Högskolans utbildningsutbud. HfR

Transkript

1 1 Högskolans utbildningsutbud HfR Lars Haikola

2 2 Disposition 1. Uppdraget och det korta svaret 2. Reflexioner över svensk högre utbildning 3. Översikt av svensk högre utbildning under 20 år 4. Fortbildning och vidareutbildning 5. Utbildning arbetsmarknad 6. Övriga uppdrag - Låg examensfrekvens - Dubbla examina - Förlängda utbildningar - Högskolans gränser

3 3 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

4 4 U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

5 5 U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

6 6 U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: sommarkurser och distansutbildning öppen nätbaserad utbildning vissa examensfrågor, och användning av ersättningsbelopp för utbildning.

7 7 Är högskolans utbildningsutbud väl avvägt? Studenternas efterfrågan väl tillgodosedd Arbetsmarknadens behov - tillgodosedd, med viktiga undantag för Ped/lärarutb o Hälso- o sjukvård, social omsorg Samhällets övriga behov - svårt bedöma, men inget talar emot Kvalitet - absolut krav.

8 8 Blott Sverige svenska krusbär har I Sverige har en unikt - bred högskola Sverige har en kursbaserad högskola All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (Högskoleförordningen 6 kap 13 ) Sverige skiljer på tre typer av examina; 1. generella examina (56 % av hst) 2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst) 3. konstnärliga examina (1 % av hst) Svensk högskola har en låg examensfrekvens examensbevis initieras av studenten Svensk högskola tillåter två examina för en utbildning

9 9 Blott Sverige svenska krusbär har II Resurstilldelningen är helt beroende av studenters val o prestationer - inga basanslag i utbildningen Sverige har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem varje lärosäte beslutar självständigt om utbildningsutbud Sveriges arbetsmarknad är långt avreglerad få legitimationsyrken Svensk yrkeshögskola bygger ej på kontinuerliga behov Offentligt finansierad forskning är koncentrerad till högskolesektorn få forskningsinstitut

10 10 Politiska signaler som åtföljts Fler studenter läser längre utbildningar Högskolan har programmifierats Studenterna i högskolan har blivit yngre Utbildningen inom hälso- o sjukvård har ökat

11 11 Starka kontraster i regelverket sedan H 77, men kontinuiteten dominerar Studenternas efterfrågan styr utbildningsutbudet i grunden Högskolans mål är stabila Staten styr samhällsviktiga utbildningar HE organiseras både i form av kurser o program

12 12 Totalt i riket Max Min Hst på program därav generella därav konstnärliga därav yrkesex Index program Hst på frist kurser Index frist kurser Totalt antal hst Index totalt antal Andel program 64% 63% 64% 67% 66% 65% 65% 66% 68% 68% 69% 70% 71% 73%

13 13 Helårsstudenter i Riket efter program och fristående kurser Totalt antal hst Hst på program Hst på frist kurser

14 Riket antal program och fristående kurser 14 Antal program Antal kurser Total antal prog Antal frist kurser

15 Fördelning av ökningen av totala antalet helårsstudenter Totalt antal helårsstudenter 2013 per kategori 15 4% 9% 1% 15% Traditionella univ Fackuniversitet 25% 50% 8% Nya Universitet 64% Högskolor 13% Konstn, Ensk vårdh övriga 11%

16 16 Antalet helårsstudenter i riket efter programtyp och fristående kurser Yrkesinriktade program Generella program Fristående kurser Konstnärliga program

17 Förändring av antal helårsstudenter på programtyp och fristående kurser 17 Ersta, RK Sofiah Konstnärliga Högskolorna KaU, Miun, LnU, ÖrU KI, KTH, CTH, SLU, Handelsh Trad univ Riket Frist kurser Yrkes Konstnärliga Generella Totalt

18 Totala antalet hst i riket per SUN 1 kategori Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 5 Teknik och tillverkning 7 Hälso- och sjukvård samt social omsorg

19 Totala antalet hst i riket per SUN 1 kategori Humaniora och konst 1 Pedagogik och lärarutbildning 4 Naturvetenskap, matematik och data 8 Tjänster 6 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård

20 20 Antal fristående kurser Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister <30 hp 30-hp

21 Antal kurser per nivå, Brott i statistiken 2007 pga. ny utbildningsstruktur infördes. Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister A+B+C / Grundnivå D / Avancerad nivå Okänd

22 22 Heltid/Deltid (alla kurser) Antal fristående kurser på deltid % 100 Andel av fristående kurser som ges på deltid <30 hp 30- hp Distans Campus

