Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

Transkript

1 Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

2 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Mättillfällen Examinerade totalt Grund- och avancerad nivå Förvärvsarbete Förvärvsarbete per sektor Förvärvsarbete per fakultet Humanistisk fakultet Samhällsvetenskaplig fakultet Medicinsk fakultet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå School of Education Medianinkomst per sektor Utbildning på forskarnivå Förvärvsarbete Förvärvsarbete per sektor Medianinkomst per sektor Slutsatser Definitioner... 18

3 3 1 Bakgrund Flera av Sveriges lärosäten följer på olika sätt upp hur det går för deras studenter efter examen. I det stora hela sker dock ingen systematisk uppföljning, utan det rör sig i de flesta fall om punktinsatser. Den uppföljning som görs sker huvudsakligen på programnivå, där enkäter skickas ut till studenter som avlagt en specifik examen, med frågor som exempelvis: Var arbetar du? Hur snabbt fick du arbete efter din examen? På vilket sätt fick du jobb? Varför valde du ett visst yrke? Vad tjänar du? Den insamlade informationen är dels av vikt för blivande studenter i deras utbildningsval och dels viktig för utbildningarna och lärosätena kring vilka yrken och arbetsuppgifter som sannolikt väntar studenterna och hur den s.k. anställningsbarheten ser ut. Flera olika aktörer gör årligen olika sammanställningar av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. Högskoleverket presenterar årligen rapporten Etableringen på arbetsmarknaden, som granskar etableringen 1,5 år efter examen. Etableringstalet tar dock ingen hänsyn till faktorer som om lärosätena i hög utsträckning är riksrekryterande eller inte, samt om det finns en stor eller liten lokal arbetsmarknad. Umeå universitet är ett av landets få fullbreddsuniversitet, med ett omfattande utbildningsutbud. Detta gör universitetet riksrekryterande. Regionens arbetsmarknad är dock relativt liten. En stor del av de utbildningsinriktningar som ges vid Umeå universitet har i princip ingen avsättning på den lokala eller regionala arbetsmarknaden, vilket innebär att många examinerade måste flytta för att få ett jobb. Umeå universitet är alltså riksrekryterande till utbildningarna och en stor leverantör av kvalificerad arbetskraft till bl.a. Mälardalsregionen. Denna nettoexport av arbetskraft innebär en viss fördröjning i etableringen på arbetsmarknaden, en fördröjning som är tillräckligt stor för att få genomslag i statistiken, eftersom den mäter etableringen relativt kort tid efter examen (1,5 år). Detta gör att utfallet för Umeå universitet är undermåligt. Man kan säga att Högskoleverket mäter avståndet mellan lärosätena och de stora arbetsmarknadsregionerna i landet. Kvällstidningarna är dock inte sena att använda etableringsgraden som den enda sanningen och även rangordna lärosätena på basis av resultatet. För att få en mer objektiv bild av vad som händer med Umeå universitets examinerade studenter har en beställning avseende förvärvsfrekvens gjorts hos SCB. En fördel med att använda SCB:s klassificering är att förvärvsfrekvens omfattar personer som tagit examen inom ett spann om fyra år. Det längre tidsperspektivet gör att de som examineras från Umeå universitet hunnit komma ikapp övriga landet. I övrigt baseras uppgifterna om inkomster, arbetsställe m.m. på SCB:s sysselsättningsregister. Tilläggas bör dock att begrepp som arbete, sysselsättning, etablering på arbetsmarknaden, förvärvsfrekvens och dylikt är väldigt komplexa och inte låter sig förklaras med enkla modeller. Andelen examinerade i förvärvsarbete beror på en mängd olika faktorer, t.ex. hur många som examinerats, hur många som går i pension, migration, löner, arbetsmiljö, regelverk etc. En person som emigrerat/utlandsarbetar redovisas som ej förvärvsarbetande, vilket förklarar varför det ser ut som att t.ex. gruppen med tandläkarexamen har dålig förvärvsfrekvens (trots att väldigt få tandläkare är arbetslösa). Syftet med denna redogörelse är att på ett relativt okomplicerat sätt beskriva hur det går för Umeå universitets utexaminerade studenter.

