Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011 så fortsätter den globala ekonomin att tappa tillväxttakt. Det betyder att den globala tillväxten kommer att bli förhållandevis låg under 2012. Den förbättring som skett i svensk ekonomi under 2010 och 2011 har planat ut. Under hösten har prognosen reviderats när det gäller arbetslöshet och sysselsättning då företagens förväntningar inför 2012 har dämpats rejält. Många företag avvaktar med investeringar tills oron över ekonomin lagt sig. Konkret innebär detta att sysselsättningen kommer att minska under 2012 och antalet arbetslösa kommer att öka. Antalet anmälda lediga platser ökade rejält under 2010 och första halvåret 2011. Efter sommaren 2011 har de minskat något och bedöms fortsätta minska något under 2012. Efter den kraftiga uppgången av antalet varsel om uppsägning under 2008 och 2009 har mängden varsel sjunkit rejält under 2010 och 2011. De största varslen från 2008 tilloktober 2010 skedde inom tillverkningsindustrin och då främst inom verkstadsindustrin. I de branscher där det skett en återhämtning har många av de varslade och uppsagda återfått sina anställningar hos tidigare arbetsgivare antingen i form av visstidsanställningar eller genom bemaningsföretag vilket är ett sätt att gardera sig på kort sikt om produktionen skulle gå ned. Beroende på den globala utvecklingen och hur den kan tänkas påverka länet så kan antalet varsel öka något under 2012 men inte till nivåerna som rådde under den värsta lågkonjunkturen. ARBETSLÖSHETEN Antalet öppet arbetslösa och sökande i program under hösten 2011 ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd inskrivna på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län uppgick till totalt 5 600 tredje kvartalet 2011, vilket innebar en minskning med 1000 personer jämfört med samma period 2010. Antalet kvinnor som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var 2 600 och antalet män var 3 000. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet 2011. Under hösten 2011 har nedgången stannat av och troligtvs blir det en ökning av arbetslösheten under 2012. När arbetsmarknaden försvagas minskar jobbmöjligheterna speciellt för dem som kanske aldrig haft något arbete. Dit hör många ungdomar och personer som är födda i andra länder och som inte varit så länge i Sverige. Möjligheterna till arbete ökar generellt ju bredare man söker, både yrkesmässigt och geografiskt.
EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Trots dämpad återhämtning, företagens avvaktan, sysselsättningsminskning och en ökad arbetslöshet 2012 så sker det hela tiden en omsättning på arbetsmarknaden. Människor flyttar, vidareutbildar sig, blir sjukskrivna eller går i pension. Detta gör att drygt var femte arbetsgivare i undersökningen anger brist på arbetskraft. Bristen har olika orsaker men den största anledningen är att den arbetskraft som finns ofta saknar den kompetens som krävs för yrket. Störst brist anger den offentliga sektorn. Här kommer det generellt att behövas personal till vård och omsorg på grund av många pensionsavgångar även om fler och fler väljer att jobba efter 65 år så sker avgångarna successivt. Inom vissa andra branscher och yrken kanske det inte handlar om så stora antal men det handlar om nyckelkompetenser som till exempel speciallärare, bygg- och tunnplåtslagare, markingenjörermed flera. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I LÄNET Då det råder olika förutsättningar i olika delar av länet så kommer naturligtvis effekterna bli olika. Andelen arbetslösa av befolkningen kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän återhämtning i ekonomin. BRANSCHUTVECKLING PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn är den enskilt största sektorn. 2009 var det drygt 23 700 sysselsatta, vilket utgör omkring 42 procent av totala antalet sysselsatta i Jämtlands län. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren och den bedöms även fortsätta öka under 2012. Turismen är en betydelsefull del av näringslivet i Jämtlands län. Sommaren har gått bra men inför vintern är turisterna avvaktande med sina bokningar som förmodligen beror på snöbristen i början av vintersäsongen. Exempel på bristyrken är à la carte-kockar med erfarenhet samt kunnig och rutinerad serveringspersonal. Handeln är känslig för konjunktursvängningarna och det märks i undersökning då förväntningarna är lägre nu än tidigare. Det som eventuellt lyfter branschen är gränshandeln och de norska turisterna. Inom information och kommunikation är förväntningarna lägre inför 2012 än de var 2011. Transportbranschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen men utvecklingen var något positiv under återhämtningsperioden. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin/transportsektor finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar. Det medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. Den finansiella verksamheten tillsammans med andra företagstjänster är fortsatt positiva inför 2012. Det råder en relativt stor efterfrågan på arbetskraft. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsgrund till mer kvalificerade verksamheter. Exempel på bristyrken är ekonomi-, löne- och personalassisteneter.
