension. Antalet nyexaminerade väntas bli lägre än antalet som går i pension framförallt bland biomedicinska analytiker, yrkeslärare och fritidspedagoger. Tillgången på personer med dessa utbildningar riskerar alltså att minska om inte utbildningsvolymen ökar. Den framtida tillgången på utbildade påverkas förutom av nyexamination och pensionsavgångar av inoch utvandring. Migrationen är svår att förutse, och välutbildade rör sig allt oftare mellan olika länder. Balansläget för utbildningarna Diagrammet nedan visar balansläget för de utbildningsgrupper som ingår i redovisningen. Tillskottet av nyexaminerade är uttryckt i procent av arbetsmarknadens nytillkomna rekryteringsbehov. En situation helt i balans är satt till 1 i jämförelsen. Exempelvis yrkeslärare, fritidspedagoger och ämneslärare tillhör de grupper för vilka brist kan förväntas om inte antalet nybörjare ökar. En stapel som stannar vid 5 procent betyder att antalet examinerade skulle behöva fördubblas för Framtida balansläge på arbetsmarknaden. Figuren visar balansen mellan det beräknade antalet examinerade och rekryteringsbehovet (uttryckt i procent) för olika utbildningsgrupper om inga förändringar i antalet nybörjare sker inför läsåret 215/16. Yrkeslärare Fritidspedagoger Ämneslärare Tandläkare Specialistsjuksköterskor Biomedicinska analytiker Grundlärare Speciallärare och Specialpedagoger Förskollärare Barnmorskor Veterinärer Tandhygienister Sjukgymnaster Arbetsterapeuter 231/32 232/33 233/34 234/35 Receptarier Läkare Arkitekter Datautbildade Agronomer och Hortonomer Biblioteks- och informationsvetare Teologer Samhällsvetare, förvaltningsutbildade Civilingenjörer Psykologer Sjuksköterskor, grundutbildade Jurister Socionomer Högskoleingenjörer Apotekare Ekonomer Naturvetare Personal- och beteendevetare Humanister Journalister och medievetare Konstnärlig utbildning % 9 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

10 att uppnå balans när de som börjar läsåret 215/16 går ut på arbetsmarknaden. För bland annat journalister och personer med konstnärlig utbildning finns risk för ett framtida överskott. När stapeln når upp till cirka 15 procent, betyder det att antalet examinerade väntas bli 5 procent större än rekryteringsbehovet. För att uppnå balans när de som börjar 215/16 börjar komma ut på arbetsmarknaden behöver antalet nybörjare minska. Balansläget är avläst när de som börjar sina studier 215/16 börjar komma ut på arbetsmarknaden, det vill säga vanligtvis tidigast efter tre till sex år beroende på utbildningens längd. Procenttalen ska ses som barometervärden. Diagrammet ger dessutom bara värden för ett år. Som framgår av den mer detaljerade redovisningen som följer senare i rapporten kan det finnas skillnader mellan det valda året och balansläget för efterföljande år. Grovt räknat är det nästan hälften av de redovisade utbildningsgrupperna som ligger inom intervallet 8 12 procent och därmed bedöms vara i balans. Övriga utbildningsgrupper avviker genom att ligga under 8 (brist) eller över 12 procent (överskott) av det framräknade rekryteringsbehovet. Diagrammets värde för grundskollärare är 65 procent. Det betyder att antalet examinerade skulle behöva öka med drygt 5 procent (1/65) för att uppnå ett läge helt i balans när de som börjar studera 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden. Regeringen har aviserat utbyggnader av vissa utbildningar, främst inom vårdområdet. För dessa utbildningar finns det alternativa beräkningar. Budgetpropositionen antogs inte av Riksdagen men antas visa den inriktning den sittande regering vill ta. Regionala skillnader Perspektivet i den här redovisningen är nationellt, det vill säga visar hur balansen mellan tillgång och efterfrågan ser ut för olika utbildningsgrupper i landet med Sverige som en gemensam arbetsmarknad. Det är naturligtvis en förenkling, även om rörligheten bland de unga människor som lämnar universitet och högskolor med en högskoleutbildning är relativt stor. I realiteten kan balanserna mellan tillgång och efterfrågan skilja ganska mycket mellan regionerna och mellan högskoleorter och orter utan högskola. Det är väl känt att det är lättast att rekrytera högskoleutbildade på utbildningsorterna. Även om högskolan har byggts ut kraftigt under de senaste tjugo åren och blivit mer närvarande på många orter finns fortfarande skillnader, som för vissa utbildningar kan vara tämligen stora. Det framgår bland annat av de regionala prognoserna över balansen mellan tillgång på utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens efterfrågan som Prognosinstitutet vid SCB gjorde på uppdrag av länsstyrelsen i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne år 212. Hur kan uppgifterna användas? För varje utbildningsgrupp redovisas i denna rapport balansläget på arbetsmarknaden, det vill säga överskott, underskott eller balans, år för år från läsåret 215/16 och fram till och med 234/35. Det handlar snarast om en indikator som kan användas för att peka på för vilka grupper ökningar och minskningar är mest aktuella. I redovisningen ingår också några år som inte längre är påverkbara genom förändringar av antalet nybörjare eftersom dessa studenter redan kan ha avlagt examen eller är under utbildning. Men ett över- eller underskott under dessa år påverkar i någon mån även det framtida balansläget. Det är dock viktigt att inte låta nuvarande eller de närmaste årens balansläge alltför mycket påverka utbildningsplaneringen eftersom det successivt sker en anpassning mellan tillgång och efterfrågan. Det som var ett överskott kan därför inte alltid tas i anspråk längre fram. Många utbildningsgrupper har också en hög grad av utbytbarhet, det vill säga har kompetenser som kan användas i flera olika branscher på arbetsmarknaden. För sådana grupper ställs inte alls samma krav på noggrannhet i planeringen av utbildningsutbudet som för utbildningsgrupper som i sina vanligaste yrken har bestämda kompetenskrav, som läkare, lärare, sjuksköterskor med flera. Framförallt för denna typ av utbildningar spelar en ackumulerad brist roll när ett givet års balansläge ska värderas. Den ackumulerade effekten framgår av de diagram över tillgång och efterfrågan som presenteras på de kommande utbildningssidorna. Beräkningarna kan, tillsammans med uppgifter om yrke och arbetsinkomster, ge viss vägledning för blivande studenter. Om beräkningarna pekar mot att det finns risk för ett framtida överskott kan detta ge anledning till extra eftertanke. Samtidigt ska man vara medveten om att det i allmänhet ändå kommer att behövas många med den aktuella utbildningen på den framtida arbetsmarknaden. 1 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