4 4 1.1 Mättillfällen Mättillfälle 1 är i november Där ingår populationen examinerade från Umeå universitet läsåren 1999/ /04. Mättillfälle 2 är i november Där ingår populationen examinerade från Umeå universitet läsåren 2000/ /05. Mättillfälle 3 är i november Där ingår populationen examinerade från Umeå universitet läsåren 2001/ /06. En viss eftersläpning finns i jämförelsen. Detta beror på att uppgifterna för november 2008 inte beräknas vara klara före februari 2010, och då är populationen examinerade från Umeå universitet 2002/ /07. Planeringsenheten gör en årlig beställning från av dessa uppgifter från SCB (Regionala tabeller A1). En brist i statistiken är att det inte går att beställa uppgifter om hur många studenter per examen/examensgrupp som befinner sig utomlands och förvärvsarbetar. Dessa är, som nämnts ovan, registrerade som ej förvärvsarbetande i SCB:s tabeller.

5 5 2 Examinerade totalt Mättillfälle 1: Antal examinerade från Umeå universitet läsåren 1999/ /04 Grund- och avancerad nivå: Forskarnivå: 865 Mättillfälle 2: Antal examinerade från Umeå universitet läsåren 2000/ /05 Grund- och avancerad nivå: Forskarnivå: 896 Mättillfälle 3: Antal examinerade från Umeå universitet läsåren 2001/ /06 Grund- och avancerad nivå: Forskarnivå: 889 Det är alltså betydligt fler som examinerats på grund- och avancerad nivå under sista perioden. På forskarnivån har antalet varit relativt konstant. Figur: Examinerade från GU (utbildning på grund- och avancerad nivå) samt FU (utbildning på forskarnivå) vid Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06.

6 6 3 Grund- och avancerad nivå 3.1 Förvärvsarbete När det gäller generella examina är ingen uppdelning gjord på enskilda examina. Detta beror på att SCB endast redovisar examensgrupper av generella examina. Yrkesexamina redovisas dock per examen. Föräldralediga och emigrerade/utlandsarbetande räknas som ej förvärvsarbetande. Vid mättillfälle 1 förvärvsarbetade personer (88 procent) personer förvärvsarbetade inte (12 procent). Av de som ej förvärvsarbetade var det 16 procent som befann sig i någon form av högskoleutbildning. Vid mättillfälle 2 var det personer som förvärvsarbetade (89 procent) personer förvärvsarbetade inte (11 procent). Av de som ej förvärvsarbetade var det 16 procent som befann sig i någon form av högskoleutbildning. Vid mättillfälle 3 var det personer som förvärvsarbetade (90 procent) personer förvärvsarbetade inte (10 procent). Av de som ej förvärvsarbetade var det 13 procent som befann sig i någon form av högskoleutbildning. Den allmänna konjunkturförbättringen som skedde mellan dessa tre år är sannolikt en av huvudförklaringarna till ökningen. Figur: Antal personer i förvärvsarbete/ej i förvärvsarbete, med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06.

7 7 3.2 Förvärvsarbete per sektor Av dem med en examen på grund- och avancerad nivå arbetade flest inom sektorn Utbildning och forskning. Den kommunala skolan är den enskilt största avnämaren av examinerade på grund- och avancerad nivå från Umeå universitet. Vård och omsorg kommer på andra plats. Där är det landstinget som är huvudavnämare. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den tredje största gruppen. Näringslivet är huvudavnämare inom denna sektor. Offentlig förvaltning inom staten är den fjärde största gruppen. Figur: Förvärvsarbetande personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer.

8 8 3.3 Förvärvsarbete per fakultet (grund- och avancerad nivå) Humanistisk fakultet Examinerade vid humanistisk fakultet, med en Teologie kandidatexamen eller motsvarande har högst andel i förvärvsarbete. Personer med Magisterexamen i konst har lägst förvärvsfrekvens. Den har dessutom minskat markant. Figur: Andel i förvärvsarbete av personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitets humanistiska fakultet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

9 Samhällsvetenskaplig fakultet Högst andel i förvärvsarbete har de med Juristexamen eller motsvarande. Lägst återfinns bland de med Magisterexamen inom ADB-området. Rent generellt är förvärvsfrekvensen för examinerade inom samhällsvetenskapliga ämnen hög. Figur: Andel i förvärvsarbete av personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitets samhällsvetenskapliga fakultet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer.

