PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Jämtlands län 1
PROGNOSEN Arbetsmarknaden försvagas 2013 Jämtlands län hade en ganska stabil arbetsmarknad när det gällde arbetslösa och varsel 2012 jämfört med de flesta andra län. Arbetsgivarna tror på en försvagad konjunkturutveckling under 2013 men Jämtlands län är dock inte lika negativ som riket i helhet. De framåtblickande indikatorerna för den svenska ekonomin slår fast en betydligt lägre aktivitet än normalt. Nedgången är också bred och omfattar samtliga sektorer inom näringslivet. Dessutom har hushållen en negativ syn på den närmsta framtiden. Länets arbetsgivare inom jord- och skogbruket har det tufft med både väder och kronans värde och har inte några höga förväntningar det närmsta halvåret. Ljusningen verkar finnas på lite längre sikt. Byggbranschen verkar gå in i en svagare konjunktur men det kan bero på vintersäsongen. På lite längre sikt är de något positivare. Industrin i länet tror på en försvagad konjunktur för sin del den närmsta framtiden men har en ljusare syn längre fram. Företagen inom privata tjänster är däremot fortsatt positiva. Offentliga sektorn tror på en fortsatt försvagning mycket på grund av besparingar. FÄRRE SYSSELSATTA OCH FLER ARBETSLÖSA Antalet sysselsatta i länet bedöms minska med 400 under 2013. Detta är en revidering av vårens bedömning då prognosen var att sysselsättningen skulle förbli oförändrad. Det är främst inom industri och offentliga tjänster som sysselsättningen går ned. Totalt inskrivna arbetslösa förväntas öka med ca 200 till 5 800 under 2013. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att de utan gymnasiekompetens, de i ålderna 55-64 år, personer med en 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Jämtlands län har 226 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.
funktionsnedsättning och de utomeruropeisktfödda förväntas få det svårare än andra att komma ut på arbetsmarknaden när tiderna försämras. Att öka förutsättningarna för dessa grupper att skaffa rätt komptens, för att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden, är en av de största utmaningarna för länet. MÖJLIGHETER TILL ARBETE 2013 Även om sysselsättningen bedöms minska 2013 så har arbetsgivarna fortsatt behov av att rekrytera arbetskraft. Det sker hela tiden en omsättning på arbetsmarknaden, människor går i pension, byter jobb, utbildar sig, flyttar eller annat. Inflödet av lediga jobb kommer att fortsätta samtidigt som konkurrensen om jobben ökar. Under 2013 bedöms nyanmälda lediga platser minska något och hamna på ca 600 per månad. De lediga platserna som registreras hos Arbetsförmedlingen är långt ifrån alla lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Generellt brukar ungefär 30-40 procent registreras hos Arbetsförmedlingen och övriga rekryteras genom till exempel bemanningsföretag eller andra nätverk. Främst återfinns de lediga platserna inom hotell- och restaurang, handel, utbildning, service samt vård och omsorg. 3
OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I LÄNETS KOMMUNER Arbetslösheten minskade under 2012 jämfört med 2011. Störst andel arbetslösa finns i Ragunda, Bräcke och Strömsund. Lägst andel har Åre och Krokom. Anledningen till de stora skillnaderna är att det råder olika förutsättningar på arbetsmarknaden i olika delar av länet. Andelen arbetslösa kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn har ofta lägre antal och andel arbetslösa än andra. Sysselsättningsutveckling i Jämtlands län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2012 Utveckling till kvartal 4, 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Jämtlands län -300-400 4
UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2010 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Under de senaste 10 åren har sysselsättningen minskat med nästan 200. De största yrkena är djuruppfödare, djurskötare, skogsarbetare, skogsmaskinförare, skogsmästare. De ser inte så ljust på 2013 och det är väldigt få i undersökningen som tycker att de har upplevt en brist när de ska rekrytera arbetskraft. Antal sysselsatta i branschen bedöms vara oförändrad under 2012 och 2013. Exempel på bristyrke är skogsmaskinförare med erfarenhet BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen sysselsatte år 2010 cirka 4 100 personer, vilket utgör omkring 7 procent av den totala sysselsättningen. Under de senaste 10 åren har byggbranschen ökat med drygt 1 100 sysselsatta. Förväntningarna inför den närmsta framtiden är dämpade i länet och det är samma bedömning som branschen gör i riket. En förklaring är att planerade byggprojekt inte genomförts i den nivå man trodde. Generellt sett är branschen mer positiv under sommarhalvåret än vinterhalvåret. De största yrkesgrupperna är träarbetare, snickare, vvs-, montör-, installationselektriker, anläggningsmaskinsförare. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms vara oförändrad 2012 och 2013. Exempel på bristyrken är bygg- och tunnplåtslagare, betongarbetare, murare, 5