11 Läsanvisningar för de följande sidorna På följande sidor redovisas i diagram och kommenterande text beräkningar över examination och rekryteringsbehov samt total tillgång och efterfrågan på arbetskraft för var och en av 35 eftergymnasiala utbildningsgrupper. Vidare redovisas könsfördelningen, aktuella uppgifter om de vanligaste yrkena, arbetets kvalifikationskrav samt arbetsinkomst för respektive utbildningsgrupp. Uppgifterna om yrke, kvalifikationskrav och inkomst avser förvärvsarbetande personer i åldern år. I registren som uppgifterna baseras på saknas möjlighet att särskilja deltids- respektive heltidstjänster. Uppgifterna om förstahandssökande per antagen avser höstterminen 214. Diagram Diagrammet på vänstersidan av varje utbildningsuppslag visar för varje examensårgång fram till år 235 antalet examinerade per år och beräknat årligt nytillkommet rekryteringsbehov med hänsyn till pensionsavgångar, nettomigration och förändringar av den totala efterfrågan. Av diagrammet på högersidan framgår hur det totala antalet förvärvsarbetande i utbildningsgruppen i åldrarna år har utvecklats efter 26 och hur den framtida tillgången kommer att utvecklas med de antaganden som görs i beräkningarna. Till skillnad från i diagrammet på vänstersidan får man därmed en bild av den totala storleken på utbildningsgruppen och hur mycket den växer eller krymper fram till och med år 235 med de antaganden som gäller. Den framtida tillgången kan också jämföras med den beräknade framtida efterfrågan. De eventuella obalanser som på sikt uppstår mellan tillgång och efterfrågan är en konsekvens av de skillnader mellan examination och rekryteringsbehov som visas i diagrammet på vänstra sidan. I beräkningarna tas ingen hänsyn till vilken effekt eventuella framräknade obalanser kan komma att få på människors val av utbildning, statens och kommunernas styrning av utbildningsresurserna eller av arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. En stor skillnad mellan beräknad framtida tillgång och efterfrågan betyder alltså att kravet på anpassning blir stort, och inte nödvändigtvis på att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att ett visst antal lediga platser inte kommer att tillsättas. Om en sådan anpassning sker förändras naturligtvis det framtida behovet. Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som ser ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. I diagrammet på högersidan redovisas också könsfördelningen för de i arbetskraften år 26, 212 och 235. Uppgiften för 235 bygger på förutsättningen att könsfördelningen bland framtida nybörjare vid utbildningen kommer att vara densamma som för nybörjarna läsåret 213/14. Utbildningsgrupper Vad de olika utbildningsgrupperna omfattar, uttryckt i SUN-koder, framgår av bilagan Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). En fullständig redovisning finns i SUN 2 Svensk utbildningsnomenklatur. Se bilaga i slutet av rapporten. Fyra utbildningsgrupper omfattar även utbildningar utanför högskola och universitet. Det gäller grupperna teologiutbildade, datautbildade, konstnärligt utbildade och journalistikutbildade. År 212 hade 3 procent av teologiutbildade, 26 procent av datautbildade, 15 procent av konstnärligt utbildade och 14 procent av utbildade i journalistik/medievetenskap en eftergymnasial utbildning som inte var en högskoleutbildning. Utöver detta finns det några utbildningsgrupper som även omfattar personer med en ospecificerad, vanligtvis utländsk, utbildning inom ämnesområdet. Av de konstnärligt utbildade år 212 utgjorde de 21 procent, motsvarande för naturvetenskapligt utbildade var 18 procent, för humanistutbildade 11 procent, för ekonomutbildade 9 procent, för datautbildade 7 procent och för samhällsvetenskapligt utbildade 5 procent. 11 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