23 23 Antal kurser FoV <30 hp 30 hp

24 Antal kurser distans och campus Distans Campus

25 25 Antal kurser SUN1-nivå Hum Ped Hälso Sam Natur Tekn Tjänst Lant 0

26 Riket antal helårsstudenter på generella- och på yrkesprogram samt antalet generella- och yrkesprogram. Index Antal Gprog Hst Gprog Antal Y prog Hst Yprog

27 250 Riket antal helårsstudenter på frist kurser och antal frist kurser. Index Hst Antal kurser

28 Antalet helårsstudenter på program och kurser i förhållande till rekryteringsbehovet Underskrider rekryteringsbehovet Balans rekryteringsbehov Överskrider rekryteringsbehovet Källor: SCB statistikbearbetning för utredningen och HSV/UKÄ Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag för resp läsår Planeringsunderlag för högskolorna 2006/07 till 2015/16

29 Hälso- och sjukvård samt social omsorg Hst totalt Program Frist kurser / / / / / / /16 Arbetsterapeuter Sjukgymnaster/ Fysioterapeuter Sjuksköterskor Specialistsjuksköt. 65 Barnmorskor 65 Biomed analytiker Läkare Tandläkare Tandhygienister 85 Socionomer Apotekare Receptarier

30 30 Pedagogik och lärarutbildning Hst totalt Program Frist kurser 2006/ / / / / / /16 Yrkeslärare Fritidspedagoger Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Speciallärare o specialpedagoger

31 31 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Hst totalt Program Frist kurser 2006/ / / / / / /16 Samhälls- o beteendevetare Samhällsvetare Personal- och beteendevetare Psykologer Ekonomer Jurister Journalister och medievetare Biblioteks- och informationsvetare

32 32 Teknik och tillverkning Hst totalt Program Frist kurser / / / / / / /16 Civilingenjörer Högskoleingenjörer Arkitekter

33 Naturvetenskap, matematik och data Hst totalt Program Frist kurser / / / / / / /16 Naturvetare Datautbildade

34 Humaniora och konst Hst totalt Program Frist kurser 2006/ / / / / / /16 Konstnärlig utb Humanister Teologer

35 35 Lant- och skogbruk samt djursjukvård Hst totalt Program Frist kurser / / / / / / /16 Veterinärer Agronomer o hortonomer

36 36 Svag examensfrekvens Vi föreslår Att arbetslivets organisationer verkar för att som norm kräva att examensbevis föreligger vid anställning i de fall examen från högskolan är relevant. Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Högskolan ska utfärda examensbevis för yrkesexamen och konstnärlig examen när studenten har fullgjort fordringarna för examen. Att högskolorna utvecklar system för att på sikt ta samma ansvar för generella examina. Att regeringen fastställer målet att högskolan ska ha det fulla ansvaret för att utfärda examina efter fullgjorda fordringar för examen och att målet bör uppnås senast 2020.

37 37 Dubbla examina Vi föreslår Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Lärosätet får ej utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter.

38 38 Förlängning av utbildning Vi bedömer Att det inte förekommer att utbildningar omotiverat har förlängts. Vi föreslår Att förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (SFS 1993:221) bör ändras så att poängomfattningen för djursjukvårdarexamen stämmer överens med legitimationskraven för djursjukskötare, alternativt att det införs en djursjukskötarexamen med poängomfattning som motsvarar legitimationskravet.

39 39 Högskolans gränser, enstaka kurs Vi bedömer Att enstaka kurser utgör en liten andel av högskolans utbildningsutbud. Att UKÄ gör en rimlig tolkning av högskolelagens mål när man inte begär att alla målen ska uppnås med en enstaka kurs, men också Att kraven att uppnå alla mål i högskolelagen bör höjas. Att frågan visar att huruvida högskolelagens mål uppnås riskerar att bli en gradfråga.

40 40 Högskolans gränser, mot yrkeshögskolan Vi bedömer Att det ibland råder en oklar gräns mellan högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning Att det finns risk att mycket likartade utbildningar ges i båda formerna Att dialogen mellan högskola och yrkeshögskola är otillräcklig Att gränsen mellan högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning bör klargöras och Att kriteriet för att avgöra vilken utbildning som hör till högskolan bör vara forskningsanknytning.

41 41 Högskolans gränser Vi föreslår Att lärosätena tydliggör och höjer kraven på forskningsanknytning vad gäller kortare utbildningar Att lärosätena och Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar sin samverkan i syfte att identifiera utbildningar som överlappar i alltför hög grad. Att, i de fall en utbildning i högskolan synes sammanfalla med en utbildning i yrkeshögskolan, lärosätet visar på vilket sätt den aktuella utbildningen i högskolan är knuten till forskning. Att regeringen utreder hur högskolelagens krav enligt 1 kapitlet 2 paragrafen och högskoleutbildningens mål enligt 1 kapitlet 8 och 9 paragraferna ska tolkas.

42 42 Slut för idag!