takmontörer, vvs-montörer, installationselektriker med flera. INDUSTRI Industrisektorn sysselsatte år 2010 drygt 5 600 personer vilket utgör omkring 10 procent av arbetsmarknaden i länet. De senaste 10 åren har sysselsättningen minskat med nära 2 500. Flest sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaru- och livsmedelstillverkning. De största yrkena är verkstadsmekaniker, svetsare, processopratör inom trä, massa, papper, maskinoperatör trävaruindustri, betongarbetare, montörer inom el, tele, metall, gummi och plast. Jämfört med i våras så har branschen minskat sina förväntningar inför 2013 och följer rikets bedömningar. Trots det så har andelen arbetsgivare som angett brist på arbetskraft ökat. På lite längre sikt ser de dock ljusare på framtiden. Bedömningen av sysselsättningen är att den kommer minska något under både 2012 och 2013. Exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. PRIVATA TJÄNSTER Privata tjänstesektorn är den största branschen i länet med drygt 22 200 sysselsatta vilket utgör omkring 39 procent av arbetsmarknaden. Branschen har dessutom vuxit mest av alla branscher de senaste tio åren med 3 000 sysselsatta. De flesta av de intervjuade företagen inom Hotell och restaurang ser positivt på kommande vintersäsong. De vanligaste yrkena i branschen är köks-och restaurangbidräden, städare, fastighetsskötare och kockar. Exempel på bristyrken generellt är à la carte kockar med erfarenhet och kunnig och rutinerad serveringspersonal. Under vintersäsongen uppstår även ett ökat behov av taxiförare, bagare, konditorer samt yrken kopplade till kroppsvård. Hotell och stugbyar upplever till och med svårighet att hitta städpersonal under bytardagarna som vanligtvis är lördagar och söndagar. Handeln har positiva förväntningar på försäljningen inför kommande vintersäsong. De största yrkena inom handeln i länet är försäljare inom dagligvaror och fackhandel och det är också där den största omsättningen av arbetskraften sker. Handeln är den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar då den styrs av hushållens köpkraft. Det som lyfter handeln i länet är till stor del gränshandeln och de norska turisterna. Företagen inom transportbranschen har en något dyster syn på 2013 och en av orsakerna är sannolikt att utvecklingen inom industrin och skogsnäringen står still. De vanligaste yrkena är lastbilsförare, bussförare, taxiförare och brevbärare. I vissa delar av länets glesoch landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin- och transportsektorn finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. En viss brist på lastbilsmekaniker finns också. Information- och kommunikationsbranschen är svagt positiva inför det kommande halvåret. De största yrkena i branschen är mjukvaru- och systemutvecklare och informatörer. Några av företagen anger brist på driftstekniker inom IT. Den finansiella sektorn har en fortsatt positiv syn på konjunkturen framöver. De största yrkena inom branschen är banktjänstemän, fastighetsskötare, för- 6
säkringstjänstemän, fastighetsmäklare, revisorer och eknomiassistenter. Finansiell verksamhet och företagstjänster eller Callcenter företagen är stora i Östersund. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former. Där påverkar bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Exempel på bristyrken just nu är redovisningsekonomer, ekonomi, löneoch personalassistenter. Sammanfattningsvis förväntas sysselsättningen inom hela den privata tjänstesektorn generellt att öka 2012 och 2013. OFFENTLIG SEKTOR De senaste 10 åren har den offentliga sektorn totalt ökat med ungefär 300 till drygt 21 600 sysselsatta. Detta motsvarar 38 procent av länets arbetsmarknad. Det är främst inom Forskning och utveckling samt utbildning som ökningen skett. Konkurrensen inom hälsooch sjukvård, vård och omsorgssektorn ökar då flera privata företag är på väg in på en växande marknad. De största yrkena är undersköterskor, vårdbiträden, skötare och sjuksköterskor och det är här den största generationsväxlingen kommer ske. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri, biomedicinskanalytiker och läkare. Inom utbildning och forskning är de största yrkesgrupperna grundskolelärare i tidigare år, förskolelärare, fritidspedagoger, elevassistenter, gymnasielärare i historia, samhällskunskap. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn en trend som förväntas plana ut fram till 2014. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar men trots det är det svårt att hitta lärare till yrkesutbildningarna. Sysselsättningen för komvux och universitetet bedöms minska något under 2013. Effektivisering inom de administarativa verksamheterna inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget kommer minska antalet anställda under 2013. De största yrkesgrupperna inom den offentliga förvaltningen är handläggare, utredare, administratörer, jurister och poliser. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom juridik, miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. 7
YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST ÖVERSKOTT Arbetsförmedlingen 2012-12. Bilder: Camilla Veide, Johnér Bildbyrå, YRA,Jan Lindmark Drifttekniker, IT Förskollärare Läkare Redovisningsekonom Gymnasielärare i yrkesämnen Speciallärare/Specialpedagog Operationssjuksköterska Röntgensjuksköterska Psykologer Biomedicinsk analytiker Vaktmästare Elevassistent Fritidsledare Barnskötare Frisör Socialsekreterare Grundskollärare, inriktning mot tidigare år Fritidspedagog Behandlingsassistent Personlig assistent Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416-416 arbetsformedlingen.se 8