12 Examination För varje utbildningsgrupp redovisas antalet nybörjare de senaste läsåren. Med nybörjare avses antalet programnybörjare för yrkesexamensprogrammen respektive antalet högskolenybörjare inom relevant ämnesområde eller inriktning på kurser och utbildningsprogram som kan leda fram till generella examina. Högskolenybörjare som under aktuellt läsår även är programnybörjare på ett yrkesexamensprogram har exkluderats från populationen högskolenybörjare inom relevant ämnesområde eller inriktning. Antalet nybörjare avser antalet nybörjare med fullständigt personnummer. Om inte annat anges antas antalet nybörjare per år under prognosperioden vara detsamma som antalet nybörjare läsåret 213/14. I den beräknade examinationen ingår i vissa fall även examination från likartade utbildningar utanför högskolan, till exempel från kvalificerad yrkesutbildning. I något fall har även en generell examen adderats till examinationen från motsvarande yrkesexamensprogram. Se föregående avsnitt. För yrkesexamensprogrammen redovisas även de antaganden som gjorts om examinationsfrekvensen, dvs. hur många av en nybörjarpopulation som tar en examen. För de utbildningar som leder fram till generella examina har inga egentliga examinationsfrekvenser kunnat beräknas, eftersom det saknas en klart avgränsad grupp av nybörjare att relatera de examinerade till (för närmare information, se avsnittet Beräkningar). Vanligaste yrken 212 För varje utbildningsgrupp redovisas de vanligaste yrkena för de mellan 25 och 39 år, med uppdelning på kvinnor och män. Uppgifterna bygger på SCB:s yrkesregister för 212. Yrkena är klassificerade enligt Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Huvudsakligen redovisas yrkena enligt tresiffernivån i SSYK, vilket innebär 113 yrkesgrupper. I vissa fall har dock redovisning skett enligt den mer detaljerade fyrsiffriga nivån som ger en uppdelning i 355 undergrupper av yrken. I vissa fall härrör uppgiften om yrke från ett annat år än 212. I denna rapport har en avgränsning gjorts så att yrkesuppgifter för de vars examensår kommer efter året för yrkesuppgift inte tagits med. Även i de fall yrkesuppgiften avser en bisyssla eller när yrkesuppgiften avser en person som deltagit i studier under höstterminen 212, undantaget forskarstudier, har uppgiften uteslutits. Av tabellen i slutet av bilaga SSYK framgår för varje utbildningsgrupp hur stor andel av de förvärvsarbetande som yrkesuppgifter redovisas för samt hur stor andel som är företagare. Beträffande yrkesuppgifternas kvalitet i övrigt hänvisar vi till bilagan Yrkesuppgifternas kvalitet. Arbetets kvalifikationskrav 212 I rapporten klassificeras varje yrke enligt den utbildningsnivå som normalt krävs av yrkesutövaren. Därutöver redovisas ledningsarbete, för vilket inga speciella kvalifikationskrav finns angivna. Det bör observeras att yrkena arbetsterapeut, sjukgymnast, receptarie, sjuksköterska, biomedicinsk analytiker, förskollärare och fritidspedagog i yrkesklassificeringen tillhör yrken med krav på kort högskoleutbildning. Det beror på att motsvarande äldre utbildningar fram till mitten av 199- talet var kortare än tre år. De flesta yrkesverksamma har fortfarande de äldre, kortare utbildningarna. Mer information om de olika kvalifikationsnivåerna i SSYK ingår i slutet av rapporten. Flertalet högskoleutbildade får, när de väl etablerar sig på arbetsmarknaden, arbeten i paritet med sin utbildning. Det framgår av de uppgifter om kvalifikationskrav i yrket för dem som nu finns på arbetsmarknaden. Arbetsinkomst 212 Uppgifterna om arbetsinkomst 212 avser medianvärdet för årsinkomsten av arbete för de som enligt SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik (RAMS) förvärvsarbetade i november 212. Årsinkomsten redovisas i tre femåriga åldersgrupper inom åldersintervallet år. I arbetsinkomsten (förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar) ingår, förutom kontant bruttolön och inkomst av aktiv näringsverksamhet, även arbetsrelaterade ersättningar, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Arbetsinkomsten redovisas endast när den kontanta bruttolönen eller inkomsten av aktiv näringsverksamhet är större än noll. Observera att det är inkomster och inte löner som avses. Årsinkomsten av förvärvsarbete beror naturligtvis först och främst på vilken lön man har (månadslön för heltidsarbete), men också på om man har arbetat hel- eller deltid, varit sjukfrånvarande eller föräldraledig under någon del av året, eller om man har förvärvsarbetat hela eller bara en del av året. I inkomststatistiken finns inga uppgifter om detta. Eftersom kvinnor i högre grad än män arbetar deltid och dessutom tar ut större delen av föräldraledigheten, blir kvinnornas årsinkomst av arbete i genomsnitt lägre än männens även om deras månadslöner i 12 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