10 Medicinsk fakultet Högst andel i förvärvsarbete har de med en Kandidatexamen rehabilitering, Röntgensjuksköterskeexamen eller motsvarande, samt Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska. Lägst andel återfinns bland de som har en Magisterexamen i omvårdnad. Figur: Andel i förvärvsarbete av personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitets medicinska fakultet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

11 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Högst andel i förvärvsarbete har personer med en Högskoleexamen eller motsvarande med inriktning mot bygg. Lägst andel i förvärvsarbete har personer med Magisterexamen med inriktning mot fysik. Rent generellt är förvärvsfrekvensen för examinerade vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet hög. Figur: Andel i förvärvsarbete av personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitets teknisknaturvetenskapliga fakultet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

12 Umeå School of Education Vid de tre mättillfällena fanns fortfarande fakulteten för lärarutbildning. En redovisning görs därför för denna fakultet (vars utbildningar numera ges av Umeå School of Education - USE). Högst andel i förvärvsarbete bland de som examinerats har Specialpedagoger med inriktning mot grundskoleverksamhet samt Specialpedagoger utan angiven inriktning/verksamhet. Lägst förvärvsfrekvens återfinns bland de med en Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare och senare år. Rent generellt är förvärvsfrekvensen för examinerade vid USE mycket hög. Figur: Andel i förvärvsarbete av personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå School of Education (f.d. fakulteten för lärarutbildning) åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

13 Medianinkomst per sektor Medianinkomsten vid mättillfälle 1 var kronor (ca kronor per månad). Endast 0,85 procent av dem med förvärvsarbete hade eget företag som inkomstkälla. Vid mättillfälle 2 var medianinkomsten kronor (ca kronor per månad). 0,9 procent av de förvärvsarbetande hade eget företag som inkomstkälla. Vid mättillfälle 3 var medianinkomsten kronor (ca kronor per månad). Endast 0,7 procent av dem med förvärvsarbete hade eget företag som inkomstkälla, vilket innebär en minskning jämfört med året innan. Medianinkomsten för de egna företagarna är klart lägre än för de anställda vid samtliga mättillfällen. Observera att medianinkomsten baseras på både hel- och deltidslöner och inte ska tolkas som en genomsnittlig heltidslön. Högst medianinkomst återfinns inom sektorn Tillverkning och utvinning, tätt följd av Byggverksamhet. Den sektor inom vilken flest examinerade verkar, Utbildning och forskning, har relativt låg medianinkomst. Värt att komma ihåg är att sektorer med få verksamma kan uppvisa större fluktuationer av medianinkomsten mellan enskilda år. Figur: Medianinkomst för personer med en examen på grund- och avancerad nivå från Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06 fördelade på sektorer.

14 14 4 Utbildning på forskarnivå 4.1 Förvärvsarbete Ingen uppdelning är gjord på vetenskapsområden eller fakulteter. Detta beror på att SCB endast redovisar examensgrupper, där examen på forskarnivå räknas som en examensgrupp. Av de 865 som examinerades 1999/ /04 var det 685 som förvärvsarbetade och 180 som inte förvärvsarbetade år Det var alltså 79 procent som förvärvsarbetade och 21 procent som inte förvärvsarbetade. Efterföljande år, dvs. 2006, har summan av förvärvsarbetande minskat till 77 procent och ej förvärvsarbetande ökat till 23 procent. År 2007 förbättrades siffrorna, 78 procent förvärvsarbetade och 22 procent förvärvsarbetade inte. Skillnaderna är som synes mycket små mellan åren. Figur: Antal individer i förvärvsarbete samt ej i förvärvsarbete av dem som erhållit en examen på forskarnivå vid Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06.

