Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen

Kartläggning av miljöer för lärande och utveckling i regionen Rapport från Regionförbundet Östsam November 2007 Lina Alm Mäntyniemi

Sammanfattning Antalet vuxna som vill studera oberoende av tid och rum antas öka med flexiblare lärformer, vilket i sin tur antas ställa högre krav på olika former av stödstrukturer som exempelvis miljöer för lärande och utveckling. Dessa miljöers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende på fysisk placering och lokalt behov. Regionförbundet Östsam ansåg att det fanns ett behov av att kartlägga vilka miljöer för lärande och utveckling som finns i regionen. Som ett led i utvecklingen av regionens vuxenutbildning föreslog därför Regionförbundet Östsam en inventering av befintliga miljöer för lärande och utveckling inom regionen samt att Regionförbundet efterfrågade ett förslag på vad en lärmiljö kan omfatta. För att besvara de frågeställningar som låg till grund för uppdraget att kartlägga samt inventera de befintliga lärmiljöerna delades arbetet upp i två områden. Det första området omfattar en kort presentation om flexibelt lärande med utgångspunkt ur det informella lärandet och dess olika aspekter. För att få bättre kunskaper om hur andra regioner ser på begreppet lärmiljö och hur de arbetar med att skapa lärmiljöer görs även en kort omvärldsanalys. Det andra området består av sammanställning och diskussion av resultaten av den webbaserade enkät som skickades ut till bibliotek, ansvariga för kommunal vuxenutbildning, lärcentrum, studieförbundet samt folkhögskolor i regionen. Resultat Enkätens resultat visar tydligt att samtliga grupper som deltagit i enkäten anser att bra datorer, bra uppkoppling samt relevanta programvaror är viktiga faktorer för en bra miljö för lärande och utveckling. Fler faktorer som framhålls som viktiga funktioner i en miljö för lärande och utveckling är framförallt; Officeprogrammet utrustning/tekniska hjälpmedel för funktionshindrade möjligheter till kopiering, scanning och bränning. flexibla öppettider närhet till allmänna kommunikationsmedel bra parkeringsmöjligheter personal med goda kunskaper i informationssökning personal med goda it-kunskaper De mjukare faktorerna som efterfrågas i enkätsvaren berör framförallt att en miljö för lärande och utveckling ska präglas av prestigelöshet, nyfikenhet och självdistans, oavsett var miljön är placerad. Detta omfattar även bra bemötande av personal och andra besökare oavsett bakgrund och personliga färdigheter. De som svarat menar att lärande är ett samspel mellan olika aktörer och lärprocessen kräver flexibilitet och nytänkande. De menar även att en lärmiljö bör vara öppen, ljus och anpassad till vuxnas lärande.

Vidare visar resultaten att de miljöer för lärande och utveckling som representeras i svaren generellt har god tillgång på Internetuppkopplade datorer, men att möjligheten att boka en dator med internetuppkoppling längre än 1 timme är i princip är obefintlig. Finansieringen av miljöerna för lärande och utveckling är till största delen kommunal, då biblioteken finansieras av kultur och fritidsnämnden (eller motsvarande) samt lärcentrum av barn och utbildningsnämnden (eller motsvarande). I de fall där det finns lärcentrum i bibliotekens lokaler sker finansieringen genom båda nämnderna. Resultaten visar att det inte förekommer någon större samverkan mellan biblioteken och företag samt näringsliv på orten, störst samarbete med olika aktörer har idag lärcentrum. I övrigt samarbetar bibliotek, lärcentrum, folkhögskolor, studieförbund och den kommunala vuxenutbildningen i olika former och i olika utsträckning. Det finns utrymme för att utveckla samarbetet mellan exempelvis utbildningsanordnare (både privata och kommunala), lärcentrum samt bibliotek för att bättre kunna möta de studerandens behov. Förslag till definition samt fortsatt arbete Resultaten av kartläggningen samt den omvärldsanalys som genomförts ligger som grund till följande förslag till definition av begreppet lärmiljö; Lärmiljö kan vara en mötesplats för såväl studerande både inom informell samt formell utbildning samt de som utför självstudier, de som funderar på studier samt olika funktioner, tjänster och kompetenser som kan vara ett stöd och ett komplement i studierna. Vidare kan lärmiljön innehålla kompetenser och funktioner som har en mäklande roll för dem som besöker lärmiljön. Detta kan exempelvis omfatta vägledning och information om och från olika myndigheter, samverkansorgan samt kommuner och näringsliv. Utöver detta kan lärmiljön arbeta för att fungera som en motor och en drivkraft i att inspirera och locka till utveckling hos individen. Lärmiljön kan även agera som motor för en ökad samverkan mellan olika aktörer både lokalt och regionalt. Utredaren föreslår att Regionförbundet Östsam och dess samarbetsparter fortsätter med en fördjupad analys av materialet inhämtat genom enkäten med följande fyra utgångspunkter. 1. Var i region finns dessa lärmiljöer och går det att hitta nod där man lämpligen skulle kunna utveckla verksamheten för att nå ett större antal vuxna som är i behov av de tjänster som erbjuds? Detta både i relation till allmänna kommunikationer, men även i relation lärmiljöernas placering i förhållande till var i regionen som vuxenutbildning erbjuds. Detta skulle kunna stärka lärmiljöernas position som mötesplats för alla som vill studera, studerar, eller på annat sätt har behov av de tjänster som erbjuds i lärmiljön.

2. Det finns även ett behov att fundera över vilka resurser och tjänster som efterfrågas av vuxenstudenterna. För att öka användningen av de befintliga lärmiljöerna och utveckla verksamheten bör man undersöka vad som efterfrågas av vuxenstuderande så att resurserna, både personella och ekonomiska, satsas på lämpliga aktiviteter. 3. Ytterligare en fråga som kan belysas mer utförligt är lärmiljöernas inriktning och deras vilja att öka sitt samarbete mellan varandra och med övriga verksamheter, tjänster och näringsliv i regionen. Detta för att ha möjlighet att på sikt utveckla lärmiljöernas funktion som motor och mäklare för alla som vill studera, studerar, eller på annat sätt har behov av de tjänster som de erbjuds i lärmiljön. 4. Slutligen så återkommer begreppet handledning genomgående i denna kartläggning. Begreppet och dess betydelse bör utredas vidare då det kan antas ha en central roll i hur de som svarat på enkäten reflekterar över sitt uppdrag och sitt arbete med vuxna studerande. Lina Alm Mäntyniemi Norrköping 2007-11-14

Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte/frågeställningar...2 Vad är en miljö för lärande och utveckling?...2 Olika verksamheter med miljöer för lärande och utveckling...2 Lärcentrum...3 Studieförbundet...3 Är skolsalen den enda miljön för lärande och utveckling?...3 Vad är ett lärcentrum?...6 Omvärldsanalys...7 Kalmar...7 Nacka...7 Bilda nätverk...8 Resultat inventeringen av miljöer för lärande och utveckling...9 Vad innebär en bra miljö för lärande och utveckling?...9 Är alla välkomna i miljön för lärande och utveckling?...11 Hur finansieras verksamheten?...12 Vilka kompetenser finns i miljön för lärande och utveckling?...12 Vilka former av arbetsplatser och utrustning finns i miljöerna för lärande och utveckling?...13 Samverkan med andra aktörer på orten...15 Övriga kommentarer från enkäten...15 Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete...16 Det flexibla lärandets möjligheter...16 Samarbete och kompetens...18 Ett förslag på definition av lärmiljö...19 Förslag till fortsatt arbete inom Regionförbundet Östsams verksamhet...20 Bilaga 1...21 Redovisning av de som haft möjlighet att svara på enkäten...21 Svarsfördelning indelat på kommun...21 Norrköpings Kommun...21 Linköpings Kommun...21 Söderköpings kommun...21 Finspångs kommun...21 Åtvidabergs kommun...21 Tranås kommun...21 Västerviks kommun...21 Ödeshögs kommun...21 Kinda kommun...21 Valdemarsviks kommun...22 Vadstena kommun...22 Motala kommun...22 Boxholms kommun...22 Mjölby kommun...22 Ydre kommun...22 Regionala svarsgrupper...22 Studieförbund samt Folkhögskolor...22 Regional vuxenutbildning...22

Bilaga 2...23 Diagram...23 Bilaga 3...26 Teknik...26 Bibliotek...26 Ansvariga för kommunal vuxenutbildning...27 Studieförbund...28 Lärcentrum...29

Inledning Regionförbundet Östsam driver ett långsiktigt arbete för att öka flexibiliteten och tillgängligheten inom arbetsområdet lärande och arbetsmarknad. I remissversionen av det regionala insatsprogrammet för livslångt lärande 2007-2013 framhåller Regionförbundet följande; 1 Samarbete mellan lokala näringslivet, bibliotek, arbetsförmedling, andra kommuner och högskolor behöver utvecklas för att förbättra likvärdigheten för medborgaren och för att stödja tillväxten på lokal och regional nivå. Vidare går det att läsa att vuxenutbildningen idag är ojämnt fördelad i regionen och en utökad samordning och samarbete mellan kommunerna antas vara en förutsättning för att regionen ska kunna bemöta den ökande efterfrågan av kompetensutveckling, lärande och personlig utveckling. Redan idag ställer studerande, människor i arbete och arbetsmarknadens parter krav på flexibla former för utbildning och lärande. Studerande har i varierande grad behov av flexibilitet i fråga om plats, tid, innehåll, form, metod och studiemiljö. Kraven kommer att öka i takt med ny teknik, förväntad kompetensbrist och en ny generation på väg in i arbetslivet. Stora krav på flexibilitet i fråga om innehåll, utformning, leverans och tillgänglighet kommer att ställas på leverantörer av utbildning och kompetensutveckling. Med flexiblare lärformer, som beskrivs i citatet ovan, antas antalet vuxna som vill studera oberoende av tid och rum öka. Den ökade flexibiliteten i vuxnas lärande ställer högre krav på bland annat vägledningsfunktionen och olika former av stödstrukturer som exempelvis miljöer för lärande och utveckling. Dessa miljöers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende på fysisk placering och lokal efterfrågan. Inom Östgötaregionen finns det idag flera lärcentrum samt andra miljöer för lärande och utveckling som byggts upp till stöd för vuxnas lärande. Var dessa miljöer finns, hur de är utformade och vilka tjänster som de erbjuder finns det ingen samlad kunskap om. Regionförbundet Östsam arbetar för att alla östgötar ska garanteras ett basutbud av utbildningar, lättillgänglig information och vägledning. Ett led i strävan att förbättra stödet för vuxnas lärande och öka allas tillgänglighet till studier kan vara en fortsatt utveckling av miljöer för lärande och utveckling. Som en del i detta arbete anordnade Länsbiblioteket och Regionförbundet Östsam den 28 augusti 2007 en workshop om lärmiljöer, där lärmiljöer diskuterades som ett redskap för vuxnas lärande. Deltagarna i workshopen menade att det behövs olika former av lärmiljöer samt att det behövs gränsöverskridande arbetsmetoder och strategier för att driva arbetet med lärmiljöer både lokalt och regionalt. 1 http://www.ostsam.se/upload/files/news/1006_insatsprogram%20livslångt%20lärande.pdf 1

Syfte/frågeställningar Antalet vuxna som vill studera oberoende av tid och rum antas öka med utvecklingen av flexiblare lärformer, vilket ställer högre krav på olika former av stödstrukturer som miljöer för lärande och utveckling. Dessa miljöers utformning, omfattning och servicefunktioner kan variera beroende på fysisk placering och lokalt behov. Regionförbundet Östsam anser att det finns behov av att kartlägga vilka miljöer för lärande och utveckling som erbjuds till medborgare i regionen, en kartläggning föreslås ligga till grund för vidare utvecklingsarbete av bland annat regionens vuxenutbildning. Därför har Regionförbundet Östsam föreslagit en inventering av de befintliga miljöer för lärande och utveckling som finns inom regionen, regionförbundet har även efterfrågat ett förslag på vad en lärmiljö kan omfatta. Syftet med kartläggningen av miljöer för lärande och utveckling är att få kunskap om var det idag finns miljöer för lärande och utveckling vilka tjänster som erbjuds i dessa miljöer hur resonerar andra aktörer inom regional utveckling, forskning och myndigheter i Sverige om lärmiljöer definiera begreppet lärmiljö utifrån den verksamhet som finns i regionen Vad är en miljö för lärande och utveckling? Begrepp som Lärcentra, studiemiljö, lärmiljö, lärcentrum och studieverkstad är flitigt använda. Många gånger används begreppen synonymt och utan närmare förklaring. Flexibelt lärande, lärande i allmänhet och lärmiljöer är tätt sammanvävda och i vissa fall är det inte relevant att diskutera det ena utan att även föra en diskussion kring det andra, därför presenteras nedan en översyn om vad både lärande och lärmiljö kan stå för. Olika verksamheter med miljöer för lärande och utveckling Under arbetet med kartläggningen har det genomförts samtal och studiebesök till miljöer för lärande och utveckling i Östergötland. Det har omfattat flera olika former av miljöer, från bildningsförbund till lärcentrum. Samtalen och besöken visar att representanterna för miljöerna har en liknad vision om arbetet med miljön för lärande och utveckling. Representanterna beskriver en miljö som stimulerar till utveckling, kontaktskapande och möjligheter för individen att hitta verktyg för att hantera olika situationer. En grundsten i verksamheten anses vara att få hjälp och stöd av andra som studerar samt möjlighet till gemenskap. Utöver det anser representanterna att det behöver erbjudas datorer med Internet, möjlighet till handledning samt stöd och vägledning. Verksamheterna som kommer att beskrivas nedan skiljer sig från varandra i det praktiska arbetet i miljön för lärande och utveckling, de representerar två ytterligheter i de miljöer som deltagit i kartläggningen. 2