13 genomsnitt skulle vara lika. För att, så långt som möjligt, eliminera effekten av att man bara arbetat en del av året 212, och då som helt nyexaminerad, har vi ställt villkoret att man ska ha varit förvärvsarbetande även i november 211 och att man då ska ha haft samma utbildning som 212. Vidare ska man inte ha varit studerande hösten 212 eller tagit emot studiestöd under året. En sammanställning av arbetsinkomster under 212, visar att de som tjänar mest (läkare, jurister och civilingenjörer bland andra) har nästan dubbelt så höga medianinkomster som de som tjänar minst (förskollärare, fritidspedagoger och biblioteks- och informationsvetare bland andra). Medianinkomst i 1 -tals kronor för kvinnor och män i olika utbildningsgrupper år 212. Uppgifterna avser medianvärdet för årsinkomsten från förvärvsarbete (inklusive sjuk- och föräldrapenning) i åldern 35 till 39 år för dem som förvärvsarbetade både i november 211 och november 212 och som inte tagit emot studiestöd år 212, deltagit i studier hösten 212 eller bytt utbildningsgrupp Medianinkomst mellan 211 och 212. En del av skillnaden i medianinkomst mellan kvinnor och män beror på att deltidsarbete och uttag av föräldraledighet är vanligare bland kvinnor än bland män. Förskollärare Biblioteks- o informationsvet Fritidspedagoger Konstnärlig utb Grundlärare Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Tandhygienister Socionomer Ämneslärare Biomedicinska analytiker Barnmorskor Humanister Speciallärare/pedagoger Yrkeslärare Receptarier Teologer Sjuksköterskor, grundutb Journalister Personal- o beteendevet Psykologer Arkitekter Agronomer o. hortonomer Specialistsjuksköterskor Samhällsvet, förvaltningsutb Naturvetare Datautbildade Veterinärer Högskoleingenjörer Tandläkare Apotekare Ekonomer Civilingenjörer Jurister Läkare UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

14 Agronomer och hortonomer Agronomutbildningen, som ges vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, är fyra och ett halvt år lång och avslutas med en yrkesexamen som agronom. De som börjar utbildningen läsåret 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden tidigast 22. Det finns fem olika utbildningsinriktningar man kan välja mellan: ekonomi, husdjur, livsmedel, landsbygdsutveckling samt mark och växt. Genom att läsa ytterligare en termin kan agronomer ta ut en masterexamen exempelvis inom husdjursvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, företagsekonomi eller nationalekonomi. Även hortonomutbildningen ges vid SLU, men i Alnarp i Skåne. Utbildningen är femårig och avslutas med hortonomexamen. Under de sista två åren av utbildningen är det möjligt att välja mellan olika inriktningar såsom produktkvalitet, växt fysiologi, växtskydd, växtförädling eller marknadsföring. Antalet studenter som antas till hortonomutbildningen är dock mycket litet, antalet nybörjare har varierat mellan 11 och 16 personer under de senaste läsåren. Antalet nybörjare på agronomutbildningen har legat runt 16 personer under den senaste femårsperioden. Men från och med läsåret 214/15 har antalet nybörjare agronom- och hortonomutbildningarna antagits bli cirka 185 per läsår. När de som börjar utbildningen läsåret 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden beräknas Antalet programnybörjare på agronomoch hortonomutbildningen de fem senaste läsåren 9/1 1/11 11/12 12/13 13/ Totalt Antagna framtida examensfrekvens på agronomutbildningen*, procent 54 5 *För få examinerade hortonomer för att ange examensfrekvens Förstahandssökande per antagen 1,1 det vara ganska god balans mellan antalet examinerade och behovet av nyrekrytering av utbildade agronomer och hortonomer. I utbildningsgruppen ingår personer med agronom- eller hortonomexamen samt de med en kandidat-, magister- eller masterexamen inom lantbruk och trädgård. På längre sikt pekar beräkningarna mot att antalet nyexaminerade agronomer och hortonomer kommer att överstiga rekryteringsbehovet något. Agronomer Figur 1. Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till läsår 234/ Antalet examinerade Rekryteringsbehovet 214/15 216/17 218/19 22/21 222/23 224/25 226/27 228/29 23/31 233/34 234/35 14 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

15 Balans idag Antalet förvärvsarbetande inom utbildningsgruppen var år 212 drygt 4 3, varav cirka 3 5 hade en agronomutbildning. Agronom- och hortonomutbildade är spridda över många yrken. Vanligast är arbete inom branscherna civila myndigheter m.m. och jordbruk samt inom högskolan. Idag är lite drygt hälften i arbetskraften kvinnor och år 235 väntas andelen ha ökat till närmare 75 procent. Det innebär att agronomoch hortonomutbildade är den utbildningsgrupp där andelen kvinnor väntas öka mest sett över hela perioden 26 till 235. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 214 är arbetsmarknadsläget för nyexaminerade agronomutbildade balanserat. Risk för visst överskott på sikt I prognosen beräknas det framtida antalet nybörjare mot agronom- och hortonomexamen till cirka 185 per år. Givet att antalet programnybörjare och examensfrekvens ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinerade agronomoch hortonomutbildade till cirka 95 personer årligen under prognosperioden. Därutöver beräknas ytterligare cirka 4 personer årligen ta en generell examen inom området. Närmare 6 procent av de i arbetskraften är 45 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli relativt omfattande under prognosperioden. Arbetets kvalifikationsnivå 212, procent Ledningsarbete 1 6 Lång eftergymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Gymnasiekompetens 12 1 Inga utbildningskrav 1 1 Total 1 1 Vanligaste yrke 212 i åldern år, procent Agronomer och hortonomer Administratörer i offentlig förvaltning 7 13 Universitets- och högskolelärare 1 11 Säljare, inköpare, mäklare m.fl Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 4 9 Arbetsinkomst 212, medianinkomst, 1 -tal kronor år 3 34 år år Tillgången kommer enligt prognosen att öka något fram till år 235. Samtidigt väntas efterfrågan på agronomer och hortonomer vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. På sikt finns därmed risk för ett visst överskott på agronom- och hortonomutbildade. Agronomer Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan till % 74% 2 48% 47% 52% 53% 1 Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