OFFENTLIGA TJÄNSTER Offentlig sektor är den näst största enskilda sektorn som sysselsätter nästan 40 procent av alla sysselsatta i Jämtlands län. Inom offentlig sektor är förväntningarna på att efterfrågan på deras tjänster ska öka generellt positiva inför 2012. Trots de höga förväntingarna på efterfrågan så bedöms sysselsättningen vara minska marginellt under 2011 för att sedan minska något mer under 2012. Offentlig sektor är trots sysselsättningsminsking de som anger störst brist på arbetskraft och bristen har dessutom ökat de senaste åren. Inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar. Även om de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård inte ersättas fullt ut, så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri och biomedicin, läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Sysselsättningen inom utbildning och forskning bedöms minska under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner en trend som förväntas plana ut fram till 2014. De hårdare kraven på lärarlegitimation kan innebära problem för många små skolor som har en stor andel obehöriga lärare. Konkurrensen mellan skolor har hårdnat, och fler väljer att söka sig till friskolor. Mittuniversitetet har ett fortsatt högt söktryck trots det så ställs kurser in på grund av en mindre budget. I glesbygdskommunerna är det befolkningsunderlaget som sviker och påverkar elevunderlaget till skolorna. För förskolorna ser det lite ljusare ut för tillfället i vissa delar av länet. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger. Stora delar av de administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning är under besparingar och en minskad sysselsättning är att vänta. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. INDUSTRI Flest sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaru- och livsmedelstillverkning. Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen men har under 2011 återhämtat sig, dock inte till de nivåer som var innan lågkonjunkturen. Andelen arbetgivare som anger fullt kapacitetsutnyttjande är endast 11 procent.däremot anger hälften av de tillfrågade arbetsgivarna en 1-10 procents ökning av produktionen innande måste anställa. Förväntningarna inför 2012är relativt sett låga. Var femte arbetsgivare anger brist på arbetskraft och exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. Bedömningen av sysselsättningen under 2012 bedöms vara relativt oförändrad.
BYGGNADSVERKSAMHET Byggnadsverksamheten ser inte så ljust på den kommande vintersäsongen. Branschen har generellt sett lägre förväntningar på vinterhalvåret än sommarhalvåret. Hälften av arbetsgivarna har angett att de jobbar med full kapacitet och inte har utrymme att öka den mer innan de måste anställa. Trots det så är andelen företag som tycker att det är en brist på arbetskraft relativt låg. En förklaring är att både både orderingången och byggandet sjönk i våras och tenderar att fortsätta sjunka. Några störra projekt som skulle ha kommit igång under året har stannat upp av olika orsaker. Det är också de större entreprenörerna som har störst problem. De mindre företagen har fullt upp med byggande i fjällvärlden men även där finns tecken på en avmattning. Ungefär var tionde arbetsgivare anger att det är arbetskraftsbrist. Exempel på bristyrken är murare och takmontörer. Bedömningen är att sysselsättningen kommer att gå ned under 2012. JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2009 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Jordbruket påverkas i högsta grad av vad som händer i världsekonomin, där bland annat valutan inverkar på vardagen på många sätt när det gäller priser på mjölk, kött, spannmål, markvärde, insatsvaror, eu-stöd med mer. Generellt minskar det ekonomiska utrymmet för Lantbrukarna. Skogsbruket påverkas också av obalanserna i den globala eknomin där industrins avsättningsmöjligheter på den internationella massa-, pappers och trävarumarknaderna påverkar konjunkturen. Hårt pressade sågverk, prissänkningar på massa samt en högt värderad krona leder till prissänkningar på massaved och timmer för skogsbruket i länet. Förväntningarna det kommande vinterhalvåret är ganska positiva men trots det bedöms antalet sysselsatta vara relativt oförändrad under 2012. Exempel på bristyrke är skogsmaskinförare. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I JÄMTLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Privata tjänster Offentliga tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord och skog Summa Jämtlands län + 500-100
YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Kock Speciallärare Specialpedagog Förskollärare Fritidspedagog Läkare Psykolog Distriktssköterska VVS-montör Fastighetsskötare Installationselektriker Betongarbetare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Köks- och resturangbiträde Städare, Lokalvårdare Grundskollärare Fritidsledare Elevassistent Barnskötare Undersköterska Vårdbiträde Personlig assistent Lagerarbetare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet. Murare Byggnadsplåtslagare Tunnplåtslagare Takmontör Ekonomi- Löne- och Personalassistent Vaktmästare Parkarbetare Truckförare Lastbilsförare Långtradarförare MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Jämtlands län har 287 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012. Kontakta oss på 0771-416 416 www.arbetsformedlingen.se