15 Förvärvsarbete per sektor Inte helt oväntat arbetar flest personer (drygt 60 procent) med forskarexamen inom sektorn Utbildning och forskning. Endast en mycket liten del var anställda inom näringslivet eller hade eget företag som huvudsaklig sysselsättning. Figur: Antal individer i förvärvsarbete av dem som erhållit en examen på forskarnivå vid Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06, fördelat på sektorer. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

16 Medianinkomst per sektor Vid mättillfälle 1 var medianinkomsten kronor på årsbasis. Vid mättillfälle 2 hade medianinkomsten sjunkit till kronor på årsbasis. Vid mättillfälle 3 hade en ökning skett till kronor i årslön, vilket motsvarar kronor i månadslön. De som arbetade inom sektorn vård och omsorg hade högst medianinkomst. Observera att medianinkomsten baseras på både hel- och deltidslöner och inte ska tolkas som en genomsnittlig heltidslön. Figur: Medianinkomst för förvärvsarbetande inom olika sektorer år 2005, 2006 och 2007, för dem som erhållit en examen på forskarnivå vid Umeå universitet åren 1999/ /04, 2000/ /05 samt 2001/ /06. När inga jämförbara siffror finns är staplarna tomma.

17 17 5 Slutsatser Från mättillfälle 1 till mättillfälle 3 har större andel personer med en examen på grund- eller avancerad nivå fått arbete. Medianinkomsten stiger även något för denna grupp. Den allmänna konjunkturen förbättrades under denna period, vilket är en av huvudförklaringarna till dessa fakta. Någon fördjupad analys är inte gjord av huruvida utbildningarna blivit mer inriktade mot anställningsbarhet. En klar majoritet av de som examineras från Umeå universitet får arbete inom offentlig sektor, dvs. statlig-, landstings- eller kommunal sektor. En mycket liten del av de examinerade blir egna företagare. Dessa fakta kan vara intressanta att ta i beaktning när utbildningar planeras, givet det faktum att det i samhällsdebatten ofta talas om vikten av entreprenörskap. Förvärvsfrekvensen är högre bland personer med yrkesexamen än personer med generella examina. På forskarnivå har andelen med förvärvsarbete legat relativt stabilt, och ökat något mellan mättillfälle 2 och mättillfälle 3. Detta kan förklaras av en allmän konjunkturförbättring mellan de två åren. Medianinkomsten ökar mellan åren. Det lönar sig med en forskarutbildning. Medianinkomsten är mer än kronor högre per år för den som har en examen på forskarnivå, jämfört med den som har en examen på grund- eller avancerad nivå. De presenterade siffrorna blir riktigt intressanta först då en mer longitudinell jämförelse över tid kan göras. Siffrorna över förvärvsfrekvensen kommer årligen att beställas, analyseras och jämföras med tidigare år, för att följa utvecklingen. Både sammanställningen och tabellerna med rådata kommer att distribueras till fakulteterna för analyser och ställningstagande kopplade till studenternas anställningsbarhet. För mer information kontakta Boa Drammeh på planeringsenheten (tel ).

18 18 6 Definitioner Om en person har avlagt mer än en examen under de jämförda åren, medräknas endast en av dessa examina. Forskarexamen prioriteras framför grundexamen. Yrkesexamen prioriteras före generell examen (magister-, kandidat- och högskoleexamen). Om en person har avlagt mer än en yrkesexamen under perioden prioriteras den senast avlagda. Detsamma gäller om en person har avlagt mer än en generell examen under perioden. Uppgifter om sysselsättning, näringsgren, yrkesställning (anställd/företagare), sektor och arbetsinkomst är hämtade från SCB:s sysselsättningsregister. Näringsgrensindelningen bygger på Svensk Näringsgrensindelning (SNI 2002) och redovisas på "grov nivå" vilket innebär en indelning i elva grupper. Arbetsinkomst innebär bruttolön plus inkomst av aktiv näringsverksamhet av jordbruksfastighet och rörelse, sjöinkomst, sjukpenning samt föräldrapenning. Detta innebär att lönen inte alltid gäller heltidsarbete. I gruppen Ej förvärvsarbetande ingår även studerande. Utbildningar med färre än 30 examinerade särredovisas ej. Däremot ingår dessa i uppgifterna för universitetet totalt.

19 19

20 Umeå universitet Planeringsenheten Umeå Telefon