16 Apotekare Utbildningen till apotekare omfattar fem års studier vid normal studietakt. Ett halvt års praktik ingår i utbildningen. Universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala erbjuder utbildning till apotekare. För att arbeta som apotekare krävs att man har legitimation. Alla apotekarbildningar vid dessa lärosäten är utformade enligt ett särskilt EU-direktiv, vilket innebär att en examen från Sverige ger rätt att arbeta som apotekare i länder där yrket är reglerat. Vid programmet studeras bland annat kemi, biologi och fysiologi. Från läsåret 29/1 har antalet nybörjare legat kring 3 och antalet förstahandssökande per antagen har inte förändrats under senare år, utan har legat på drygt en sökande per antagen. När de som påbörjar apotekarutbildningen läsåret 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden, tidigast 22, är det beräknade rekryteringsbehovet mindre än antalet nyexaminerade. Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 9/1 1/11 11/12 12/13 13/ Totalt Fr.o.m. 214/15 har antalet nybörjare antagits bli 28 per läsår. Antagande om framtida examensfrekvens, procent 57 7 Förstahandssökande per antagen 1,2 Apotekare Figur 1. Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till läsår 234/ Antalet examinerade Rekryteringsbehovet 214/15 216/17 218/19 22/21 222/23 224/25 226/27 228/29 23/31 233/34 234/35 16 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

17 Balanserat arbetsmarknadsläge idag Antalet förvärvsarbetande med apotekarutbildning var år 212 närmare 4 1. Till gruppen med apotekarutbildning räknas även personer med generell examen på minst magisternivå inom farmaci. Nära 4 procent arbetar inom detaljhandel, cirka 15 procent inom partioch provisionshandel och drygt 1 procent inom läkemedelsindustri. Andelen kvinnor i arbetskraften har ökat successivt och år 235 väntas åtta av tio vara kvinnor. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 214 är det relativt balanserat läge mellan tillgång och efterfrågan på nyexaminerade apotekarutbildade. Arbetets kvalifikationsnivå 212, procent Ledningsarbete Lång eftergymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Gymnasiekompetens 1 2 Inga utbildningskrav Total 1 1 Vanligaste yrke 212 i åldern år, procent Apotekare 3 37 På sikt väntas tillgången överstiga efterfrågan Antalet nybörjare mot apotekarexamen beräknas till 28 per år under prognosperioden. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnor till 7 procent och för män till 57 procent. Tillsammans ger det på sikt 2 examinerade per år, inklusive ett fåtal examinerade med generell examen inom området. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden då endast knappt 4 procent av de i arbetskraften idag är 45 år eller äldre. Då examinationen blir betydligt större än de förväntade pensionsavgångarna beräknas tillgången öka med cirka 45 procent under prognosperioden. Efterfrågan beräknas samtidigt öka med drygt 2 procent vilket framförallt beror på att efterfrågan på apotekarutbildade väntas öka inom hälso- och sjukvård samt inom forsknings- och utvecklingsinstitutioner. Inom dessa Drift- och verksamhetschefer 1 1 Administratörer i offentlig förvaltning 7 7 Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 4 8 Universitets- och högskolelärare 8 6 Arbetsinkomst 212, medianinkomst, 1 -tal kronor år 3 34 år år branscher arbetar de apotekarutbildade idag bland annat som farmakologer och övriga hälso- och sjukvårdsspecialister. Då efterfrågan inte antas öka i samma takt som tillgången finns det risk för överskott på apotekarutbildade under prognosperioden. Apotekare Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan till % 8 % % 69 % 28 % 72 % 1 Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