Lärcentrum Den första miljön är ett lärcentrum i en mindre ort i Östergötland. Lärcentrum är lokaliserat i samma byggnad som ortens komvux. Här satsas det på interkommunal samverkan och få utbildningar erbjuds inom ramen för ortens eget komvux. Då orten är mindre så anordnades det även få upphandlade kurser på orten. Lärcentrums lokaler står i dagsläget obemannade då ingen personal längre har sin fasta placering där. Vid behov, utöver ordinarie öppettider, låser personalen upp lokalerna. Lärcentrum erbjuder framförallt möjligheter att träffas, datorer med Internet och en telebildanläggning. Tidigare fanns en mer omfattande komvuxverksamhet i lokalerna och då fanns även komvuxlärarna i byggnaden samt studie- och yrkesvägledare med inriktning på vuxenutbildning. Det pågår en omstrukturering av ortens vuxenutbildning vilken även omfattar lärcentrums verksamhet och tjänster. Flera vuxna som studerar har inte tillgång till dator hemma och möjligheten att få tillträde till lokalen är i dessa fall en nödvändighet för att personerna ska få möjlighet till lärande och utveckling. Studieförbundet Den andra miljön är ett Studieförbund med centralt placerade lokaler i en av de större kommunerna i Östergötland. Studieförbundet verkar som utbildningsanordnare och har avtal med både kommunen och arbetsförmedlingen. Hit kommer människor som i första hand behöver hjälp med svenska språket, men även deltagare som varit utanför arbetslivet en längre period. I den här miljön fokuseras på samspel och praktisk användning av språket. Praktiken och språkträningen genomförs oftast genom handarbete eller i verksamhetens kök. Genom att varva studier med praktik vill de ansvariga uppmuntra till kunskapsinhämtning genom flera kanaler. Detta genom att träna språket och den sociala samvaron genom att exempelvis tala om det man gör samt att hitta något man är bra på i verksamhetens utbud av sysselsättning. Verksamheten är öppen under kontorstid då även de deltagare som är undervisningsfria är välkomna att delta i verksamheten och vistas i lokalerna. Verksamheten arbetar för att ge deltagarna verktyg för en fortsatt utveckling, både språkligt och mentalt. En stor del av verksamheten baseras på praktiskt arbete bland annat genom verksamhetens egna verkstäder och hobbyrum, men även i samarbete med det lokala näringslivet. Är skolsalen den enda miljön för lärande och utveckling? Undervisningsrådet Hannén vid Finska Utbildningsministeriet menar att begreppet lärmiljö behöver vidgas från att enbart omfatta det klassiska klassrummet till att även omfatta nätverk av olika samhällsfunktioner. Han hänvisar till docent Manninen som har gjort en indelning av lärmiljö i fem olika perspektiv vilka är närmiljö, ett fysiskt perspektiv, ett socialt perspektiv, ett tekniskt perspektiv samt det didaktiska perspektivet. 2 Enligt Manninen berör dessa perspektiv främst skolan för mindre barn och ungdomar, men kan även vara relevant för vuxnas lärande. 2 http://spektri.oph.fi/svenska/subpage.asp?path=835,836,68651 Krisse Hannén,(2007) Utbildningsstyrelsen breddar lärmiljöbegreppet 3

Närmiljön är ett perspektiv som tar hänsyn till det omgivande samhället där fritidsaktiviteter, kulturinstitutioner och arbetsliv ingår. Det fysiska perspektivet omfattar fastigheter, byggnaden och gården. Hannén framhåller att den fysiska miljön kan utformas för att vara ett stöd för inlärning, bland annat genom att stimulera kreativitet och skapande. Det sociala perspektivet berör gruppen, gemenskapen och samarbetet. Den sociala tillvaron får stor betydelse för möjligheten att tillgodogöra sig kunskapen. Det tekniska perspektivet studerar lärmiljön ur en data- och kommunikationsteknisk synvinkel. Ur detta perspektiv är det väsentligt hur IT-tekniken utnyttjas i undervisningen och som stöd för inlärningen. I det didaktiska perspektivet blandas alla perspektiv, vilket gör att samtliga ovanstående perspektiv flyter in under detta för att ge inlärning och undervisning optimalt stöd. I en antologi om flexibelt lärande avhandlar Axelsson lärande som fenomen och diskuterar då Holmbergs modell med formella och informella arenor för lärande. 3 Holmbergs arenor omfattar olika platser och fysiska rum där lärande kan ske. Holmberg definierar formell arena som en situation som skolan/utbildningen styr, oavsett om lärandet sker i skolan eller på distans i hemmet. Den informella arenan omfattar allt annat, som exempelvis vardagslivet och i individens närmiljö. Holmberg menar att den största delen av inlärningen sker på en informell arena som i familjen, med vänner, i arbetslivet samt genom massmedia och it-teknik. Utifrån detta drar Axelsson slutsatsen att det livslånga flexibla lärandet kräver att alla informella arenor som finns att tillgå används för att möta behovet av ett dynamiskt lärande. Axelsson konstaterar i den studie han genomfört att de flesta studenter är mycket dåliga på att utnyttja närmiljön som lärmiljö, de fastnar vanemässigt hemma framför datorn. Många ämnen skulle kunna använda det omkringliggande samhället för att ge en djupare förståelse och kunskap, men den typen av lärande kräver oftast stöd. Axelsson föreslår att det stödet skulle kunna komma från lokala lärcentra, bibliotek eller andra verksamheter som kan erbjuda stöd och hjälp i distansutbildningen. Vidare diskuterar Axelsson vikten av en god studiemiljö, både mentalt och fysiskt. Han framhåller att många distansstudenter inte har möjligheten att ordna en bra miljö hemma och att den informella stödstrukturen både kan hjälpa och stjälpa den studerande. Axelsons resultat visar att många distansstuderande inte lyckas skapa en bra lärmiljö hemma. De upplever att det var svårt att stänga om sig, att datorn ockuperas av andra samt att det var mycket svårt att få fasta arbetstider. Axelsons lösning på problemet är lokala lärmiljöer. Han menar att lärmiljöer kan ses ur två perspektiv, dels som fysiska studierum i betydelsen den plats där man vistas under studierna och dels som lärande miljöer som samtidigt är ett objekt för studierna, en plats varifrån kunskap eller 3 Lars-Erik Axelsson, En antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet, Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande, Stockholm 2003 4