18 Arbetsterapeuter Arbetsterapeututbildningen är treårig. Det betyder att de som börjar utbildningen läsåret 215/16 tidigast kommer ut på arbetsmarknaden tidigast 218. Utbildningen berättigar till legitimation, som meddelas av Socialstyrelsen. Antalet nybörjare har minskat något de senaste fem åren. Läsåret 213/14 påbörjade cirka 5 personer en arbetsterapeututbildning. Sökandetrycket till utbildningen är 1,8. Beräkningar pekar på att rekryteringsbehovet kommer att vara större än antalet examinerade under hela prognosperioden. De nuvarande strax under 4 examinerade per år skulle behöva öka för att möta de framtida rekryteringsbehoven. Hur mycket av behoven som också kommer till uttryck i växande efterfrågan på arbetsterapeuter beror på hur prioriteringarna inom hälso- och sjukvården respektive äldreomsorgen kommer att se ut i framtiden. Detta gäller på liknande sätt som för andra yrken inom vård och omsorg. Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 9/1 1/11 11/12 12/13 13/ Totalt Fr.o.m. 214/15 har antalet nybörjare antagits bli 55 per läsår. Antagande om framtida examensfrekvens, procent Förstahandssökande per antagen 1,8 Arbetsterapeuter Figur 1. Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till läsår 234/ Antalet examinerade Rekryteringsbehovet 214/15 216/17 218/19 22/21 222/23 224/25 226/27 228/29 23/31 233/34 234/35 18 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

19 Balanserat arbetsmarknadsläge idag År 212 fanns det cirka 1 1 förvärvsarbetande med en arbetsterapeututbildning. Drygt en tredjedel arbetar inom hälso- och sjukvård och närmare en fjärdedel inom äldreomsorg. Andra branscher där relativt många arbetsterapeututbildade arbetar är övrig vård och omsorg och civila myndigheter m.m. År 212 var 94 procent kvinnor, vid prognostidens slut beräknas den andelen ha minskat något. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 214 är arbetsmarknadsläget idag relativt balanserat för nyexaminerade arbetsterapeuter. Arbetets kvalifikationsnivå 212, procent Ledningsarbete 7 2 Lång eftergymnasial utbildning 9 3 Kort eftergymnasial utbildning Gymnasiekompetens 6 7 Inga utbildningskrav Total 1 1 Vanligaste yrke 212 i åldern år, procent Efterfrågan beräknas på sikt överstiga tillgången Antalet nybörjare på programmet mot arbetsterapeutexamen beräknas till 55 per år under prognosperioden. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnor till 73 procent och för män till 56 procent. Tillsammans ger detta på sikt cirka 385 examinerade arbetsterapeuter per år. Idag är hälften av de i arbetskraften 45 år eller äldre, vilket innebär att pensionsavgångarna väntas bli medelstora under prognosperioden. Då examinationen är större än de förväntade pensionsavgångarna beräknas tillgången på utbildade arbetsterapeuter öka med cirka 15 procent under prognosperioden. Samtidigt beräknas efterfrågan på utbildade arbetsterapeuter öka med 3 procent fram till år 235. Orsaken till denna efterfrågeökning är att såväl antalet äldre i befolkningen som hela befolkningen beräknas öka relativt kraftigt under prognosperioden. Detta innebär att Arbetsterapeuter Vård- och omsorgspersonal 4 5 Platsförmedlare och arbetsvägledare 5 3 Socialförsäkringstjänstemän 2 Verksamhetschefer inom vård och omsorg 5 1 Arbetsinkomst 212, medianinkomst, 1 -tal kronor år 3 34 år år efterfrågan på tjänster inom såväl hälso- och sjukvård som inom äldreomsorg väntas öka kraftigt fram till 235. Då tillgången inte väntas öka i samma omfattning som efterfrågan finns det på sikt en risk för att det kan uppstå viss brist på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuter Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan till % 95 % 6 % 94 % 1 % 9 % Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

20 Arkitekter Arkitektutbildningen är en femårig högskoleutbildning som avslutas med en arkitektexamen. De som påbörjar utbildning 215/16 kommer ut på arbetsmarknaden tidigast 22. Många studerar längre än fem år på grund av extra studieterminer, gäststudier på andra högskolor och praktik. Utbildningen ges vid fyra lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan samt Umeå och Lunds universitet. Alla arkitektutbildningar vid dessa lärosäten är utformade enligt ett särskilt EU-direktiv, vilket innebär att en examen från Sverige ger rätt att arbeta som arkitekt i länder där yrket är reglerat. Intresset för arkitektutbildningen är mycket stort. Under senare år har det varit cirka fem förstahandssökande per antagen. Antalet nybörjare mot arkitektexamen har legat på en ganska stabil nivå de senaste fem åren bortsett från läsåret 212/13 då antalet nybörjare på arkitektutbildningen tillfälligt ökade. Från och med läsåret 22/21 har antalet nyexaminerade antagits bli Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 9/1 1/11 11/12 12/13 13/ Totalt Fr.o.m. 214/15 har antalet nybörjare antagits bli 33 per läsår. Antagande om framtida examensfrekvens, procent Förstahandssökande per antagen 4,9 cirka 225 per läsår. När de som börjar utbildningen läsåret 215/16 tidigast kan komma ut på arbetsmarknaden beräknas antalet nyexaminerade relativt väl matcha rekryteringsbehovet. Arkitekter Figur 1. Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till läsår 234/ Antalet examinerade Rekryteringsbehovet 214/15 216/17 218/19 22/21 222/23 224/25 226/27 228/29 23/31 233/34 234/35 2 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

21 God tillgång på nyutexaminerade arkitektutbildade Antalet förvärvsarbetande med arkitektutbildning var år 212 knappt 5 2 varav närmare en fjärdedel var företagare. Drygt 6 procent arbetar inom branschen tekniska konsulter och cirka 13 procent inom civila myndigheter m.m. nas andel bland arkitektutbildade har succesivt ökat under senare år och könsfördelningen är idag jämn, år 235 väntas drygt 6 procent vara kvinnor. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 214 har tillgången på nyutexaminerade arkitektutbildade varit god under senare år. Arbetets kvalifikationsnivå 212, procent Ledningsarbete 2 2 Lång eftergymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Gymnasiekompetens 1 2 Inga utbildningskrav Total 1 1 Vanligaste yrke 212 i åldern år, procent Arkitekter och stadsplanerare Relativt balanserat läge under prognosperioden Drygt 6 procent av dagens arkitektutbildade är 45 år eller äldre och även om många arbetar högt upp i åldrarna kommer pensionsavgångarna att bli stora fram till år 235. Antalet nybörjare mot arkitektexamen beräknas till 33 per år under prognosperioden. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnorna till 69 procent och för männen till 67 procent. Tillsammans ger detta på sikt 225 examinerade arkitekter per år. Sammantaget beräknas tillskottet överstiga pensionsavgångarna vilket gör att tillgången väntas öka med närmare 3 procent fram till 235. Efterfrågan väntas öka i ungefär motsvarande omfattning under prognosperioden, dels på grund av att branschen tekniska konsulter beräknas växa som en följd av bland annat byggbranschens expansion. Även inom civila myndigheter m.m. beräknas efter- Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 1 14 Universitets- och högskolelärare 4 3 Drift- och verksamhetschefer 1 2 Byggnads- och brandinspektörer 1 1 Arbetsinkomst 212, medianinkomst, 1 -tal kronor år 3 34 år år frågan på arkitekter och stadsplanerare öka. Vidare väntas en större andel av de som på sikt kommer att arbeta som arkitekter och stadsplanerare att ha en arkitektutbildning jämfört med de som arbetar inom dessa yrken idag. Situationen på arbetsmarknaden väntas vara relativt balanserad under större delen av prognosperioden. Arkitekter Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan till % 61 % % 49 % 43 % 51 % 1 Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

22 Barnmorskor För att utbilda sig till barnmorska krävs att man har legitimation som sjuksköterska. Barnmorskeutbildning har en studietid på 1,5 år. De som påbörjar en utbildning till barnmorska läsåret 215/16 kommer alltså ut på arbetsmarknaden tidigast 217. Antalet nybörjare på utbildningen har legat relativt stabilt på cirka 3 studenter de senaste fem åren. På utbildningen är i genomsnitt 99,4 procent av studenterna kvinnor. Sökandetrycket på utbildningen till barnmorska var 3,3 höstterminen 214. Det examineras runt 27 barnmorskor per år och rekryteringsbehovet kommer de närmaste åren att vara cirka 4 barnmorskor. Examinationen väntas understiga rekryteringsbehovet under hela prognosperioden och med nuvarande examination kommer således bristen på barnmorskor att tillta över tid. Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 9/1 1/11 11/12 12/13 13/ Totalt Antagande om framtida examensfrekvens, procent 93 * nen bland barnmorskorna är för få för att redovisas Förstahandssökande per antagen 3,3 Barnmorskor Figur 1. Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till läsår 234/ Antalet examinerade Rekryteringsbehovet 214/15 216/17 218/19 22/21 222/23 224/25 226/27 228/29 23/31 233/34 234/35 22 UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

23 Viss brist idag Antalet förvärvsarbetande med barnmorskeutbildning var år 212 cirka 7 1. Nästan samtliga är kvinnor. Merparten, drygt 87 procent, arbetar inom hälso- och sjukvård. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 214 är det idag viss brist på nyexaminerade barnmorskeutbildade. Risk för brist 235 Pensionsavgångarna väntas bli stora då 65 procent av de barnmorskeutbildade är 45 år och äldre. Antalet nybörjare mot barnmorskeexamen beräknas till cirka 285 per år under prognosperioden. Examensfrekvensen beräknas under samma period till 93 procent, vilket på sikt ger 265 examinerade barnmorskor per år. Mot slutet av prognosperioden väntas nytillskottet av barnmorskeutbildade överstiga antalet som går i pension och tillgången beräknas totalt sett att öka med närmare 1 procent fram till år 235. Efterfrågan på barnmorskor beräknas öka med närmare 4 procent fram till år 235, vilket främst kan förklaras av den relativt kraftiga befolkningsökningen under denna period. Därutöver kan cirka en tredjedel av efterfrågeökningen hänföras till antaganden om att andelen barnmorskor inom hälso- och sjukvården beräknas fortsätta att öka. Eftersom efterfrågan väntas öka i större omfattning än tillgången finns risk för brist under större delen av prognosperioden. I budgetpropositionen för 215 angav regeringen en önskad utbyggnad av barnmorskeutbildningen med motsvarande 125 nybörjare från och med läsåret 215/16 Arbetets kvalifikationsnivå 212, procent Ledningsarbete 1 Lång eftergymnasial utbildning 1 94 Kort eftergymnasial utbildning 5 Gymnasiekompetens 1 Inga utbildningskrav Total 1 1 Vanligaste yrke 212 i åldern år, procent Barnmorskor 91 Övriga sjuksköterskor med och utan särskild kompetens 6 Drift- och verksamhetschefer 1 Universitets- och högskolelärare Övrig kontorspersonal * nen bland barnmorskorna är för få för att redovisas Arbetsinkomst 212, medianinkomst, 1 -tal kronor år 3 34 år år samt ytterligare utbyggnad med 125 nybörjare för läsåret 216/17. Om denna utbyggnad sker finns det risk för att tillgången överstiger efterfrågan på sikt, se alternativ tillgångskurva. Barnmorskor Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan till % 1 % 1 % 4 2 Efterfrågan Tillgång Förvärvsarbetande Alternativ tillgång UKÄ RAPPORT 215:5 HÖGSKOLEUTBILDNINGARNA OCH ARBETSMARKNADEN