information hämtas. 4 Axelsson menar att perspektiven även bör omfatta virtuella studierum och lärande miljöer. Det då Internet vidgar möjligheten att kommunicera och samarbeta utöver alla geografiska gränser och hinder. En stark infrastruktur för flexibelt lärande kräver enligt Axelsson tillgänglighet till flera olika typer av lärmiljöer som exempelvis bibliotek, lärcentrum och studierum. Enligt Mellberg erbjuder det flexibla lärandet möjligheter att nå grupper av vuxna som normalt inte skulle studera på grund av exempelvis oregelbundna arbetstider eller långa pendelavstånd. 5 Mellberg menar att det flexibla lärandet kräver stödjepunkter som inbjuder till informellt lärande, vidare menar han att dessa stödjepunkters betydelse kommer att öka i och med ett mer utbyggt system för flexibelt lärandet. Mellberg pekar ut bibliotek eller lokala samlingssalar som naturliga platser att bygga stödjepunkter runt. Mellberg skiljer mellan studieverkstad, stödjepunkt och lärmiljö. Han menar att grunden för samtliga tre är en tillgänglig infrastruktur i form av dator och bredband samt relevanta programvaror. Han menar att en studieverkstad är en plats med speciella handledare och vägledare samt att studieverkstaden bör ha en mäklande roll. En stödjepunkt har oftast en anknytning till ett lärcentrum eller liknade, men oftast bara bemanning av en person, som exempel nämner han bibliotek. För Mellberg är en lärmiljö ett begrep som omfattar allt som berör den miljö som den studerande befinner sig i under lärprocessen. För att skapa en kreativ miljö för lärande menar Mellberg att man måste ge den fysiska miljön stor utrymme samt att man måste ha tillgång till bra datorer och bra uppkoppling. Utöver det menar han att det är mycket viktigt att atmosfären inte är övervakad samt att den präglas av kreativitet genom bland annat soffor och fåtölj, möblering för små gruppträffar, utrymmen för ostörda träffar med handledare med mera. Genom den ovanstående presentationen av det flexibla lärandet och dess möjligheter kan Manninens fem perspektiv utökas och omfatta följande faktorer. Närmiljön omfattar både den studerandes formella och informella arenor för lärande, det kan omfatta såväl ett bostadsområde, en fysisk plats, ett virtuellt rum eller en situation där en lärandeprocess kan ske. Det fysiska perspektivet omfattar närhet och tillgänglighet till det fysiska rummet, med det menas möjlighet för dem som exempelvis arbetar oregelbundet att få tillträde till rummet. Det omfattar även möblering och ljussättning som kan användas för att stimulera kreativitet. I detta perspektiv kan även tillgängligheten i form av anpassning av lokaler ingå. Det sociala perspektivet omfattar framförallt den informella arenan så som familjen, arbetskamrater, föreningar, vänner samt arbetslivet. Den sociala tillvaron har stor betydelse för möjligheten att tillgodogöra sig kunskapen. Det tekniska perspektivet omfattar tillgänglig infrastruktur i form av dator och bredband samt relevanta programvaror. 4 Lars-Erik Axelsson, Vi lär där vi lever! Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande, Rapport 3:2004 5 Intervju med Tore Mellberg projektledare Folkbildningens infrastruktur för flexibelt lärande, www.folkbildning.net, 2007-10-01 5

I det didaktiska perspektivet blandas alla perspektiv, det innebär att samtliga perspektiv, så som närmiljön, det fysiska perspektivet, det sociala perspektivet samt det tekniska perspektivet har stor betydelse för det flexibla lärandet och på så sätt även för hur miljöer för lärande och utveckling kan utformas. Vad är ett lärcentrum? Lärcentrum i den här betydelsen utvecklades som en del i kommunernas uppdrag att utveckla stöd för alla vuxnas lärande, bland annat genom en tydlig infrastruktur. I denna infrastruktur skulle man värna om medborgarnas tillgång till vuxenutbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar. Olika funktioner som stödjer kompetensutveckling i dess breda betydelse utvecklades och dessa kan sammanfattas genom begreppen Mötesplats, Mäklare och Motor (3M). Inom respektive begrepp ryms ett antal funktioner som övergripande syftar till att ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. 6 I skriften Lärcentrum perspektiv och möjligheter diskuteras bland annat lärcentrum som begrepp och lärcentrums roll i vuxnas lärande. 7 Författarna som genomfört en utvärdering av lärcentrumverksamheten menar att ett lärcentrum kan innehålla många olika tjänster och att utbudet oftast är baserat på den lokala efterfrågan. Vidare skriver författarna att lärcentrum i dag i många fall fungerar som en tillgänglig infrastruktur för vuxnas lärande. Bredden i lärcentrums verksamhet bestäms utifrån lokala behov, men författarna förslår att ett lärcentrum minst bör omfatta lärande vilket innebär ett varierat utbud av formell utbildning. Det leder till att det kan vara svårt att definiera vad ett lärcentrum är eller kan vara. En bidragande orsak till problematiken med definitionen upplever författarna vara just det faktum att lärcentrum har växt fram ut lokala traditioner för att i första hand möta ett lokalt behov. Författarna förslår därför en vid och öppen definition av lärcentrumbegreppet. Med ett LC menar vi en fysisk eller virtuell mötesplats där den vuxne studerande kan välja ur ett varierat utbud av kurser och program och få stöd för sina studier. Ett LC kan även fungera som en nod för frågor kring lokal och regional kompetensförsörjning. Vidare diskuterar författarna lärcentrums riktlinjer och kvalitetskriterier för utifrån 3M. Definitionen av lärcentrum öppnar för olika tolkningar vilket enligt författarna även fortsättningsvis möjliggör lokal fokusering på olika delar av 3M. Inom respektive begrepp ryms ett antal funktioner som övergripande syftar till att ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. Begreppen är breda och kan ges olika innebörder vilket i sin tur öppnar upp för olika tolkningar. Vilken praktisk innebörd begreppen får styr den faktiskt 6 Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra - i syfte att utveckla det flexibla lärandet, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande, 2004 7 Johan Åkerman, Karin Jansson, Monika Hattinger (red), Lärcentrum perspektiv och möjligheter. Analys och praktik, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande, rapport 1:2007 6

användaren, till exempel de som bygger upp lärcentrumverksamheten. Omvärldsanalys Ett utvecklat regionalt samarbete kan gynnas genom kunskap om vad som genomförs även utanför den egna regionen. Detta för att kunna ta till vara på andras erfarenheter, så kallad benchmarking, men även för att få inspiration till ett fortsatt utvecklat arbete. Nedan presenteras kort ett par aktuella projekt som berör miljöer för lärande och utveckling på olika sätt. Kalmar Region Kalmar har inom ramen för LU-projektet 2007 genomfört en kartläggning av regionens lärmiljöer. Syftet med kartläggningen har varit tudelat. Dels så vill de visa studenterna i regionen vilka miljöer som finns att tillgå, en konsumentupplysning. Dels så vill Region Kalmar även visa utbildningsanordnare vilka resurser som finns och var de finns, för att de enklare ska kunna planera sin verksamhet och hjälpa sina studenter. De har genomfört kartläggningen med hjälp av en webbaserad enkät som har gått ut till ansvariga för kommunal vuxenutbildning, bibliotek, folkhögskolor, högskolelärcentra samt de regionala studieförbund. De har skickat cirka 45 enkäter och fått in 28 svar, i första hand är det biblioteken som har svarat på enkäten. Samtidigt som slutförande av denna rapport genomfördes så har resultaten av Region Kalmars inventering presenterats via hemsidan www.kompetensdirekt.com i form av en GIS-karta. 8 Nacka I Nacka kommun bygger vuxenutbildningssystemet på kundval, vilket innebär att medborgarna i Nacka erbjuds valfrihet och direktinflytande i sin vuxenutbildning. Med hjälp av en så kallad vuxenutbildningscheck kan medborgarna själva välja mellan olika utbildningsanordnare både inom och utanför Nacka kommun samt mellan offentliga och privata anordnare. Nacka kommun menar att checksystemet innebär att kommunala och enskilda anordnare får samma möjligheter att bedriva vuxenutbildning. Systemet stimulerar även konkurrensen mellan anordnare vilket anses leda till ökad kvalité på utbildningen. Detta system ledde till att man inom Nacka kommun insåg att det fanns et behov av stödjepunkter för vuxna studerande och de byggde upp ett lärcentrum, LärForum, i Forum bibliotekets lokaler. Nacka kommun menar att de på ett systematiskt och genomgripande sätt skapat en bred plattform för medborgarnas formella och informella livslånga lärande. När Nacka kommun år 2003 började bygga LärForum var syftet bland annat att erbjuda förutsättningar för lärande anpassat efter varje individs särskilda behov med hänsyn till exempelvis livssituation, tidigare studievana eller särskilda behov av utbildningsmetod. Individanpassningen skedde bland annat genom att erbjuda studie- och yrkesvägledare på plats i LärForum. Nacka kommun fastslår även att utöver vuxenutbildningen omfattar det livslånga lärandet även andra av kommunens verksamheter, där Bibliotek Nacka spelar en viktig roll. De menar att folkbibliotek i allmänhet alltid har haft en central roll i medborgarnas livslånga 8 Efter samtal med Christer Bergqvist, dokument som han gjort tillgängliga samt information från http://www.kompetensdirekt.com 7

lärande, vilket de ville ta till vara på då LärForum skapades. Vid uppstarten av LärForm var de övergripande målen; Att ge stöd och vägledning åt Nackabor i det livslånga lärandet och utgöra en ingång till utbildning Att ge stöd till unga vuxna som varken återfinns inom arbetsliv eller utbildning genom att samordna olika stödfunktioner i Nacka Att utgöra navet för kommunens arbete med studievägledning och stöd till vuxenstuderande inom ramen för kundvalssystemet Att ansvara för testverksamhet, validering m.m. som underlag för individuella studieplaner inom vuxenutbildning Att aktivt samverka med Bibliotek Nacka där bibliotekens roll som bärare av kultur och bildning för medborgarna förstärks och tydliggörs I skrivandets stund pågår en omfattande omorganisering av verksamheten på Lärforum och hur organisationen slutligen kommer att se ut är inte i dagsläget helt klart. 9 Bilda nätverk Bilda nätverk består av biblioteksmedarbetare, studiebibliotekarier, projektledare, studie- och yrkesvägledare samt (it)-pedagoger engagerade i vuxnas lärande på folkbibliotek i några av Sveriges större städer. Våren 2007 genomförde Nina Frid en förstudie för Bilda genom bland annat en enkät till folkbiblioteken. Syftet med enkäten var att kartlägga vilka lärmiljöer som finns i de större städerna samt hur man arbetar för att ge stöd åt vuxnas lärande. Resultaten visar att 68% av biblioteken inte har genomfört någon användarundersökning vad gäller målgruppen vuxna i lärande. Frid diskuterar bibliotekens arbete för vuxnas lärande då hon undrar över vilka kriterier biblioteken har byggt upp sin verksamhet för vuxenstuderande från, eftersom det sällan grundar sig på en undersökning av användarnas behov. 10 Resultaten visar även att folkbiblioteken skulle vilja vara en naturlig och självklar mötesplats för vuxenstuderande, detta i kombination med tillgängliga och ändamålsmässiga lokaler samt god tillgång till media och information. Frid upplever att det finns en frustration bland de bibliotek som svarat. Hon menar att det finns en irritation över att behoven hos de vuxenstuderande är större än vad biblioteken har möjlighet att tillgodose samt en frustration över bristen på kompensation och extra resurser för det arbete de gör för vuxenstudenter. Slutligen upplever Frid att det finns en vanmakt över bristen på ett tydligt politiskt uppdrag till biblioteken. 9 Efter samtal med Staffan Ström och dokument som han gjort tillgängliga samt information från http://www.nacka24.nacka.se 10 Nina Frid (2007) Bilda nätverk förstudie 8

Resultat inventeringen av miljöer för lärande och utveckling Nedan kommer en sammanställning av den webbaserade enkät som skickats ut i syfte att inventera de miljöer för lärande och utveckling som finns i Östergötland samt i Västervik och Tranås. Enkäten omfattade 30 frågor som berörde tankar om miljöer för lärande och utveckling, vad de skulle kunna vara, hur man skulle vilja arbeta samt frågor som berörde den befintliga verksamheten och dess tjänster. Enkäten skickades ut till 99 personer fördelat på fem grupper vilka var; samtliga bibliotek inklusive filialer med mailadresser utsatt på tillhörande hemsidor ansvarig för kommunal vuxenutbildning 11 lärcentrum regionala studieförbund folkhögskolor i regionen. Svarsfrekvensen blev 62 % vilket är att betrakta som ett godkänt resultat, även om förhoppningen var satt högre. Det finns framförallt tre faktorer som kan ha bidragit till att svarsfrekvensen blev något lägre än förhoppningen. Tidsbrist, den projekterade tiden till hela kartläggningen omfattade 4 veckors sammanhängande heltidsarbete vilket gjorde att de som skulle svara på enkäten fick mycket kort tid på sig. Omfattningen, enkätens 30 frågor kan anses vara omfattade och tidskrävande att svara på Intresset i de två kommuner som inte tillhör Östergötland. Västervik har många bibliotek och det stora flertalet av dessa valde att inte delta i enkäten. Diagram över utvalda frågor och dess svar finns bifogat som bilaga till rapporten, likaså finns en lista på dem som svarat på enkäten bilagt rapporten. Nedan följer en presentation och diskussion av resultaten. Vad innebär en bra miljö för lärande och utveckling? Enkäten inleddes med en frisvarsfråga där de som svarade ombads att fritt formlera vad en bra miljö för lärande och utveckling var för dom. Syftet med denna fråga var att få en allmän bild av hur de som svarade resonerade kring miljöer för lärande och utveckling innan de ombads att ta ställning till påstående och frågor som utredaren arbetat fram. Samtliga svarsgrupper svarade på frågan ur sin verksamhets perspektiv, de utgår från hur verksamheten fungerar och hur den skulle kunna utvecklas. Det gör att exempelvis bibliotekens svar utgår från de resurser som redan finns på plats. Generellt så svarar samtliga målgrupper att dator och bra Internetuppkoppling är viktiga faktorer för en bra miljö för lärande och utveckling. 11 Kommunal vuxenutbildning är den utbildning för vuxna som antigen anordnas i kommunal regi (ex komvux), eller den utbildning som upphandlas av kommunen där kommunen är huvudman men exempelvis ett studieförbund är anordnare/utförare. 9

Biblioteken framhåller god tillgång till bra och användbara datorer med uppkoppling och relevanta dataprogram som en grundsten i en lärande miljö. Vidare diskuteras den lärande miljön utifrån den studerandes valmöjligheter så som att kunna välja tysta rum, att läsa bland andra besökare, grupprum, enskilda arbetsplatser eller allmänna soffor. Svaren visar att biblioteken till viss del anser att handledning, stöd och hjälp samt kunnig pedagogisk personal är viktiga i miljön för lärande och utveckling. Till skillnad från biblioteken som svarar på ett konkret och praktiskt sätt så är svaren från de ansvariga för den kommunala vuxenutbildningens mer abstrakta. Den kommunala vuxenutbildningen framhåller vikten av tillgänglighet, flexibilitet och rätt förutsättningar. De framhåller även vikten av att tillgodose behoven av olika lärstilar och bra teknik utan att närmare precisera vad det innebär. De svar som inkommit från regionens lärcentrum betonar i första hand vikten av god fungerande och aktuellt teknik. Lärcentrum framhåller att lokalerna ska vara ljusa och anpassade till studier, i motsatts till traditionella klassrum. Vidare anser de att tillgången till handledning och hjälp samt närhet till ett bibliotek är viktigt för en bra lärande miljö. Om lärcentrums svar är teknikbetonade så framhåller både studieförbund och folkhögskolor i stället mer subjektiva tankar om en bra miljö för lärande och utveckling bör vara. Studieförbunden som svarat på frågan utgår mycket i svaren från den ledda utbildningen. De talar om handledning, förmåga hos ledare att styra gruppen och uppmuntra till lärprocesser. Studieförbunden betonar vikten av valmöjligheter i hur och var inom den fysiska byggnaden som den som studerar bäst kan tillägna sig kunskap. Folkhögskolorna betonar i sin tur vikten av en mentalt öppen och inbjudande atmosfär. De talar om social trygghet, stimulans och behovet av att tillgodose enskilda behov, detta i kombination med bra teknik, datorer och uppkopplingar. I slutet av enkäten ombads de som svarade att välja mellan flera olika möjliga funktioner, tjänster och kompetenser som kan vara en del av en miljö för lärande och utveckling. Det erbjöds även möjlighet att lägga till egna alternativ, resultaten redovisas i bilagan. Där framkommer att samtliga svarande personer anser att följande funktioner är önskvärda i en miljö för lärande och utveckling; flexibla öppettider närhet till allmänna kommunikationsmedel bra parkeringsmöjligheter personal med goda kunskaper i informationssökning personal med goda it-kunskaper Officeprogrammet utrustning/tekniska hjälpmedel för funktionshindrade möjlighet till kopiering, scanning samt bränning Cd/DVD Notera att en majoritet av alla som svarat även önskar att miljön innehåller; fik/kiosk kyl/micro/kaffeautomat personal med goda pedagogiska kunskaper goda vägledningskunskaper möjlighet till hjälp med hemuppgifter och dispositioner. 10

Undantaget är de som svarat för biblioteken, även de efterfrågar ovanstående tjänster, men i lägre utsträckning än övriga grupper. Det som efterfrågas minst av alternativen är dygnet runt öppet, närhet till barnomsorg, bokningsbara grupprum, läxhjälp, tolkhjälp, språkkafé samt möjlighet att anordna mindre utställningar. Är alla välkomna i miljön för lärande och utveckling? Biblioteken och lärcentrum skriver att deras miljöer för lärande och utveckling riktar sig till alla. Biblioteken utvecklar svaret och menar att miljön för lärande och utveckling främst riktar sig mot grundskolan och äldre, några få bibliotek anger vuxenstuderande som en uttalad målgrupp. Lärcentrum är mer precisa i beskrivningen av sina målgrupper. De skriver att deras målgrupper är alla som vill studera, studerar, eller på annat sätt har behov av de tjänster som de erbjuder på lärcentrum. De menar även att både vuxenutbildningen och företag är viktiga målgrupper. De övriga tillfrågade grupperna har tydliga begränsningar i tillgängligheten av miljön för lärande och utveckling. De ansvariga för kommunal vuxenutbildning anger att deras målgrupper är de som är inskrivna i den egna verksamheten. Studieförbundens miljöer för lärande och utveckling riktar till dem som deltar i deras verksamhet, vilken i huvudsak är uppdragsutbildningar till kommuner och arbetsförmedling. Folkhögskolorna har mycket tydliga enskilda inriktningar på sin verksamhet och det är svårt att generalisera målgrupperna. Dock framgår det att målgrupperna främst berör kortutbildade, personer med sociala hinder, funktionshinder i olika omfattning samt personer med behov av SFI. Resultaten visar vidare att några bibliotek erbjuder specifika studerandetjänster, medan det är vanligare hos de övriga svarsgrupperna. Specifika tjänster för studerade, fler alternativ var valbara inga erbjuder distansföresläsningarmöjlighet erbjuder tentamens eget specifika studerande antal kursutbud tjänster annat svarande Bibliotek 3 8 1 18 9 39 Folkhögskolor 0 0 6 0 1 7 ans. kommunal vux. utb. 6 7 6 1 1 21 Lärcentrum 4 8 5 0 2 19 Studieförbund 3 1 4 0 1 9 Totalt antal st. 16 24 22 19 14 95 Enkätresultaten visar även att tillgängligheten för funktionshindrade delvis är mycket god. Merparten av dem som svarat har handikapparkering inom 25 meter från entrén, handikapptoalett samt hiss/ramp som alternativ till trappor. I övrigt är arbetet med anpassning för bättre tillgänglighet olika långt kommet. 11

Tillgänglighet, fler alternativ var valbara, fördelning av svar i % ansv. kommunal bibliotek vuxenutb. lärcentrum förbund folkhögskola handikappparkering inom 25 m. från entre 61 75 100 100 83 handikapptoalett 84 100 89 80 100 hiss/ramp som alternativ till trappor 65 75 100 80 83 hörselslinga 7 50 11 0 67 telefon 52 75 100 80 83 dataprogram för synskadade 7 50 22 0 17 dataprogram för läs- och skrivsvårigheter 16 100 67 20 83 arbetsplatser anpassade för rullstol 36 75 67 60 50 arbetsplatser anpassade för rullstol med 42 75 78 20 50 tillgång till dator med internetuppkoppling antal svarande, st 31 8 9 5 6 Hur finansieras verksamheten? Biblioteken får sin finansiering från kommunen. De allra flesta biblioteken är placerade under kultur- och fritidsnämnden medan ett fåtal tillhör bildningsnämnden. På det bibliotek där det finns vägledare i bibliotekets verksamhet är biblioteket finansierat av kultur- och fritidsnämnden och vägledaren av barn- och utbildningsnämnden. Även de ansvariga för kommunal vuxenutbildning och lärcentrum anger att deras finansiering i huvudsak är kommunala medel. Lärcentrums finansiering kommer i första hand från barn- och utbildningsnämnden eller likvärdiga nämnder. De flesta lärcentrum är helt kommunala och de betraktas som en permanent verksamhet. Studieförbundens finansiering kommer i huvudsak från statliga, regionala samt kommunala bidrag. Studieförbundens vuxenutbildning är uppdragsutbildning och betalas av aktuell beställare som exempelvis kommun eller arbetsförmedlingen. Folkhögskolornas finansiering är framförallt statsbidrag. Samtliga grupper som svarat på enkäten tar ut avgifter i sin miljö för lärande och utveckling. Hur avgiften ser ut varierar både inom grupperna, men även mellan. Den mest vanliga är avgifter för kopiering och utskrifter, men även olika serviceoch terminsavgifter tas ut av vuxenstuderande. Vilka kompetenser finns i miljön för lärande och utveckling? Bibliotekens miljöer för lärande och utveckling är bemannad av bibliotekarier och biblioteksassistenter. Endast två bibliotek svarar att de finns studiebibliotekarier som helt eller delvis bemannar deras miljö. I enkäten framkommer inte några önskemål på flera studiebibliotekarier, utan bibliotek framhåller att de löser det mesta på plats med befintliga kompetenser. I svaren från de ansvariga för kommunal vuxenutbildning framkommer många olika kompetenser i deras verksamhet. Det finns behöriga lärare (med utbildning för det område de undervisar i) vägledare, handledare samt specialistkompetenser inom bland annat SFI. Även i svaren från lärcentrum betonas de formella kompetenserna hos personalen. Lärcentrum anger frekvent kompetenser som olika former av handledare, vägledare, pedagogiska kompetenser samt it-kompetenser. 12

Tillskillnad från de andra tre målgrupperna för enkäten så framhåller både studieförbunden och folkhögskolorna i högre utsträckning subjektiva kompetenser utöver den formella utbildningen. De anger kriterier som personliga egenskaper och pedagogiska kunskaper. Få av dem som svarat på enkäten anger att det finns en efterfrågan på andra kompetenser än de som erbjuds i miljön för lärande och utveckling. Det som framkommer är någon som önskar vägledare, någon som vill ha mer personal allmänt och en tredje menar att de hänvisar vidare om de inte kan hjälpa till på plats. Vilka former av arbetsplatser och utrustning finns i miljöerna för lärande och utveckling? I enkäten innehöll frågorna 14-21 uppgifter om arbetsplatser och teknik. Generellt så tycks samtliga svarande grupper ha god tillgång på både datorer och arbetsplatser, vidare anses nyttjandegraden vara lagom. De som erbjuder bokningsbara arbetsplatser/grupprum med datorer erbjuder sällan möjlighet att boka längre än 1 timme. Andel svarande som tillhandahåller publika arbetsplatser med dator och Internetuppkoppling. Tillhandahåller icke bokningsbara platser Tillhandahåller bokningsbara platser Tillhandahåller inte publika arbetsplatser med dator med Internetuppkoppling Antal svarande Bibliotek 18 12 1 31 Folkhögskolor 4 0 2 6 Komvux 5 1 2 8 Lärcentrum 6 2 1 9 Studieförbund 4 0 1 5 Totalt 37 15 7 59 I enkäten angavs följande definition på enskild arbetsplats: med publik enskild arbetsplats menas skrivbord med stol som är tillgänglig för verksamhetens besökare. Om skrivborden står tätt är arbetsplatsen avskild från övriga med en enklare skärm eller liknande. Merparten av de svarande grupperna erbjuder publika enskilda arbetsplatser med dator och Internetuppkopplig. Viktigt att notera är att alla grupper inte anser sig uppfylla kraven på enskilda platser som specificerades i enkäten, men ändå anser sig ha enskilda arbetsplatser. 13

Nyttjandegraden av de publika arbetsplatserna med dator och Internetuppkoppling. Har inga Antal Låg Lagom Hög arbetsplatser svarande Bibliotek 23% 45% 29% 3% 31 Folkhögskolor 0% 50% 17% 33% 6 Komvux 0% 63% 25% 13% 8 Lärcentrum 22% 44% 22% 11% 9 Studieförbund 20% 40% 20% 20% 5 Totalt 17% 47% 25% 10% 59 Möjligheten att boka en enskild arbetsplats med dator varierar stort både inom och mellan svarsgrupperna. Bibliotekens mest frekventa bokningsintervall för datorerna är 1 timme, men ett par bibliotek erbjuder vissa datorer för bokning 3 timmar eller en hel dag. Ingen av de ansvariga för kommunal vuxenutbildning eller lärcentrum anger hur länge det är möjligt att boka dessa datorer. Studieförbunden och folkhögskolorna som svarat menar att deras platser inte är bokningsbara. Andel svarande som tillhandahåller grupprum med dator och Internetuppkoppling. Tillhandahåller icke bokningsbara grupprum Tillhandahåller bokningsbara grupprum Tillhandahåller inte grupprum Antal svarande Bibliotek 6 2 23 31 Folkhögskolor 4 0 2 6 Komvux 6 1 1 8 Lärcentrum 1 5 3 9 Studieförbund 2 1 2 5 Totalt 19 9 31 59 I enkäten specificerades inte vad ett grupprum var, eller hur det bör vara utformat för att räknas som grupprum. Det gör att de som valt att svara har haft möjlighet att helt och hållet utgå från sin egen verksamhet och dess egna definitioner. Nyttjandegraden av grupprum med dator och Internetuppkoppling. Har inga Antal Låg Lagom Hög grupprum svarande Bibliotek 13% 13% 0% 74% 31 Folkhögskolor 0% 50% 17% 33% 6 Komvux 0% 75% 13% 13% 8 Lärcentrum 11% 44% 11% 33% 9 Studieförbund 0% 40% 20% 40% 5 Totalt 8% 32% 7% 53% 59 Även när det gäller grupprummen med datorer och Internetuppkoppling varierar möjlighet till bokning kraftigt. Biblioteken har få grupprum med datorer och de som finns är oftast inte bokningsbara. Inget av biblioteken har angivet hur länge det går att boka grupprummen. Ett lärcentrum anger att det är möjligt att boka 14

grupprummen hel eller halvdag samt 2 timmars pass. Resterande lärcentrum anger inte hur länge det är möjligt att boka dessa datorer per tillfälle. Ingen av de svarande från studieförbunden samt de ansvariga för kommunal vuxenutbildning har angett hur länge det är möjligt att boka grupprummen med dator och Internettuppkoppling. Ingen folkhögskola erbjuder möjlighet till bokning. Samverkan med andra aktörer på orten Av de ansvariga för kommunal vuxenutbildning anger 17 % att de delar lokaler med biblioteket, övriga har olika former av samverkan med biblioteket på orten. Några av de ansvariga för kommunal vuxenutbildning anger att det finns ett avtal med biblioteket som gör det möjligt för studerande att utnyttja lokalerna och en vuxenrektor anger att de betalar för en studiebibliotekarie. Samtliga lärcentrum anger att de har ett samarbete med biblioteket på orten, hur samarbetet fungerar varierar. Några besöker biblioteket med nya elever, andra delar lokaler och en tredje samarbetar om temadagar och studerandeservice. Alla studieförbunden anger att de har ett samarbete med biblioteket på orten. Vissa har gemensamma informationstillfällen, andra har gemensamma föreläsningar och en tredje lägger in bibliotekskunskap i utvalda kurser. 40 % av folkhögskolorna har inget samarbete med biblioteken. De övriga samarbetar bland annat genom gemensamma projekt och besök i bibliotekens lokaler 75 % av de ansvariga för kommunal vuxenutbildning anger att de har någon form av samarbete med lokala företag och näringslivet genom bland annat yrkesråd och branschföreträdare men även genom uppdragsutbildningar. Alla lärcentrum anger att de har ett samarbete med företag och näringsliv. Lärcentrum agerar bland annat som mötesplats, man anordnar uppdragsutbildningar, deltar i olika närverk och vissa arbetar mot företagen genom besök och inventering av kommande kompetensbehov. Av studieförbunden anger 80 % att de har ett samarbete med företag och näringsliv. Studieförbunden samverkar bland annat genom att anordna uppdragsutbildningar och genom kartläggning av studenternas generella kompetenser. 67 % av folkhögskolorna anger att de har ett samarbete med företag och näringsliv, detta berör främst arbetsplatsförlagd praktik. 37 % av biblioteken anger att de inte regelbundet samverkar med andra aktörer på orten. De övriga biblioteken har olika former för samverkan där det framför allt handlar om att samverka med olika skolformer, framförallt grundskolan, i närområdet. De som anger att de samarbetar med vuxenutbildningen framhåller att samarbetet är personbundet och inte alltid är så utvecklad som det skulle kunna vara. 77 % anger att de inte samverkar med företag/näringsliv på orten. Det fåtal som har ett samarbete har det främst genom kopieringsservice och arbetsplatsutlåning. Övriga kommentarer från enkäten Slutligen så framkommer det i undersökningen att de som svarat bland annat önskar att miljöerna för lärande och utveckling marknadsförs bättre och tydligare. Det efterfrågas stöd och hjälp från Regionförbundet Östsam i detta arbete. Man efterfrågar även tydliga regionala riktlinjer och visioner om miljöerna för lärande 15

och utveckling. Vidare framhåller man att en miljö för lärande och utveckling måste genomsyras av prestigelöshet, nyfikenhet och självdistans, oavsett var miljön är placerad. Detta behövs för att locka de som i dagsläget har långt i tanken till studier eller kompetensutveckling. Det omfattar även möjligheter till bra bemötande av personal och andra besökare oavsett bakgrund och personliga färdigheter. De som svarat menar även att lärande är ett samspel mellan olika aktörer och lärprocessen kräver flexibilitet och nytänkande. Det kan krävas inte bara stöd i lärprocessen utan även i form av god vägledning. Slutligen så framförs tankar om att en lärmiljö bör vara öppen, ljus och anpassad till vuxnas lärande, inte enbart anpassad till rådande ekonomiska anslag. Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete I denna avslutande diskussion kommer resultaten av enkäten att diskuteras i relation till ovan presenterade teorier om lärande och lärmiljöer. Diskussionen kommer sedan att ligga till grund för ett förslag på definition av begreppet lärmiljö och som grund till förslag på fortsatt arbete inom Regionförbundet Östsams regi. Följande diskussion kommer att utgå från resultaten från biblioteken och lärcentrum, då dessa kan antas vara offentliga lärmiljöer som är tillgängliga för samliga invånare i kommunen och regionen. Diskussionen kommer att delas in i två delar, en del som diskuterar resultaten i förhållande till det flexibla lärandet samt en del som lyfter andra intressanta delar av enkätresultaten. Det flexibla lärandets möjligheter Om vuxenutbildningen kommer att bli mer samordnad mellan regionens kommuner kan det innebära att fler vuxna i studier kommer att pendla, alternativt att studera på distans. Det i sin tur kan då komma att ställa högre krav på miljöer där kompetensutveckling, lärande och personlig utveckling är i fokus, vilket en miljö för lärande och utveckling kan vara. Redan idag finns ett behov av dessa miljöer, vilket tydligt framkommer i de samtal och besök som genomförts i regionen. De som idag arbetar i miljöer för lärande och utveckling menar att möjligheten till gemenskap samt att få hjälp och stöd, både av andra som studerar och kunniga handledare, är viktiga faktorer för att de vuxna som studerar ska lyckas, framförallt för de som läser på distans. Utöver det sociala stödet och uppmuntran som en öppen studiemiljö kan erbjuda anses det viktigt att erbjuda datorer med Internet, möjlighet till handledning samt stöd i studierna. Dessa miljöer för lärande och utveckling kan diskuteras utifrån Holmbergs formella och informella arenor för lärande. Han menar att arenorna för lärande omfattar olika platser och fysiska rum där lärande kan ske, vidare lyfter han den informella arenans vikt för lärandet. Även Manninen lyfter det informella i form av det sociala perspektivet på lärande samt det didaktiska perspektivet. Gemensamt för dessa olika tolkningar av flexibelt lärande är möjligheten till lärande både i vardagen och i samanhang som inte är kontrollerade av en skolform/en utbildning, det vill säga formell utbildning. Det informella lärande erbjuder möjligheter att 16