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 212:22 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 213/14 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK TEKS- OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN Rapport 21:1 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 21/11 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 28:2 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 28/9 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 29:5 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 29/ Högskoleverket Luntmakargatan 3 Box 785, 3 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 27:7 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 27/8 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Över nya examinerade vid universitet och högskolor

Över nya examinerade vid universitet och högskolor STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 29:5 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 29/1 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även

Läs mer

Högskolans utbildningsutbud. HfR

Högskolans utbildningsutbud. HfR 1 Högskolans utbildningsutbud HfR 151112 Lars Haikola 2 Disposition 1. Uppdraget och det korta svaret 2. Reflexioner över svensk högre utbildning 3. Översikt av svensk högre utbildning under 20 år 4. Fortbildning

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Färre examinerade jämfört med föregående läsår

Färre examinerade jämfört med föregående läsår STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2018-02-20/ 2 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom Aija

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Ett

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Över nya examinerade under läsåret 2005/06 STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består

Könsuppdelningen bland de examinerade i högskolan består STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpnummer 2019-03-26 /5 Analysavdelningen Handläggare Anna Bengtsson Julia Elenäs 08-5630 8871 Anna.bengtsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2016-02-10 / 3 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen 2050 Kortversion 1 Innehåll Inledning... 2 Framtida arbetskraft- och kompetensbehov... 3 Efterfrågan på högskoleutbildade per inriktning... 4 Utbud och efterfrågan

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender

Läs mer

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV STATIRA JAZAYERI 198 UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM NYCKELTAL FÖR YRKESEXAMENSPROGRAM I detta kapitel redovisas antalsuppgifter

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 7 De senaste åren har forskningen växt inom högskolan medan utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat i omfattning och det får genomslag

Läs mer

Högskolans utbildningsutbud

Högskolans utbildningsutbud 1 Högskolans utbildningsutbud Samverkansseminarium om kompetensförsörjning Karlstad 151113 Lars Haikola 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke.  En studie om högskoleutbildningar. Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 18 UKÄ ÅRSRAPPORT 219 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Kompetensförsörjning diskuteras alltmer och är en viktig fråga inför framtiden,

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpnummer 2018-12-11 / 9 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-11-18 2012/15 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Jämfört med höstterminen 2011 har antalet

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Redovisning av olika utbildningsgrupper

Redovisning av olika utbildningsgrupper Redovisning av olika utbildningsgrupper Läsanvisningar På de följande sidorna redovisas för ett urval av utbildningar två diagram samt uppgifter om antalet förvärvsarbetande, förvärvsfrekvensen och de

Läs mer

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska

Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att minska STATISTISK ANALYS 1(5) Avdelning / löpunmmer 2014-12-16 / 12 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 08-56 30 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Avhopp från lärarutbildningen

Avhopp från lärarutbildningen STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning /löpnummer 2016-04-19 / 6 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Fortsatt färre nybörjare i högskolan

Fortsatt färre nybörjare i högskolan STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 2013-12-10 / 12 Analysavdelningen Handläggare Torbjörn Lindqvist 08-56 30 87 07 Torbjorn.Lindqvist@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Sjunkande prestationsgrader i högskolan Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2010-08-31 2010/10 Sjunkande prestationsgrader i högskolan Under den senaste femårsperioden har studenternas

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på 2020 Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionalisering av trender och prognoser Samarbetsprojekt mellan SCB,VGR, Region Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro

Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro PM Lars Brandell 1998-11-5 Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro Inledning Sedan många år tillbaka har man vid planeringen av lärarutbildningen

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Kompetensbehov inom vården

Kompetensbehov inom vården Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur

Läs mer

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad T E M A R A P P O R T 2 013:1 Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke Arbetsmarknad TEMARAPPORT 2013:1 Tema: Arbetsmarknad Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade

Läs mer

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN VERKTYGET BAK- OCH FRAMGRUND

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN VERKTYGET BAK- OCH FRAMGRUND TILLBAKA TILL FRAMTIDEN VERKTYGET BAK- OCH FRAMGRUND 2 Frågesport Vet ni vilka kurser era studenter läser? Vet ni vilka regioner/städer era studenter kommer ifrån? Vet ni hur många studenter som bor kvar

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens. 2009-12-07 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Mättillfällen... 4 2 Examinerade

Läs mer

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson

Läs mer

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer